Barns inflytande inom den pedagogiska verksamheten i förskolan – En kvalitativ studie om barns rätt till inflytande
Grundnivå Pedagogiskt arbete Jennie Karlsson Josefine Magnusson 2022-FÖRSK-G11
Program: Förskollärarutbildningen 210 hp
Svensk titel: Barns inflytande inom den pedagogiska verksamheten i förskolan - En kvalitativ studie om barns rätt till inflytande.
Engelsk titel: Children's influence in the pedagogical activities in preschool - A qualitative study of children's right to influence.
Utgivningsår: 2022
Författare: Jennie Karlsson och Josefine Magnusson
Handledare: Adriana Velasquez
Examinator: Kristina Bartley
Nyckelord: Barns inflytande, delaktighet, demokrati, förskola, barnperspektiv, barns perspektiv, förhållningssätt,
Sammanfattning
Pedagoger ska arbeta utifrån barns inflytande i förskolan. För att barn ska kunna växa och bli demokratiska medborgare behöver de få sin röst hörd. Detta understryks i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), Skollagen (2010) och Barnkonventionen(2009).
Pedagogernas arbete innefattar ett stort ansvar med att se till att barn får sitt inflytande tillgodosett oavsett hinder eller prövningar.
Syftet med denna studien är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till barns inflytande i verksamheten och vilka tankar de har kring metoder som används för att ge barnen inflytande i åldrarna 3-5 år.
I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex förskollärare i olika åldrar och med olika erfarenheter. Detta görs för att få en övergripande verklighetsbild kring hur barns inflytande genomsyrar verksamheten. Det skedde ett bortfall då en av deltagarna var sjuk vid intervjutillfället, studien omfattar därför fem deltagande förskollärare. Vi har använt oss av semistrukturella muntliga intervjuer där vi som studenter har skrivit ner respondenternas svar löpande under intervjuns gång. Efter att vi fått ta del av svaren och bearbetat dem så
analyserades svaren.
Barndomssociologin är en teori som innefattar att barn ska anses som självklara och viktiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Teorin understryker de rättigheter barnen har till eget inflytande, att självständigt kunna påverka de omständigheter som rör barnet och samhället runt dem. Denna teori har valts till studiens teoretiska ingång tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om att barn lär sig i samspel med andra.
I resultatet synliggörs det att förskollärarens förhållningssätt är en av de mest betydelsefulla faktorerna för barns möjlighet till inflytande i förskolan. Det krävs lyhörda och engagerade pedagoger som använder sig av barnens tankar och idéer i undervisningen, detta görs med ett brett barnperspektiv som möjliggör barnens rättigheter i att få sin röst hörd. Pedagogerna ska se det kompetenta barnet och utmana barnet till att ta självständiga beslut. Det framkommer i studien att andra faktorer som arbetsmiljö, ekonomi/budget och personaltäthet påverkar barns inflytande. Förskollärarna lyfter vikten i att barn ska ges förståelse för hur deras inflytande genomsyrar verksamheten. Det görs genom att pedagogerna visar barnen deras
dokumentation och för dialoger genom att reflektera kring vad de lärt sig.
Deltagarna diskuterar kring de metoder som används för att implementera barns inflytande i verksamheten. Att samtala och lyssna till barnen för att kunna verkställa barnens önskemål är det som framgår som den mest betydande metoden. Att dokumentera och reflektera över sitt arbete för att synliggöra metoder som fungerar och områden som behöver förbättras ses som ett sätt att utveckla metoder för barns inflytande i verksamheten. Pedagogerna påpekar även vikten av att regelbundet se över miljön och materialet på förskolan, att det är en metod som krävs för att möjliggöra barns inflytande, finns inte material och miljön tillgänglig försvinner möjligheten att verkställa barnens tankar och ideér.
Innehållsförteckning
Inledning 5
Syfte 6
Frågeställningar 6
Definitioner av centrala begrepp 6
Barns inflytande 6
Barnperspektiv och barns perspektiv 6
Bakgrund 7
Reggio Emilia 8
Begränsningar i förskolan 9
Teoretisk ram 9
Barndomssociologi 9
Vygotskij 10
Metod 10
Metodval 10
Urval 11
Genomförande 11
Vetenskapsrådet och god forskningssed - etiska överväganden 12
Reliabilitet, Validitet 13
Bearbetning 14
Resultat 14
Begreppet inflytande i styrdokument 14
Förskollärarens förhållningssätt till begreppet inflytande 15
Barns möjligheter till eget inflytande 16
Hinder i förskolans verksamhet 17
Resultatsammanfattning 18
Diskussion 19
Styrdokument 20
Förskollärarens förhållningssätt till begreppet inflytande 20
Hinder i verksamheten 22
Metoddiskussion 22
Didaktiska konsekvenser 24
Referenslista 26
Bilaga 1 29
Missivbrev 29
Bilaga 2 30
Information om behandlingen av personuppgifter 30
Bilaga 3 32
Intervjufrågor 32
Inledning
Denna studie fördjupar sig i förskollärares syn på barns inflytande. Förskolan ska vara en trygg plats där barn ska bildas till att bli demokratiska medborgare genom en lustfylld och utvecklande utbildning. Under våra tidigare arbetserfarenheter och den verksamhetsförlagda utbildningen genom Borås högskola, har vi sett att barns inflytande i förskolan är bristfällig och att det är en definitionsfråga till vad begreppet betyder. Enligt Sheridan & Pramling Samuelsson (2001, s. 169) behöver barn kunna ha möjligheten till sitt eget inflytande, detta är en grund för deras utveckling och lärande. De demokratiska principerna som de behöver lära sig är inte endast en rättighet men även en nödvändighet för barnens utveckling. Det är pedagogernas skyldighet att möjliggöra detta för barnen i förskolan. I läroplanen för
förskolan (2018, s.5) betonar de att alla förskollärare ska ta ansvar för att barn får inflytande över arbetet i förskolan, vilket ska genomsyra hela verksamhetens innehåll.
