Programidén och programmets förutsättningar

GUIDE: kommunikation, upplevelser och kulturarv, 180 hp

Programidén och programmets förutsättningar

INNEHÅLL

1. Programmets innehåll och syfte 2

Inledning 2

Programmets innehåll och uppläggning 2

2. Motivering och dimensionering 6

3. Omvärldsanalys 7

Målgrupp och arbetsmarknad 7

Internt och externt samarbete 8

Liknande utbildningar inom GU och vid andra lärosäten 9

4. Huvudområdet 9

5. Forskningsanknytning 9

6. Lärarkompetens och lärarkapacitet 10

7. Internationalisering 11

8. Samverkan 12

9. Förutsättningar för ev. verksamhetsförlagd utbildning/praktik 12

10. Lärandemiljö/infrastruktur 12

1. Programmets innehåll och syfte

Inledning

I programmet GUIDE: kommunikation, upplevelser och kulturarv vävs olika discipliner samman, där kommunikations- och upplevelseaspekter kring kultur- och naturarv är det centrala. Det innefattar även för guidesituationer relevanta ämneskunskaper och praktiska färdigheter. Guideprogrammet är ett samarbete mellan ämnena på Institutionen för historiska studier, konst- och bildvetenskap, Centrum för turism (Handelshögskolan) samt ett antal museer i regionen. Programmet består av tre terminers studier i guidekunskap varvat med fördjupade studier i ett särskilt profilämne. Utbildningen resulterar i en kandidatexamen.

Efter genomgången utbildning förfogar studenterna över kompetens att självständigt verka inom yrkesområden där kompetens inom kommunikation och förmedling av upplevelser relaterat till

exempelvis kulturarv efterfrågas (t.ex. som museivärd, turist- eller evenemangsguide, besöksmålsvärd, inom kulturförvaltning, m.m.). En viktig aspekt är att låta studenterna förhålla sig till och tolka

förutsättningarna för guideyrket i olika miljöer och därigenom bredda och utmana förståelsen av rollen som guide.

Programmet rymmer ett stort inslag av praktiska övningar i fält, på museer etc, som prövar och utvecklar studenternas kompetens i kommunikation av upplevelser. Dessa praktiska moment

genomförs i en progression där en högre grad av självständighet förutsätts genom utbildningens lopp.

Delkurser med turistvetenskaplig inriktning orienterar och anlägger kritiska perspektiv på turismens struktur, dess centrala aktörer och dess effekter, tillika relaterar till aktuell forskning om guidens och värdskapets roll i dessa sammanhang.

Utöver studier i guidekunskap ges studenterna fördjupad ämneskompetens i ett valbart

profilämne, som läses på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå. På så vis utvecklar varje student en ämnesmässig och teoretisk bredd, som tillsammans med guidekunskaperna borgar för ett

självständigt, professionellt och reflekterande förhållningssätt till rollen som guide. Ett bredare syfte med guideprogrammet är att bidra till att vidga begreppet guide, och därigenom också höja dess status.

Samma utveckling ser vi i andra delar av Europa, där ett näraliggande exempel är Roskilde universitet som sedan ett decennium erbjuder ett väl fungerande kandidatprogram för guider.

Programmets innehåll och uppläggning

Programmet består av sex terminers helfartsstudier, varav tre terminer guidekunskap och tre terminer fördjupande studier i ett valbart profilämne (antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, historia, konst- och bildvetenskap eller kulturgeografi).¹

1 Andra ämnen kan i förekommande fall tillgodoräknas som del i utbildningen efter bedömning av studierektor eller motsvarande.

(För en mer detaljerad genomgång av första läsårets uppläggning och innehåll, se Bilaga 1) Termin 1

Utbildningen inleds med kursen Ämnesfördjupning för guider i teori och praktik (30 hp) som upptar hela den första terminen. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i

kommunikation kopplat till olika guidesituationer via orienterande studier i tre kunskapsteman: 1) Arkeologi och förhistoria, 2) Naturkunskap och biologisk mångfald samt 3) Bebyggelse- och

stilhistoria. Delkursen inleds med ett introducerande kursmoment i samarbete med Centrum för turism, där dels programmets övergripande teman diskuteras, dels ges studenternas inledande övningar i presentationsteknik, att tala inför grupp och dylikt. Därefter bildar varje kunskapstema ett

kursmoment, där studenterna övas i att förmedla och kommunicera varje tema, genom fortlöpande praktiska övningar utifrån olika miljöer och premisser. En pedagogisk tanke är alltså att fortlöpande låta studenterna praktiskt pröva sin ämneskunskap i skilda sammanhang, i en progression där allt högre grad av självständighet erfordras. Under delkursen genomförs flera exkursioner och studiebesök till betydelsefull bebyggelse, naturområden, museer m.m. Delmomentet Naturkunskap och biologisk mångfald ges i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum.

Termin 2

Den andra terminens fokus ligger på den samhälleliga kontexten och kommunikationen mellan samhälle, besökare och guide. Under terminen läses tre kurser:

- Delkursen Turism och samhälle, introduktion (9 hp) ges av Centrum för turism (hädanefter CFT) och syftar till att ge studenterna en övergripande förståelse för hur turismindustrin är uppbyggd. Vilka aktörer (offentliga, privata, konsumenter, NGO), vilken geografi (plats, destination), mobilitet och vilka strukturer som industrin består av och hur de samspelar.

Kursen lägger också vikt vid att problematisera turism, turisten och turistindustrin med fokus på hur de påverkar samhället från ett hållbarhetsperspektiv.

- Delkursen Kulturkommunikation: museet som exempel (7,5 hp) sker i samarbete med

Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stadsmuseum, där undervisningen också i första hand är förlagd. Offentliga kulturinstitutioners verksamhet bildar utgångspunkt för en serie workshops anordnade i nära samarbete med museernas personal, där frågor om

exempelvis förmedling genom föremål, museernas utåtriktade uppdrag och arbetet med skilda målgrupper diskuteras.

- Under delkursen Historia och historieförmedling (13,5 hp) orienteras studenterna i historia med tyngdpunkt på hur historiska teman och perioder kan förmedlas samt olika perspektiv på historiebruk. Det historiska perspektivet utgör här exempel i en bredare diskussion om kulturförmedling och -kommunikation. Kursens första delmoment fokuserar på historia som vetenskap, källmaterial, och framför allt hur olika historiska perioder och teman

kommuniceras t.ex. på museer. Det nästföljande delmomentet fokuserar på hur historia och

kulturarv har presenterats och används inom turism- och upplevelseindustrin. Huvuddragen inom turism med historisk inriktning tas upp, och metoder och teorier för hur historia och kulturarv presenteras idag gås igenom. Historiebruk som metod diskuteras med speciellt fokus på den kommersiella användningen av historia och kulturarv.

Termin 3 och 4

Under programmets tredje och fjärde terminer läses grund- och fortsättningskurs i ett valbart

profilämne. Därigenom ges kunskaper med teoretiskt djup, ämnesmässig bredd och ett reflekterande förhållningssätt, vilket är nödvändiga verktyg för en självständig och kompetent yrkesroll. Profilämnet ger också värdefulla färdigheter i att inhämta, värdera och kommunicera information kring

ämnesområdet. Profilämnenas bredd spelar en viktig roll för utbildningen i stort genom att skapa dynamik i studentgruppen i möten mellan olika ämneserfarenheter. Härvid betonas också programmets tvärvetenskapliga profil. Undervisningen sker tillsammans med profilämnenas övriga studenter enligt respektive ämnes kursplaner.

