Hur ser kulturvårdare på sin utbildning och leder utbildningen till jobb?

Hur ser kulturvårdare på sin

utbildning och leder utbildningen till jobb?

Sammanställning av enkätundersökning till alumner

i ämnet kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland

Kulturvård Campus Gotland, utförd VT 2015

“Utbildningen gav mig en mycket bra grund att bygga vidare på.

Det hade en unik sammansättning av kurser i kulturmiljövård och konstvetenskap som gav en bred kunskapsbas.”

Bilagor

1. Meddelande om enkäten 2. Enkäten

3. Frågornas numrering

Innehåll

Sammanfattning 2

1. Inledning 3

1.2 Syfte 3

1.3 Målgrupp 3

1.4 Kartläggning 3

1.5 Enkäten 3

2. Sammanställning av enkätundersökningen 4

2.1 Svarsfrekvens 4

2.2 Svarsfrekvens per årskull 4

2.3 Geografisk spridning 5

2.4 Sysselsättning 6

2.5 Arbetar inom branschen 6

2.6 Uttagen examen 7

2.7 Arbetssektorer inom branschen 8 2.7.1 Här arbetar byggantikvarierna 9 2.7.2 Här arbetar byggantikvarierna 9

2.8. Egna företagare 10

2.9 Yrkestitlar inom branschen 10 2.10 Särskilt betydande kurser 11 2.11 Nytta av utbildningen 12 2.12 Kompetenser som uppskattas

på arbetsplatsen 12

2.13 Viktiga kompetenser som saknas på arbetsplatsen 13

2.14 Utvalda citat 14

Denna undersökning gjordes som en del i arbetet med att stärka utbildning inom huvudområdet kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland. Målet var att genom tidigare studenter på Byggnadsantikvarieprogram- met samt Föremålsantikvarieprogrammet undersöka anställningsbarhet, vilka yrkestitlar och arbetsplatser som förekommer, vilka kurser och inslag i utbildningen som varit av särskild betydelse i yrkeslivet samt vad som anses saknas kompetensmässigt på arbetsplatserna idag. En enkätundersökning valdes som metod till undersökningen.

Resultaten pekar på en hög anställningsbarhet. Hela 93% av de svarande har idag arbete och av dem har 79%

dessutom en anställning inom kulturvårdens fält. Det innebär att alumnerna bl.a. jobbar på museer, auktionshus, byggkonsultföretag, både inom statliga myndigheter och i näringslivet. Alumnerna innehar yrkestitlar som bygg- nadsantikvarier, intendenter, föremålsantikvarier, föremålsvärderare och stiftsantikvarier mm.

Kurser och moment inom utbildningen som både uppskattats av alumner samt spelat stor roll för bl.a. kompe- tens och karriärsmöjligheter innefattar framförallt materialkunskap, förebyggande konservering, praktiska hant- verksinslag, verksamhetsförlagd utbildning (praktik) samt allmän arkitektur, föremåls- konst och interiörhistoria.

Kompetens som identifierats som konkurrenskraftig av alumnernas själva är bl.a. deras mångsidighet, kommu- nikationsförmåga, den teoretiska kunskapsbasen samt kunskap om äldre material och tekniker. En slutsats är att utbildningen är oumbärlig för den som vill arbeta inom de kulturvårdande branscherna.

Sammanfattning

Som en del i ämnet kulturvårds arbete kring att arbeta med kvalitetshöjande insatser för studenter på Campus Gotland samt breddad rekrytering, togs under hösten 2014 ett beslut att genomföra en större alumnundersökning.

Uppdraget gavs till Johanna Karlsson, amanuens, som genomfört och bearbetat en enkätundersökning med as- sistans av Susanna Carlsten, adjunkt i kulturvård. Arbetet startade i februari 2015.

1.2 Syfte

Tanken var att få en bild av vad personer som tidigare studerat på Föremålsantikvarie- och Byggnadsantikvarie- programmet arbetar med. Förhoppningen var att undersökningens resultat skulle kunna användas för att styrka utbildningen på campus. Dels genom att få svar på vilka krav arbetsmarknaden ställer idag och vilken kompetens tidigare studenter anser sig ha fått genom utbildningen. Undersökningen är även tänkt att kunna användas som en del i kulturvårds arbete med breddad rekrytering samt för att underlätta ämnets kontakt med alumner och kunna använda dem som en resurs på olika sätt.

