GÖTEBORGS UNIVERSITET PM Dnr B1 1809/03 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Carl-Axel Sjöblom

(1)

GÖTEBORGS UNIVERSITET PM

DnrB1 1809/03

Utbildnings- och forskningsnämnden

för lärarutbildning

2003-09-09

Carl-Axel Sjöblom

___________________________________________________________________________________________________

Adress: Besöksadress: Tel: (0)31-773 55 12 (dir)

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden Fax: (0)31-773 55 15 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning epost:

Uppdrag och anslagsfördelning år 2004 till nämnder med verksamhet inom ansvarsområdet för Utbildnings- och forskningsnämnden för lärar- utbildning (uppdaterad).

Den förnyade lärarutbildningen startade ht 2001 och den ”gamla” började fasas ut. Avtrapp- ningen sker nu snabbt och är i stort sett avslutad 2005. Volymen hos den förnyade börjar plana ut under 2004 även om en viss expansion fortsätter ytterligare en tid. Universitetet nås nu av signaler att den expansion som kännetecknat grundutbildningen som helhet under ett antal år bryts. Lärarutbildningen är dock ett av de tre områden som universitetet även under 2004 tilldelar en viss ökning, även om denna blir mindre än vad som tidigare planerats. För 2005 är läget oklart, vilket motiverar en ökad försiktighet när det gäller långsiktiga åtaganden.

Inom grundutbildningen omfattar det totala uppdraget till UFL och från UFL till nämnderna 4 243 hst vilket motsvarar ett takbelopp för UFL av 230 565 tkr. Till detta kommer ett antal ytterligare uppdrag:

1. Kompletterande lärarutbildning (KUT) (intag enbart 2001): c:a 17 hst och 1 420 tkr. Projektet skall vara avslutat i och med 2004-06-30.

2. Särskild lärarutbildning (SÄL) II, prognos c:a 403 hst och 36 744 tkr inkl. ersättning för nationell samordning av projektet. Projektet skall vara avslutat i och med utgången av 2006.

Fr.o.m. år 2003 erhåller UFL ett anslag för lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning. Detta uppgår för år 2004 till minst 4 794 tkr.

Vid MBL-förhandlingen om uppdrag och anslagsfördelning för år 2004 inför UFL-samman- trädet 2003-06-18 begärde personalorganisationerna central förhandling. Efter ny beräkning (pt 13 nedan) skedde ny förhandling 2003-09-02. Därefter fattade Utbildnings- och forsk- ningsnämnden för lärarutbildning beslut 2003-09-09. I förhållande till år 2003 har följande större förändringar skett (pt 13 anger förändringen i förhållande till underlaget 030618):

1. Ny inriktning Naturvetenskap för lärare med första antagning ht 2003

2. Ny inriktning Samhällspedagogik förlagd till nordöstra Göteborg med första antagning vt 2004 3. Två kombinationsutbildningar, Lärarutbildning/Naturvetarutbildning och Lärarutbildning/Utbildning i

moderna språk, med första antagningar ht 2004

4. Justerad arbetsfördelning inom Allmänt utbildningsområde, termin 1

5. Justerad arbetsfördelning inom inriktning Hem- och konsumentkunskap (delvis under 2003) 6. Ingen antagning till LÄRIS-projektet och till vidarebildning av 4-9 lärare

7. Samlad medelstilldelning till ”småkurser/småinriktningar”

8. Förstärkt ställning för didaktiken

9. Inriktning Slöjd: interimistiskt uppräknad prislapp och höjt antagningstal 10. Inriktning Teknik och design: ändrad ansvarig nämnd

11. Fokusering av lärarutbildningens internationalisering

12. Inrättande av Centrum för utbildningsvetenskap och lärarutbildning (CUL) samt ny forskarutbildning i utbildningsvetenskap

13. Studenternas val under 2003 använda som mall för beräkningar avseende 2004 och framåt.

Maj-Lis Sjöbeck Utbildningsdirektör

(2)

INNEHÅLL

sidan Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag 3

Antagning 3

Samverkansprojekt 3

Åtgärder för att öka rekryteringen till läraryrket 3

Nätuniversitetet 4

Kompletterande lärarutbildning (KUT) 4

Särskild lärarutbildning ger 4000 fler behöriga lärare (SÄL II) 4 Kompletterande lärarutbildning av yrkesverksamma lärare 5

Forskning och forskarutbildning 5

UFL:s hemsida 5

Beskrivning av utbildning inom UFL:s område. Programspecifika uppdrag 6

Den förnyade lärarutbildningen 6

Program under avveckling 6

Påbyggnadsutbildningar 6

Naturvetenskapligt basår 7

Fristående kurser 7

Didaktikens ställning inom lärarutbildningen 7

Inriktning Slöjd 8

Kombinationsutbildningar Lärarutbildning/Naturvetenskap/Språk 8 Justerad arbetsfördelning på Allmänt utbildningsområde, termin 1 9

Lärarutbildningens internationalisering 9

Inriktning Teknik och design 9

Avtrappningsproblematik 10

Småkursproblematiken 11

Uppdrag till nämnder och fördelning av medel 12

Resurser för grundutbildning 12

Resurser för forskning och forskarutbildning 12

Humanistiska fakultetsnämnden 12

Handelshögskolans fakultetsnämnd 13

IT-universitetet (IT-fakultetsnämnden) 13

Konstnärliga fakultetsnämnden 13

Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 14

Sahlgrenska akademin (Vårdvetenskapliga fakultetsnämnden) 14

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 15

Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 15

Anslagsfördelning utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 17

Avräkning av nämndernas uppdrag 18

Avräkning UFL – nämnder och RÄ - UFL 18

Vad ingår i uppdraget? 19

Vad skall pengarna användas till? 19

Beräkning enligt ”studenternas val” för år 2004 och framåt 20

Planeringstal bå 2004 22

Bilaga 1: Ansvars- och arbetsfördelning mellan nämnder bå 2004 24 Bilaga 2: Sammanställning av nämnduppdrag inom grundutbildning bå 2004 28

(3)

Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag

Antagning till lärarutbildning vid Göteborgs universitet

Allt nyantagning av lärarstuderande sker numera till den förnyade lärarutbildningen. Utbild- ningen på de ”gamla” lärarutbildningsprogrammen trappas ner snabbt och dess planerade vo- lym för år 2003 är 1025 hst, år 2004 353 hst, år 2005 72 hst och år 2006 3,5 hst.

Samverkansprojekt

Göteborgs universitet bedriver i samarbete med kommungruppen RIS (Region I Samverkan) i norra Bohuslän en lärarutbildning för ortsbundna studenter (LÄRIS). Utbildningen är kom- munförlagd och IKT-baserad. Kommunerna ansvarar för VFU-samordnarnas medverkan i utbildningen och för verksamheten vid de fadderskolor där studenterna genomför sin verksam- hetsförlagda utbildning. Utbildningen startade ht 2001 med tre inriktningar, Matematik, naturvetenskap och miljö för tidigare åldrar, Svenska språket och kulturen för tidigare åldrar och Matematik. Totalt antogs 68 studenter, vilka under 2004 kommer att genomgå terminerna 5 och 6 av utbildningen. Utbildningen går på halvfart, men det finns också studenter som lä- ser i snabbare takt.

Avsikten var att, med början ht 2002, vidga projektet till att omfatta i princip samtliga inriktningar inom den förnyade lärarutbildningen. På grund av att de medverkande kommunerna inte fann det möjligt att medverka i en ny antagningsomgång ht 2002 blev nästa start uppskju- ten till hösten 2003 och omfattar 60 platser inriktade mot engelska, historia eller spanska.