I tidig ålder behöver barn bygga upp en förståelse för vad inflytande är och skapa
självförtroende så att de vågar göra sin röst hörd. Artikel 13 i Barnkonventionen (UNICEF 2009) förklarar hur viktigt det är att barnen förstår sin rätt till yttrandefrihet. Skolverket (2010) betonar vikten i att kunna ge varje barn förståelse för vad deras eget inflytande
betyder. Det görs genom att barnen får möjlighet att göra sin röst hörd, få uttrycka sina åsikter och demokratiska synpunkter. Gustafsson (2011, s. 12) menar på att det inte finns någon aktör som kontrollerar att skolorna följer de principer som är fastställda, vilket betyder att det kan finnas brister i hur dessa används i verksamheten.
I läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018. s.5) ska vi pedagoger lägga grunden och undervisa barnen till att bli demokratiska medborgare. Detta stämmer in på artikel 12 i Barnkonventionen (UNICEF 2009) där det står att alla barn har rätt till att uttrycka sin åsikt kring det som berör barnet, att barnets tankar blir uppmärksammade och får bekräftelse att det lyssnats på. Artikel 3 i Barnkonventionen (UNICEF 2009) handlar om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet. Eriksson (2009, s. 205) förklarar att inom den sociokulturella teorin behöver pedagoger stödja barnet utifrån den nivå som barnet besitter.
Vilket innebär att arbetet i förskolan behöver se samhörighet mellan paragraf 3 och 12 i Barnkonventionen (UNICEF 2009). Detta betyder att om barnet inte har den mognad som krävs för att självständigt ta vissa beslut, behöver den vuxne ta beslut genom ett
barnperspektiv med barnets bästa i åtanke.
Under vår verksamhetsförlagda utbildning och genom tidigare arbete så har vi sett skillnader i pedagogernas förhållningssätt till inflytande. De metoder som pedagoger använt sig av för att ge barnen inflytande i verksamheten har gjort att vi intresserat oss av att göra denna studie.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till begreppet inflytande och hur de arbetar med att ge barn eget inflytande i verksamheten.
Studien är baserad på barngrupper i åldrarna 3-5 år. Forskningens fokus kommer ligga på pedagogernas egna tankar kring vad inflytande innebär och de metoder som används i arbetet med barns inflytande.
Utifrån vårt syfte vill vi koncentrera undersökningen till följande frågeställningar.
Frågeställningar
● Hur tolkar förskollärare begreppet barns inflytande?
● Vilka tankar har pedagogerna kring metoderna de arbetar utifrån, för att inkludera barnens eget inflytande i verksamheten?
Definitioner av centrala begrepp
Nedan redogörs för de definitioner av relevanta begrepp som forskningen utgått ifrån.
Barns inflytande
Arnér (2009, ss.13-14) förklarar begreppet inflytande som en diffus term då betydelsen kan skilja sig beroende på vilket sammanhang det nämns i. Vidare klargör författaren att många forskare ofta använder begreppen delaktighet och inflytande synonymt, vilket Arnér ser som problematiskt då hon anser att innebörden av de att de två begreppen skiljer sig åt.
Delaktighet är då barnen deltar i de olika aktiviteter som sker i förskolan, alltså att de tar del av något som redan är bestämt medan inflytande är då barnen ges möjligheter till att påverka sin egen tillvaro i förskolan. Undersökningen riktas till förskollärarnas syn på barns
möjligheter att kunna påverka situationer kring sitt varande i verksamheten.Vi väljer därför att fokusera på och använda oss av begreppet inflytande. (Arnér 2009)
Barnperspektiv och barns perspektiv
Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011, s. 32) menar på att ett barns perspektiv och barnperspektiv är två begrepp som oftast samverkar för att få en konkret mening. Ett barnperspektiv är reflektioner av pedagogers uppfattningar av barnens behov och tankar om vad som är bäst för dem. Barns perspektiv utformas av barns egna tankar, idéer och
erfarenheter kring sitt eget liv och deras omgivning. Forskarna förklarar vidare att ett
barnperspektiv är en förutsättning för att kunna synliggöra och få en god förståelse för barns
perspektiv om denne inte har en bred förståelse till ett barnperspektiv. Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011, ss. 35–37) förklarar att en pedagog måste ta hänsyn till ett barns perspektiv för att ge förutsättningar för barnets eget inflytande. De ser att ett
barnperspektiv är ett måste för att kunna sätta sig in i ett barns perspektiv, vilket kan vara komplicerat eftersom barns perspektiv kan vara ett tolkningsbart begrepp.
Bakgrund
Under denna rubrik presenteras tidigare forskning och relevant litteratur, som är väsentligt för detta arbete och studiens syfte.
Tidigare forskning
Pramling Samuelsson & Sheridan (2003, ss. 76-79) förklarar att om barns inflytande ska få en innebörd behöver barnen förstå att de är delaktiga i olika beslut, det görs genom att de vuxna är lyhörda och använder deras intressen, tankar och idéer i praktiken. Arnér (2009, s. 14) förklarar att begreppen inflytande och delaktighet kan betyda olika från pedagog till pedagog.
Arnér beskriver vidare att det är viktigt att kunna separera och skilja på dessa två begrepp.
När barnen i verksamheten är delaktiga så menar hen på att barnen ska vara deltagande under en förbestämd planerad aktivitet, vilket betyder att de inte bestämmer över innehållet.
Inflytande utgår från att barnen har en förståelse för innehållet i verksamheten och är med att påverka vad som ska hända på förskolan.