Termin 5

Den femte terminen utgörs av fördjupningskurs eller motsvarande inom profilämnet och innefattar dels studier i exempelvis teori och metod (enligt respektive profilämnes kursplan) och dels ett avslutande självständigt arbete á 15 hp, där programmets studenter samlas till en gemensam seminariegrupp. Uppsatserna uppmuntras att i möjligaste mån knyta an till exempelvis frågor om turismens historiebruk, kulturarvskommunikation, aspekter på resande eller besöksmål,

kulturarvsfrågor, m.m. Uppsatsmomentet ventileras och koordineras av Institutionen för historiska studier.²

Under terminerna då studenten läser sitt profilämne bibehålls anknytningen till guidekunskapen och därmed även ”programkänslan” genom inbjudningar till gemensamma föreläsningar, studiebesök och exkursioner samt genom att programansvarig finns tillgänglig som kontaktperson för hela studentgruppen.

Termin 6

Utbildningens sista termin rymmer fördjupande studier kring turism samt ett praktikmoment som sammanfattar de kunskaper studenten dittills tillgodogjort sig, i form av kursen Turism och samhälle, fördjupning (15 hp) samt Guidekunskapens praktik (15 hp).

Turism och samhälle, fördjupning ges av CFT. Under kursens första delmoment,

Turistupplevelsen, diskuteras turism ur ett upplevelseperspektiv. Guidens roll som medskapare av turistens upplevelser och möjlighet att påverka innehåll och resultat diskuteras. Syftet med

delmomentet är att beskriva, analysera och kritiskt diskutera turistupplevelsens beståndsdelar från ett konsument- och producentperspektiv samt att kunna applicera verktyg för design av olika typer av

2 Vid fall då studenten yrkar att få ett annat ämne tillgodoräknat som profilämne ges examen i det ämnet.

turistupplevelser. Därefter följder delmomentet Teoretisk fördjupning, där fenomenet turism kritiskt diskuteras och problematiseras från bland annat ett hållbarhetsperspektiv. Teoretiska ingångar appliceras på aktuella praktiska exempel.

Terminen avslutas med kursen Guidekunskapens praktik (15 hp). Kursen inleds med ett delmoment där frågor kring bland annat bemötande, värdskap och konflikthantering tas upp, som förberedelse inför det praktiska arbetet. Därefter genomförs ett gemensamt lärarlett projektarbete i form av en praktisk, tematisk fallstudie, som studentgruppen arbetar med tillsammans. Slutligen följer det självständiga praktikmomentet. Praktiken pågår under omkring fyra veckor och är förlagd till ett museum, naturområde eller annat relevant besöksmål. Under praktikperioden kan studenten ha i uppgift att planera, hålla och utvärdera visningar, ta hand om grupper och hålla guidade turer.

Praktiken kan också bestå i att studenten exempelvis gör en analys av hur ett besöksmål kan utvecklas eller hur en ny nisch inom guidning skulle kunna se ut. Exempelvis kan man inrikta sig på

underrepresenterade målgrupper och besöksmål eller användande av ny teknik. Avslutningsvis författas en praktikrapport som seminarieventileras.

För de studenter som är intresserade finns möjlighet att i samband med programmets avslutning söka behörighet som turistguide inom t.ex. Göteborgsområdet. Programmet informerar om och förbereder studenterna inför förfarandet samt förmedlar kontakten med berörda organisationer.

Översikt: Programmets delkurser samt delmoment på respektive kurs

Termin Delkurs/kursmoment Högskolepoäng

I

Ämnesfördjupning för guider i teori och praktik 30

- Introduktion till guidekunskap 7,5

- Arkeologi och förhistoria 7,5

- Naturkunskap och biologisk mångfald 7,5

- Bebyggelse- och stilhistoria 7,5

II

Turism och samhälle, introduktion 9

Kulturkommunikation: museet som exempel 7,5

Historia och historieförmedling 13,5

- Historia i teori och praktik 7,5

- Att presentera det förflutna – historiebruk och

kulturarv inom turism- och upplevelseindustrin 6

III Grundkurs i profilämne 30

IV Fortsättningskurs i profilämne 30

V Fördjupningskurs i profilämne 30

- Kurser enligt aktuell kursplan 15

- Självständigt arbete med guideinriktning 15

VI

Turism och samhälle, fördjupning 15

- Turistupplevelsen 7,5

- Teoretisk fördjupning 7,5

Guidekunskapens praktik 15

- Värdskap, bemötande och konflikthantering 4,5

- Praktikförberedande fallstudie 4,5

- Praktik 6

2. Motivering och dimensionering

I nuläget ger Institutionen för historiska studier kursen Guidekunskap, 60 hp (HI1850). Utvärderingar av avslutade kursmoment visar att studenterna överlag har varit mycket nöjda med innehåll,

uppläggning och externa samarbeten. Blandningen och tillgången på lärarresurser och däri även samarbetet med avnämare har fungerat väl. De lärdomar som likafullt dragits under kursens gång beaktas inför nästa gång ett liknande undervisningstillfälle ges. Det finns med andra ord en redan utarbetad och fungerande kursuppläggning som bildar en viktig grund för det program som här föreslås.

Till skillnad mot i många andra länder finns det i Sverige inte någon guideutbildning på högskolenivå. Ansvaret att utbilda, fortbilda och kvalitetssäkra guider ligger idag på föreningar eller privata utbildningsordnare, vilka själva framhåller behovet av samordning, gemensam standard och i vissa fall kvalitetshöjning av utbildningarna. På senare tid har guideutbildningar etablerats på högre lärosäten i andra länder, t.ex. vid Roskilde universitet och University of Edinburgh. London-guider utbildas på University of Westminster. En guideutbildning vänder sig dock inte bara till turistsektorn:

på museer har museivärdar och liknande blivit allt vanligare – en yrkesroll med mer rörliga arbetsuppgifter och närmre kontakt med besökare än många mer traditionella museitjänster. Därtill är förmåga att kommunicera upplevelser och kulturarv ett generiskt kunnande som kan komma till nytta inom en rad tänkbara yrkesområden. Genom att etablera en guideutbildning vid Göteborgs universitet uppfylls ett reellt behov, samtidigt som GU blir första svenska lärosäte att följa denna europeiska utveckling.

Arbetsgruppen som sedan 2013 diskuterat och planerat guideutbildningen erfar att det finns ett reellt behov av en allmän högskoleutbildning för guider i Sverige för att guiderollen ska kunna förankras i både professionell och akademisk mening.

Av erfarenheter från diskussioner inom arbetsgruppen, med avnämare samt med studenter, bedömer vi att programmet kommer att locka många sökande. Efterfrågan är stor på kurser med praktikinslag och tydligare anknytning till ett yrkesområde samt där kompetenser hämtas från flera ämnesområden. En grupp på 25 studenter beräknas som en lämplig storlek i både pedagogisk och praktisk mening. Institutionens nuvarande kurs i guidekunskap hade över 80 sökande.

