• No results found

UTBILDNINGSAVTAL. mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. för perioden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UTBILDNINGSAVTAL. mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. för perioden"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UTBILDNINGSAVTAL

mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland för perioden 1.1.2006 – 31.12.2008

1. AVTALSPARTER

Parter i avtalet är Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland.

2. FÖREMÅL FÖR AVTALET

I landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland, nedan benämnd högskolelagen, finns bestämmelser om högskolan, som landskapet är huvudman för. Enligt högskole- lagens 6 § skall landskapsregeringen tillsammans med högskolan vart tredje år göra upp ett utbildningsavtal för de kommande tre åren.

I avtalet skall åtminstone de kvalitativa och kvantitativa resultatmålen samt resurser och prioriteringar, verksamhetsstruktur, resultatuppföljning och rapportering anges.

3. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ

Utöver vad som särskilt stadgas i högskolelagen om högskolans uppgift (2 §), högsko- leutbildning (3 §) och målsättning (4 §) har parterna enats om följande formulering av en vision och verksamhetsidé för Högskolan på Åland:

Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på vedertagen kunskap. Högskolan skall också generera ny yrkesrelaterad kunskap som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studie- och arbetsmiljö högskolan erbjuder.

(2)

2(9)

4. MÅL FÖR HÖGSKOLEVERKSAMHETEN

Under denna treåriga avtalsperiod är avsikten att ytterligare fördjupa och förbättra ut- bildningsuppdragets innehåll och utförande genom att fokusera på tidigare uppställda mål. Parterna eftersträvar således att gemensamt och inom sina respektive ansvarsom- råden arbeta för följande mål för högskolan.

Högskolan på Åland skall vara

- en profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan;

- en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhets- koordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga ni- våer;

- en samarbetspartner och resurs i relation till landskapets skolor på gymnasialsta- diet och Ålands sjösäkerhetscentrum;

- en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt;

- en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserad på landskapsregeringens utbildnings- och forskningspolitik;

- en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning samt

- en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar.

(3)

5. HÖGSKOLANS OCH LANDSKAPSFÖRVALTNINGENS UPPGIFTER

Utöver de kärnuppgifter för högskolan som anges i högskolelagens 2 § har parterna kommit överens om följande arbetsfördelning.

Högskolan ansvarar för

- information om och marknadsföring av utbildningsmöjligheterna vid Högskolan på Åland, studeranderekryteringen och –antagningen till högskolan och det inter- nationella studerande- och lärarutbytet inom högskolans ram;

- skötseln av särskilda avtal för högskoledatabaser, -licenser och –kopieringsvillkor;

- att skapa och upprätthålla relevanta kontakter och samarbetsformer mellan Hög- skolan på Åland och de omgivande regionernas högskolor/universitet;

- att ta initiativ till förändringar i frågor som regleras i landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland, särskilt i fråga om utbildningsutbudet.

Landskapsförvaltningen ansvarar för

- de övergripande kontakterna med riksmyndigheterna och internationella myndig- heter i högskoleärenden;

- informationen till riket angående landskapets lagar och förordningar rörande hög- skolan och verksamheten vid högskolan;

- informationen till högskolan om förändringar i den finländska lagstiftningen och om övriga regelverk som berör högskoleområdet med konsekvenser för Högskolan på Åland;

- frågor om examensgiltigheten för de utbildningar som ges vid högskolan, samt om extern utvärdering.

Vardera parten ansvarar för att informera den andra parten om angelägenheter som är av gemensamt intresse och kan föranleda gemensamma insatser och åtgärder.

6. ÖVERSYN AV UTBILDNINGSUTBUDET

Under avtalsperioden skall utbildningsutbudet som regleras i LF (2002:87) om Hög- skolan på Åland ses över med en strävan till fokusering i syfte att fördjupa och för- stärka de kompetensområden inom högskolan som skall vidareutvecklas.

(4)

4(9)

7. RESULTATMÅL FÖR HÖGSKOLAN

Med hänsyn till vad som avtalats i punkt 6 ovan om utbildningsutbudet gäller följande precisering av dimensioneringen och resultatmålen inom olika delar av verksamheten.

