Fjärrvärme i Sverige 2007
En analys av priser och lönsamhet i svenska fjärrvärmeföretag
Svensk Fjärrvärme AB
Datum: 2009-03-03
Borås Sofie Andersson
Sammanfattning
På uppdrag av Svensk Fjärrvärme har FVB Sverige ab gjort en uppföljning av tre tidigare analyser av de svenska fjärrvärmeföretagens priser och lönsamhet. De tidigare studierna har baserats på offentligt tillgänglig statistik från t ex SCB och Svensk Fjärrvärme och gäller åren 1999, 2001 och 2003. Den nu aktuella rapporten har hämtat all indata från de excelfiler med data från 188 fjärrvärmeföretags särredovisningar som i november 2008 presenterades på Energimarknadsinspektionens hemsida. Särredovisningarna avser verksamhetsåret 2007.
Syftet med rapporten har även denna gång varit att belysa den svenska fjärrvärmen på de lokala värmemarknaderna. Förutom att nyckeltal för de olika företagen presenteras baserat på särredovisningarna görs även jämförelser med de tidigare rapporterna.
Det har konstaterats att kvaliteten på indata från särredovisningarna inte alltid är helt tillförlit- liga, men det får ändå anses vara det bästa underlaget hittills. Samtidigt är de äldre analy- serna som baserats på statistik inte så avvikande vilket tyder på att de faktiskt har gett en ganska bra bild av den svenska fjärrvärmen.
Generella slutsatser är att:
• större företag har lägre medelintäkter för såld fjärrvärme än små företag
• företag med stor andel av den lokala värmemarknaden har lägre medelintäkter för såld fjärrvärme
• företag med kraftvärme i sin produktionsmix har högre medelintäkter för såld fjärrvärme än företag utan kraftvärme
• företag med höga bränslekostnader har höga medelintäkter
• stora företag har aningen lägre bränslekostnader än vad små företag har
• personalkostnaderna är i princip oberoende av företagens storlek
• större företag har högre avkastning
• både medelavkastning och medelintäkter har stigit för den svenska fjärrvärmen åren 1999, 2001, 2003 och 2007
• alla ägargrupper, utom de kommunala förvaltningarna, har normala priser i förhållande till sina avkastningskrav
.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 3
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Indata ... 3
2 PRIS PÅ FJÄRRVÄRME... 4
2.1 Pris och storlek ... 4
2.2 Pris och marknadsandel ... 6
2.3 Pris och kraftvärme ... 8
2.4 Pris och bränslekostnad ... 9
3 LÖNSAMHET ...11
3.1 Intäkter under 2007 ... 11
3.2 Kostnader under 2007 ... 12
3.2.1 Bränslekostnader ... 12
3.2.2 Personalkostnader ... 14
3.3 Avkastning ... 16
3.3.1 Avkastning per företag ... 16
3.3.2 Avkastning per ägargrupp ... 20
4 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER ...22
5 REFERENSER ...22
BILAGA 1 – AVKASTNING 1999, 2001, 2003 & 2007 ...23
1 Inledning
FVB Sverige ab har på uppdrag av Svensk Fjärrvärme studerat hur priser och avkastning har utvecklats mellan åren 1999, 2001, 2003 och 2007.
1.1 Bakgrund
Det här är den fjärde rapporten i serien med syfte att belysa den svenska fjärrvärmen på de lokala värmemarknaderna. De första tre rapporterna har baserats på offentligt tillgänglig sta- tistik från t ex SCB, Avgiftsgruppens Nils Holgersson-undersökningar och branschföreningen Svensk Fjärrvärmes årliga statistik om bland annat bränslemängder och ledningslängder.
Även fjärrvärmeföretagens årsredovisningar studerades men på grund av att de flesta fjärr- värmerörelser drivs tillsammans med andra verksamheter, som t ex elhandel, bredband, av- fall eller elnät, och att fjärrvärmens andel av verksamheten inte har särredovisats var det väldigt lite information som kunde användas till den här typen av analys.
Denna fjärde rapport bygger helt på de uppgifter från särredovisningar avseende år 2007 som Energimarknadsinspektionen redovisat i excelformat på sin hemsida i november 2008.