Under år 2003 har överläggningar om samverkansförsök kring forskarskola i utbildningsvetenskap ägt rum tillsammans med företrädare för tre lärosäten – Högskolan i Borås, Högsko- lan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla – och representanter för sammanlagt sju kommuner (Borås, Göteborg, Götene, Skövde, Stenungsund, Trollhättan, Vänersborg). Sam- verkan syftar till att skapa en forskarutbildning som dels är anpassad till studenter från den förnyade lärarutbildningen och dels för yrkesverksamma lärare vilka vill forska inom ramen för sin lärartjänst.

Åtgärder för att öka rekryteringen till läraryrket

Även ht 2003 är antalet sökande till det förnyade lärarprogrammet avsevärt större än antalet tillgängliga platser. Som året innan gäller detta samtliga inriktningar med undantag för naturvetenskap mot skolans senare år och gymnasieskolan. Intresset för inriktning Slöjd ökar ytterligare inför hösten 2003. (Se även ett avsnitt om inriktning Slöjd nedan.)

Behovet av lärare i naturvetenskap är mycket stort och UFL satsar därför på att öka intresset för motsvarande lärarutbildning. Sådana initiativ är de nya inriktningen Naturvetenskap för lärare och kombinationsutbildningen Lärarutbildning/Naturvetarutbildning. HFN och UFL gör också motsvarande satsning inom moderna språk.

UFL avser att under 2004 ytterligare kraftsamla sina pedagogiska utvecklingsinsatser på ut- bildningsområden där antalet lärarstudenter måste öka om lärarutbildningen i Göteborg skall kunna svara upp mot statsmakternas uppdrag.

(4)

Andelen lärare i skolan med bakgrund från studieovana miljöer måste öka. För att främja detta ger UFL ett antal studenter från Collegeutbildningen i Mölndal förtur till den förnyade lärarutbildningen.

Den nya skolan behöver en ny typ av lärare. Med start våren 2004 erbjuder UFL tillsammans med SFN en inriktning i samhällspedagogik inom projektet ”Fältförlagd lärarutbildning och socionomutbildning i samarbete” förlagt till nordöstra delen av Göteborg (planeringstal: 24).

Nätuniversitetet

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) lägger stor vikt vid att studenter utanför campusområdet och/eller studenter som av olika skäl inte har möjlighet att följa den vanliga närundervisningen skall kunna utbilda sig till lärare. Uttryck för detta är nämn- dens engagemang i LÄRIS, KUT, SÄL II och vidareutbildningarna inom Nätverket (Lärarut- bildningskonventet). UFL satsar också avsevärda medel på utveckling av nätbaserade kurser.

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) beklagar därför att den form som Distansrådet vid GU valt för utbildningen inom Nätuniversitetet lämpar sig dåligt för kurserna inom den förnyade lärarutbildningen. Medan dessa planeras årsvis i förväg och före- trädesvis omfattar 20 poäng dyker ”Nätstudenterna” upp med ett par veckors varsel eller mindre i avsikt att läsa 5-poängskurser.

Den ersättning som kurser på Nätuniversitetet hittills givit kan förefalla generös, men beror av så många yttre faktorer att den inte går att förutse i det enskilda fallet och, när den utfaller, späds ut genom att den fördelas på många småposter. Institutionerna hamnar lätt i en sits där ett fåtal studenters rimliga förväntningar krockar med ekonomiska realiteter. UFL kommer att sträva efter att vidmakthålla en rimlig utbildningsvolym av nätbaserade kurser såväl totalt sett som inom Nätuniversitetets ram, men en förutsättning måste vara att studenterna, eventuellt tillsammans med andra från t.ex. SÄL II eller LÄRIS, bildar ekonomiskt bärkraftiga grupper.

Eftersom de ekonomiska förutsättningarna för Nätuniversitetet inte är kända kan ett eventuellt uppdrag för år 2004 inte redovisas i detta sammanhang.

Kompletterande lärarutbildning (KUT)

De nämnder som medverkar med kurser i KUT får ersättning två gånger per år med hänsyn tagen till distributionsformen. Tekniken för denna beräkning är beskriven i ett särskilt beslut (2002-04-23 och 2002-05-13 Dnr G1 2110/01). Tilldelningen avser ett halvt läsår.

Särskild lärarutbildning ger 4 000 fler behöriga lärare (SÄL II, 2002 - 2006)

Regeringen har givit sex universitet och högskolor ett särskilt uppdrag att utbilda obehöriga lärare. Dessa lärare ska under utbildningen vara anställda i en skola. Genom denna extra satsning beräknas cirka 4 000 lärare få en utbildning omfattande maximalt 60 poäng för att bli be- höriga. Satsningen beräknas pågå under åren 2002-2006. De sex lärosätena som fått uppdraget är Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet, Malmö högskola, Lärar- högskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping. Göteborgs universitet har ett nationellt samordningsansvar.

(5)

Inför våren 2004 sker den sista ”stora” antagningen till SÄL II-projektet. För GUs del är denna uppskattad till c:a 200 studenter. Tillsammans med de tidigare antagna innebär dessa att c:a 800 studenter studerar inom projektet vid GU. Antagningar omfattande mindre än 60 po- ängs studier kan komma att ske inför hösten 2004 och framåt, men detta är ännu inte beslutat.

Tyngdpunkten i de pågående kurserna ligger på PPU/AUO, specialpedagogik och svenska för tidigare åldrar, vilket återspeglar efterfrågan hos de sökande. Dessutom förekommer kortare kompletteringsinslag av olika ämnen.

De nämnder som medverkar i SÄL II får ersättning två gånger per år i särskild ordning. På grund av att Utbildningsdepartementet fattar beslut om tilldelningen till lärosätena i slutet av varje termin (dvs. ett antal månader efter det att verksamheten startat) har även ersättningen till nämnderna blivit försenad. Det är UFLs avsikt att i och med att verksamheten stabiliseras övergå till betalning så snart studenterna registrerats.

De prislappar som används vid beräkningen tar hänsyn distributionsform, behov av särskilt stöd mm. OBS att en korrekt ersättning förutsätter att prestationerna inom SÄL II är marke- rade som sådana i LADOK!

Kompletterande utbildning av yrkesverksamma lärare.

Medel ställdes till förfogande i tilläggspropositionen för 2002 för bl.a. GU att ge aktiva mo- dersmålslärare pedagogisk utbildning (40 poäng, 40 platser), aktiva lärare i Svenska 2 utan särskilda ämneskunskaper utbildning i ämnet (40 poäng, 80 platser) och för förstärkning av påbyggnadsutbildningen i specialpedagogik (60 poäng, 100 hst), preliminärt på halvfart/distans. Medel för specialpedagogik är redan utbetalade, medel för modersmål och svenska 2 betalas ut så snart kurserna startat och de skall användas under 2003 och 2004. Medlen redovisas därför inte i detta dokument.

Forskning och forskarutbildning

UFL ansvarar för forskning och forskarutbildning knuten till lärarutbildningen. För att full- göra detta ansvar avser UFL att under 2004 fortsätta arbetet med att bygga upp dels en fakul- tetsgemensam organisation – Centrum för utbildningsvetenskap och lärarutbildning (CUL) - och dels en ny forskarutbildning i utbildningsvetenskap.

UFL:s hemsida

Aktuell information om verksamheten inom UFL:s ansvarsområde finns på hemsidan, http://www.ufl.gu.se

(6)

Beskrivning av utbildningar inom UFL:s område. Programspecifika uppdrag.

Den förnyade lärarutbildningen

Den förnyade lärarutbildningen startade hösten 2001 i och med att drygt 680 studenter regist- rerades till 26 nya inriktningar/sökalternativ. Planeringssiffror för 2004 är 385 (vt) och 732 (ht), vartill kommer ”det korta programmet”, dvs. antagning till senare del, 65 (vt halvfart distans) och 155 (ht).

Som framgår av budgeten för UFL finns medel avsatta för utveckling av utbildningen. Hur utlysning av och beslut om dessa går till fastställde nämnden 2002-12-19.

Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, uppmärksammas särskilt. Tillgången på goda VFU-ledare är en begränsande faktor, varför UFL har satsat på en intensifierad rekrytering inom universitetets samtliga fakulteter. Även tillgången på VFU-platser är knapp, ett problem som universitetet delar med samtliga lärosäten i landet. Under våren 2004 genomför UFL en försöksverksamhet i vilken studenter och skolenheter får en mera aktiv roll kring valen av VFU-platser.

När den förnyade lärarutbildningen år 2008 är fullt utbyggd kommer den att motsvara en av- räkning till UFL av c:a 250 Mkr. Av denna summa kommer VFU att svara för c:a 40 Mkr.

VFU är därigenom det största enskilda inslaget i utbildningen.

Program under avveckling

Lärarprogrammet (antagna före 2001-07-01) Grundskollärare åk 1–7

Grundskollärare åk 4–9 Gymnasielärare

Något nyintag sker inte, ersätts av det förnyade lärarprogrammet.

Musiklärarprogrammet

Något nyintag sker inte, ersätts av det förnyade lärarprogrammet.

Påbyggnadsutbildningar Specialpedagogiska programmet

Behovet av lärare med specialpedagogisk examen samt av särskolelärare är stort. Behovet av specialpedagogisk kompetens är också stort för alla typer av lärare. Utbildningen genomförs inom den totala ramen 215 hst. Därtill kommer specialpedagogiska inriktningar inom den för- nyade lärarutbildningen med c:a 90 nybörjarplatser årligen.

Påbyggnadsutbildning i pedagogik (två inriktningar: barn och ungdom, ledarskap).

Antalet platser minskar från 130 till 90 hst år 2003 i och med utfasningen av en tredje inriktning. Beslut om platsernas fördelning mellan de två återstående inriktningarna delegeras till UFN.

(7)

Naturvetenskapligt basår

Intresset för naturvetenskapligt basår för lärare är fortfarande litet. De lärarstudenter som ef- terfrågar sådan utbildning erbjuds denna genom samläsning med det Naturvetenskapliga bas- året vid NFN, (uppskattat behov 10 hst årligen, ersätts utöver nämndens takbelopp).

Fristående kurser

Fyra nämnder (KFN, NFN, SA/VVFN, UFN) har sedan LUN-tiden i uppdrag att ge fristående kurser. Omfattningen av detta uppdrag anges under varje nämnd. Kursplaner för kurser som skall avräknas inom detta fastställs av UFL.

Då kurser ges inom det förnyade lärarprogrammet skall ett antal fristående platser erbjudas inom ramen för tillgängliga resurser (begränsningen till studenter på det förnyade lärarpro- grammet gäller inte här). Antagningstalen till dessa platser fastställs av UFL efter samråd med berörd nämnd.

OBS! För att ersättning skall kunna utgå krävs att prestationerna på kursen har sådan beteck- ning i LADOK/SIRIUS att avräkning sker till UFL.

Didaktikens ställning inom lärarutbildningen

Den förnyade lärarutbildningen syftar bland mycket annat till att stärka didaktikens ställning i lärarutbildningen. Efter många diskussioner beslöt UFL 2001 efter samråd med dekanerna för de nämnder som deltar i lärarutbildningen att detta budgettekniskt skulle hanteras genom att arbetsinsatsen från UFNs sida i samtliga inriktningskurser skulle omfatta minst 10 %. Kurser på IT-universitetet och Musikhögskolan som erbjuder egen didaktikundervisning är undantag- na från detta. (Didaktikens roll har stärkts även på andra sätt än detta, främst kanske genom de möjligheter som den verksamhetsförlagda utbildningen erbjuder.)

UFL har sedan beslutet togs initierat och genomfört utvärderingar som bl.a. belyst didaktikens genomslag i den förnyade lärarutbildningen. Samtliga har visat oroväckande resultat i detta avseende, senast utvärderingen av inriktning Matematik. Studentkåren har därtill kommit in med en skrivelse där den har allvarliga invändningar mot undervisningen i matematik för tidigare åldrar. Resultaten är så alarmerande att UFL inte ser någon möjlighet att avvakta den ut- redning om ämnesdidaktikens roll som pågår, något som nämnden avsett att göra. Under nämndmötena har frågan diskuterats intensivt och som interimslösningar har förslag till höj- ningar av procentsatsen i stycket ovan med upp till 30 % framkastats. UFL väljer att tills vidare gå en medelväg, 20 %, och samtidigt ta upp en kvalitetsdiskussion med berörda fakulteter.

Flera av nämnderna uppmärksammar didaktikens roll på ett tydligare sätt än tidigare. Man ut- går naturligtvis då från sitt ämne som helhet och på alla nivåer och inte enbart från lärarut- bildningen. Som redan påpekats är IT-universitetet och Musikhögskolan föregångare i att foga in didaktisk kompetens i sin egen organisation, men det finns andra goda exempel. HFN är enligt uppgift i färd med att anställa lärare med såväl didaktisk som ämnesteoretisk kompetens och NFN har redan gjort detta. Detta är en utveckling som har motsvarigheter vid många lärosäten i och utanför landet och som UFL ser mycket positivt på. Även en organisation där didaktiker oavsett ämnesinriktning är samlade i en institution har dock också före- språkare, kanske främst av skäl grundade på forskningens behov.

(8)

Som redan påpekats är det hittills enbart inom Konstnärlig fakultet som den egna didaktiska kompetensen har fått genomslag i medelsfördelningen, men UFL är beredd att svara upp mot positiva förändringar av liknande slag även inom övriga fakulteter.

Inriktning Slöjd

Problemet med den otillräckliga finansieringen av verksamheten inom inriktning Slöjd är av gammalt datum. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden har vid flera tillfällen aktualiserat detta med RÄ/universitetsstyrelsen vars grundinställning är och har varit att frågan måste lösas på nämndnivå, dvs. av UFN.

I och med att UFL övertog ansvaret för lärarutbildningen från LUN räknades prislapparna för slöjdutbildning upp kraftigt. Enligt UFNs uppfattning är dock detta inte tillräckligt utan nämnden har aktualiserat frågan hos UFL både skriftligt och muntligt. Enligt beskedet från UFN måste utbildningen läggas ner om inte väsentligt mer medel kan tillföras den genom höjda prislappar och ett ökat intag.

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, som redan från början har varit med- veten om den situation som lärarna på slöjdutbildningen befinner sig i, har behandlat frågan vid ett flertal tillfällen. Nämnden instämmer i att en utbildning i Slöjd är av utomordentlig betydelse för Göteborgs universitet och den omgivande regionen, i vissa avseenden för hela landet. Nämnden är inställd på att fatta sådana beslut som gör det möjligt för verksamheten att fortleva och utvecklas. Det är dock inte möjligt att hantera slöjd oberoende av andra estetiska utbildningar. Ett samarbete med andra närliggande estetiska ämnen borde genom utnyttjande av synergieffekter kunna leda till såväl en bra utbildning för studenterna som en förbättrad situation för de i verksamheten engagerade människorna. Detta var bakgrunden till att UFL i november 2002 tilldelade UFN och KFN 200 tkr gemensamt med uppgift att skyndsamt ge nämnden underlag för ett för slöjdutbildningen positivt beslut inför 2004.

Nämnden har bara att konstatera att arbetet inte flutit så snabbt som förhoppningen var och att något underlag för ett långsiktigt beslut inte föreligger. UFL kan därför bara hantera frågan interimistiskt.