Dimensioneringstabellerna är riktgivande för avtalsåren. För det första avtalsåret, 2006, baserar sig resultatmålen på de uppgifter som ingår i landskapets budget för högskolan för år 2006. Verktyg för dimensioneringen av de anslag som landskapsre- geringen intar i budgetförslagen för 2007 och 2008 samt precisering av mål och resul- tatmätningen utarbetas inom två månader efter detta avtals undertecknande. Se även kapitel 11, Resurser, resultatmätning och resultatansvar.

7.1 Examensinriktad högskoleutbildning

Till högskolans examensinriktade utbildningar antas studerande för studier till de ex- amina som regleras i LF (2002:87) om Högskolan på Åland.

Målen för åren 2006-2008 framgår av följande tabell

Examensinriktad högskoleutbildning MÅL 2006 -2008

Antal sökande per år 250

Antal studerade (20/9) 420

Antal avlagda studiepoäng per år 21 000

Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt examen inom fem år. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod.

Strävan under perioden är att anta 24 studerande till de utbildningsprogram där sökan- detrycket är stort och behovet av ökad antagning är relevant i förhållande till efterfrå- gan av utbildningen.

7.2 Kursverksamhet

Inom högskolan ansvarar Öppna högskolan för kursverksamheten som omfattar aka- demiska kurser, kursverksamhet i anslutning till högskolans utbildningsprogram, fort- bildnings- och uppdragsverksamhet.

Målen för åren 2006-2008 framgår av följande tabell

Kursverksamhet MÅL 2006 - 2008 Antal kursdeltagare per år:

- Akademisk kursverksamhet - Yrkeshögskolekurser - Fortbildning

- Uppdragsutbildning Totalt antal kursdeltagare

500 400 850 450 2 200 Antal avlagda studiepoäng per år 3 400

(5)

7.3 Uppdragsverksamhet

Högskolan kan åta sig uppdrag som är externt beställda och finansierade. Högskolans mål är att den externfinansierade verksamhetens intäkter uppgår till 900.000 euro sammanlagt för hela treårsperioden.

7.4 Utveckling och tillämpad forskning

Högskolans utvecklings- och forskningsuppdrag kan indelas i

a) högskolans bidrag till utvecklandet av ett innovationssystem på Åland b) högskolans egna profilskapande forsknings- och utvecklingsprojekt c) lärarnas forskarstudier och forskning.

Högskolan bidrar till innovationssystemet genom att ta fram ny yrkesrelaterad kun- skap inom de områden där högskolan verkar.

Högskolan skall bedriva utvecklings- och forskningsprojekt inom sina kompetensom- råden tillsammans med näringslivet och/eller med andra högskolor och organisationer, där extern finansiering kan sökas från till exempel EU:s fonder, TEKES och

VINNOVA samt från det privata näringslivet.

Målet är att de externa anslagen uppgår till cirka 100.000 euro per år.

För lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen 150.000 – 200.000 euro enligt styrelsens beslut om den in- terna anslagsfördelningen.

För projektet Ålands kyrkor, som genomförs enligt avtal mellan högskolan och Åbo Akademi och pågår ända fram till 30.9.2010 avsätts behövliga anslag inom högskolans budget, vilket beaktas vid landskapsregeringens tilldelning av årliga anslag för hög- skolan.

Även för andra projekt av särskilt intresse för landskapet och där det är ändamålsenligt att högskolan åtar sig ett lednings- eller partsansvar kan riktade medel tilldelas i land- skapets årliga budgetanslaget för högskolan. Dylika projekt preciseras vid behov ge- nom avtal mellan berörda parter.

(6)

6(9)

8. INFORMATION OCH SAMVERKAN MED ARBETSMARKNAD, NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE

Under avtalsperioden lyfts denna uppgift fram som ett särskilt prioriterat område.

Högskolan skall vidareutveckla sin roll som en aktiv och drivande part i samspelet mellan samhället/näringslivet den offentliga sektorn och högskolan. Uppgiften är en del av högskolans bidrag till innovationssystemet på Åland och innebär att bygga upp nätverk, knyta kontakter med arbetsplatser, utveckla former för relevant kunskapsut- byte och informationsförmedling, utarbeta handlingsplaner och bevaka utvecklingen inom högskolans kompetensområden.

Vidare skall högskolan i samarbete med landskapsregeringen och andra parter arbeta med omvärldsbevakning, entreprenörskap och samhällsutveckling baserad på kunskap och kompetens.