1.2 Indata
Som underlag till den här rapporten ligger de excelfiler från fjärrvärmeföretagens särredovis- ningar som Energimarknadsinspektionen har presenterat på sin hemsida i november 2008:
• Särskilda rapporten och byggnadsår (teknisk information)
• Balansräkning tillgångar
• Balansräkning skulder
• Resultaträkning
Excelfilerna är nedladdade 2009-02-18. Filerna innehåller uppgifter från 188 företag, varav 9 antingen har brutet räkenskapsår eller ännu inte var färdiggranskade och alltså inte ännu redovisat några uppgifter. Dessutom uppger 8 företag att årets intäkt från fjärrvärmeförsälj- ning uppgår till noll kronor. Alltså beräknas medelintäkter för 171 fjärrvärmeföretag och av- kastning för 179 företag.
2 Pris på fjärrvärme
I de tidigare tre rapporterna i serien användes underlag från Nils Holgersson-undersökningen för att jämföra fjärrvärmeföretagen sinsemellan. För mer information om metoden hänvisas till respektive rapport, se referenslistan. Sedan november 2008 finns uppgifter från 188 sär- redovisade fjärrvärmeföretag att hämta hem från Energimarknadsinspektionens hemsida.
Alla priser som redovisas här är beräknade som intäkter från fjärrvärmeförsäljning delat med totalt levererad värme.
2.1 Pris och storlek
Medelpriset för varje fjärrvärmeföretag redovisas i Figur 1 i förhållande till under året levere- rad värme. Medelpriset för 2007 är en medelintäkt beräknad som intäkter från fjärrvärmeför- säljning delat med totalt levererad värme.
värme levererad Totalt
g försäljnin fjärrvärme
från Intäkter äkt
Medelint =
Trendlinjen i figuren visar att större företag generellt sett har lägre priser. Detta gäller även om de tre största fjärrvärmeföretagen ligger över medellinjen på grund av att ett stort antal av företagen med medelstora värmeleveranser har ett lägre pris. Trendlinjen är beräknad som ett antalsmedelvärde och de största företagens priser får därmed samma genomslag som de mindre företagens.
Figur 1. Medelintäkt för såld fjärrvärme 2007 som funktion av värmeleveransens storlek för 171 före- 0
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Medelintäkter för såld fjärrvärme 2007
som funktion av värmeleveransens storlek
Förutom indikationer på att indata har fyllts i fel visar figuren även på varierande skicklighet mellan olika företag samt att företagen har olika avkastningskrav.
I Figur 2 jämförs medellinjerna från de tidigare analyserna avseende år 1999, 2001 och 2003 med 2007. De tidigare priserna har utgått från Nils Holgersson-undersökningen för respekti- ve år justerade till att motsvara årets totala intäkt för såld fjärrvärme för Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag.
Tabell 1. Antal företag som har ingått i analyserna, medelintäkt för dessa företag samt information om varifrån indata har hämtats respektive år. NH = Nils Holgersson-undersökningen och EI = Energi- marknadsinspektionen.
Större företag har enligt trendlinjerna i Figur 2 lägre priser än små. Om trendlinjerna för åren 1999, 2001 och 2003 jämförs så är det de större företagen som har höjt sina priser under den perioden medan de små företagen i princip ligger kvar på samma nivå. För 2007 gäller istället att de stora företagen har behållit sina priser från 2003 och det är istället de mindre företagen som har höjt sina priser sedan 2003.
Figur 2. Medellinjerna för det justerade Nils Holgersson-priset som funktion av värmeleverans åren 1999, 2001, 2003 samt medelintäkten för såld fjärrvärme 2007.
Frågan är hur linjerna påverkats av metodförändringen.
1999 2001 2003 2007
Medelintäkt 379 409 446 525 kr/MWh
Antal företag 138 145 161 171 st
Indata NH NH NH EI
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Medelintäkt som funktion av värmeleveransens storlek 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
2.2 Pris och marknadsandel
Det är svårt att säga hur stor varje fjärrvärmeföretags lokala marknadsandel är, d v s hur stor andel av varje tätorts värmemarknad som tillgodoses med fjärrvärme. En metod som tidigare har använts för att visa på hur stor lokal marknadsandel varje fjärrvärmeföretag har i förhål- lande till sitt pris redovisas i Figur 3.