Undersökningen var också tänkt att tydliggöra framtida karriärsmöjligheter för både nuvarande och presumtiva studenter.

1.3 Målgrupp

Den målgrupp som enkätundersökningen riktade sig till var de som studerat på något av programmen åren 2003–2014. Den tidiga gränsen sattes vid år 2003 eftersom det var året då Föremålsantikvarieprogrammet startade. Den senare gränsen sattes till år 2014 eftersom den senaste kullen gick ut då. Målgruppen avgränsades även till att enbart innesluta de studenter som tagit sig till utbildningens sista termin. Trots den tydligt avgränsade målgruppen har några svar kommit in från personer som gått på Byggnadsantikvarieprogrammet innan år 2003, eftersom enkätens länk i vissa fall spreds vidare av de studenter som fått den. Eftersom alla svar ansetts viktiga, samtidigt som resultatet inte snedvridits på ett avgörande sätt vid en inkludering, valdes att även ta med dessa sju personers svar.

Observera att målgruppen innehåller ett tidsmässigt stort spann av alumner vilket innebär att vissa kommentarer kan anses inaktuella då utbildningen under åren utvecklats.

1.4 Kartläggning

Arbetet började med att hitta alla personer i målgruppen för att vidare kunna skicka enkätundersökningen till dem. 268 personer namngavs genom gamla kursregistreringar och av dem kunde kontaktuppgifter hittas till 257 stycken alumner. De mottog en länk till enkätundersökningen via mejl, sms eller sociala medier. Enkäten gick att finna på Google-documents. Förutom det första mejlet/sms:et har två påminnelser skickats ut. Totalt svarade 107 personer på enkäten under de fyra veckor den var öppen.

1.5 Enkäten

Enkäten bestod av 16 frågor (se bilaga 2 och 3). 12 stycken med korta svar och 4 med tillfälle för längre refle- kterande svarsmöjligheter. I efterhand har slutsatsen dragits att det kunde varit bra med en negativ motsats till fråga nummer 13.

Flera personer har dock ändå valt att i sina fritextsvar skriva vad som de hade behövt lära mer om under utbild-

1. Inledning

2.1 Svarsfrekvens

Svarsfrekvensen uppmättes till 42 % vilket innebär 107/257 personer. Av de som svarade hade 53% genomgått Föremålsantikvarieprogrammet (FMA) och 47 % Byggnadsantikvarieprogrammet (BA).

2.2 Svarsfrekvens per årskull

Svarsfrekvensen per årskull ser ut enligt följande:

2. Sammanställning av enkätundersökningen

42%

58%

Icke svarande Svarande

47%

53%

BA FMA

Antal svarande per utbildning Svarsfrekvens

Icke svarande: 150 Svarande: 107

FMA: 57

BA: 50

1999–2001

Årskullar

2006–2009 2007–2010 2008–2011 2009–2012 2010–2013 2011–2014

3 2 2 0 14 18 10

8 8 8 14 8 10

Antal Årskullar Antal

SUMMA 105¹ Summa: 107

Summa: 257

1 Två valde att inte svara på denna fråga, därav summan.

2.3 Geografisk spridning

Eftersom de tillfrågade i och med fråga nr. 5 fått uppge ”ort” (oavsett om det är arbetsort, bostadsort eller sam- ma) kan vi på ett tydligt sätt se den geografiska spridningen av alumner enligt följande:

I Stockholm, vilket här innebär Stockholmsområdet finns störst antal av de svarande: 37 stycken. På andra plats kommer Visby (då menas enbart Visby och inte andra orter på Gotland vilka också förekommer) med 12 styck- en svarande alumner. I Göteborgsområdet finns 10 stycken. De resterande är i huvudsak utspridda i den södra delen av Sverige exempelvis i Västerås, Växjö, Norrköping, Alingsås, Örebro, Kalmar, Malmö, Lund och Strängnäs med flera.

I norra Mellansverige och norra Sverige förekommer alumner i exempelvis Falun, Piteå, Leksand, Lögdeå, Keb- nekaise, Skellefteå, Östersund med flera.

Endast två av de som svarat på enkäten har en utlandskarriär. I båda fallen verkar de i Norge.