Inslag av praktik eller annan arbetslivsanknytning inom högre utbildning är ett centralt

önskemål från Sveriges förenade studentkårer, som i sina måldokument även efterfrågar kunskaper om entreprenörskap inom högre utbildning.³ Det föreslagna programmet är i linje med Sveriges förenade studentkårers önskemål.

Enligt Tillväxtverket behövs för en framgångsrik turistsektor ”ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare, samhällsplanerare och övriga förvaltningar.” Tillväxtverket menar vidare att ”hög kvalitet på aktiviteter och arrangemang samt bevarande av och tillgängliga natur- och

3 Sveriges förenade studentkårers hemsida: www.sfs.se/i-fokus/kvalitet

kulturmiljöer” har en avgörande betydelse.⁴ Utifrån de premisserna vill vi att Göteborgs universitet, med visioner om samverkan, livslångt lärande och hållbara förhållningssätt, ska ha en given roll i utvecklandet av en ny, bredare och mer professionell syn på guiden – inte bara nationellt utan också internationellt.

I flera av delkurserna diskuteras perspektiv på hållbar utveckling t.ex. genom seminarier om ekologi, biologisk mångfald, arkeologiska bevarandeperspektiv eller turismens effekter ur

hållbarhetsperspektiv. Dessa perspektiv främjar studentens förhållningssätt till ett hållbart samhälle.

Programmet kommer att bli märkt som ”hållbarhetsrelaterat”, i enlighet med universitets anvisningar.

3. Omvärldsanalys

Målgrupp och arbetsmarknad

Utbildningens målgrupp innefattar personer som söker sig mot en yrkesroll som fokuserar på kommunikation och förmedling av upplevelser inom ett brett perspektiv av arkeologi, historia samt kultur- och naturarv. Utbildningen bedöms locka en bred studentgrupp, inte minst då idag yrkesverksamma guider uppvisar stor spridning i t.ex. ålder och språklig bakgrund. Givet programmets ämnesöverskridande karaktär bör även studenter som annars inte valt humanistiska studier kunna lockas. Erfarenheter från den f.n. pågående kursen Guidekunskap bekräftar denna bild.

Representanter från regionens museum har visat stort intresse för utbildningen och är inte minst positiva till utbildningens praktiska inslag. Museivärdar, kvalificerad entrépersonal och andra typer av guider efterfrågas på många muséer. Även Sveriges guideförbund (SveGuide) framhåller det stora behovet av kompetenta utbildade guider och ser stora utmaningar inför en framtid med ökat resande.⁵ Antalet sysselsatta inom turism i Sverige har perioden 2000–2012 ökat med 28% (motsvarande siffra för den totala sysselsättningen i landet är 8%), enligt Tillväxtverket. Sektorn ”Kultur och rekreation”, dit guider räknas, är den som ökar mest inom turistnäringen.⁶ En större stad som Göteborg innebär i sig ett lämpligt centrum för ett guideprogram, med goda möjligheter för samverkan med lokala aktörer och flera tänkbara framtida arbetstillfällen för studenterna. Programmet har ett västsvenskt fokus, framför allt vad gäller de praktiska övningarna, men ger generella färdigheter som är gångbara nationellt och internationellt.

Inom flera av de områden som har beröringspunkter med programmet finns ökande efterfrågan på breddad kompetens kring kommunikation, förmedling och värdskap. Exempelvis finns inom det arkeologiska yrkesområdet en ökad efterfrågan på arkeologer med guide- och förmedlingskompetens, eftersom kommunikation har kommit att spela en allt större roll inom den arkeologiska verksamheten.

4 Tillväxtverket/SCB: ”Fakta om svensk turism 2013”.

5 Samtal med SveGuides ordförande Birgitta Ekesand.

6 Tillväxtverket/SCB.

Internt och externt samarbete

Sedan 2013 har Institutionen för historiska studier varit sammankallande för en arbetsgrupp för den planerade guideutbildningen, innehållande representanter från olika delar av GU, andra lärosäten, museer och turistsektorn. Syftet har varit dels att inhämta synpunkter och diskutera förslag på utbildningens uppläggning, dels att upprätta samarbeten för den faktiska undervisningen. För närvarande består arbetsgruppen av följande representanter:

Arbetsgrupp kandidatprogrammet GUIDE: kommunikation, upplevelser och kulturarv - Johannes Daun, doktorand historia, kursansvarig och sammankallande. Institutionen för

historiska studier.

- Christer Ahlberger, viceprefekt för samverkan, Institutionen för historiska studier.

- Maria Persson, arkeologi, post doc i kulturarv, Institutionen för historiska studier.

- Lena Larsson-Lovén, studierektor, Antikens kultur och samhällsliv, Institutionen för historiska studier.

- Eva Goffe, enhetschef publik verksamhet, Göteborgs Naturhistoriska museum.

- Karl Arvidsson, enhetschef publik verksamhet, Göteborgs stadsmuseum.

- John Armbrecht, föreståndare för Centrum för turism, Göteborgs universitet.

- Lena Mossberg, Centrum för turism, Göteborgs universitet.

- Erik Lundberg, Centrum för turism, Göteborgs universitet.

- Kristina Nilsson, Centrum för turism (kulturgografi), Göteborgs universitet.

- Alexandra Fried, tf studierektor, konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper.

- Anders Dahlgren, doktorand konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper.

- Petra Pauli, utbildningssamordnare, Institutionen för historiska studier.

Den främsta samarbetspartnern på programmets olika delkurser är Centrum för turism på

Handelshögskolan (CFT), vars forsknings- och utbildningsinriktning knyter an till sociala, ekonomiska och kulturella aspekter på turism. CFT håller i delkurser omfattande totalt 24 hp och involveras därtill i vissa ytterligare delkurser. De bidrar med lärarkompetens, tvärvetenskaplig forskningsanknytning och väletablerade både lokala och internationella nätverk. Från CFT:s sida finns en önskan om att utöka samarbetet över fakultetsgränserna genom en större centrumbildning. I detta perspektiv spelar guideprogrammet en nyckelroll.

Programförslaget innefattar också ett samarbete med lärare från konst- och bildvetenskap (under delmomentet Bebyggelse- och stilhistoria, termin 1). Samarbete kan därutöver komma att ske med lärare från Institutionen för arbetsvetenskap och socialt arbete samt med personal kopplad till lärarutbildningen.

Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stadsmuseum integreras i undervisningen genom workshops hållna av museipedagoger, studiebesök/exkursioner samt erbjudande av

praktikplatser för studenter. Representanter för museerna är nära involverade programplaneringen i sin helhet.

Genom föreläsningar och studiebesök finns även samarbete med en rad andra museer och liknande, tillika organisationer som Göteborg & co och Turistrådet Västsverige.

Liknande utbildningar inom GU och vid andra lärosäten

Den enda guideutbildning som ges på högskolenivå i Sverige idag är den ovan nämnda kursen Guidekunskap (60 hp) som ges av Institutionen för historiska studier sedan HT 2015. Det föreslagna guideprogrammet bildar en tvärvetenskaplig länk mellan dels studier i historia, arkeologi, kulturarv med mera och dels studier fokuserande på turismens ekonomiska och samhälleliga aspekter.