Som UFL redan uttalat ligger frågans lösning i att Slöjd anknyts till gruppen estetiska ämnen vid universitetet. En sådan anknytning skulle göra det möjligt att ge utbildningen en medelstilldelning mera i paritet med övriga utbildningar i gruppen och kunde också motivera att nämndansvaret övergår till Konstnärliga fakultetsnämnden. Något byte av ansvarig nämnd finns dock inte underlag för i nuläget. Eftersom söktrycket till utbildningen har ökat borde en viss ökning av antagningstalet vara möjlig redan ht 2003. Hur arbetsfördelningen mellan lä- rare från UFN och KFN bör vara skulle ett konkret förslag från arbetsgruppen ha angivit, men något förslag föreligger inte. I avvaktan på ett sådant väljer UFL att tills vidare låta arbetsför- delningen närma sig fördelningen mellan prislapparna.

Kombinationsutbildningar, Lärarutbildning/Naturvetarutbildning och Lärarutbild- ning/Utbildning i moderna språk

UFL hälsar med tillfredsställelse att arbetet med kombinationsutbildningar mellan lärarutbild- ningen och utbildningar i naturvetenskap och moderna språk nu nått så långt att en antagning ht 2004 blir möjlig. I den liggande planeringen förutsätts utbildningarna starta med ämneskur- ser finansierade via resp. ämnesfakultet medan senare kurser beroende på innehåll kan finan-

(9)

sieras av dessa eller av UFL. Om så blir fallet uppstår inget behov av finansiering från UFLs sida förrän 2005 utan enbart av gemensam utlysning i VHS-katalogen. Vissa inslag av VFU- karaktär i de inledande ämneskurserna förefaller dock bli svåra att finansiera inom en utbildning med språkprislapp (med naturvetenskaplig prislapp blir det förstås lättare). UFL har aktualiserat frågan med HFN och NFN och avser att vid behov återkomma till denna i ett kompletterande anslagsbeslut.

Justerad arbetsfördelning på Allmänt utbildningsområde, termin 1

Det allmänna utbildningsområdet (AUO) är ett av de mest betydelsefulla inslagen i den förny- ade lärarutbildningen. Det var därför med bestörtning som UFL mottog de alarmerande resultaten av utvärderingarna av de första kurserna på termin 1. Nämnden har försökt åtgärda problemet på olika sätt, bl.a. genom att tillsätta en särskild arbetsgrupp, AUO-gruppen, med representanter från de samverkande fakultetsnämnderna. Stora ambitioner och ett intensivt ar- bete till trots har dock gruppen inte lagt fram förslag till kursplaner för hela området. Senare utvärderingsresultat har snarare blivit än mer alarmerande än de första.

Trots detta gav UFL på AUO-gruppens starka inrådan Naturvetenskapliga fakulteten i uppdrag att ta fram en modifierad version av kursen LAU150 som kommer att gå första gången ht 2003. Eftersom kursplanen inte är klar är inte heller arbetsfördelningen på kursen fastställd, men bör kunna slå igenom i kommande anslagsbeslut för 2004.

En modifierad kurs LAU150 är att betrakta som en interimslösning i avvaktan på en total översyn av utbildningen på det allmänna utbildningsområdet. Utvärderingar som just kommer in av kurserna på termin 2 av AUO ger en mera nyanserad bild än tidigare av studenternas uppfattning om ”Lär-” och ”Tvär-” kurserna. UFL kommer att följa utvecklingen noga. En ny utbildningsledare kommer att ha AUO (och VFU) som sina två huvuduppgifter.

Det är UFLs målsättning att utbildningen inom AUO skall kunna få den arbetsro den behöver för att fungera. Ett skräckscenario i vilket nämnden tvingas till snabba, handfasta åtgärder under löpande verksamhetsår kan dock inte helt uteslutas.

Lärarutbildningens internationalisering

Nämnderna är sedan länge ålagda av universitetsstyrelsen att svara för internationalisering av grundutbildningen. De har valt olika sätt att göra detta, någon har t.ex. delegerat ansvaret till sina institutioner. Ett sådant upplägg kan fungera i en utbildning där varje enhet hanterar hela kurser, kanske t.o.m. hela utbildningar. Inom lärarutbildningen, där varje nämnd och institution har att samverka med flera andra riskerar däremot internationaliseringen att falla mellan stolarna. Vissa oroande tecken tyder också på detta. I dagsläget finns dock inget konkret alternativ till att nämnderna ges det hela ansvaret för internationalisering av lärarutbildningen, men UFL avser att återkomma till frågan i början av hösten. Det kan då inte uteslutas att re- sultatet blir att en större eller mindre del av internationaliseringen kommer att hanteras cent- ralt. Om så måste ske blir en viss omdisponering av resurserna nödvändig.

Inriktning Teknik och design

Ansvaret för Inriktning Teknik och design har kommit att diskuterats under 2003. Inlednings- vis begärde UFN att få överta detta, vilket NFN motsatte sig. Vid de kontakter som UFL tillsammans med RÄ hade med nämnderna uttryckte dock NFN stark tveksamhet till behovet

(10)

och nyttan av just denna lärarutbildning. Enligt UFLs egen bedömning fyller utbildningen av tekniklärare ett behov i skolan och bör fortsätta. Om tillströmningen inte ökar behöver den dock periodiseras. Ett eventuellt beslut om detta kommer att tas tidigast under 2004.

Nämndtillhörigheten för inriktningen har aldrig varit självklar. Med det innehåll inriktning Teknik hade under den ”gamla” utbildningen kunde den ses som naturvetenskaplig/teknisk medan den nuvarande Teknik och design även har tydliga samhällsvetenskapliga/konstnärliga drag, vilket också återspeglas av var och av vilka utbildningen genomförs. UFL väljer därför att överföra nämndansvaret för inriktning Teknik och design till UFN.

Avtrappningsproblematik

Som påpekades inledningsvis trappas nu den ”gamla” lärarutbildningen av i snabb takt. Av olika skäl, studieuppehåll (beslutade eller de facto), långsammare studietakt än ”normal” etc.

brukar ett större antal studenter än förväntat söka till de avslutande kurserna på en utbildning som upphör. Så sker sannolikt även nu, vilket skulle kunna leda till krav på särskilda resurser från UFL. Eftersom UFL av princip delar ut samtliga medel till nämnderna och inte lägger sig på någon ”reserv” skulle detta innebära att resurserna för studenterna på den förnyade utbildningen tunnas ut i motsvarande grad, något som inte är rimligt när denna befinner sig i ett viktigt uppbyggnadsskede. Det finns även ytterligare skäl mot en sådan överföring.

I den ”gamla” lärarutbildningen fick (och får fortfarande) nämnderna samtliga medel för sina respektive delar. Så erhöll t.ex. NFN samtliga medel för den naturvetenskapliga lärarutbild- ningen och slussade delar av dessa vidare till olika underleverantörer, främst UFN. NFN hade, och tog också, ansvar för att det fanns relevanta utbildningsplatser tillgängliga för studenterna. Om antalet studenter inte var tillräckligt för en bärkraftig kurs en viss termin så fö- reslog man likvärdiga alternativ och/eller omkastningar i studiegången. Om fler eller färre studenter sökte sig till en viss kurs hanterade man detta inom sitt totala uppdrag från LUN.

Nämndens pedagogiska och ekonomiska perspektiv begränsade sig inte till den enskilda ter- minen eller läsåret/budgetåret utan omfattade studenternas hela studiegång. Motsvarande gällde övriga nämnder.

Nämndernas pedagogiska och ekonomiska totalansvar omfattade också beslut om studieuppe- håll med tidsbegränsning, dvs. studieuppehåll där studenten har förtur om hon återkommer till utbildningen vid den i beslutet angivna tidpunkten. Dessa studenter skall naturligtvis tas emot så att de kan avsluta sin utbildning på ett bra sätt, medan studenter som anmält studie- uppehåll av annan typ eller bara upphört att studera en tid tas emot i mån av plats. Sådana beslut togs huvudsakligen av UFN, men förekom även vid övriga fakulteter.