Det är viktigt att som pedagog förstå vad individen vill uttrycka genom att observera och göra tolkningar efter det som tros vara det barnen är ute efter. Pedagoger behöver vara lyhörda, ha konversationer och leva sig in i det som barnen uttrycker i verksamheten lyfta deras styrkor samtala om dessa och synliggöra individens olika egenskaper. (Pramling Samuelsson &
Sheridan 2003).
Enligt Arnér & Tellgren (2006, s. 40) så behöver pedagoger synliggöra barnperspektivet vilket innebär att de både behöver lyssna och öppna sina ögon ur barnens synvinkel för att de ska kunna se vilket inflytande de kan ge i verksamheten men även för att individens bästa ska framhävas. Pedagoger ska förstå begreppet barns perspektiv och ha en förståelse om hur de kan implementera det på förskolan. Dock kan perspektivet bli ett hinder eftersom alla pedagoger har olika barnsyn. Halldén (2007, s. 11) förklarar att det är pedagogerna som möjliggör barn sin rätt till inflytande i verksamheten. Om förskollärarna ser olika på vad som är tillräckligt och inte så har barnen olika möjligheter till sitt eget inflytande. Barnens
tankesätt och synsätt behöver framhävas och genomsyra det som sker dagligen på förskolan.
Det innebär att pedagogerna behöver vara lyhörda, observerande och reflekterande för att fånga barnens perspektiv. Det görs för att barnen ska gynnas av sitt eget inflytande. Vidare förklarar Halldén (2007, s. 12) att om utbildningen är målstyrd så ses inte barns perspektiv som prioriterat mål utan de är endast medverkande i en förbestämd aktivitet där vetskapen är bestämd och lärandet redan ska vara utvalt. Thörner (2017 s. 70) förklarar att det finns ett problem i att möta barns inflytande och samtidigt möta styrdokumentens mål och riktlinjer.
Pedagogerna avgör ofta vilka av barnens idéer som kommer att användas, det innebär att begreppet inflytande inte stöds fullt ut.
Det kan även vara problematiskt att låta barn ha inflytande i verksamheten. Bergnehr (2019 ss. 53-55) förklarar att om pedagogerna ger barnet en möjlighet till ett svar så är det inte säkert att barnen i fråga faktiskt får sin röst hörd. Detta är på grund av att barn gärna påverkar varandra i dessa typer av sammanhang och det gör inflytandet problematiskt och ses mer som en delaktighet i något som de själva inte förutbestämt. Westlund (2011, s. 25) menar på att det finns få barn som får sitt inflytande genomfört medan de andra får ett bristande i sitt eget görande. Detta dilemma är svårt för många pedagoger och gör att barn har svårt att uppnå det maximala inflytandet och delaktigheten som verksamheten ska kunna uppnå.
Reggio Emilia
Loris Malaguzzi är grundaren till Reggio Emilia pedagogiken. Malaguzzi såg att barn var kompetenta för att göra egna val utefter den kompetens de besitter. De fick bepröva sitt eget inflytande, barnen skulle vara med och påverka utbildningen och vara involverade
medforskare. Dahlberg & Åsén (2011, s. 238) förklarar vikten med att ta vara på barns tankar och idéer. Det är ett pedagogiskt verktyg som kan användas för att barn ska lära sig på ett lustfyllt sätt men även för att barn ska få ta del av sitt eget inflytande så mycket som möjligt.
Dahlberg & Elfström (2014, s. 270) förklarar att många svenska förskolor har blivit
inspirerade av Reggio Emilia filosofin som nu används som pedagogik. Den är inspirerad av en mängd olika teoretiker så som Piaget, Vygotskij, Montessori, Dewey och Eriksson.
Rinaldi (2006, s. 4) beskriver att Reggio Emilia är en stad i norra Italien där filosofin framkom efter andra världskriget var slut. Renzo Bonazzi var borgmästare under denna tid.
Han ville att samhället skulle bli demokratiskt så att individer kunde välja att låta deras röst bli hörda och genom att lyssna på varandra. Efter detta så konstruerade han och startade förskolor som innebar att barnen skulle få lära sig demokrati, där barn med hjälp av pedagog skulle få diskutera, reflektera och analysera allt det som hände runt omkring dem. Det gjordes på ett granskande och värderande sätt som blev uppmärksammat fort.
Rinaldi (2006, s. 4) förklarar att det synsätt som våra förskolor här i Sverige har kommer från Loris Malaguzzi, som snabbt blev en av de första pedagogerna inom Reggio Emilia,
Malaguzzi var den som införde pedagogiken och praktiserade den inom de förskolor som först startades upp i Italien. Detta tankesätt och den forskning leddes genom ett projektarbete som snabbt spreds sig hit. I Sverige har denna pedagogik använts i tre årtionden och har kommit att bli väldigt populär. Filosofin utgår från det kompetenta barnet vilket betyder att barn är kapabla att göra sina röster hörda, det ska skapas en nyfikenhet till det som lärs ut men även till det som barnen pratar om, intresset ska vara i största fokus. Barnen ska bli lyssnade på eftersom de ses som utforskande individer, pedagogerna ska lyssna på deras tankar och idéer i ett utbildande syfte. Filosofin bygger på en god samverkan mellan
vårdnadshavare, barn och pedagog. De lär sig i samband genom utforskandet med hjälp av vuxna och i gemenskap med andra barn.
Begränsningar i förskolan
Arnér (2006, s. 11) betonar att det finns en del begränsningar i arbetet med inflytande i förskolan. Forskaren menar att det finns en del situationer inom förskolan som gör att individens personliga inflytande inte får den plats som är menat. De situationerna kan vara personalbortfall, stora barngrupper och andra tidskrävande situationer. Eriksson (2009, s.