Vad gäller guidning med naturinriktning arbetar Centrum för naturvägledning vid Sveriges lantbruksuniversitet med att ta fram ett nationellt kvalitetssäkringssystem för naturguider. De ger dock inte egna kurser. På Naturvetenskapliga fakulteten på GU ges kursen Kunskapsförmedling och

kommunikation för naturvårdsbiologer, 15 hp (BIO471), en påbyggnadskurs för utbildade biologer.

Vid Roskilde universitet ges en treårig guideutbildning, som leder till kandidatexamen och får ses som den utbildning som ligger närmast guideprogrammet i en eventuell konkurrens om studenter.

4. Huvudområdet

Utöver tre terminers guidekunskap innehåller programmet tre terminers fördjupning i ett profilämne, som utgör huvudområde, eftersom guidekunskap inte bildar ett eget huvudområde. Profilämnena är Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi, Historia, Konst- och bildvetenskap samt Kulturgeografi.

Lärandeprogressionen inom profilämnet sker efter respektive ämnes kursplaners mål. Inom

profilämnet läses grundkurs, fortsättningskurs och fördjupningskurs (eller motsvarande). Studenten blir därmed också behörig till fortsatta studier på avancerad nivå. I profilämnet skrivs också kandidatuppsats, vilken bör utgå från en frågeställning som rör guidning, turism, kommunikation, förmedling av kultur- och/eller naturarv, resande eller dylikt. Uppsatserna skall såvitt möjligt ventileras på ett gemensamt seminarium för programmets studenter.

5. Forskningsanknytning

Kurserna i guidekunskap är i sina delar akademiskt förankrade, exempelvis genom att det historiska perspektivet är närvarande genom utbildningen. Programmet är ett samarbete mellan flera

forskningsinriktningar, som tillsammans bidrar med olika aspekter på ämnet guide, i vid mening.

Denna tvärvetenskapliga förankring ger studenterna givande nya ansatser och perspektiv. Studier i profilämnet ger ämneskunskap som hjälper guiden att anta ett reflekterande förhållningssätt till den information som kommuniceras, men utvecklar också förmågan att söka och finna information, analysera denna och göra relevanta urval.

Vid Institutionen för historiska studier finns etablerade forsknings- och utbildningsinriktningar, som ligger nära några av guideutbildningens mest centrala aspekter, inte minst genom forskning i

regional historia och förhistoria och perspektiv på det förflutna. Särskilt bör även framhållas

programmets möjligheter att kopplas samman med centrumbildningen Kritiska kulturarvsstudier, med säte på Institutionen för historiska studier. Samverkan med denna centrumbildning ger programmets studenter goda möjligheter till en problematiserande syn på begreppet kulturarv tillika dess innehåll samt kulturarvskommunikation. Den student som genomgått programmet skall ha god kunskap om att det vi i dagligt tal kallar kulturarv innefattar mångfacetterade processer, samt kunna problematisera vilka delar av det förflutna som förmedlas och varför.

Samarbetet med Centrum för turism, vars forsknings- och utbildningsinriktning knyter an till såväl sociala som ekonomiska aspekter av turism, ger studenterna möjlighet att analysera området utifrån vetenskapliga perspektiv.

Samtal kring eventuella samarbeten inom ramen för guideutbildningen förs även med centrumbildningen Centrum för hav och samhälle. Med de planer som föreligger om en

fakultetsöverskridande centrumbildning kring turism på GU har guideprogrammet (och den redan befintliga kursen i guidekunskap) all möjlighet att bli en central länk mellan Humanistiska fakulteten och Handelshögskolan, vilket i sin tur borgar för vidare samarbeten, inom undervisning såväl som forskning.

6. Lärarkompetens och lärarkapacitet

Programmets bärande delar bygger på områden där Institutionen för historiska studier har goda resurser, kontakter och kompetens. På institutionen finns särskilt god kompetens vad gäller undervisning om kulturarvsfrågor. Alla institutionens ämnen involveras på programmet.

Kommunikationsaspekter berörs i institutionens alla tre ämnens kursutbud: i första hand i den befintliga kursen i guidekunskap, men även exempelvis i kursen ”Publik arkeologi” (AE1079),

kulturarvsprogrammets kursmoment ”Kulturarvspedagogik” (KA1230) eller arkivutbildningens avsnitt om arkivpedagogik (HI1426).

Delkurserna i guidekunskap syftar till betydande delar mot mål som Institutionen för historiska studier har lärarresurser att tillgodose. Ett flertal av institutionens medarbetare har erfarenhet av arbete med kulturarvskommunikation och dylikt och kommer tillsammans med museipedagoger stå för undervisningen i praktiska guidefärdigheter.

Delkurserna som Centrum för turism håller i är nära anknutna till centrets pågående forskning och följer en tydlig progression, med ett allt mer reflekterande förhållningsätt till turism genom programmets gång. Huvuddelen av kurslitteraturen på CFT:s delkurser kommer vara författad av dem själva samt bidra med både internationella och lokala/regionala perspektiv.

Profilämnenas kurser går terminsvis eller årligen och har väl fungerande uppläggningar med erfarna lärare. Institutionen har bred erfarenhet av utbildningar där studenter från fristående kurser läser tillsammans med studenter från ett eller flera program.

Den pågående kursen Guidekunskap innefattar även samarbete med Institutionen för

kulturvetenskaper, som bidragit med lärarresurser i konst- och bildvetenskap. Vi hoppas kunna utvidga detta samarbete. Kompetens kan även komma att hämtas från personal kopplad till bl.a.

lärarutbildningen. En delkurs på utbildningens andra termin ges tillsammans med museipedagoger från Göteborgs Stadsmuseum och Göteborgs Naturhistoriska museum (Kulturkommunikation: museet som exempel, 7,5 hp).

Institutionen för historiska studier har erfarenhet av att verka som huvudman för kurser och program med många samarbetsparter, exempelvis utbildningen i Arkivvetenskap eller programmet Arkeologisk praktik och teori. Detta säkrar långsiktigt fortsatt hög kvalitet på utbildningen. På sikt ska också ett aktivt alumnnätverk från guideutbildningen byggas upp, som kan involveras i

undervisningen. Efter genomfört utbildningsprogram utvärderas lärarnas och inblandade avnämares arbete, för att säkerställa kvalitet och ge underlag för kompetens- och kursutveckling. Programmet kommer behöva en programkoordinator, som ansvarar för planering och utveckling samt fortlöpande kontakter med alla involverade parter, men därutöver finns inget behov av nyrekrytering.

7. Internationalisering

Programmets rymmer många givna internationaliseringsaspekter och kommer förhoppningsvis främja internationella utblickar och samarbeten. De generiska kunskaper som utbildningen ger har relevans även i ett internationellt perspektiv.

Studenter som under sin praktik eller under sina studier i profilämnet vill söka sig utomlands kommer att uppmuntras till det, särskilt genom Erasmusutbyten. Exempelvis har Historiska studier för närvarande Erasmusavtal med lärosäten i Aberdeen, Augsburg, Barcelona, Berlin, Freiburg, Kiel, Metz, Pilzen, Riga och Stirling. Utbildningen ger kandidatexamen och därmed behörighet till fortsatta studier på avancerad nivå på lärosäten i länder knutna till Bolognaprocessen.

I den mån det överensstämmer med kursplan och schemaläggning vill vi involvera utländska gästforskare/-lärare i undervisningen vilket ökar inslaget av internationell lärarkompetens. Vår arbetsgrupp har etablerat kontakt med Roskilde universitet där guideutbildning redan bedrivs. Vi hoppas även på sikt kunna erbjuda ytterligare lärar- och studentutbyten.