Målet är att under avtalsperioden utveckla indikatorer, mätinstrument och finansie- ringsmodeller för resultat och prestationer inom detta uppgiftsområde. Landskapsre- geringen ansvarar för finansieringen och klargör möjligheterna att få finansieringsbi- drag från EU.

9. SÄRSKILDA UTVECKLINGSFRÅGOR

Avtalsparterna har utöver vad som framgår ovan särskilt kommit överens om att prio- ritera följande utvecklingsfrågor.

- Med syftet att trygga högskolans autonomi och faktiska ekonomiska ansvar skall en vidareutveckling av högskolans organisationsform utredas, där även bildandet av högskolan som en helt fristående juridisk person övervägs.

- Parterna skall samtidigt utreda frågan om fastighetsförvaltningen och det ekono- miska och juridiska ansvaret för de fastigheter som högskolan disponerar.

- Som ett led i reformeringen av organisationsformerna utvecklas ett verktyg för dimensioneringen av de anslag som landskapsregeringen intar i de årliga budget- förslagen. Landskapsregeringen bestrider utrednings- och utvecklingskostnaderna för denna och de två föregående åtgärderna.

- Även undervisningssektors tjänstekollektivavtal gällande högskolan skall ingå i re- formeringsarbetet.

- Högskolans utbildningar, kursutbud, uppdragsverksamhet och samverkan med ar- betslivet utvecklas på ett sådant sätt att samhällets behov tillgodoses och att ut- bildning sker inom färre antal prioriterade områden, bland vilka finns sjöfart, tu- rism, vård och omsorg.

- Högskolan skall i sin verksamhet beakta miljö-, jämställdhets- och medbestäm- mandefrågor.

- De rättigheter och behörigheter som hör till högskolans utbildnings- och examina- tionsansvar utvecklas i enlighet Bolognaprocessen.

- Högskolan skall bidra till att Åland utvecklas till en konkurrenskraftig och dyna- misk kunskapsbaserad ekonomi i enlighet med Lissabonstrategin, där utvecklandet av fungerande innovationssystem på Åland är en del.

(7)

- Parterna skall under avtalsperioden utveckla även de formella samarbetsmodeller- na och samarbetsavtalen med i första hand riket och Sverige så, att högskolan an- svarar för samarbetsfrågorna med andra högskolor, universitet och relevanta insti- tut, medan landskapsregeringen ansvarar för samarbetsfrågorna med berörda na- tionella instanser och myndigheter.

- Parterna klargör frågan om skötseln av de studiesociala förmånerna.

- Sjöfartsutbildningen granskas som helhet av avtalsparterna efter att Sjöfartsutbild- ningskommittén avgett sin slutrapport.

10. INVESTERINGAR

Samtidigt som frågan om fastighetsförvaltningen och –ekonomin utreds enligt punkten ovan eftersträvar parterna att finna ekonomiskt genomförbara lösningar för invester- ingar som tryggar högskolans behov av ändamålsenliga utrymmen och lokaliteter, tidsenliga undervisningsfaciliteter och möjligheter till vidareutveckling av särskilda kompetensområden, bl.a. ett simulatorcentrum.

(8)

8(9)

11. RESURSER, RESULTATMÄTNING OCH RESULTATANSVAR

För att finansiera den i högskolelagen och detta avtal nämnda verksamheten föreslår landskapsregeringen årligen ett anslag i landskapsbudgeten.

Anslagen för högskolan utgör i landskapets budget för år 2006 ett tvåårigt reserva- tionsanslag (VR) om 4.900.000 för verksamhetsutgifter (46.55.20) samt ett reserva- tionsanslag (R) om 149.000 euro för grundreparationer och ombyggnader (46.77.74).

Högskolan följer nettobudgeteringsprincipen. Den allmänna kostnadsutvecklingen skall beaktas vid dimensioneringen av anslagen för åren 2007 och 2008.

Anslagens storlek år 2006 baserar sig på de uppgifter som framkommit under budget- beredningen 2005 och bland annat resulterat i de mål- och resultatuppgifter för år 2006 som anges i budgetskrivningarna. Dessa uppgifter är också utgångspunkt för de mål- och resultatuppgifter som ingår i kapitel 7 ovan, Resultatmål för högskolan.