207) förklarar att eftersom dessa behov inte kan bli tillfredsställda under de specifika situationerna så blir barnen lidande gentemot att inflytandet inte tas tillvara på och barnen inte får sin röst hörd. Forskaren förklarar vidare att andra hinder kan vara under vilostunder, planerad samling, lunch, regler och andra typer av planerade tidskrävande delar i
verksamheten. Det innebär att inflytandet utgår från vuxenperspektivet och kan försummas då barnens tankar och viljor inte ses ur det barnperspektivet som det ska. Pedagogerna tar inte hänsyn till vad barnen vill utan gör det bästa för att verksamheten ska fungerar under dagen gentemot dess planering. Arnér (2006, ss. 61-62) påpekar ännu en begränsning vilket innebär att barns inflytande till sina egna tankar och deras vision ofta blir missuppfattade. Detta gör att pedagogerna går in i vuxenperspektivet och inte lyssnar på deras önskemål. Pedagogerna behöver utgå från ett förhållningssätt där barnen är i fokus och lyssna på vad de har att säga.
Inflytande i förskolan har tidigare inte varit en central del i verksamheten vilket har inneburit att pedagogerna kan tolka barns inflytande hur de vill och arbeta med det hur de vill under dagen. Arnér (2006, ss. 63-64) ser att de arbetsmönster som pedagoger alltid haft med varandra kan utföra ett hinder eftersom deras inställning till barnen och deras önskemål inte får ta den plats som de egentligen ska få.
Teoretisk ram
Här presenteras de valda teorier vilka är relevanta till denna studie. Målet med vår studie är att lyfta fram förskollärares syn på barns inflytande i förskolan och tillföra kunskaper inom området. Här sätts de teoretiska aspekterna i relation till forskningens syfte. Utefter studiens syfte och frågeställningar ansåg vi att den barndomssociologiska teorin tillsammans med Vygotskij sociokulturella teori var relevanta teoretiska utgångspunkter.
Barndomssociologi
Det teoretiska perspektiv som är centralt för vår forskning är det barndomssociologiska perspektivet. Då studien fokuserar på hur förskollärare arbetar med att dagligen implementera barns inflytande, finner vi denna teori relevant för vår studie. Det barndomssociologiska perspektivet är en relativt ny teori som växte fram i England i början av 1990-talet, med James och Prout (2015) som två av de ledande forskarna.
Innan teorin skapades hade samhället en annan syn på barn och barndomen än idag. James och Prout (2015) förklara att det var ofta samhället inte tillät barn att ses som betydelsefulla medborgare. Vidare förklarar forskarna begreppet “becoming”, som kommer från den barndomssociologiska teorin, vilket innebär att barnet inte anses som fullständigt och att barndomen endast är en utvecklingsfas mot vuxenlivet. Barndomen ansågs vara en tid där
barn inte borde ha någon demokratisk delaktighet utan att barnen först behövde utveckla de kompetenser som vuxna har (James och Prout 2015). I barndomssociologin vill man istället se barn i nuet som “beings”, vilket menas att de är kapabla och kompetenta medborgare vilka ska ges möjligheter till eget inflytande. Detta är något även James och Prout (2015, s. 27) belyser,barndomssociologin grundar sig i att barn anses vara kompetenta sociala medborgare med rätten att få sin röst hörd. De menar att barn i samspel med vuxna ska vara delaktiga i att forma sin omvärld. James och Prout (2015, s. 29) förklarar att inom barndomssociologin ska barndomen inte endast ses som en period för barn att ta sig till vuxenlivet, utan man vill värdera barndomen och ta vara på de erfarenheter barn besitter och inkludera deras åsikter vid alla sammanhang som berör barnet.
Den barndomssociologiska teorin belyser värdet av att utgå från ett barnperspektiv för att möjliggöra tillfällen för barns eget inflytande. Halldén (2003, s. 28) beskriver att genom ett barnperspektiv har vuxna en föreställning kring barns individuella behov, medan ett barns perspektiv framställer barns egna tankar kring hur de själva upplever sina behov. Därför kan en vuxen aldrig helt inta ett barns perspektiv. Det är betydelsefullt att låta barn få uttrycka sig, bli lyssnade på och tagna på allvar för att ett barnperspektiv ska kunna komma så nära barns perspektiv i största möjliga mån. År 2020 blev Fn:s Barnkonvention (UNICEF, 2009) svensk lag och begreppet barnperspektiv fick ett större utrymme, vilket medför bättre möjligheter och rättigheter för barn att få sin röst hörd.Vidare har det barndomssociologiska perspektivet bidragit till en förbättrad barnsyn genom att barn anses kompetenta och deras rättigheter till eget inflytande har framhävts (James och Prout 2015)
Vygotskij
Vygotskij (1995 s. 17) utgår från den sociokulturella teorin. Det är en teori som går hand i hand med Reggio Emilia filosofin. Den sammankopplas och anknyts till inflytande och delaktighet. Demokrati är en av ståndpunkterna i denna teorin vilket Reggio Emilia förespråkar. Pihlgren (2017) förklarar att Vygotskijs teori innebär att barn lär sig i samspel med varandra. Vygotskijs (1995, s. 20) teori grundar sig i barns tidigare kunskap. De formar erfarenheter genom att påverka hur innehållet i verksamheten ska se ut. Detta leder till att det ger en positiv inverkan för barns utveckling och lärande. Den sociokulturella teorin går att knyta an till barndomsforskningen eftersom den pekar på att barn betraktas som socialt kapabla individer vilka har inverkan på samhället redan vid födseln. Halldén förklarar vidare att barn både påverkar och påverkas av samhället och sin omgivning och bör därför anses som kompetenta till att ta beslut kring sin vardag. Genom detta synsätt ger den
barndomssociologiska teorin barnen en större omfattning av inflytande och rättigheter i samhället (Halldén 2007, s. 20).