Vad innebär då de två alternativen, dvs. a) UFL betalar via en särskild avsättning eller b) nämnderna får var för sig ta hand om de studenter som vänder sig till dem för att avsluta sin utbildning senare än förväntat? I alternativ a) fördelas kostnaden över samtliga nämnder, efter som UFL bara kan ”betala” genom att hålla inne pengar som annars skulle ha delats ut dessa på normalt sätt. I alternativ b) måste varje nämnd hantera frågan inom sin totala tilldelning för lärarutbildning. Skillnaden mellan de två alternativen är mindre än man kan tro eftersom den nämnd som mest berörs, UFN, genom sin direkttilldelning från UFL och sin tilldelning som underleverantör till övriga nämnder, disponerar åtminstone hälften av totala tilldelningen för lärarutbildning. Det är också UFN som ansvarat för det övervägande flertalet av besluten om tidsbegränsade studieuppehåll och att i efterskott övervältra en del av de ekonomiska följ- derna på andra vore problematiskt.

(11)

Tillsammantaget finner UFL att övervägande skäl talar för alternativ b) ovan.

Den halvårsprognos för lärarutbildningen 2003 som UFL utförde under juli månad pekar dock på att antalet ”gamla studenter” redan detta år kan komma att överstiga det planerade antalet i så stor omfattning att särskilda åtgärder från UFLs sida blir nödvändiga. Prognosen ger också vid handen att möjligheten att omfördela 2003 års medel till detta ändamål är mycket begrän- sad. Den enda utväg som återstår vore att kraftigt dra ner på antagningen ht 2003 till ”det korta programmet”. Att göra så vore dock mycket olämpligt eftersom denna utbildning, tillsammans med de avslutande kurserna på den ”gamla utbildningen”, är de två enklaste och billigaste sätten att snabbt få fram nya behöriga lärare i skolan.

UFL väljer därför att låta antagningen till ”det korta programmet” ligga kvar på den tidigare planerade nivån och istället utnyttja det ekonomiska utrymme av c:a 4 Mkr som studenternas val skapar under 2004. Denna summa kommer att fördelas bland de nämnder som under 2003 haft en överproduktion inom den ”gamla” utbildningen som orsakats av att studenter på denna slutför sina programstudier. Fördelningen sker i början av år 2004 som ett engångsbelopp.

Småkursproblematiken

Från olika håll har påtalats att det på kurser/inriktningar med ett fåtal deltagare är orimligt att dela upp en liten totalsumma på ett antal mindre summor till olika mottagande nämnder. UFL har därför valt att tilldela den ansvariga nämnden hela summan exklusive VFU-ersättning då planeringstalet på en inriktning är 20 eller lägre. Den ansvariga nämnden har sedan i uppgift att fördela tillgängliga medel på ett sådant sätt att undervisningen blir så bra som möjligt.

Detta bör ske med ledning av arbetsfördelningen i bilaga 1.

Den korrekta lösningen på småkursproblematiken är att se till att småkurser inte uppstår och det är UFLs avsikt att rensa i utbudet så att inriktningar med otillräckligt sökunderlag periodiseras eller läggs ner. Nystartade inriktningar kan dock behöva arbeta sig in i studenternas medvetande under viss tid. Vissa nämnder har begärt detta, och det senaste exemplet är att NFN begärt att inriktning ”Naturvetenskap för lärare” skall få starta ht 2003 trots att sök- trycket egentligen är för lågt. UFL har gått med på detta, men en förutsättning är att den utbildning som möter studenterna i allt väsentligt överensstämmer med den ursprungliga planeringen. Det är den ansvariga nämndens uppgift att se till att så sker.

Att bjuda ut inriktningar med så få deltagare att lärarstudenterna de facto kommer att bilda en liten minoritet inom en traditionell ämneskurs är att bedriva falsk marknadsföring. Ett mera korrekt alternativ är att lärarutbildningen inom ämnesområden med lågt söktryck organiseras i form av kombinationsutbildningar eller bygger på det ”korta programmet”.

(12)

Uppdrag till nämnder och fördelning av medel

Resurser för grundutbildning

I denna del redovisas fördelningen av medel samt de nämndspecifika uppdragen. Uppdragen baseras på de överväganden som beskrivs i föregående del. Uppdragen avseende KUT och SÄL II redovisas särskilt för respektive nämnd. Medlen för den tillkommande lärarutbild- ningen i modersmål, svenska 2 och specialpedagogik som pågår även under 2004 delas ut i sin helhet under 2003 och redovisas därför inte i detta dokument.

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) tilldelas för år 2004 230 565 tkr (år 2003: 215 770 tkr) motsvarande 4 243 hst för de utbildningar som hör till UFL:s om- råde. Dessa medel fördelas till fakultetsnämnderna enligt nedan. En sammanställning av planeringstalen för respektive nämnd finns på sidan 22.

Resurser för forskning och forskarutbildning

Från och med bå 2003 tilldelas UFL medel avseende lärarutbildningens forskningsanknytning. För bå 2004 uppgår dessa till 2 294 tkr. Därtill kommer en universitetsgemensam satsning på 2 500 tkr.

Inför höstterminen 2004 planeras en första antagning av doktorander till den nya utbildningsvetenskapliga forskarutbildningen att äga rum. Resurser för medverkan i såväl CUL som forskarutbildning kommer att tillföras fakulteterna i enlighet med principer som förhandlats fram i samarbete med företrädare för samtliga fakulteter under ht 2003.

Humanistiska fakultetsnämnden (HFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet samt i motsvarande program vilka är under avveckling. Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet.

De medel som ej åtgår inom ramen för programutbildningarna står nämnden fritt att disponera på lämpliga fristående kurser enligt de villkor som anges ovan under avsnittet ”Fristående kurser” (se sid.7).

Takbeloppet för uppdraget är 24 952 tkr vilket motsvarar 631 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). I takbeloppet ingår 100 tkr att användas för att täcka merkostnader för utlandsvistelse för lärarstuderande i moderna språk inom den

”gamla” utbildningen. Denna verksamhet skall redovisas särskilt. Beloppet tillförs nämnden genom att nämndmedelprislapparna räknas upp. År 2003 var takbeloppet 22 677 tkr, vilket inte direkt kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar för- delas enligt ”småkursmodellen”.

OBS! I nämndens tilldelning ingår samtliga medel exklusive VFU för följande ”småinrikt- ningar”: Kultur och språk för tidigare åldrar, Svenska som andraspråk. Detta innebär att nämnden skall fördela dessa medel mellan sig och övriga samarbetspartners så att utbildningen blir så bra som möjligt. Detta bör ske med ledning av arbetsfördelningen i bilaga 1.

(13)

Särskilda takbelopp och motsvarande uppdrag (uppskattningar, formella beslut fattas i sär- skild ordning):

Kompletterande lärarutbildning (KUT) c:a 140 tkr c:a 3 hst Särskild lärarutbildning: 3 200 tkr 73,5 hst

Handelshögskolans fakultetsnämnd (HHFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet.

Nämnden verkar dessutom som ”underleverantör” till NFN på vissa kurser som avräknas till denna nämnd. Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som in- går i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet.

De medel som ej åtgår inom ramen för programutbildningarna står nämnden fritt att disponera på lämpliga fristående kurser enligt de villkor som anges ovan under avsnittet ”Fristående kurser” (se sid.7).

Takbeloppet för uppdraget är 1 325 tkr vilket motsvarar c:a 33 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Därtill kommer, som året innan, ett uppdrag inom den ”gamla” utbildningen som slussas via Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. År 2003 var takbeloppet 802 tkr, vilket inte direkt kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar fördelas enligt ”småkursmodellen”.

IT-universitetet

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet.

Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet.

De medel som ej åtgår inom ramen för programutbildningarna står nämnden fritt att disponera på lämpliga fristående kurser enligt de villkor som anges ovan under avsnittet ”Fristående kurser” (se sid. 7).