43% 35%

9%

11%

2%

Geografisk spridning

Stockholm 35%

Visby 11%

Göteborg 9%

Utomlands 2%

Övriga 43%

Stockholm

Ort

37 12 10 2

Antal personer

Övriga 46

Summa 107

2.4 Sysselsättning

93% av de svarande har en anställning. Cirka 4% är studerande och ca. 4% är arbetssökande.² Av de 4 ar- betssökande alumnerna har 3 personer genomgått BA och en FMA. Av de 99 alumner som har ett arbete arbe- tar 78 personer det vill säga 79% inom kulturvårdens bransch.

2.5 Arbetar inom branschen

Av de som har ett annat arbete utanför branschen har 7 personer genomgått BA, 12 stycken FMA och 2 har inte angivit något. Till branschen räknas exempelvis museer, konsultföretag och Svenska kyrkan etc. Kategorier som redogörs för i avsnitt 2.7.

De som inte arbetar i branschen arbetar i flera fall inom vård och omsorg samt i butik. Arbetssökande samt studenter är här borträknade. Av de som har ett arbete utanför branschen har 7 stycken genomgått BA och 12 stycken FMA.

93%

har sysselsättning

Sysselsättning

Arbetande 93%

Arbetssökande ca. 4%

Studerande ca. 4%

Arbetar inom branschen

Inom branschen 79%

Annat arbete 21%

Inom branschen Annat arbete

78 21

Antal

21%

79%

arbetar inom branschen

Annat arbete Arbetssökande Studerande

2 Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Detta leder i några fall till att summan inte blir 100%.

Arbetande Arbetssökande Studerande

99 4 4

Antal

Summa 107

Summa 99

2.6 Uttagen examen

Av de 106 personer som valde att svara på fråga nummer 8 angående om de tagit ut examen från utbildningen svarade 53 % att de hade tagit ut examen, dvs. 56 personer. Det innebär att 47 %, dvs. 50 personer, valt att inte ta ut sin examen.

Genom en jämförelse med hur många som arbetar inom branschen drogs slutsatsen att av de som tagit ut sin examen arbetar 88% i branschen.

Av de som inte tagit ut sin examen arbetar 74% i branschen.

Resultaten tyder på att arbetsgivare i väldigt hög mån inte verkar ställa krav på examensbevis vid anställning. Re- sultaten visar ändå på att chansen till ett arbete i branschen är 14 procentenheter större med examen än utan.

Av de 4 personer som är arbetssökande har endast en person, dvs. 25% tagit ut examen.

47%

53%

I branschen Ej i branschen

37 13

Antal

Examen

56 50

Antal

Antal som tagit examen

Ja 53%

Nej 47%

88%

74%

I branschen Ej i branschen

49 7

Antal

Nej Ja

Med examen i branschen

Utan examen i branschen

Arbetar i branschen

Arbetar i branschen

Summa 106

Summa 56

Summa 50

2.7 Arbetssektorer inom branschen

Om svaren på fråga nummer 9 från alla svarande som arbetar inom branschen slås samman oavsett utbildning på BA eller FMA visar resultatet att museisektorn är den mest vanligt förekommande arbetssektorn bland alumner- na med 23 %. Den har i sammanställningen särskilts från slott. Auktionsverk är näst följande med 17%.

En person kan här ingå i fler än en sektor, alltså räknas den mer än en gång, då vissa av de svarande har mer än ett arbete.

Till övriga hör byggnadsvårdsbutiker/distributörer, Uppsala universitet, secondhand-/vintage-/antikaffärer, Riksanti- skvarieämbetet, Medeltidsveckan samt The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity (NCK). Till egna företag räknas de som har ett eget företag som en huvudsaklig inkomstkälla.

Arbetssektorer inom branschen Antal personer

Auktionsverk 17% 15

Museum och konsthall 23% 20

Slott 7% 6

Länstyrelsen /Kommun /Region 10% 9

Svenska kyrkan 7% 6

Konsultföretag 10% 9

Egna företagare 10% 9

Övriga 14% 12

Summa 86

14% 17%

23%

10%

10%

7%

10% 7%

2.7.1 Här arbetar byggnadsantikvarierna

Av de som svarat på fråga nummer 9 och genomgått Byggnadsantikvarieprogrammet (BA) visar resultaten att flera personer är egenföretagare. BA-alumner jobbar också i större utsträckning på konsultföretag än vad FMA-alumner gör.