8. Samverkan

Utbildningen har som nämnts planerats i aktivt samråd med en arbets- och referensgrupp, som i olika konstellationer sammanträtt regelbundet sedan 2013. Inom gruppen planeras och utvärderas även den under HT 2015 påbörjade kursen i guidekunskap. Genom fortsatta sammanträden avses utbildningen vidareutvecklas in en riktning där hänsyn tas till inblandade parters önskemål och behov. Utbildningen har även diskuterats på enskilda möten med ett flertal branschföreträdande, guideföreningar, med mera, samt presenterats på mässor/konferenser.

Under programmets gång kommer studenterna på flera sätt interagera med företrädande för presumtiva yrkesområden. Detta sker genom studiebesök/exkursioner, gästföreläsningar, praktik och undervisning förlagd till museer.

(I övrigt hänvisas till punkterna Omvärldsanalys och Samverkan, ovan.)

9. Förutsättningar för ev. verksamhetsförlagd utbildning/praktik

Utbildningen innefattar flera praktiska moment såsom undervisning i fält (t.ex. på Göteborgs Stadsmuseum och Göteborgs Naturhistoriska museum) och studiebesök. Programmet avslutas dessutom med en delkurs som till stor del utgörs av en praktikperiod. Detta praktikmoment beskrivs närmare ovan, i avsnittet Programmets innehåll och uppläggning.

10. Lärandemiljö/infrastruktur

Undervisningen äger i huvudsak rum på Humanisten och Handelshögskolan. Respektive fakultets lokaler bedöms fullt ändamålsenliga för programmets behov. Några av delkurserna är delvis förlagda till Göteborgs naturhistoriska museum samt Göteborgs stadsmuseum, vilka bidrar med för ändamålet anpassad lärandemiljö och infrastruktur.

HUMANISTISKA FAKULTETEN INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER

Förslag till utbildningsplan för

GUIDE: kommunikation, upplevelser och kulturarv, 180 högskolepoäng (hp).

GUIDE: communication, experiences and cultural heritage 180 higher

education credits.

Programmet är hållbarhetsrelaterat

Fastställande

Humanistiska fakultetsnämnden har fastställt utbildningsplanen för kandidatprogrammet GUIDE:

kommunikation, upplevelser och kulturarv, 180 hp, samt kursplanerna för innehållande kurser, den 20xx-xx-xx att gälla från 20xx-xx-xx.

Ansvarig institution: Institutionen för historiska studier, Humanistiska fakulteten.

Programmets syfte

I programmet GUIDE: kommunikation, upplevelser och kulturarv vävs olika discipliner samman, där kommunikation- och upplevelseaspekter kring kultur- och naturarv är det centrala. Det innefattar även för guidesituationer relevanta ämneskunskaper och praktiska färdigheter. Guideprogrammet är ett samarbete mellan ämnena på Institutionen för historiska studier, konst- och bildvetenskap, Centrum för turism samt ett antal museer i regionen. Programmet består av tre terminers studier i guidekunskap varvat med fördjupade studier i ett särskilt profilämne. Utbildningen resulterar i en kandidatexamen.

Efter genomgången utbildning förfogar studenterna över kompetens att självständigt verka inom yrkesområden där kompetens inom kommunikation och förmedling av upplevelser relaterat till

exempelvis kulturarv efterfrågas. En viktig aspekt är att låta studenterna förhålla sig till och tolka förutsättningarna för guideyrket i olika miljöer och därigenom bredda och utmana förståelsen av rollen som guide.

Programmet rymmer ett stort inslag av praktiska övningar i fält, på museer etc, som prövar och utvecklar studenternas kompetens i kommunikation av upplevelser. Dessa praktiska moment

genomförs i en progression där en högre grad av självständighet förutsätts genom utbildningens lopp.

Delkurser med turistvetenskaplig inriktning orienterar och anlägger kritiska perspektiv på turismens struktur, dess centrala aktörer och dess effekter, tillika relaterar till aktuell forskning om guidens och värdskapets roll i dessa sammanhang.

Utöver studier i guidekunskap ges studenterna fördjupad ämneskompetens i ett valbart profilämne, som läses på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå. Därmed utvecklas en

ämnesmässig och teoretisk bredd, som tillsammans med guidekunskaperna borgar för ett självständigt, professionellt och reflekterande förhållningssätt till rollen som guide.

Examen

Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen (på svenska) ”Filosofie kandidat i [profilämne], med inriktning Guidekunskap”, (på engelska) ”Bachelor of Arts in [profilämne], with emphasis on Guide studies”.

Huvudområde i utbildningsprogrammet

Programmet består av dels tre terminers studier i guidekunskap, dels tre terminers specialisering i ett valbart profilämne, tillika ett huvudområde. Programmet leder till kandidatexamen inom det

huvudområde som det valda profilämnet tillhör, med inriktning Guidekunskap. Profilämnena är:

- Historia (History) - Arkeologi (Archaeology)

- Antikens kultur och samhällsliv (Classical Archaeology and Ancient History) - Kulturgeografi (Human Geography)

- Konst- och bildvetenskap (Art History and Visual Studies)

Lärandemål

Generella mål för utbildning på grundläggande nivå regleras i Högskoleförordningen 1993:100, examensordningen, bilaga 2. Utöver dessa mål gäller för kandidatprogram i Guidekunskap följande lärandemål:

Efter genomgånget program förväntas studenten kunna 1. Kunskap och förståelse

a. redogöra för grundläggande ämneskunskaper och sammanhang utifrån programmets fokusområden, samt förståelse för förändring inom området.

b. visa på förtrogenhet med kunskaper, arbetssätt, metod och teori inom ett vetenskapligt profilämne.

c. Visa övergripande kritisk kunskap om presumtiva verksamhetsområden och deras förutsättningar, relevanta för arbete med inom upplevelse- och kulturarvssektor.

2. Färdigheter och förmåga

a. kommunicera muntligt och skriftligt med olika typer av mottagare och presentationstekniker på ett för situationen anpassat och entusiasmerande sätt.

b. söka, kritiskt tolka och göra relevanta urval av information.

c. utifrån profilämnets teori och metodik, formulera vetenskapliga problem och utföra ett vetenskapligt arbete.

d. initiera, bedriva och utvärdera arbete i projektform samt leda såväl som samarbeta med mindre och större grupper och studielag.

e. självständigt arbeta i förhållande till gällande praktiker och bestämmelser inom relevanta verksamhetsområden.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. reflektera kring praktik och användande av profilämnets teori och metod applicerat på kommunikation och guidesituationen.

b. se och förhålla sig till möjligheterna och komplexiteten med att i olika miljöer leda och samarbeta med varierade grupper och personer.

c. självständigt förhålla sig till kultur- och naturarvsprocesser i relation till kommunikations- och guidesituationer samt intressen och perspektiv från turistnäring och liknande aktörer.

d. Visa insikt i hur kommunikations- och upplevelseaspekter kring programmets centrala teman har möjlighet att lyfta frågor om hållbar utveckling.