Metod
Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod för att besvara vårt syfte, vilket
förhållningssätt har förskollärare till barns inflytande och hur de arbetar med att ge barn eget inflytande i verksamheten och våra frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppet barns inflytande? och Vilka tankar har pedagogerna kring metoderna de arbetar utifrån, för att inkludera barnens eget inflytande i verksamheten?
Vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer som metod, detta gjordes för att få en djupare förståelse för förskollärares tankar och uppfattningar kring deras eget arbete.
Kvalitativ metod
Bryman (2018, s. 267) förklarar att i en kvalitativ metod används semistrukturerade intervjuer med både strukturerade och spontana frågor, vilket kan säkerställa en mer objektiv jämförelse av samtliga respondenters svar. För att nå bästa resultat ansåg vi att kvalitativa intervjuer var den bästa metoden. Vid denna typ av studie använder man sig av öppna frågor, vilket ger respondenten möjlighet till bredare svar. Dessa frågor kan kompletteras med relevanta följdfrågor. Resultatet vid en intervju ger ett tillförlitligare svar till skillnad från exempelvis observationer. Trost (2010,s. 25) menar på att när man ska utföra en studie så ställs man inför valet av metod, metoden väljs utefter studiens syfte och utefter vad studien grundas i. Det kan exempelvis handla om en utredning, utvärdering eller ett forskningsprojekt. Vårt mål var att synliggöra förskollärarnas tankar och erfarenheter, det gjordes för att få fram ett material med djupt innehåll.
Urval
Vi har valt att fokusera studien till utbildade förskollärare, då de besitter den kunskap och erfarenhet som krävs för att på det enklaste sättet få fram den data som undersökningen efterfrågar. Wibeck (2010, s. 66) betonar att för att nå det mål som eftersträvas i en studie så är det av stor betydelse att man strategiskt väljer ut en anpassad grupp av deltagare, i detta fall förskollärare. Wibeck förklarar vidare att om man studerar ett mindre antal individers förhållningssätt gentemot en specifik frågeställning så får man en större förståelse och insikt till det som forskningen eftersträvar. Christoffersen och Johannessen (2015, s. 57) använder begreppet bekvämlighetsurval vilket innebär att man redan känner till en målgrupp som har tydligt förhållande till ämnet. De förskollärare som kontaktades var tidigare kollegor, vilka vi redan hade anknytning till. Detta gjordes för att underlätta arbetet eftersom tiden för
intervjuer var begränsad. Christoffersen och Johannessen förklarar vidare att nackdelen med ett bekvämlighetsurval kan vara att man som forskare redan känner till vad respondenten kommer svara. Vi har begränsat urvalet till förskollärare med barngrupper i åldrarna 3-5 år, då vi upplever att det är svårare att tolka barns perspektiv i åldrarna 1-2 år. Det har gjorts ett urval utefter de deltagande förskollärarnas ålder och erfarenhet för att få ett bredare
perspektiv. Totalt sex förskollärare på två olika förskolor blev tillfrågade, varav fem tackade ja till att delta i studien. Detta gav oss tillräckligt med material att sammanställa en
forskningsanalys.
Genomförande
Vi kontaktade de sex förskollärarna via e-post, med en förfrågan om de var intresserade av att ställa upp på intervjuer. Vi kontaktade även berörda rektorer för att informera om vårt syfte och innehåll av intervjuerna för att få ett godkännande av dem. Efter att vi fått kontakt med fem av de tillfrågade pedagogerna och godkännande av samtliga rektorer sammanställde vi ett missivbrev (se bilaga 1), som först godkändes av vår handledare innan vi vidarebefordrade det till samtliga deltagare. Löfdahl (2014,s. 36) förklarar att det är viktigt att utöver muntlig förfrågan delge deltagarna med skriftlig information, innan de tar ställning till huruvida de vill ställa upp i studien.
Intervjuunderlaget formades utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Vi valde att först utföra en pilotundersökning, med utvalda förskollärare. Intervjumaterialet testades för att se om frågornas utformning uppfattades på korrekt sätt och att allt var tydligt för
respondenterna. Vid sammanställningen av pilotundersökningen upptäcktes att en fråga var en sluten fråga vilket resulterade i endast ja eller nej svar. Vi behövde därför omformulera frågan för att få utförligare svar till det vi eftersökte. Trost (2010, s. 41) förklarar att en semistrukturerad intervju är en strukturerad intervju med öppna frågor, det vill säga frågor som inte har ett givet svar. Svaren kan komma att variera mellan respondenterna utefter hur de uppfattat frågan.
När intervjufrågorna (se bilaga 3) var helt färdigställda, skickade vi formuläret till vår handledare för ett godkännande, detta gjordes innan vi kunde vidarebefordrade det till
deltagarna för vår studie. Löfdahl (2014, s. 37) förklarar att intervjufrågorna bör granskas och godkännas av handledaren för att undvika att det uppstår problem när undersökningen utförs.
Frågorna mejlades ut till respondenterna i god tid vilket gjorde att de kunde tänka igenom och eventuellt diskutera svar med sina kollegor. När vi utförde studien valde vi att intervjua på olika förskolor eftersom vi bor på olika orter och det var mer tidsmässigt effektivt. Detta gjordes eftersom det var svårt att hitta passande tider både för oss och deltagarna. Vi anser även att det kan kännas mer behagligt för respondenten när det bara är en person som utför intervjun. Trost (2014,s. 37) menar på att ur ett maktperspektiv kan det vid intervjuer ses som ett övertag om de som utför intervjun är fler än antalet deltagande respondenter.