Under början av våren 2006 bör, som ett led i reformeringen av organisationsformerna för högskolan enligt kapitel 8 ovan, ett verktyg utarbetas för dimensioneringen av de anslag som landskapsregeringen intar i budgetförslaget för de följande åren och inom ramen för vilka högskolan sedan uppgör sitt budgetförslag. Under början av våren 2006 preciseras således mål- och resultatuppgifterna och de behövliga indikatorerna, kriterierna och mätetalen för åren 2007 och 2008 för att kunna tas in i verktygen och modellerna för anslags- och resursdimensioneringen och resultatmätningen.

Vardera partens resultatansvar betonas. Genom förbättrade verktyg och modeller för mål- och resultatanalys blir det lättare att både förutse resursbehoven och att följa upp och värdera resursanvändningen och de uppnådda resultaten.

12. STRATEGIER OCH VERKSAMHETSPLANER

Inom ramen för vad som stadgats i högskolelagen och överenskommits i detta avtal är det högskolans ansvar att utarbeta strategier och planer för högskolans verksamhet så att resultaten kan uppnås i enlighet med detta avtal.

(9)

13. UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING

Under avtalsperioden gäller följande punkter för uppföljning och rapportering.

- Rapportering från högskolan sker genom en årlig verksamhetsberättelse.

- Ett gemensamt årligt uppföljningsmöte hålls mellan representanter för högskolans styrelse, samt högskolans rektor och representanter för Ålands landskapsregering.

Vid mötet kan parterna framföra förslag till smärre justeringar eller komplettering- ar av avtalet. Förslagen kan, efter behandling av vardera parten, leda till beslut om justeringar/kompletteringar, förutsatt att parterna är överens.

- Vardera parten har utöver det årliga uppföljningsmötet rätt och skyldighet att kalla till möte med den andra parten om det finns risk för väsentliga avvikelser från av- talet för att informera om orsakerna till de eventuella avvikelserna och överens- komma om behov av avtalsjusteringar.

- Högskolan har ett kvalitetssystem. Extern utvärdering av kvalitetssystemet sker vart femte år. Internutvärdering av kvalitetssystemet sker varje år.

- Ärenden som gäller den behörighet som yrkeshögskoleexamina avlagda vid hög- skolan medför i riket avgörs genom beslut av den samrådsdelegation för högskole- utbildning som utsetts med stöd av 2 § i republikens presidents förordning om yr- keshögskoleexamina avlagda i landskapet Åland (FFS 548/2005, ÅFS 2005/36).

- De centrala uppgifterna i anslutning till utvärderingen av Högskolan på Åland sköts i enlighet med vad som stadgas i 1 § i ovannämnda presidentförordning och i 3 § i förordningen om rådet för utvärdering av högskolorna (FFS 1320/1995).

14. AVTALSPERIOD

Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera parten.

Avtalet träder i kraft då vardera parten undertecknat det och det gäller för treårsperio- den 1.1.2006 – 31.12.2008.

Mariehamn den ___/___ 2006 Mariehamn den ___/___ 2006

Ålands landskapsregering, genom Högskolan på Åland, genom

________________________ ________________________

Roger Nordlund Henning Lindström

L a n t r å d Styrelseordförande

________________________ ________________________

Camilla Gunell Agneta Eriksson-Granskog

Landskapsstyrelseledamot Rektor

References

Related documents

[r]

Det är inte svårt att se att ett målrelaterat betygssystem skulle hamna i problem när lärare utan fortbildning skulle formulera egna betygskriterier, när de hade

[r]

Nämnden ser generellt att allt fler lärosäten använder så kallade validerings- uppgifter och – i vissa fall – prov som nämnden anser har närmast examinerande karaktär.

Jonny ser ett problem i att generationsväxlingar ofta inte sker, trots att det finns påvisbar lönsamhet i verksamheten. Han tänker att detta kan bero på att unga personer kanske

Ellen skri- ver vanligen inte för hand (det är åtminstone så hon uttrycker det i inter- vjun) men istället läser hon mer frekvent egna utskrifter. Läsningen och be- arbetningen

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

2 Arbete med gestaltning skedde utifrån parametrar härledda från ideal för musikaliska praktik i Evangeliska Brödraförsamlingen 3 i dialog med anvisningar för