Å ää ä
å ä
I underlaget ingår data för 171 fjärrvärmeföretag, fördelade på drygt 400 nät, från Energi- marknadsinspektionens särredovisningar avseende år 2007.
Figur 3. Medelintäkt för såld fjärrvärme som funktion av fjärrvärmeleverans per invånare i tätorten för 171 fjärrvärmeföretag 2007.
Företag med en stor andel av sin lokala marknadsandel tar enligt medellinjen i Figur 3 inte ut ett högre pris för fjärrvärmen än vad företag med små marknadsandelar gör. Man kan säga att den fördel som ett tätt värmeunderlag ger betalas tillbaka till kunderna i form av ett lägre medelpris.
Hur utvecklingen har sett ut i förhållande till tidigare analyser som gjorts för åren 1999, 2001 och 2003 visas i Figur 4. Förutsättningar när det gäller hur många företag som har ingått i respektive studie samt varifrån indata hämtats och medelvärdet på den lokala marknadsan- delen redovisas i Tabell 2
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 5 10 15 20
kr/MWh
Fjärrvärmeleverans per tätortscapita, MWh/inv
Medelintäkt som funktion av marknadsandel
Tabell 2. Antal företag som har ingått i analyserna, medelmarknadsandel för dessa företag samt in- formation om varifrån indata har hämtats respektive år. SCB = Statistiska Centralbyrån, NH = Nils Holgersson-undersökningen och EI = Energimarknadsinspektionen.
Att medelvärdet på den lokala marknadsandelen har minskat mellan åren 2003 och 2007 kanske kan bero på att fjärrvärme alltmer byggs ut i ytterområden och i mer värmeglesa om- råden.
Figur 4. Medelintäkt för såld fjärrvärme som funktion av fjärrvärmeleverans per invånare i tätorten för åren 1999, 2001, 2003 och 2007.
Egentligen säger medellinjerna från de olika årens analyser i princip samma sak. Dock fram- går det att medellinjen för 2007 utgår från en högre prisnivå än tidigare år. För de första tre studierna avseende åren 199, 2001 och 2003 ser man en aningen större ökning av medel- priset för de företag som har tätast värmeunderlag, d v s stor leverans per invånare i tätorten, men enligt 2007 års siffror gäller snarare det motsatta.
1999 2001 2003 2007
Medel 6,8 7,0 8,6 7,7 MWh/inv
Antal företag 152 154 161 171 st
Indata SCB, NH SCB, NH SCB, NH SCB, EI
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 5 10 15 20
kr/MWh
Fjärrvärmeleverans per tätortscapita, MWh/inv
Medelintäkt som funktion av marknadsandel 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
2.3 Pris och kraftvärme
Kraftvärme är en av fem strategiska fördelar som ett fjärrvärmeföretag har. De övriga fyra är avfall, industriell spillvärme, besvärliga bränslen och geotermi. I Figur 5 visas medelintäkten för fjärrvärmeföretag som har respektive inte har kraftvärme för åren 1999, 2001, 2003 och 2007.
Figur 5. Medelpris under 1999, 2001 och 2003 samt medelintäkt för såld fjärrvärme under 2007 för fjärrvärmeföretag med och utan kraftvärmeverk i värmeproduktionen.
Med undantag av år 1999 har fjärrvärmeföretag med kraftvärmeproduktion ett högre medel- pris än de som inte har kraftvärme. Skillnaden mellan företag som har respektive inte har kraftvärme har ökat något från de tidigare analyserna. År 2007 var det fler företag som hade kraftvärme i sin produktionsmix än vad som varit fallet tidigare år, se Tabell 3.
Tabell 3. Hur många företag som i de olika analyserna hade respektive inte hade kraftvärme samt totalt antal företag som ingått i underlaget.