Takbeloppet för uppdraget är 2 368 tkr vilket motsvarar c:a 43 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). År 2003 var takbeloppet 1 375 tkr, vilket inte direkt kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar för- delas enligt ”småkursmodellen”.

OBS! I nämndens tilldelning ingår samtliga medel exklusive VFU för följande ”småinrikt- ning”: Lärande och informations- och kommunikationsteknologi. Detta innebär att nämnden skall fördela dessa medel mellan sig och övriga samarbetspartners så att utbildningen blir så bra som möjligt. Detta bör ske med ledning av arbetsfördelningen i bilaga 1.

Konstnärliga fakultetsnämnden (KFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet, i motsvarande program vilka är under avveckling samt i musiklärarprogrammet. Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet. För fristående kurs inom lärarutbildningen är beräknat ett utrymme av c:a 55 hst.

(14)

Takbeloppet för uppdraget är 29 817 tkr vilket motsvarar c:a 364 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). År 2003 var takbeloppet 27 727 tkr, vilket inte direkt kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar fördelas enligt ”småkursmodellen”.

Naturvetenskapliga fakultetsnämnden (NFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet samt i motsvarande program vilka är under avveckling. Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet. För fristående kurs inom lärarutbildningen är beräknat ett utrymme av 30 hst.

Takbeloppet för uppdraget är 29 032 tkr vilket motsvarar c:a 524 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). År 2003 var takbeloppet 31 394 tkr, vilket dock inte kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar fördelas enligt ”småkursmodellen”.

I uppdraget ingår dessutom att vid behov (vt och ht) meddela undervisning i form av Basår för lärare. Ersättningen för detta tillkommer utöver takbeloppet ovan.

Kompletterande lärarutbildning (KUT) c:a 60 tkr c:a 1 hst Särskild lärarutbildning: 269 tkr 3,5 hst

OBS! I nämndens tilldelning ingår samtliga medel exklusive VFU för följande ”småinrikt- ningar”: Biologi, Från Big Bang till nutid, Kemi, Vidareutbildning av lågstadielärare, Natur- vetenskap för lärare. Detta innebär att nämnden skall fördela dessa medel mellan sig och öv- riga samarbetspartners så att utbildningen blir så bra som möjligt. Detta bör ske med ledning av arbetsfördelningen i bilaga 1.

Sahlgrenska akademin (SA) / Vårdvetenskapliga fakultetsnämnden (VVFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet och i motsvarande program vilka är under avveckling. Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program. För fristående kurs inom lärarutbildningen är beräknat ett utrymme av 30 hst.

(15)

Takbeloppet för uppdraget är 2 419 tkr vilket motsvarar c:a 40 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). År 2003 var takbeloppet 2 179 tkr, vilket dock inte kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar förde- las enligt ”småkursmodellen”.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (SFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag ingående i lärarprogrammet inom nämndområdet samt i motsvarande program vilka är under avveckling. Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet.

Takbeloppet för uppdraget är 13 478 tkr vilket motsvarar c:a 291 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). År 2003 var takbeloppet 10 239 tkr, vilket dock inte kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar fördelas enligt ”småkursmodellen”.

OBS! I nämndens tilldelning ingår samtliga medel exklusive VFU för följande ”småinrikt- ningar”: Mediekunskap, Natur och samhälle ur ett lokalt och globalt perspektiv, Samhällspe- dagogik. Detta innebär att nämnden skall fördela dessa medel mellan sig och övriga samarbetspartners så att utbildningen blir så bra som möjligt. Detta bör ske med ledning av arbets- fördelningen i bilaga 1.

Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden (UFN)

Nämnden har ansvar för kurser/kursinslag inom nämndområdet ingående i nedanstående program och övriga utbildningar:

Lärarprogrammet samt motsvarande program under avveckling Specialpedagogiskt program

Pedagogik, påbyggnadsutbildningar (två inriktningar)

Nämndens uppdrag omfattar samtliga studerande (inklusive nyantagna) som ingår i ovan nämnda program och som väljer kurser inom nämndområdet. Nämnden verkar dessutom som

”underleverantör” till andra nämnder på vissa kurser som avräknas till dessa. För fristående kurs inom lärarutbildningen är beräknat ett utrymme av 90 hst.

Till UFN delegeras beslut om intag till vissa utbildningar (specialpedagogik samt påbygg- nadsutbildning i pedagogik). Intag skall göras inom tilldelade ramar. Se vidare sammanställ- ningen av planeringstal.

(16)

Takbeloppet för uppdraget är 93 379 tkr vilket motsvarar c:a 1 673 hst + fakultetsnämndens andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). År 2003 var takbeloppet 100 188 tkr, vilket dock inte kan jämföras med beloppet för 2004 pga. att medlen till ett antal inriktningar fördelas enligt ”småkursmodellen”. En ytterligare orsak till den skenbara minskningen är att transfereringen av medel till kommunerna för praktikverksamhet på den ”gamla” utbildningen går via UFN medan ersättningen för VFU på den förnyade går via VFU-enheten vid UFL.

En uppskattning av den ekonomiska nettoeffekten för UFN vid övergången från år 2003 till år 2004 tyder på ett tillskott på uppemot 6 Mkr.

OBS! I nämndens tilldelning ingår samtliga medel exklusive VFU för följande ”småinrikt- ningar”: Barn- och fritidskunskap, Hem- och konsumentkunskap, Teknik och design. Detta innebär att nämnden skall fördela dessa medel mellan sig och övriga samarbetspartners så att utbildningen blir så bra som möjligt. Detta bör ske med ledning av arbetsfördelningen i bilaga 1.

Kompletterade lärarutbildning (KUT) c:a 800 tkr c:a 13 hst Särskild lärarutbildning: 20 800 tkr 325,6 hst

(17)

Anslagsfördelning utbildnings- och forskningsnämnden för lärarut- bildning år 2004

Grundutbildning Forskning/

forskarutb.

TOTALT

Anslag/intäkt av avgifter

Grundutbildningsanslag 230 565

Administrativt stöd 13 350

Anslag för forskning o forskarutbildning 2 294

Anslag från universitetsgemensam satsning 2 500 Anslag från 23 %-modellen (lokaler) 518

Anslag från 3 %-modellen (investeringar) 95 Anslag från SÄL II för UFL-gemen-

samma kostnader och kansli * 1 670

Förvaltningsavgifter externa medel * 100

Summa anslag/intäkt avgifter 246 298 4 794 251 092 tkr Fördelning

Till nämnderna för takbelopp ordinarie grundutbildningsuppdrag.

196 770 Till nämnderna som engångsbelopp 4 050 Medel för forskning o forskarutbildning

(fördelas enligt senare beslut av UFL) 4 794

VFU-verksamhet

(motsvarar c:a 591 hst)

Av detta avser 2 181 tkr kompetensutveckling

av lärare i skolväsendet 29 299

Avsättning till LÄRIS ⁴⁴⁷

UFL gemensamma verksamheter:

Utvecklingsarbete med den förnyade lä-

rarutbildningen 3 000

Studentsupport 1 000

Nämnden:

ersättning till institutioner för lärarrepresen-

tanter och ordf., sammanträdeskostnader 1 870

Nämndens disposition 919

Information, annonsering 500

Studievägledning, ”gamla” utbildning-

en (köpt tjänst av UFN) 160

Summa UFL gemensamt: 7 449

Lokalkostnader 518

UFL-kansliet 7 765

Summa fördelade medel 246 298 4 794 251 092 tkr

*) prognosbelopp. Beslut om tilldelning till SÄL II beräknas tas av regeringen under vt resp. ht år 2004.

Budget år 2004

Fullständig budget för år 2004 inkl. externa medel och total disposition av balanserat kapital upprättas under hösten.