Utbildningsprogrammets innehåll och uppläggning

Programmet består av sex terminers studier på helfart, varav tre terminer guidekunskap och tre terminers fördjupning i ett valbart profilämne. Följande ämnen kan väljas som profilämnen inom programmet: Arkeologi, Historia, Antikens kultur och samhällsliv, Kulturgeografi samt Konst- och bildvetenskap.

Programmets uppläggning och delkurser:

Termin 1

Utbildningen inleds med kursen Ämnesfördjupning för guider i teori och praktik (30 hp) som upptar hela den första terminen. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter inom kommunikation och förmedling i olika guidesituationer via orienterande studier i tre kunskapsteman:

1) Arkeologi och förhistoria, 2) Naturkunskap och biologisk mångfald samt 3) Bebyggelse- och stilhistoria. Delkursen inleds med ett introducerande kursmoment i samarbete med Centrum för turism, där dels programmets övergripande teman diskuteras, dels ges studenternas inledande övningar i presentationsteknik. Därefter bildar varje kunskapstema ett kursmoment, där studenterna övas i att förmedla varje tema, genom fortlöpande praktiska övningar utifrån olika miljöer och premisser vid exkursioner och studiebesök. Delmomentet Naturkunskap och biologisk mångfald ges i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum.

Termin 2

Den andra terminens fokus ligger på den samhälleliga kontexten och kommunikationen mellan samhälle, besökare och guide. Under terminen läses tre kurser:

- Delkursen Turism och samhälle, introduktion (9 hp) ges av Centrum för turism (hädanefter CFT) och syftar till att ge studenterna en övergripande förståelse för hur turistindustrin är uppbyggd. Kursen lägger också vikt vid att problematisera turism, turisten och turistindustrin med fokus på hur de påverkar samhället från ett hållbarhetsperspektiv.

- Delkursen Kulturkommunikation: museet som exempel (7,5 hp) sker i samarbete med museer i regionen. Offentliga kulturinstitutioners verksamhet bildar utgångspunkt för en serie

workshops anordnade i nära samarbete med museernas personal, där frågor om exempelvis förmedling genom föremål, museernas utåtriktade uppdrag och arbetet med skilda målgrupper diskuteras.

- Under delkursen Historia och historieförmedling (13,5 hp) orienteras studenterna i historia med tyngdpunkt på hur historiska teman och perioder kan förmedlas samt olika perspektiv på historiebruk. Kursens första delmoment fokuserar på historia som vetenskap, källmaterial, och framför allt hur olika historiska perioder och teman förmedlas t.ex. på museer. Det

nästföljande delmomentet fokuserar på hur historia och kulturarv har presenterats och används inom turism- och upplevelseindustrin. Huvuddragen inom turism med historisk inriktning tas upp samt historiebruk som metod med speciellt fokus på den kommersiella användningen av historia och kulturarv.

Termin 3 och 4

Under programmets tredje och fjärde terminer läses grund- och fortsättningskurs i ett valbart

profilämne. Därigenom ges kunskaper med teoretiskt djup, ämnesmässig bredd och ett reflekterande förhållningssätt, vilket är nödvändiga verktyg för en självständig och kompetent yrkesroll. Profilämnet ger också värdefulla färdigheter i att inhämta, värdera och kommunicera information kring

ämnesområdet. Profilämnenas bredd spelar en viktig roll för utbildningen i stort genom att skapa dynamik i studentgruppen i möten mellan olika ämneserfarenheter. Härvid betonas också programmets tvärvetenskapliga profil. Undervisningen sker tillsammans med profilämnenas övriga studenter enligt respektive ämnes kursplaner.

Termin 5

Den femte terminen utgörs av fördjupningskurs eller motsvarande inom profilämnet och innefattar dels studier i exempelvis teori och metod (enligt respektive profilämnes kursplan) och dels ett avslutande självständigt arbete á 15 hp, där programmets studenter samlas till en gemensam seminariegrupp. Uppsatserna uppmuntras att i möjligaste mån knyta an till exempelvis frågor om turismens historiebruk, kulturarvskommunikation, aspekter på resande eller besöksmål,

kulturarvsfrågor, m.m. Uppsatsmomentet ventileras och koordineras av Institutionen för historiska studier.¹

Termin 6

Utbildningens sista termin rymmer fördjupande studier kring turism samt ett praktikmoment som sammanfattar de kunskaper studenten dittills tillgodogjort sig, i form av kursen Turism och samhälle, fördjupning (15 hp) samt Guidekunskapens praktik (15 hp).

- Turism och samhälle, fördjupning ges av CFT. Under kursens första delmoment, Turistupplevelsen, diskuteras turism ur ett upplevelseperspektiv. Guidens roll som

medskapare av turistens upplevelser och möjlighet att påverka innehåll och resultat diskuteras.

Syftet med delmomentet är att beskriva, analysera och kritiskt diskutera turistupplevelsens beståndsdelar från ett konsument- och producentperspektiv samt att kunna applicera verktyg för design av olika typer av turistupplevelser. Därefter följder delmomentet Teoretisk

fördjupning, där fenomenet turism kritiskt diskuteras och problematiseras från bland annat ett hållbarhetsperspektiv.

- Terminen avslutas med kursen Guidekunskapens praktik (15 hp). Kursen inleds med ett delmoment där frågor kring bland annat bemötande, värdskap och konflikthantering tas upp, som förberedelse inför det praktiska arbetet. Därefter genomförs ett gemensamt lärarlett projektarbete i form av en praktisk, tematisk fallstudie, som studentgruppen arbetar med tillsammans. Slutligen följer det självständiga praktikmomentet. Praktiken pågår under omkring fyra veckor och är förlagd till ett museum, naturområde eller annat relevant besöksmål.

Förkunskapskrav

För tillträde till programmet gäller grundläggande behörighet med undantag av profilämnet Historia, där Grundläggande behörighet och Historia A, Samhällskunskap A eller Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1) erfordras.

För tillträde till programmets kurser krävs att studenten i stipulerad takt klarar sina tentamina.

Inför varje termin avstäms studenternas studieresultat.

Efter överenskommelse med programansvarig i samråd med studierektor eller motsvarande kan tillgodoräknande göras av tidigare kurser i ett profilämne eller kurser i ett annat profilämne.

Platsgaranti

1 Vid fall då studenten yrkar att få ett annat ämne tillgodoräknat som profilämne ges examen i det ämnet.

Studenter som i normal takt följer programmet och är behöriga har generell platsgaranti till programmets alla kurser.

Övergångsbestämmelser

Denna utbildningsplan gäller de studenter som antagits till programmet från höstterminen 2017.

För studenter som genomgått Guidekunskap HI1850 kan i förekommande fall termin 1 och 2 av programmet tillgodoräknas.

Övrigt

Varje kurs, samt programmet i sin helhet, utvärderas såväl muntligt som skriftligt. Programkoordinator och kursansvariga ansvarar för att så sker. Resultaten delges studenterna och ligger till grund för det fortlöpande pedagogiska utvecklingsarbetet.

Programansvarig ska i möjligaste mån hjälpa till med att förmedla kontakt och platser för praktik.

Föreslagen praktikplats ska godkännas av programansvarig.

Bilaga 1

Bilaga 1. Skiss för första årets programspecifika kurser samt lärandemål för respektive kurs

Programmet består av sex terminers helfartsstudier, varav tre terminer guidekunskap och tre terminers fördjupande studier i ett valbart profilämne (antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, historia, konst- och bildvetenskap eller kulturgeografi). Nedan redogörs för första årets programspecifika kurser.