Varje intervjutillfälle utfördes på respektive deltagares förskola. Respondenterna har tidigare fått information om de etiska principerna och även att intervjuerna är anonyma. Detta
informerades igen vid varje intervju, där vi även berättade att de kunde avbryta sin
medverkan när de ville. Häger (2006, s. 114) menar på att det är ofta som deltagarna ställer vissa krav på att delta i en undersökning, ett krav brukar vara att få besluta om tid och plats.
Under två av intervjuerna fanns det möjlighet att använda oss av ett mötesrum. På ena förskolan användes ett rum på avdelningen och på den andra förskolan användes ett personalrum. Vid något tillfälle blev vi avbrutna av annan personal, dock kunde intervjun fortlöpa och avslutas. Intervjuerna tog ca 25-45 minuter, tidsskillnaden berodde på hur mycket respondenten förberett sina svar och viss tid gick åt då vi vid några tillfällen blev avbrutna. Alla svar dokumenterades skriftligt med papper och penna, ingen film eller ljudinspelning användes vid något tillfälle, då några respondenter avböjt inspelning. Häger (2006, s. 140) påpekar att teknik, som inspelningar eller film kan kännas skrämmande och göra att respondenter avböjer från att delta. Om deltagaren blir hämmad av inspelningen kan detta få en psykologisk effekt eftersom personen inte kan slappna av och känna sig bekväm med att prata. Häger förklarar vidare att en inspelad intervju kräver ett mer omfattande efterarbete än om man antecknar samtalet. Efter intervjuerna skickades en sammanställning av varje respondents svar för att bekräfta att allt tolkats rätt, de kunde då lämna kommentarer för att göra eventuella korrigeringar vilket resulterade i några mindre ändringar av
underlaget.. När allt material var insamlat och godkänt av samtliga deltagare var det klart för oss att göra en analys.
Vetenskapsrådet och god forskningssed - etiska överväganden
Då vi valt intervju som metod så behöver vi följa god forsknings eds fyra forskningsetiska principer (Vetenskapsrådets god forskningssed 2021). Det leder till att respondenterna får en annan typ av tillit och ett förtroende för oss som utför studien. Reglerna är framtagna för att de som forskar ska kunna ses som professionella men även att respondenterna ska känna sig trygga med att delta. De fyra centrala forskningsetiska kraven är: informationskravet,
samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet (Björkdahl Ordell, 2008 ss. 26–
27). Vi upplyste deltagarna att vi tagit del av de fyra krav som Vetenskapsrådet lyfter genom att skicka dem ett missivbrev där vi förklarade om hur intervjun kommer att ske. Den första regeln, informationskravet, uppfylls genom att skicka syftet med undersökningen. Den andra regeln är, samtyckeskravet, vilket vi uppfyllde då vi informerat respondenterna i vår studie att de har fri vilja att avsluta intervjun när de vill och att deltagandet är frivilligt. Den tredje regeln är, konfidentialitetskravet, vilket vi uppfyllde genom att förklara för respondenterna att de är anonyma i resultatet. Deras personuppgifter syns inte på något sätt utan framställs så att obehöriga inte kan ta del av några personuppgifter. Den fjärde och sista regeln,
nyttjandekravet, uppfylldes genom då vi påtalade att det resultat som framställts med hjälp av respondenternas intervjusvar enbart blir offentlig i detta examensarbete. Studien kommer att publiceras där andra högskolor i Sverige kan ta del av undersökningen och dess syfte.
Missivbrevet (se bilaga 1) skickades senast en vecka innan för att respondenterna skulle få tid att svara om de ville delta eller ej.
Reliabilitet, Validitet
För att komma fram till studiens kvalité behöver arbetet bearbetas utefter begreppen validitet och reliabilitet. Det är två begrepp som konstaterar och bevisar att studien är tillförlitlig och att forskaren som utför studien har kommit fram till det som var huvudsyftet för
undersökningen. Bryman (2018, s. 356) beskriver att Validitet synliggör om studiens metoder mäter det syftet avser och att det utförs på rätt sätt. Reliabilitet innebär trovärdigheten för studiens slutresultat. Bryman förklarar vidare att det är viktigt att gå in på djupet när svaren ska sammanställas, där får inga personliga samband visas för då ses studien som ogiltig. Det är därför viktigt att gå igenom resultaten noga för att finna ett så genomgående resultat som möjligt i den kvalitativa undersökningen
I vår studie intervjuade vi pedagogerna med ett semistrukturerat underlag, vi skrev ner allt pedagogerna sa för hand. När alla data var samlad och vi hade fått ner ett underlag
kontaktades respondnterma via e-mail för att säkerställa att deras svar har dokumenterats på rätt sätt. Dessa steg gjordes för att vi skulle nå bästa möjliga kvalité av analysen, vilket gjorde att studiens validitet blev mer tillförlitlig. Reliabiliteten i studien stärks genom att urvalet av respondenter endast var utbildade förskollärare som besitter de kunskaper forskningen efterfrågar. En nackdel med att de respondenterna vi har intervjuat är våra tidigare kollegor vilket kan göra att fokus lätt hamnar på annat än det intervjun är menat för. Roos (2014 s. 51) betonar vikten i att hålla sig till det samtalsämne som intervjun förespråkar, det är lätt att prata om annat vilket kan göra att reliabiliteten och validiteten minskar och kan göra studien ogiltig. Kihlström (2008, s. 231) understryker att det finns några steg som kan göras för att stärka reliabiliteten och validiteten inom den kvalitativa undersökningen. Ett av dessa steg
kan vara att göra en pilotstudie eller att visa intervjufrågorna för andra och testa om svaren blir i den nivå som forskaren tänkt sig. Kihlström förklarar även vikten av att intervjua respondenterna i olika åldrar eftersom det kan skilja mycket på hur respondenterna kommer att svara. Genom att ta med citat från deltagarna som framkommit under intervjun så stiger tillförlitligheten och studiens reliabilitet ökar.