(18)

Avräkning av nämndernas uppdrag

En diskussion om huruvida UFL skulle få behålla sin rätt att avräkna prestationer inom lärar- utbildningen inleddes under hösten 2002. Den har pågått under Rektors ledning i den s.k.

ARG-gruppen och är ännu inte avslutad. Det senaste inslaget är en snabbremiss från plane- ringsdirektören som de flesta av nämnderna inom lärarutbildningen tagit ställning till (ej HHFN och SFN). Den i föreliggande dokument angivna medelstilldelningen bygger på det förslag till universitetsstyrelsen som planeringsdirektören lade 2003-06-05. Förslaget, som enbart avser år 2004 och som skall bli föremål för beslut 2003-06-11, följer med ett viktigt undantag UFLs remissvar. Som UFL påpekar i detta kan den buffertmekanism mot risken för personalkonsekvenser kopplade till lärarutbildningen som planeringsdirektören ställde i utsikt om avräkningsrätten återfördes till honom fungera lika bra ekonomiskt och pedagogiskt även om UFL får behålla kontrollen över medlen för lärarutbildning.

Ur protokollet från universitetsstyrelsens sammanträde 2003-06-11

§ 11 Uppdragsfördelning och avräkningsprinciper inom grundutbildningen

B1 1800/03 Bo Samuelsson inleder med att redogöra för arbetet inom den s.k. ARG-gruppen som syftat till att klargöra relationerna mellan utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen och fakultetsnämnderna.

Per-Erik Eriksson föredrar PM daterad 2003-06-04.

Styrelsen beslutar

att modellen för avräkning av prestationer mot takbeloppet inom lärarutbildningen inte ändras till budgetåret 2004,

att uppdra åt rektor att utarbeta eventuella förslag till ny modell för avräkning av prestationer inom lärarut- bildningen till budgetåret 2005 samt

att för det uppdrag som tilldelas nämnderna direkt från styrelsen fr.o.m. budgetåret 2003 tillämpa en modell där nämnderna tillåts föra över- eller underskott svarande mot högst 5% av takbeloppet mellan budgetåren, varvid underskottet förs i form av anslagssparande. Bo Samuelsson informerar därefter om lärarutbildning- ens forskningsanknytning.

Tillvägagångssättet för avräkning av nämndernas uppdrag från UFL motsvarar den av RÄ an- vända, med den skillnaden att uppdraget från UFL omfattar ett år i taget med avräkning efter varje år. Någon överföring av överskjutande eller icke utnyttjat uppdrag mellan två budgetår är alltså inte möjlig. Däremot ingår det i UFL:s uppdrag att fortlöpande följa upp prestationerna på lärarutbildningen och vid behov omfördela uppdrag från områden där uppdraget inte kommer att uppfyllas till områden där efterfrågan överstiger uppdraget.

Varje år fastställer UFL utbildningsuppdrag och takbelopp för de i lärarutbildningen medverkande fakultetsnämnderna. För varje nämnd fastställs också särskilda nämnd(medel)prislappar på grundval av den planerade fördelningen av hst och hpr inom olika utbildningsområden (och de av RÄ fastställda prislapparna för resp. områden) som beräkningen av takbeloppet bygger på. Dessa nämndspecifika medelprislappar (anges i bilaga 2) används i avräkningen.

Avräkning UFL - nämnder och RÄ - UFL

Avräkningen mellan UFL och nämnderna bygger i sin tur på en motsvarande avräkning mel- lan RÄ och UFL. För att denna skall fungera måste ovillkorligen samtliga prestationer på kur- ser som nämnderna önskar ersättning för från UFL vara märkta med kurstyp UFL. Prestatio- ner som inte är märkta på detta sätt ger ingen ersättning!!

I den förnyade lärarutbildningen kan i princip samtliga kurser vid GU användas som speciali- sering, alltså inte bara de som inrättats och/eller ”ägs” av UFL. Därtill kommer samtliga UFL- kurser att vara tillgängliga som fristående kurs för studenter såväl innanför som utanför lärar- utbildningen. Detta innebär att samtliga kurser vid GU fr.o.m. 2002-01-01 kommer att kunna

(19)

ha (minst) två kurstyper, Ord(inarie) och UFL. (Antagningstalet för dessa fristående platser sätts av UFL.)

UFL kommer att följa upp hur registreringarna sker och vid behov påpeka avvikelser. Att i efterhand ”rätta till” genomförda registreringar är dock mycket arbetskrävande då ändringar i efterhand i LADOK måste följa en strikt rutin eftersom systemet utgör underlag för den ekonomiska redovisningen till staten.

Vad ingår i uppdraget?

Uppdraget till respektive nämnd inom grundutbildningen är i vid mening att inom de tillgäng- liga resurserna ta så väl hand om studenterna som möjligt. Detta betyder bl.a. att en nämnd kan behöva utjämna resurserna mellan ”rika” kurser med många deltagare och ”fattiga” kurser med få. (Eftersom UFL delar ut samtliga tillgängliga medel till nämnderna finns inga extra utjämningsresurser att dela ut.)

Hur UFL räknar fram den summa som en kurs bidrar till en nämnds totala takbelopp är alltså i princip ointressant. I de fall flera nämnder samverkar inom en och samma kurs kan dock detta ha ett intresse som ett mått på de insatser som kan förväntas från respektive håll. Mer om detta nedan.

Kursen LEN100, Grundkurs i engelska för blivande lärare, kan då användas för ett räkneex- empel. Exemplet är hämtat från 2002, vilket betyder att senare förändringar (t.ex. ökningen av didaktikens omfattning!) inte återspeglas. Principen påverkas inte av detta.

LEN100 är på 20 poäng varav 5 poäng (25 %) är VFU. I LADOK kommer prestationer på kursen att till 75 % anges som Hum och 25 % Und, men i GU/UFL:s interna beräkningar an- vänd prislapparna Språk och Und. Med prestationsgraderna 85,1 % resp. 92,7 % innebär detta att den effektiva prislappen ”per helårskursplats” blir 32,24 tkr. Med 32 studenter på kursen kommer den förväntade intäkten därför att bli 32,24*32*20/40 = 515 840 kr.

Den VFU-kostnad som skall täckas via UFL och alltså inte går ut till nämnderna blir för denna kurs 33,4 % av 515 840 eller 172 290 kr. Av återstoden skall 5 + 3 %-enheter gå till HFN som ansvarig nämnd samt 90 %-enheter till HFN och 10 %-enheter till UFN för undervisningsinsatser. Omräknat så att summan blir 100 % ger detta 33,4 % / 172 290 kr kvar på UFL, 60,7 % / 313 115 till HFN och 5,9 % / 30 435 till UFN.

Vad skall pengarna användas till?

Till slut återstår då frågan vilka insatser detta motsvarar. UFL har diskuterat detta med utbild- ningsledarna och även anordnat ett seminarium våren 2002. Man kom fram till att även om centrala avsättningar görs på olika nivåer och med olika innebörd vid olika nämnder och dessutom på papperet ser olika ut är 1500 kr ett riktvärde för rimlig kostnadstäckning för en undervisningstimme i 20-grupp.

Att trots denna samstämmighet på fakultetsnivå den lokala verkligheten kan se olika ut på olika institutioner förklaras av att olika praxis tillämpas för t.ex. lärares ”övriga institutions- tjänstgöring”. En viktig del av denna är den fortlöpande kompetensutveckling som lärarna be- höver för att kunna göra en bra insats. De flesta akademiska lärare är aktiva forskare och hål- ler sig à jour med sitt ämnes utveckling och sitt tänkande skarpt på detta hävdvunna sätt. Ur

(20)

ett snävt undervisningsekonomiskt perspektiv har detta också den fördelen att en ekonomisk huvudregel för den statliga högskolan anger att forskning enbart får finansieras av forskningsmedel och inte av grundutbildningsmedel. Detta gäller även den forskning som med ett uttryck från Uppsala universitet benämns KompetensUppehållande Forskning (KUF). De öron- märkta forskningsmedel som från början finansierade KUF-forskningen har sedermera lagts in i den stora forskningspåsen.