2.7.2 Här arbetar föremålsantikvarierna

Av de som svarat på fråga nummer 9 och genomgått Föremålsantikvarieprogrammet (FMA) visar resultaten att den vanligaste arbetsplatsen, där 31% av de svarande arbetar, är museer/konsthallar. Sektorn är tätt följd av auk- tionsverk där 29% arbetar. Märkväl att bara en person har ett eget företag som huvudsaklig inkomstkälla samt att konsultföretag inte finns med alls.

Till övriga räknas Uppsala universitet, byggnadsvårdsbutiker/

distributörer, Riksantikvarieämbetet samt Medeltidsveckan på Gotland.

Till övriga räknas Uppsala universitet, byggnadsvårdsbutiker/

distributörer, secondhand-/vintage-/antikaffärer samt NCK.

Arbetsplatser – BA inom branschen Antal personer

Auktionsverk 2% 1

Museum och konsthall 14% 6

Slott 2% 1

Länsstyrelsen/Kommun/Region 14% 6

Svenska kyrkan 12% 5

Konsultföretag 21% 9

Egna företagare 19% 8

Övriga 16% 7

Summa 43

Arbetsplatser – FMA inom branschen Antal personer

Auktionsverk 29% 13 Museum och konsthall 31% 14

Slott 11% 5

Länsstyrelsen /Kommun /Region 9% 4 Svenska kyrkan 4% 2 Egna företagare 2% 1

Övriga 13% 6

Summa 45

14%

12%

21%

19%

16% 14%

2%

2%

29%

31%

11%

9%

4%

2% 13%

2.8 Egna företagare

14 svarande, oavsett nuvarande yrkesbransch, har eget företag. Av de innehar 13 stycken F-skatt. Av de 14 per- soner med eget företag genomgick 11 stycken BA och 3 stycken FMA (en av de som genomgick FMA och har eget företag, dock ej som huvudsakliga inkomstkälla, arbetar idag som byggnadsantikvarie).

Av de 14 personer som har eget företag arbetar 9 personer med det som enda eller huvudsaklig inkomstkälla inom branschen. Av de har 8 stycken genomgått BA och en FMA. En person utanför branschen har eget företag som huvudsaklig inkomstkälla.

2.9 Yrkestitlar inom branschen

Här redovisas de tjänster som alumnerna har på sina arbetsplatser. Byggnadsantikvarie är den absolut vanligaste förekommande tjänsten och besitts i alla fall utom ett av de som genomgått BA. De som genomgått FMA har många olika typer av tjänster. Den vanligaste förekommande är intendent, vanligen på auktionshus. Följt av värder- are på detsamma. En person kan här inneha flera olika yrkestitlar, beroende på att de svarande i vissa fall har mer än ett arbete.

Titel Antal personer

Byggnadsantikvarie 25

Intendent 7

Föremålsvärderare 6

Föremålsantikvarie 4

Stiftsantikvarie 4

Verksamhetschef /VD 4

Handläggare 4

Föremålsregistrator 3

Museiguide 3

Säljare 3

Visningsvärd 2

Museipedagog 2

Trädgårdsantikvarie 2

Restaureringsarkitekt 2

Kanslist 2

Ingenjör 2

Museiassistent 1

Antikhandlare 1

Utställningsproducent 1

Projektassistent 1

Project & Event Manager 1

Universitetsadjunkt 1

Universitetslektor 1

Doktorand 1

Konservator 1

2.10 Särskilt betydande kurser

Fråga nummer 13 har gett svar på vilka delar av utbildningen som specifikt uppskattats framför andra. Det är tydligt att de kurser/delar som särskilt uppskattas är materialkurserna (dvs. kurser i föremålens material och tekniker). De utgörs av kurser om oorganiska och organiska material samt plast och färg. 23 % dvs. 30 personer har angett de som viktigast. Kurserna anges emellertid även som svar på fråga nummer 14, där det beskrivs som den kunskap som gör alumnen unik i sin profil på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden.

Praktiska hantverksmoment och praktik är med sina 10% de två andra mest uppskattade delarna. Här sägs att kontakten med hantverkare och yrkesverksamma personer är väldigt viktig för att lära sig att kommunicera över yrkesgrupper i kulturvårdens fält. Praktik/ Verksamhetsförlagd utbildning har i många fall angetts ha en avgörande roll för att knyta kontakter eller att få en anställning.