Bearbetning
Vi delade upp intervjufrågorna i olika kategorier och bearbetade dessa svar utifrån studiens frågeställningar - Hur tolkar förskollärare begreppet barns inflytande? Vilka tankar har pedagogerna kring metoderna de arbetar utifrån för att inkludera barnens eget inflytande i verksamheten? Bryman (2018, s. 691) betonar vikten i att göra kodning efter intervjuer vilket underlättar för att få fram resultatet. Som Bryman nämnt förenklade vi analysarbetet till studien genom att sortera alla svar genom kodning. Kodningen utfördes med hjälp av överstrykningspennor i olika färger. Pennornas färg symboliserar de svar som var likvärdiga och de som var avvikande. Det underlättade när all data samlades och dokumenterades.
Kategorierna som framkom efter bearbetad kodning var styrdokument, begränsningar och hinder, förhållningssätt, begreppet inflytande och metoder i verksamheten. Detta gjorde att den data vi fått som underlag kunde samlas och kategoriseras för att enklare kunna se likheter och skillnader mellan de svar respondenterna givit.Pedagogerna hade olika meningar
angående frågorna. En del av pedagogerna tyckte att frågorna var snarlika varandra och några tyckte de var bra utformade. När all data hade samlats från respondenternas intervjuer och färgkodningen var gjord så fick vi ett resultat. Sammanställningen gjordes och dokumentet fick bearbetas under tiden som vi skrev för att ge ett trovärdigt resultat. Rubrikerna skapades genom att gå igenom våra syftesfrågor, vilket gjordes genom bearbetning av frågorna från intervjun.
Resultat
I detta avsnitt presenteras frågeställningarna och relevant resultat utefter vårt syfte. Vi har valt att avidentifiera deltagarna genom att kalla dem P1-5, vilket betyder pedagog och den
ordning de blivit intervjuade, alla respondenterna har svarat på alla frågor och de svaren som finns med är de mest relevanta för frågan.
Styrdokumentens innebörd för barnens inflytande
Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018)Skolverket (2010), Barnkonventionen (UNICEF 2009), kommunens och förskolans handlingsplan är styrdokument som skolorna i undersökningen arbetar utifrån. Riktlinjer för förskolans egen handlingsplan och kommunens verksamhetsplan för förskolans verksamhet är grundade urLpfö 18 (Skolverket 2018).
Frågan ställdes hur pedagogerna tolkar begreppet inflytande som ett mål i Lpfö-18. Samtliga pedagoger påpekade att alla styrdokument är viktiga och de används som en röd tråd genom allt arbete i verksamheten. Dock visar resultatet att Lpfö 18 (Skolverket 2018)är det
styrdokument med störst betydelse i verksamheterna och det man fokuserar sig mest på vid intervjuerna. Därför kommer diskussionen här mest inrikta sig påLpfö 18 (Skolverket 2018)framför de andra styrdokumenten. Här delger respondenterna hur Lpfö 18 (Skolverket 2018)och Barnkonventionen (UNICEF 2009) förstärkt deras syn på barns rättigheter och
inflytande. Alla respondenter belyser vikten av styrdokumenten och menar att det är en självklarhet att forma arbetet utifrån dessa. Tre av respondenterna förklarar detta så här:
(P1) “ Läroplanen är ju grunden till precis allt i hela verksamheten, den finns med i bakfickan vart jag än befinner mig på min arbetsplats.
(P2) “ Demokrati, inflytande och delaktighet är ju det hela läroplanen grundas i”
(P4) ” Läroplanen är lätt och tydlig att arbeta utefter, barnkonventionen är absolut viktig men vi har svårare att hitta relevanta delar eftersom den täcker så många olika områden runt barns liv, inte endast kring deras utbildning och tid på förskolan.”
Respondenterna beskriver att läroplanenLpfö 18 (Skolverket 2018)följer med i allt arbete som görs på förskolan, De förklarar vikten i att Barnkonventionen (UNICEF 2009) har blivit lag och att den är något som alltid följs.Varje deltagare förklarade att de vid planeringar, reflektioner och analyser använder sig avLpfö 18 (Skolverket 2018)Det görs för att kontrollera att arbetet följer de mål och riktlinjer som finns utsatta i styrdokumenten. De påpekar vikten av detta för att uppnå bästa resultat och skapa större kvalité på arbetet i förskolan. Vilket detta citatet understryker:
(P3) ” Det är ju av stor vikt att allt planeras utefter läroplanen, det är ju så vi kan säkerställa en bra kvalité på undervisningen.”
Pedagogerna belyser att aktiviteter vid alla olika delar av verksamheten alltid ska kunna kopplas tillbaka till de mål och riktlinjer som finns. Det framkommer även att förskollärarna känner trygghet i att haLpfö 18 (Skolverket 2018)som ett stöd, vid planering av utbildningen eller som en checklista att utgå ifrån. Vilket klargörs på följande vis:
(P3) “Den är liksom grunden och en bas för allt vi gör, att man alltid bör
återkoppla dit för att säkerställa att man gjort det man ska och följt sitt uppdrag.”