Därefter återges lärandemålen för respektive kurs.

Utbildningen inleds med kursen Ämnesfördjupning för guider i teori och praktik (30 hp) som upptar hela höstterminen. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter inom förmedling i olika guidesituationer via orienterande studier i tre kunskapsteman: Arkeologi och förhistoria, Naturkunskap och biologisk mångfald samt Bebyggelse- och stilhistoria. Delkursen inleds med ett introducerande kursmoment (”Introduktion till guidekunskap”) i samarbete med CFT. Därefter bildar varje kunskapstema ett kursmoment, där studenterna övas i presentationsteknik, hantering av grupper etc, genom fortlöpande praktiska övningar utifrån olika miljöer och premisser. En pedagogisk tanke är alltså att låta studenterna pröva sin ämneskunskap med hjälp av praktiska övningar i skilda

sammanhang. Under delkursen genomförs flera exkursioner och studiebesök till betydelsefull bebyggelse, naturområden, museer m.m. Kursen innefattar alltså följande fyra delmoment:

Ämnesfördjupning för guider i teori och praktik 30 hp Moment 1. Introduktion till guidekunskap 7,5 hp.

Under detta moment diskuteras programmets övergripande teman, dels ges studenterna inledande övningar i presentationsteknik och dylikt.

Moment 2. Arkeologi och förhistoria 7,5 hp.

Momentet innefattar en introduktion till arkeologi som vetenskap samt en överblick över förhistorien, med utgångspunkt i ett västsvenskt perspektiv och landskapets förhistoriska lämningar.

Moment 3. Naturkunskap och biologisk mångfald 7,5 hp.

Studenterna orienteras i regionens typiska naturtyper och hur landskapet kan läsas av och förmedlas i olika miljöer. Flera övningar äger rum i fält. Ekologiska perspektiv på hållbarhet diskuteras.

Kursmomentet ges i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum och äger i huvudsak rum på museet eller i fält.

Moment 4. Bebyggelse- och stilhistoria 7,5 hp.

Detta moment belyser den bebyggelse- och stilhistoriska utvecklingen med särskilt avseende på stadsmiljö. Momentet innefattar både teoretiska studier och exempel i fält. Kursmomentet ges i samarbete mellan Konst- och bildvetenskap, Antikens kultur och samhällsliv samt Historia.

Kursen har följande lärandemål:

1. Kunskap och förståelse

a. visa för guiden användbara ämneskunskaper och sammanhang utifrån kursens teman.

2. Färdigheter och förmåga

a. kommunicera muntligt och skriftligt utifrån presentationstekniker på ett för situationen och miljön anpassat och entusiasmerande sätt.

b. göra för förmedlingssituationer relevanta urval av information.

Bilaga 1

c. leda och samarbeta med grupper.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. på ett grundläggande plan kunna värdera och förhålla sig till kursens ämnesfördjupande teman, detta med särskild hänsyn till förmedlings- och upplevelseaspekter.

Den andra terminens fokus ligger på den samhälleliga kontexten och kommunikationen mellan samhälle, besökare och guide. Under terminen läses följande tre kurser:

Turism och samhälle, introduktion 9 hp

Kursen syftar till att ge studenterna en övergripande förståelse för hur turismindustrin är uppbyggd.

Vilka aktörer (offentliga, privata, konsumenter, NGO:s), vilken geografi (plats, destination), mobilitet och vilka strukturer som industrin består av och hur de samspelar. Kursen lägger också vikt vid att problematisera turism, turisten och turistindustrin med fokus på hur de påverkar samhället från ett hållbarhetsperspektiv. Kursen har följande lärandemål:

1. Kunskap och förståelse

a. visa övergripande kunskap om de aktörer, strukturer, geografi, mobilitet som turismindustrins är uppbyggd av.

b. visa förståelse för hur ovanstående faktorer samspelar.

2. Färdigheter och förmåga

a. kartlägga och analysera ett besöksmål eller annan typ av turistupplevelse.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. problematisera turismens utmaningar och möjligheter med fokus på hur samhället påverkas från ett hållbarhetsperspektiv.

b. förhålla sig till relationen mellan turismens aktörers förutsättningar.

Kulturkommunikation: museet som exempel 7,5 hp

Delkursen sker i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stadsmuseum, var undervisningen också i första hand är förlagd. Offentliga kulturinstitutioners verksamhet fungerar som exempel. Via workshops med museernas personal diskuteras frågor som museernas utåtriktade uppdrag, arbetet med skilda målgrupper, förmedling genom föremål, utställningar och

stadsvandringar, med mera. Kursen har följande lärandemål:

1. Kunskap och förståelse

a. visa förståelse för den publika museiverksamhetens förutsättningar, möjligheter och begränsningar.

b. ha kännedom om hur kulturkommunikation fungerar i praktiskt verksamhet.

2. Färdigheter och förmåga

a. visa förmåga att praktiskt kommunicera kulturarv via exempelvis föremål och museiutställningar, självständigt och/eller i grupp.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. i en förmedlingssituation förhålla och anpassa sig till skilda målgrupper.

b. reflektera kring museernas publika verksamhets roll som kulturförmedlare, speciellt med hänsyn till tillgänglighet och pedagogisk metodik.

Historia och historieförmedling 13,5 hp

Under delkursen Historia och historieförmedling (13,5 hp) orienteras studenterna i historia med tyngdpunkt på hur historiska teman och perioder kan förmedlas samt olika perspektiv på historiebruk.

Det historiska perspektivet utgör här exempel i en bredare diskussion om kulturförmedling och - kommunikation. Kursen består av två kursmoment: Historia i teori och praktik samt Att presentera det förflutna – historiebruk och kulturarv inom turism- och upplevelseindustrin.

Bilaga 1

Moment 1. Historia i teori och praktik 7,5 hp

Med det historiska perspektivet som exempel ges studenterna via delkursen en historisk orientering och ett reflekterande förhållningssätt till regional historia med tyngdpunkt på historiska ämnen som är framträdande inom besöksnäring. Här diskuteras hur historiska teman och perioder förmedlas på museer och i andra praktiker.

Moment 2. Att presentera det förflutna – historiebruk och kulturarv inom turism- och upplevelseindustrin 6 hp

Delmomentet fokuserar på hur historia och kulturarv har presenterats och används inom turism- och upplevelseindustrin. Huvuddragen inom turism med historisk inriktning tas upp, och metoder och teorier för hur historia och kulturarv presenteras idag gås igenom. Historiebruk som metod diskuteras med speciellt fokus på den kommersiella användningen av historia och kulturarv.

Kursen har följande lärandemål:

1. Kunskap och förståelse

a. redogöra för historiebrukets betydelse och användning inom besöks- och upplevelseområdet.

b. visa kännedom om övergripande drag i ämnen som är framträdande inom västsvensk historia och till den relaterad besöksnäring m.m.

c. definiera centrala begrepp och teorier som används i studier av historiebruk 2. Färdigheter och förmåga

a. återge och bedöma skilda metoder för att presentera kulturarv och kulturmiljöer inom ramen för turism- och upplevelseindustrin.

b. ta del av och förmedla historia utifrån byggnader, kulturmiljöer m.m.

c. uppvisa grundläggande förmåga i att hantera och orientera sig i historiska källor.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. problematisera begreppet historiebruk med hänseende till turism, upplevelser och kommersialisering.

b. förklara innebörden av och reflektera över relation mellan historiebruk, besöksmål och kulturarv.