375 414 450
533
387 400 439
505
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
1999 2001 2003 2007
kr/MWh
Medelpris för företag med respektive utan kraftvärme
KVV Ej KVV
1999 2001 2003 2007
Företag med KVV 30 34 33 nät 41
Företag utan KVV 122 127 230 nät 130 Totalt antal företag 152 161 263 nät 171
2.4 Pris och bränslekostnad
Eftersom bränslekostnad inte finns redovisat i särredovisningarna har bränslekostnaden uppskattats motsvara summan av kostnader för råvaror och förnödenheter samt kostnader för handelsvaror. Det innebär att bränslekostnaden som används här även inkluderar bränsle för eventuell elproduktion, om företaget har kraftvärmeproduktion, samt troligen en del annat också beroende på vad man lägger in i begreppet råvaror och förnödenheter samt handels- varor. I Figur 6 redovisas olika fjärrvärmeföretags medelintäkt som funktion av bränslekost- nad per till kund levererad värme.
Figur 6. Medelintäkt för 171 fjärrvärmeföretag som funktion av genomsnittlig kostnad för råvaror och förnödenheter samt handelsvaror per till kund levererad värme.
Beroende på det sätt på vilket bränslekostnaden har beräknats är spridningen stor kring me- dellinjen. Figur 6 indikerar dock att företag med höga bränslekostnader har ett något högre medelpris till kund.
I Figur 7 redovisas motsvarande medellinjer för tidigare års analyser. Sambandet är liknande som för 2007, d v s att företag med höga bränslekostnader har ett högre medelpris till kund, men det är samtidigt ett svagt samband. Störst är korrelationen för år 2001 och 2007.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 100 200 300 400 500 600 700 800
kr/MWh
Bränslekostnad, kr/MWh lev
Medelintäkter för såld fjärrvärme
som funktion av bränslekostnad
Figur 7. Medellinjer för medelintäkt som funktion av bränslekostnad för åren 1999, 2001, 2003 samt 2007.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0 100 200 300 400 500 600 700 800
kr/MWh
Bränslekostnad, kr/MWh lev Medelintäkter för såld fjärrvärme som funktion av bränslekostnad
2007 2003 2001 1999
3 Lönsamhet
Den metod som har använts i de tidigare analyserna för åren 1999, 2001 och 2003 där åter- anskaffningsvärden för distributionsnät, produktionsanläggningar och fjärrvärmecentraler har beräknats och sedan använts tillsammans med uppgifter om intäkter och kostnader för att beräkna varje företags avkastning fungerar inte i den här studien eftersom indata saknas för att göra denna beräkning. Anledningen till att metoden med återanskaffningsvärden togs fram och användes var just för att det inte fanns tillgång till trovärdiga indata från årsredovis- ningar mm. Nu när det finns särredovisat uppgifter om varje företags fjärrvärmerörelse är det dessa data som ska användas, men det blir svårt att jämföra med de tidigare uppskattade värdena från 1999, 2001 och 2003.
3.1 Intäkter under 2007
Under 2007 omsatte de 179 fjärrvärmeföretag som redovisats i Energimarknadsinspektio- nens excelfiler tillsammans ca 31 miljarder kronor fördelat på olika poster enligt Tabell 5. De totala intäkterna för såld fjärrvärme uppgick för 171 företag år 2007 till 24 miljarder kronor.
Med en värmeleverans från de 171 företagen på drygt 46 TWh blir medelintäkten för såld fjärrvärme år 2007 525 kr/MWh, se även Tabell 4.
Tabell 4. En jämförelse av underlaget för analyserna samt den svenska fjärrvärmens medelintäkt re- spektive år.
I Tabell 5 redovisas en sammanställning av intäktssidan för de olika analyserna. Vid beräk- ning av intäkter ingår inte följande poster:
• Förändring av lager av produkter i arbete och färdiga varor
• Förändring av pågående arbete för annans räkning
Tabell 5. En jämförelse av intäktssidan mellan tidigare beräknade analyser åren 1999, 2001 och 2003 och siffror från särredovisningar avseende år 2007.