Stil- och interiörhistoria, föremålshistoria samt konstvetenskap uppskattas mycket som en viktig grundkunskap.

Många anger att blandningen eller helheten är det som gör utbildningen bra, och att deras breda kunskap uppskattas på arbetsmarknaden.

I efterhand anser utförarna att en negativ motsvarighet till fråga nummer 13 skulle ha ställts. Slutsatser om vad som saknas på utbildningen kan dock dras genom svaren på de andra frågorna.

Specifika kurser/delar som

uppskattas framför andra Antal

Materialkurser 23% 30

Praktiska hantverksmoment 10% 13

Praktik 10% 13

Konstvetenskap 8% 10

Stil- interiör och föremålshistoria 9% 12 Arkitekturhistoria 7% 9

Kulturegendomsrätt 7% 9

Studieresor 5% 6

Uppsatser 7% 9

Blandningen 8% 10

Byggnadsfysik 5% 7

23%

10%

10%

9% 8%

7%

7%

5%

7%

8%

5%

Restaureringsprocessen 5 Förebyggande restaurering 5 Bebyggelsehistoria 4 Att skriva rapporter 4 Restaureringsideologier 4 Möte med yrkesverksamma 4 Utställningskurs 4 Konserveringsvetenskap 4 Material och konstruktion 3 Värde och värdering 3

Delar med 2–5 röster

2.11 Nytta av utbildningen

De allra flesta av de som arbetar inom kulturvårdens fält säger att utbildningen har varit helt avgörande för deras möjlighet till anställning och den karriär de har. Av de som inte arbetar i branschen är det få som kan se att de kan tillämpa kunskaper de fått genom utbildningen i sitt yrke.

Flera påpekar att praktiken (VFU) skapade kontakter och erfarenheter som i sin tur ledde till anställning. I vissa fall ledde VFU direkt till anställning. Genom VFU och andra inslag av praktiska moment och möten med yrk- esverksamma upplever alumnerna att de redan vid anställning kan ”prata samma språk” med andra yrkesmän i arbetslivet. Utbildningen har också skapat nätverk och kontakter av vikt.

Många poängterar att utbildningens bredd är till stor nytta i yrkeslivet och att kunskaperna som innehållet gener- erar uppskattas på arbetsmarknaden.

2.12 Kompetenser som uppskattas på arbetsplatsen

Det är tydligt att det som alumnerna anser som viktiga delar i utbildningen speglar det som arbetsgivarna uppskattar. Här rör det sig främst om materialkunskap, både vad det gäller föremål och byggnader. Svaren på fråga nummer 14 har här sorterats och slagits samman under vanligt förekommande nyckelord. De mest frekventa redovisas nedan utan inbördes ordning. De svar som rör studietekniska kunskaper som att vara källkritisk och en bra retoriker redovisas inte då de kan förvärvas vid alla utbildningar.

Material, konstruktion och teknik

Materialkunskap nämns som det som gör alumnerna unika i sin profil på arbetsmarknaden. Arbetsgivare uppskat- tar materialkunskapen som ett komplement till den annars så vanliga konstvetenskapen exempelvis inom auk- tionsbranschen. Flera som genomgått BA menar att materialkunskapen har en avgörande roll och tillsammans med förståelse kring konstruktion, tekniska system samt kunskap om äldre tiders material är det som mest ut- märker de byggnadsantikvarier som läst på Gotland.

Föremålskunskap

En stor del av de som genomgått FMA svarar att föremålskunskap är av stor vikt på arbetsmarknaden, något som de anser sig ha fått genom utbildningen.

Att kunna hantera föremål på ett korrekt sätt, att kunna sätta ett föremål i en kontext, åldersbestämma föremål och att strukturera samlingar uppskattas, likväl som förebyggande föremålsvård.

Specialkunskap inom en föremålskategori uppskattas. Behov av kunskap om exempelvis orientaliskt och kinesiskt konsthantverk och porslin saknas på några arbetsplatserna.

Konstvetenskap: Stilhistoria och arkitekturhistoria

Konstvetenskap värdesätts som en viktig grundkunskap både för de som genomgått BA och FMA. Den är viktigt- vad det gäller att sätta in föremål och byggnader i en kontext.