Det är alltså principiellt otänkbart att, som sker på Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämn- den, använda grundutbildningsmedel till att finansiera professurer om inte dessa används för undervisningsinsatser. (Att så sker uppges av representanten från UFN i utbildningsledargruppen.) I ett kollektiv där man hanterar sin egen ekonomiska verklighet kan det ändå bli

accepterat att använda pengarna på detta sätt, trots att den undervisning som professorernas löner skulle ha finansierat övervältras på andra lärare. Ett alternativ är att studenterna får mindre mängd undervisning – ingen lärare kan ju tvingas att åta sig mer än drygt 1700 klock- timmars tjänstgöring per år.

I den förnyade lärarutbildningen finns inga ekonomiska isolat. Ett kollektiv av lärare anställda vid olika fakulteter skall samverka i en kurs. Deras löner har betalats av UFL i förskott. Om då några visar sig vara upptagna av annat kan den som planerar kursen mötas av det överras- kande beskedet ”Jag kan tyvärr inte ge så många (didaktik)timmar som Du väntat Dig – de pengar vi fått räcker inte mer än till…” Lärare från den andra fakulteten måste alltså göra en större andel av kursen än de får lön för eller också får lärarstudenterna mindre undervisning än staten via UFL betalt för. Men ingen utomstående förstår varför – ”Kan vi inte komma överens om att åtminstone hälften av pengarna skall gå till undervisning?” som en utbildningsledare utbrast. Konsensus saknas i den större gruppen.

Om lärarutbildningen skall kunna förbli hela universitetets gemensamma angelägenhet måste villkoren för de i verksamheten engagerade människorna vara likvärdiga. Det råder en ut- bredd uppfattning att så inte är fallet, och UFL har ovan pekat på ett par möjliga orsaker till detta. En gemensam syn på vad som bör och kan göras måste dock bygga på ett underlag som inte i stora stycken är anekdotiskt. UFL avser därför att i utbildningsledargruppen initiera en djupare analys av frågan med sikte på att nämnderna skall använda samma måttstock då de beräknar vilka insatser deras och deras samarbetspartners lärare skall ställa upp med. En så- dan måttstock skall tillämpas fr.o.m. 2004.

Beräkning enligt ”studenternas val” för 2004 och framåt.

Den teknik som Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning använder vid avräk- ningen innebär att nämnderna får ersättning för de prestationer som studenterna på lärarut- bildningen utfört under kalenderåret. Inför varje kalender/budgetår fattar UFLs beslut om nämndernas takbelopp grundat på ett antal antaganden om vilka kurser studenterna kommer att välja. Underlaget för beslut 2003-06-18 hade tagits fram på detta sätt.

Sedan detta MBL-förhandlats (och bordlagts) blev uppgifter om studenternas definitiva val vt 2003 och preliminära val ht 2003 tillgängliga. Dessa val har fått tjäna som underlag för nya beräkningar för år 2003 och som modell för beräkningar för år 2004 och framåt. Det slutliga utfallet (avräkningen) för år 2004 påverkas inte av detta, däremot bör avvikelserna mellan detta och den preliminära tilldelningen att bli väsentligt mindre. Nämndernas ekonomiska planering kommer därför att vila på ett säkrare underlag än tidigare.

(21)

Förutom en överströmning till i första hand UFN visar beräkningen enligt ”studenternas val”

också att valen avser något ”billigare” alternativ. Totalt sett är en summa på 4 050 tkr inte tagen i anspråk. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning har beslutat att ta denna i anspråk för att ge de nämnder som utfört överprestationer på den ”gamla” utbildningen under 2003 ersättning i form av ett engångsbelopp. I den mån beloppet inte täcker behovet kommer det att fördelas i proportion till värdet av respektive nämnds överproduktion vid av- räkningen för år 2003.

(22)

Planeringstal bå 2004

Planeringstalen för ht 2004 kan komma att ändras om nya inriktningar införs på den för- nyade lärarutbildningen.

Grundläggande utbildningar Den förnyade lärarutbildningen

Vt Ht Totalt

Allmän ingång 24 48 72

Barn- och fritidskunskap 0 16 16

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling 53 53 106

Bild och form 24 0 24

Biologi 0 10 10

Engelska 0 24 24

Från Big Bang till nutid (fysik för grundskola och gymnasieskola) 0 10 10

Geografi 25 0 25

Hem- och konsumentkunskap 0 16 16

Historia 0 20 20

Idrott och hälsa 0 26 26

Kemi 0 10 10

Kultur och språk för tidigare åldrar 20 16 36

Lärande och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) 17 20 37

LÄRIS-projektet 0 0 0

Matematik 0 35 35

Matematik, naturvetenskap och miljö för tidigare åldrar 20 24 44

D:o halvfart distans (vidareutbildning) 0 16 16

Mediakunskap 0 16 16

Musik 0 74 74

Människa, natur och samhälle 20 34 54

Natur och matematik i barnens värld 20 24 44

Natur och samhälle ur ett lokalt och globalt perspektiv 0 10 10

Naturvetenskap för lärare 0 10 5

Religionskunskap 19 0 19

Samhällskunskap 0 24 24

Samhällspedagogik 24 0 24

Skapande verksamhet för tidigare åldrar 20 24 44

Slöjd 0 24 24

Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna 42 44 86

Svenska 33 40 73

Svenska som andraspråk 0 10 10

Svenska för tidigare åldrar 24 24 48

Teknik och design 0 10 10

Vård och omsorg 0 20 20

Totalt 385 732 1112

Allmänt utbildningsområde 0 155 155

Allmänt utbildningsområde (övergångsvariant) halvfart 65 0 65

(23)

Påbyggnadsutbildningar

Specialpedagogiskt program 60 p ¹ Pedagogik (2 inriktningar) ²

Förutbildning

Naturvetenskapligt basår 0 10 10

1Till UFN delegeras beslut om antagningstal inom ramen för antal tilldelade hst. Inom specialpedagogik är ramen 215 hst för specialpedagogiskt program.

2 Till UFN delegeras beslut om antagningstal inom ramen för antal tilldelade hst. För påbyggnadsutbildningen i pedagogik är den totala ramen 90 hst.

(24)

Bilaga 1, sid 1a

(25)

Bilaga 1, sid 1b (gulmarkering: ”småkurs”)

(26)

bilaga 1, sid 2a

(27)

Bilaga 1,sid 2b (gulmarkering: ”småkurs”)

(28)

Bilaga 2: Uppdrag avseende grundutbildning inom lärarutbildningen bå 2004 (Nätuniversitetet, KUT och SÄL II ej inräknade)

Nämnd: hst/hpr Medelprislapp Takbelopp

(tkr/hst resp. hpr) (tkr)

HFN (i takbeloppet ingår 100 tkr till stöd 631,4 16,38 24 952

för utlandsvistelse vid språkutbildning) 541,9 26,96

HHFN 33,4 16,24 1 325

28,9 27,09

IT 42,8 22,59 2 368

38,5 36,42

KFN 363,8 34,88 29 817

326,8 52,41

NFN (ev. lärarbasår tillkommer) 524,4 22,71 29 032

471,6 36,30

SA (MFN/VVFN) 40,2 25,18 2 419

36,1 39,02

SFN 291,3 19,07 13 478

262,2 30,22

UFN 1 673,0 23,28 93 379

1 499,8 36,30

UFL/VFU 591,1 29 299

523,4

Avsättning till LÄRIS-projektet 447

Engångsbelopp till nämnderna 4 050