1999 2001 2003 2007
Antal företag 151 143 213 nät 171 st
Värmeleverans 42986 43434 42801 46171 GWh Intäkter såld fjärrvärme 16313 17751 19048 24232 Mkr
Medelintäkt 379 409 445 525 kr/MW h
1999 2001 2003 2007
Antal företag 151 143 213 nät 179 st
Värmeleverans 42986 43434 42801 48192 GWh
Intäkter fjärrvärmeförsäljning 16313 17751 19048 24232 Mkr
Intäkter el (prod i KVV) 666 1002 2337 2262 Mkr
Intäkter anslutningsavgifter 573 Mkr
Intäkter elcertifikat 186 811 Mkr
Intäkter utsläppsrätter 64 Mkr
Intäkter hetvatten/Summa övrigt 220 297 1846 Mkr
Total nettoomsättning 16979 18973 21868 29789 Mkr
Aktiverat arbete för egen räkning 590 Mkr
Övriga rörelseintäkter 534 Mkr
3.2 Kostnader under 2007
I Tabell 6 redovisas en sammanställning av kostnadssidan för de olika analyserna. Vid be- räkning av kostnader ingår inte följande poster:
• Avskrivningar och nedskrivningar (återföringar därav) av materiella och immateriella an- läggningstillgångar
• Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar
• Jämförelsestörande poster
Tabell 6. En jämförelse av kostnadssidan mellan tidigare beräknade analyser åren 1999, 2001 och 2003 och siffror från särredovisningar avseende år 2007.
3.2.1 Bränslekostnader
I underlaget från Energimarknadsinspektionen finns inga uppgifter om företagens bränsle- kostnader. Däremot finns uppgift om kostnader för respektive Råvaror och förnödenheter samt Handelsvaror. Vissa företag har en kostnad för råvaror och förnödenheter och ingen kostnad för handelsvaror medan andra har tvärtom eller båda delar. Här används summan av kostnader för Råvaror och förnödenheter plus Handelsvaror som motsvarande bränsle- kostnad för värme- och, i de fall företaget producerar el, elproduktion.
1999 2001 2003 2007
Antal företag 151 143 213 nät 179 st
Värmeleverans 42986 43434 42801 48192 GWh
Bränsle/Råvaror och förnödenheter -7717 -9109 -10586 -12341 Mkr
Driftel/Handelsvaror -370 -539 -526 Mkr
DoU/Övriga externa kostnader -1426 -1590 -1721 -5955 Mkr
Personalkostnader -2044 -1920 -2452 -2582 Mkr
NOx-avgift/Övriga rörelsekostnader 16 -790 Mkr
Summa kostnader -11172 -12989 -15298 -22194 Mkr
200 300 400 500 600 700 800 900 1000
kr/MWh
Bränslekostnad som funktion av värmeleveransens storlek
Summan av råvaror och förnödenheter och handelsvaror varierar mycket, men medellinjen i Figur 8 visar att större företag tenderar att ha lägre kostnader än små företag.
Tabell 7. Antal företag som har ingått i analyserna, medelbränslekostnad för dessa företag samt in- formation om varifrån indata har hämtats respektive år. SCB = Statistiska Centralbyrån, SvFv = Svensk Fjärrvärme och EI = Energimarknadsinspektionen.
En jämförelse av bränslekostnader som funktion av storlek för åren 1999, 2001 och 2003 med summan av råvaror och förnödenheter samt handelsvaror visar upp ett ganska likt sam- band, att större företag har relativt lägre kostnader för inköp av bränsle. Skalfördelen som stora företag har är ju dels att de kan köpa in större mängder bränsle samt att de ofta har fler produktionsslag att välja mellan, så när ett bränsle blir dyrt har de ofta en större möjlighet att gå över och använda en alternativ produktion som är billigare.
Figur 9. Bränslekostnader för både värme- och eventuell elproduktion åren 1999, 2001, 2003 och 2007 i förhållande till värmeleveransens storlek.
1999 2001 2003 2007
Medelkostnad 182 210 247 278 kr/MWh
Antal företag 115 143 213 nät 171 st Indata SCB, SvFv SCB, SvFv SCB, SvFv SCB, EI
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Bränslekostnader 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
3.2.2 Personalkostnader
Även de tidigare analyserna av personalkostnader har utgått från uppgifter från årsredovis- ningar där fjärrvärmerörelser har särredovisats. Skillnaden den här gången är alltså endast att underlaget är betydligt större, se Tabell 8.
Tabell 8. Antal företag som har ingått i analyserna, medelpersonalkostnad för dessa företag samt in- formation om varifrån indata har hämtats respektive år. Årsred = Årsredovisningar och EI = Energi- marknadsinspektionen.