Att arbeta praktiskt

Många upplever att kunskap om praktiskt hantverk uppskattas på arbetsplatsen. Att de genom hantverksmässig kunskap också kan kommunicera med hantverkare är något som värderas högt. En viktig aspekt är också att de kan koppla teoretisk kunskap till praktiskt arbete och på så sätt fungera som en brygga i arbetet.

Datorkunskap och programvaror

Både de som genomgått FMA och BA upplever att kunskap inom datorprogram är av stor vikt vid anställning.

Program som InDesign, Illustrator, Sketchup, Revit och GIS nämns som viktiga. Att kunna hantera föremålsdata- baser uppskattas.

Mångsidighet

Många upplever att mångsidigheten är det som gör dem unika på arbetsmarknaden. Blandningen mellan teori och praktik och humaniora med naturvetenskap anses som viktigt oavsett yrkessektor. Mångsidigheten i utbildningen gör att många har det lättare att sätta föremål och byggnader i en kontext och belysa dem ur olika perspektiv.

2.13 Viktiga kompetenser som saknas på arbetsplatsen

Svaren på fråga 15 växlar mellan att svara på frågan som ställdes om någon kunskap saknas på den svarandes arbetsplats till att svara på vad personen själv saknar för kunskaper och inte kunde få genom utbildningen på BA eller FMA. Oavsett vad så berör alla kunskapsluckor, i arbetslivet så som på utbildningen.

Ekonomi, projektledning, rapporter, lagar

En övervägande stor del av de som valt att svara på fråga 15 saknar liknade kompetenser i sig själva och/eller på arbetsplatsen:

• Att upprätta vård- och underhållsplaner samt konditionsrapporter

• Upphandling

• Kunskap om att söka finansiering, projektmedel

• Projektledning

• Budgetering/Ekonomi

• Entreprenörskap

• Kunskap om PBL och KML

• Tillämpning och förståelse av SPECTRUM, Benchmark och andra internationella verktyg och metoder

• Att kunna använda CAD och GIS eller liknande program

Föremålskunskap

Specialkunskap kring specifika föremålsgrupper saknas och uppskattas på några arbetsplatser, speciellt museer och auktionshus. Här nämns särskilt islamiskt, kinesiskt och orientaliskt konsthantverk och porslin. Även kunskap om silverstämplar, folkkonst och klockor nämns av några som kunskaper som saknas efter utbildningen.

Det önskas av alumnerna en större förståelse för kulturarv som inte enbart ska styras av ekonomiskt värde och kända konstnärer och hantverkare. Samtidigt ses föremåls ekonomiska värde av vissa som en kunskapslucka i utbildningen. Kunskap om föremåls ekonomiska värde ses som en meriterande kompetens i auktionsbranschen enligt dem.

Kunskap om föremåls material, och att kunna bestämma dessa, uppges som en kunskapslucka på arbetsplatser.

Trädgårdshistoria

Trädgårds-, landskaps- och agrarhistoria saknas enligt några i utbildningen och efterfrågas i vissa byggnadsantikva- rietjänster.

2.14 Utvalda citat

”Vi som har gått byggnadsvårdsprogrammet har väldigt mkt bättre teknisk kompetens än de kollegorna som har pluggat i Göteborg.”

”Den djupare kunskap som man får om de olika materialen som används får äldre byggnader är nog det som mest utmärker byggnadsantikvarier som läst på Gotland tror jag.”

”För mig har de kontakter jag skapade under min praktik sista året varit avgörande.”

”Utbildningen har gett mig de grundkunskaper jag behöver i mitt arbete och framförallt praktiken i utbildningen och allt jag lärde mig där har hjälpt mig i min karriär, för utan praktiken hade jag aldrig haft det lilla extra som krävdes för att just jag skulle få min första anställning på ett museum.”

”Jag märker att utbildningen väger in mycket. Folk ser att man sitter på mycket kunskap.”

”Jag har haft stor nytta av min utbildning, utan en examen i kulturvård hade jag inte varit där jag jobbar i dag. En fördel har varit utbildningens bredd och den förhållandevis djupa kunskapen om byggnader (arkitektur, kulturhis- toria, material) som ges.”