Bilaga 2

Bilaga 2. Täckningsmatris för examensmål

I matriserna nedan har målformuleringarna av utrymmesskäl ersatts av en siffra. Nedanför matriserna återfinns lärandemålen i numrerad form från: Högskoleförordningens (HF)

examensordning, utbildningsplanens lärandemål samt första läsårets kursplaners lärandemål.

Täckningsmatris 1 Lärandemål i

utbildningsplanen Mål 1 i

HF Mål 2 i

HF Mål 3 i

HF Mål 4 i

HF Mål 5 i

HF Mål 6 i

HF Mål 7 i

HF Mål 8 i HF Lärandemål 1 A X

Lärandemål 1 B X Lärandemål 1 C X

Lärandemål 2 A X

Lärandemål 2 B X X

Lärandemål 2 C X X

Lärandemål 2 D X X

Lärandemål 2 E X

Lärandemål 3 A X

Lärandemål 3 B X X

Lärandemål 3 C X X X

Lärandemål 3 D X

Täckningsmatris 2

Lärandemål i kursplanerna för respektive

kurs

Mål 1 utb.-A i plan

Mål 1 utb.-B i plan

Mål 1 utb.-C i plan

Mål 2 utb.-A i plan

Mål 2 utb.-B i plan

Mål 2 utb.-C i

plan

Mål 2 utb.-D i plan

Mål 2 utb.-E i plan

Mål 3 utb.-A i plan

Mål 3 utb.-B i

plan

Mål 3 utb.-C i plan

Mål 3 utb.-D i plan

Kurs A X X X X X

Kurs B X X X

Kurs C X X X

Kurs D X X X X

Kurs E X X

Kurs F X X X X

Kurs G X X X X X

Kurs H X X X X X X

Kurs I X X X X X X X

Förklaring: Bokstäverna i den vänstra kolumnen ovan avser följande kurser: A) Ämnesfördjupning för guider i

teori och praktik; B) Turism och samhälle, introduktion; C) Kulturkommunikation: museet som exempel; D) Historia och historieförmedling; E) Grundkurs i profilämne; F) Fortsättningskurs i profilämne; G)

Fördjupningskurs i profilämne; H) Turism och samhälle, fördjupning; I) Guidekunskapens praktik.

Bilaga 2

Mål för kandidatexamen enligt Högskoleförordningens examensordning Kunskap och förståelse

1. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

2. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

3. visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

4. visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

5. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

7. visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 8. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Utbildningsplanens lärandemål 1. Kunskap och förståelse

a. redogöra för grundläggande ämneskunskaper och sammanhang utifrån programmets fokusområden, samt förståelse för förändring inom området.

b. visa på förtrogenhet med kunskaper, arbetssätt, metod och teori inom ett vetenskapligt profilämne.

c. Visa övergripande kritisk kunskap om presumtiva verksamhetsområden och deras förutsättningar, relevanta för arbete med inom upplevelse- och kulturarvssektor.

2. Färdigheter och förmåga

a. kommunicera muntligt och skriftligt med olika typer av mottagare och presentationstekniker på ett för situationen anpassat och entusiasmerande sätt.

b. söka, kritiskt tolka och göra relevanta urval av information.

c. utifrån profilämnets teori och metodik, formulera vetenskapliga problem och utföra ett vetenskapligt arbete.

Bilaga 2

d. initiera, bedriva och utvärdera arbete i projektform samt leda såväl som samarbeta med mindre och större grupper och studielag.

e. självständigt arbeta i förhållande till gällande praktiker och bestämmelser inom relevanta verksamhetsområden.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. reflektera kring praktik och användande av profilämnets teori och metod applicerat på kommunikation och guidesituationen.

b. se och förhålla sig till möjligheterna och komplexiteten med att i olika miljöer leda och samarbeta med varierade grupper och personer.

c. självständigt förhålla sig till kultur- och naturarvsprocesser i relation till kommunikations- och guidesituationer samt intressen och perspektiv från turistnäring och liknande aktörer.

d. Visa insikt i hur kommunikations- och upplevelseaspekter kring programmets centrala teman har möjlighet att lyfta frågor om hållbar utveckling.

Första läsårets kursplaners lärandemål

Ämnesfördjupning för guider i teori och praktik 30 hp 1. Kunskap och förståelse

a. visa för guiden användbara ämneskunskaper och sammanhang utifrån kursens teman.

2. Färdigheter och förmåga

a. kommunicera muntligt och skriftligt utifrån presentationstekniker på ett för situationen och miljön anpassat och entusiasmerande sätt.

b. göra för förmedlingssituationer relevanta urval av information.

c. leda och samarbeta med grupper.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. på ett grundläggande plan kunna värdera och förhålla sig till kursens ämnesfördjupande teman, detta med särskild hänsyn till förmedlings- och upplevelseaspekter.

Turism och samhälle, introduktion 9 hp 1. Kunskap och förståelse

a. visa övergripande kunskap om de aktörer, strukturer, geografi, mobilitet som turismindustrins är uppbyggd av.

b. visa förståelse för hur ovanstående faktorer samspelar.

2. Färdigheter och förmåga

a. kartlägga och analysera ett besöksmål eller annan typ av turistupplevelse.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Bilaga 2

a. problematisera turismens utmaningar och möjligheter med fokus på hur samhället påverkas från ett hållbarhetsperspektiv.

b. förhålla sig till relationen mellan turismens aktörers förutsättningar.

Kulturkommunikation: museet som exempel 7,5 hp 1. Kunskap och förståelse

a. visa förståelse för den publika museiverksamhetens förutsättningar, möjligheter och begränsningar.

b. ha kännedom om hur kulturkommunikation fungerar i praktiskt verksamhet.

2. Färdigheter och förmåga

a. visa förmåga att praktiskt kommunicera kulturarv via exempelvis föremål och museiutställningar, självständigt och/eller i grupp.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. i en förmedlingssituation förhålla och anpassa sig till skilda målgrupper.

b. reflektera kring museernas publika verksamhets roll som kulturförmedlare, speciellt med hänsyn till tillgänglighet och pedagogisk metodik.

Historia och historieförmedling 13,5 hp 1. Kunskap och förståelse

a. redogöra för historiebrukets betydelse och användning inom besöks- och upplevelseområdet.

b. visa kännedom om övergripande drag i ämnen som är framträdande inom västsvensk historia och till den relaterad besöksnäring m.m.

c. definiera centrala begrepp och teorier som används i studier av historiebruk 2. Färdigheter och förmåga

a. återge och bedöma skilda metoder för att presentera kulturarv och kulturmiljöer inom ramen för turism- och upplevelseindustrin.

b. ta del av och förmedla historia utifrån byggnader, kulturmiljöer m.m.

c. uppvisa grundläggande förmåga i att hantera och orientera sig i historiska källor.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. problematisera begreppet historiebruk med hänseende till turism, upplevelser och kommersialisering.

b. förklara innebörden av och reflektera över relation mellan historiebruk, besöksmål och kulturarv.