Personalkostnaderna för de 151 fjärrvärmeföretagen varierar stort, oavsett storlek. Förklar- ingar till detta kan t ex vara att vissa företag använder inhyrd personal och att kostnaderna då räknas under ett annat konto. Trendlinjen för 2007 visar att kostnaderna för personal är likvärdiga för fjärrvärmeföretagen oavsett storlek och medel ligger kring ca 55 kronor per MWh levererad värme. Variationerna är dock väldigt stora mellan olika företag om man istäl- let för medellinjen tittar på prickarna, d v s respektive företags utfall.
Figur 10. Personalkostnader för 151 fjärrvärmeföretag enligt särredovisningar 2007.
Som nämndes tidigare är det när det gäller personalkostnad ingen skillnad i metod, alltså borde det vara i princip helt jämförbart mellan olika analysår. Figur 11 visar att medellinjerna ändå uppvisar en stor skillnad mellan åren.
1999 2001 2003 2007
Medelkostnad 40 43 47 55 kr/MWh
Antal företag 14 33 33 151 st
Indata Årsred. Årsred. Årsred. EI
0 50 100 150 200 250
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Personalkostnader 2007
Figur 11. Jämförelse mellan skattade personalkostnader för 1999, 2001 och 2003 och verkliga perso- nalkostnader från särredovisningar 2007.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1 10 100 1000 10000
kr/MWh
Värmeleverans, GWh
Personalkostnader 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
3.3 Avkastning
3.3.1 Avkastning per företag
Vid beräkning av både rörelsemarginal och avkastning på totalt kapital används driftnettot i täljaren, d v s skillnaden mellan rörelsernas intäkter och kostnader som det redovisats i kapit- lets inledande avsnitt. Inga räntor ingår därmed i beräkningen. Anledningen till detta är att syftet är att studera hur man i sin fjärrvärmeförelse har förräntat sitt kapital och inget annat.
ö
ä
Figur 12. Rörelsemarginal för 179 fjärrvärmeföretag.
Rörelsemarginalen för 179 fjärrvärmeföretag, beräknad enligt ovanstående formel, visas i Figur 12. Det är en stor spridning, inget entydigt kan egentligen sägas om rörelsemarginalen.
Det är möjligt att rörelsemarginalens spridning är rimlig med avseende på den kapitalmängd som ska finnas i ett företag. Fjärrvärmeföretagens verksamhet baseras på vilka förutsätt- ningar man har och det finns en stor spridning när det gäller storlek, produktionssätt, vilka bränslen som används och vilken strategi som tillämpas.
Avkastning på totalt kapital är ett mått på hur företagets totala tillgångar har förräntats.
!å !
"# å
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
1 10 100 1000 10000
Värmeleverans, GWh
Rörelsemarginal
Figur 13. Avkastning på totalt kapital för 179 fjärrvärmeföretag.
En samkörning av rörelsemarginal och avkastning på totala tillgångar visar att i allmänhet har företag med stor rörelsemarginal även en hög avkastning, se Figur 14.
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
1 10 100 1000 10000
Värmeleverans, GWh
Avkastning på totala tillgångar
-20%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
-20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%
Rörelsemarg, %
Samvariation mellan rörelsemarginal
och avkastning på totala tillgångar
Figur 15. Direkt avkastning på totalt återanskaffningsvärde för åren 1999, 2001 och 2003 samt av- kastning på totala tillgångar för 2007 som funktion av storlek.
För åren 1999, 2001 och 2003 är avkastningen beräknad enligt formeln:
Alla faktorer som ingår i formeln har beräknats baserat på offentligt tillgänglig statistik, från t ex SCB, Nils Holgersson-undersökningen och Svensk Fjärrvärme, eftersom motsvarande särredovisningar för varje fjärrvärmeföretag fram tills nu inte har funnits. Trots att tillväga- gångssättet för beräkning av avkastning varit i princip detsamma åren 1999, 2001 och 2003 så har avkastningens medellinjer för respektive år varierat i enlighet med Figur 15. För år 2007 baseras medellinjen på verkliga data från särredovisningarna. Mer information om be- räkningen av avkastning för hela Sverige redovisas i bilaga 1.