”Jag har haft en enorm nytta av utbildningen! Det är pga. den som jag är där jag är i dag!”

”Hade jag inte haft utbildningen hade jag aldrig varit aktuell för tjänsten som så småningom ledde till det jag gör idag.”

”Jag tycker att man fick en bra förståelse för hur arbetslivet skulle se ut efteråt. Jag tycker att utbildningen var bra som yrkesförberedande sådan. Sen är det som alltid upp till en själv vad man vill göra av det man lärt sig.”

”Utbildningen gav mig en mycket bra grund att bygga vidare på. Programmet hade en unik sammansättning av kurser i kulturmiljövård och konstvetenskap som jag tycker gav en bred kunskapsbas.”

”Det är utbildningen som möjliggjort att få arbeten. Utan den inget arbete inom min bransch. En fördel är att ha kollegor som läst motsvarande utbildning på GU, våra kompetenser kompletterar varandra.”

”Det praktiska arbetet har hjälpt mig oerhört i argumentation med hantverkare och i tillit för hantverkare.”

”Jag hade inte haft mitt nuvarande jobb utan utbildningen. Jag fick också många fina kontakter som jag vårdar ännu idag.”

Bilagor

1. Meddelande om enkäten 2. Enkäten

3. Frågornas numrering

Bilagor

Hej du som studerat på Byggnadsantikvarie‐ eller Föremålsantikvarieprogrammet!

Vi på Kulturvård på Campus Gotland gör nu en undersökning om var våra studenter hamnar efter utbildningen. Informationen vi samlar in kommer vara en viktig del i arbetet för att styrka och ut- veckla utbildningen.

Det är viktigt för oss att ha kunskap om var eller vad våra tidigare studenter arbetar med för att kunna få konkreta exempel på vad utbildningen leder till.

Vi har gjort en enkät med några få frågor, den tar bara några minuter att besvara, och vi hoppas att du skulle vilja bidra till undersökningen genom att svara på den. Du har chans att vinna ett pris om du deltar!

Enkäten hittar du genom länken:

https://docs.google.com/forms/d/1wafaHTjowrtZnPbdqdlVkGwam5‐_ENpwx5xA1BYhI O8/viewform?edit_requested=true

Vi tackar ödmjukast på förhand!

Vänligen, Kulturvård på Campus Gotland genom

Johanna Karlsson Amanuens Kulturvård

Konstvetenskapliga institutionen Uppsala Universitet ‐ Campus Gotland johanna.karlsson@konstvet.uu.se

1. Meddelande om enkäten

2. Enkäten

2. Enkäten

Vad gör våra studenter efter utbildningen?

Vi på Kulturvård på Campus Gotland vill veta vad våra studenter arbetar med efter utbildningen. Informationen som vi samlar in kommer sedan att användas för att styrka utbildningen, dels genom bättre rekrytering men också genom att använda alumner som en resurs på olika sätt under utbild- ningen.

Väljer du svara på enkäten godkänner du att vi sparar dina uppgifter i syfte att förbättra och utveckla utbildningen på Föremålsantikvarie- och Bygg- nadsantikvarieprogrammet.

Om du svarar på enkäten har du chans att vinna ett fint pris!

Vi tackar ödmjukast på förhand för din medverkan!

19

Frågorna har i sammanställningen markerats med nummer på följande sätt:

1. Namn

2. Personnummer 3.Telefonnummer 4. Mejladress 5. Ort

6. Gick du Byggnadsantikvarie- eller Föremålsantikvarieprogrammet ? 7. Årskull (år-år)

8. Har du tagit ut examen från utbildningen?

9. Var arbetar du idag?

10. Är du egen företagare?

11. Vad har du för tjänst/arbetsuppgifter på din arbetsplats?

12. Oavsett var du arbetar idag, på vilket sätt anser du dig haft/har nytta av din utbildning på FMA/BA för att ta dig dit du är idag?

13. Är det några kurser/delar av utbildningen du anser betytt/betyder extra mycket?

14. Finns det någon kompetens/kunskap som i dagsläget uppskattas framför andra på din arbetsplats?

15. Finns det någon kompetens/kunskap som i dagsläget saknas framför andra på din arbetsplats?

16. Får vi kontakta dig i framtiden för eventuellt samarbete?

3. Frågornas sammanställning