Medelavkastningen för Sverige som funktion av medelintäkt för åren 1999, 2001, 2003 och 2007 presenteras i Figur 16. För åren 1999, 2001 och 2003 är avkastningen beräknad i en- lighet med ovanstående formel och för år 2007 har avkastningen beräknats utifrån uppgifter från särredovisningar, se även bilaga 1. Åren 1999, 2001 och 2003 varierar medelavkast- ningen mellan 6,5 och 5,9 % och år 2007 är medelavkastningen 10,5 %.
Figur 17 är en samkörning mellan varje företags beräknade totala återanskaffningsvärde från analysen 2003 med summa tillgångar från bokförda värden 2007. I återanskaffningsvärdet ingick produktionsanläggningar, distributionsanläggningar och om företaget ägde och ansva-
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
1 10 100 1000 10000
Värmeleverans, GWh
Avkastning 1999, 2001, 2003 & 2007
2007 2003 2001 1999
Figur 16. Medelavkastning för all svensk fjärrvärme som funktion av den svenska medelintäkten för respektive år 1999, 2001, 2003 och 2007.
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
350 400 450 500 550
Medelintäkt, kr/MWh
Avkastning som funktion av medelintäkt 1999, 2001, 2003 & 2007
2007
1999 2003
2001
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0
Tillgångar, kr/kWh
Samvariation summa tillgångar 2007
med totalt återanskaffningsvärde 2003
3.3.2 Avkastning per ägargrupp
I Tabell 9 redovisas indata uppdelat per ägargrupp för totalt 171 fjärrvärmeföretag. De före- tag som inte har uppgett intäkter för såld fjärrvärme i sin särredovisning har tagits bort för att jämförelse ska kunna ske med avseende på leveranser, intäkter och avkastningar. Gruppen annat kommunalt bolag motsvarar de fjärrvärmeföretag som ägs av ett kommunalt bolag i en annan kommun. Gruppen övriga innefattar små privata ägare liksom t ex Neova El & Värme, Lantmännen Agrovärme och Rindi Energi.
Tabell 9. Sammanställning av några data för de sju ägargrupperna och Sverige.
Figur 18 visar hur avkastningen har sett ut och utvecklats från den första analysen baserad på siffror från 1999 fram till 2007. Som synes så har avkastningen ökat markant för alla ägargrupper utom Fortum, Vattenfall och Övriga. Avkastningen för kommunala förvaltningar var i 2003 års analys 1,2 % och har här stigit till 13,1 %. Viss försiktighet bör alltså iakttas när det gäller de bakomliggande siffrorna. För övriga ägargrupper är ökningen av avkastningen stor men kanske ändå rimlig med tanke på att fjärrvärmeföretagens tillgångarna 2007 jämfört med återanskaffningsvärdet 2003 är väldigt lågt värderat, se Figur 17.
Kommunal förvaltning
Kommunalt bolag
Annat kommunalt
bolag
Fortum EON Vattenfall Övriga Sverige
Antal företag 7 123 9 5 4 6 16 171 st
Leverans 514 30528 850 4585 5780 3493 421 46171 GWh
Intäkt 230 15514 464 2770 3281 1737 236 24232 Mkr
Medelintäkt 447 508 546 604 568 497 562 525 kr/MWh
Driftnetto 53 5744 124 1311 807 459 71 8569 Mkr
Tillgångar 403 54000 1499 11726 6834 6366 766 81594 Mkr
Avkastning 13,1% 10,6% 8,3% 11,2% 11,8% 7,2% 9,3% 10,5% %
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
Avkastning per ägargrupp 1999, 2001, 2003 & 2007
1999 2001 2003 2007
Figur 19. Samvariation mellan avkastning på totala tillgångar och medelintäkt för de sju ägargrupperna under 2007.
Samvariationen mellan avkastning och prisnivå i de sju ägargrupperna redovisas i Figur 19.
Gruppen kommunal förvaltning ingår inte som underlag för framtagning av medellinjen efter- som den avviker så pass starkt från de övriga ägargrupperna. För övrigt ansluter ägargrup- perna väl till medellinjen som anger avkastning i förhållande till medelkostnad. Det betyder att alla ägargrupper utom de kommunala förvaltningarna har normala priser i förhållande till sina avkastningskrav.
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
400 450 500 550 600 650
Medelintäkt, kr/MWh
Avkastning på totala tillgångar som funktion av medelintäkt
Kommunal förvaltning
E.ON
Fortum
Annat kommunalt bolag Kommunalt bolag
Vattenfall
Övriga SVERIGE
4 Sammanfattande kommentarer
Det är inte helt enkelt att dra några slutsatser av denna studie. Dels för att underlaget som denna studie för år 2007 baserats på skiljer sig så avsevärt från de tidigare analyserna från 1999, 2001 och 2003. Däremot kan man faktiskt säga att det, för de flesta av de figurer som presenterats i denna rapport där jämförelser har gjorts mellan analyser från olika år, gäller att de tidigare rapporterna stämt ganska bra överens med verkligheten. I flera fall har skillnader- na varit större sinsemellan de äldre analyserna från 1999, 2001 och 2003 där tillvägagångs- sätt och metoder varit desamma än mellan de äldre analyserna och verkliga uppgifter från särredovisningar från 2007.
En slutsats är även att det råder stor osäkerhet kring de siffror som har lämnats in i särredo- visningarna, variationerna är i många fall stora. Frågan är om riktlinjerna om vad som ska uppges under varje post har varit oklara. Ett antal företag har t ex inte uppgett att de har haft några intäkter från såld fjärrvärme under året, vilket borde vara anmärkningsvärt. Det bör finnas en stor chans att kvaliteten på indata ökar ytterligare till nästa års särredovisning av- seende verksamhetsåret 2008.
För övrigt kan vi väl avsluta med att säga att det här är så nära verkligheten vi har kommit hittills i våra analyser av fjärrvärmeföretagens verksamhet.
5 Referenser
Särredovisningar i excelformat från Energimarknadsinspektionen för 188 fjärrvärmeföretag http://www.energimarknadsinspektionen.se/For-Energiforetag/Fjarrvarme/Inrapporterade- data/
Nedladdade 2009-02-18:
• Särskilda rapporten och byggnadsår (teknisk information)
• Balansräkning tillgångar
• Balansräkning skulder
• Resultaträkning
Andersson S, Werner S, Fjärrvärme i Sverige 2003, FVB Sverige ab, maj 2005 Andersson S, Werner S, Fjärrvärme i Sverige 2001, FVB Sverige ab, oktober 2003
Andersson S, Werner S, Svensk fjärrvärme – ägare, priser och lönsamhet, Chalmers, Avdel- ningen för energisystemteknik, ISSN 1103-4513, ISRN CTH-EST-R-01/3-SE, Report 2001:3, april 2001
SCB, Tätortsinvånare 2005
Ca 180 fjärrvärmeföretags hemsidor
Bilaga 1 – Avkastning 1999, 2001, 2003 & 2007
1999 2001 2003 2007
Antal företag 151 143 213 nät 179 st
Värmeleverans 42986 43434 42801 48192 GWh
Intäkter fjärrvärmeförsäljning 16313 17751 19048 24232 Mkr
Intäkter el (prod i KVV) 666 1002 2337 2262 Mkr
Intäkter anslutningsavgifter 573 Mkr
Intäkter elcertifikat 186 811 Mkr
Intäkter utsläppsrätter 64 Mkr
Intäkter hetvatten/Summa övrigt 220 297 1846 Mkr
Total nettoomsättning 16979 18973 21868 29789 Mkr
Aktiverat arbete för egen räkning 590 Mkr
Övriga rörelseintäkter 534 Mkr
Summa intäkter 16979 18973 21868 30913 Mkr
Bränsle/Råvaror och förnödenheter -7717 -9109 -10586 -12341 Mkr
Driftel/Handelsvaror -370 -539 -526 Mkr
DoU/Övriga externa kostnader -1426 -1590 -1721 -5955 Mkr
Personalkostnader -2044 -1920 -2452 -2582 Mkr
NOx-avgift/Övriga rörelsekostnader 16 -790 Mkr
Summa kostnader -11172 -12989 -15298 -22194 Mkr
Driftnetto/Rörelseresultat 5807 5983 6569 8719 Mkr
Summa tillgångar 82791
Kapital produktion 53683 59752 64667 Mkr
Kapital distribution 35257 39487 42730 Mkr
Kapital fjärrvärmecentraler 1805 1712 Mkr
Beräknad avkastning/RT 6,5% 5,9% 6,0% 10,5% %