(P5) “ Att barn ska ges inflytande i alla områden inom verksamheten står ju som riktlinje i läroplanen, därför är det väsentligt att vi förskollärare alltid utgår från barnens tankar och idéer i vårt arbete. Fast då det behövs får vi utgå från ett barnperspektiv för att komma så nära barnets behov som möjligt”
Hur förskolläraren använder sig av förhållningssättet inflytande
Samtliga respondenter förklarar att inflytande är när barnets röst blir hörd men även när barnen märker att de blir lyssnade på. Pedagogerna förklarar att det görs genom att sätta barnens prägel på innehållet i verksamheten. Förskollärarna beskriver deras förhållningssätt för att kunna ge barn inflytande. Respondenterna betonar betydelsen av att vara en
närvarande och delaktig pedagog. Pedagogerna förklarar att en regelbunden diskussion i arbetslaget är viktigt för att kunna stötta varandra och att alla har ett synkat arbetssätt. Svaren i studien kopplas oftast till vikten av att en pedagog ska kunna ta ett barns perspektiv, detta beskrivs i citatet nedan:
(P1)” Barnen ska få känna att de är en del av vardagen i förskolan, att de får vara med och bestämma. Inflytande betyder inte att alla ska få som de vill utan att de vill bli lyssnade på och se att pedagoger vet vad de menar med det de vill säga. De ska kunna yttra vad de har inverkat på verksamhetens innehåll. Därför är det viktigt att vi pedagoger har stor förståelse för ett barns perspektiv”
Två av respondenterna förklarar att de ser inflytande, det betyder att pedagogerna är medvetna om vilket inflytande som ges. De förklarar att barnen behöver få se att deras inflytande genomsyrar verksamheten för att uppfatta det medvetna förhållningssättet till inflytande. Några av deltagarna förklarar det så här:
(P5)”Medvetet inflytande är när barn är delaktiga och får gensvar för det de gör i verksamheten”
(P3)”Barnens tankar och idéer blir vårt material i verksamheten, de ser detta genom de reflektioner som görs tillsammans. De ser då att de blivit lyssnade på!”
En av respondenterna förklarar vikten i att ta på sig “yrkesrocken” för att framhäva allt inflytande som pedagogerna ser under dagen, “yrkesrocken” förklaras som något alla
pedagoger inte har men egentligen ska ha. Det begreppet visar att pedagoger är professionella inom deras yrkesroll och vet hur verksamheten ska läggas upp, även om dagen förändras i sista minut.
(P5) “ Om temat redan är bestämt så ska vi pedagoger ta på oss “yrkesrocken” för att synliggöra vad barnen är intresserade av och nämnt i verksamheten. Vi behöver sedan väva in deras intresse inom det förvalda temat. På det sättet får barnen influera sitt inflytande samtidigt som barnen blir mer intresserade över sin vardag på förskolan.”
(P3)”Barnen lär sig om sitt eget inflytande genom både pedagogisk dokumentation och barnens egen dokumentation.”
(P1) Ibland kan dagen förändras i sista sekund om till exempel sjukdom av pedagog framkommer. Det innebär att vi måste vara trygga med att ändra dagens schema men även så att vi kan utföra pedagogisk undervisning på ett professionellt sätt.
Hur barn ges möjligheter till eget inflytande i verksamheten
Pedagoger som lyssnar, observerar och är lyhörda kan lättare möta barnens behov, på så vis kan barnen få bättre förståelse och medvetenhet om att de har möjligheter till inflytande i verksamheten. Det framkommer att många av respondenterna ser barns inflytande på olika sätt. Detta synliggörs genom arbetet i verksamheten. Citaten nedan åskådliggör
förskollärarnas åsikter kring arbetet med inflytande och demokrati:
(P2) “ Inflytande är när vi pedagoger lyssnar till barnens tankar, idéer och önskemål och tillsammans med barnen verkställer deras behov”
(P4) “ Vi pedagoger låter barnens ta sina egna initiativ, genom att stötta eller vara medforskande, då tar vi tillvara på deras tankar och ideer.”
(P4) Det finns tillfällen under dagen som är enklare att ge barnen inflytande, som exempelvis vid samlingar där de kan ta beslut om samlingens innehåll. Även utflykter brukar göras utefter barnens önskemål. Förutom aktiviteter ändrar vi om miljön utefter barnens tankar och material köps in för att möta deras behov. Många situationer blir således att barnen får möjlighet att göra val eller rösta på olika
alternativ, vilket kanske inte är helt fritt inflytande men ändå ett beslut de tar själva.”
I respondenternas svar förklarar de att barns perspektiv behöver observeras i verksamheten, detta görs för att veta hur barn tänker, vilka intressen de har men även för att se hur de vill att sin vardag på förskolan ska se ut. Pedagogerna förklarar att barns inflytande är individuellt och behovet ser olika ut från barn till barn. Pedagoger behöver känna barnen, lyssna på dem och vara lyhörda till vad barnen säger och uttrycker. Flera svarar att arbetet ofta formas utefter ett omedvetet inflytande, att innehållet i verksamheten utformas efter barnens tankar och ideer utan att de själva vet om det. En pedagog uttrycker sig så här:
(P1) “ Vi observerar och lyssnar, sedan anpassar och förändrar vi utefter det barnen uttrycker verbalt eller genom handling. Barnen påverkar på så vis verksamheten utan att själva veta om det, alltså blir det ett omedvetet inflytande. Vi pedagoger behöver dock bli bättre på att göra barnen medvetna om att de är med och påverkar
verksamheten hela tiden ”
I artikel tre i Barnkonventionen (UNICEF 2009) ses pedagoger och deras beslut av barnens bästa som ett ställningstagande och ett måste
.
Respondenterna pratar även om inflytandet gentemot mognad och att pedagoger måste vara lyhörda och förstå begreppet. Barn kan inte bestämma allt utan pedagoger måste kunna se det individuella behov som inflytandet ska kunna ge. Artikel 12 i Barnkonventionen (UNICEF 2009) kopplas ålder och mognad till de beslut ett barn ska få ta vilket innebär att pedagoger måste se till barnens bästa utefter var de är i sin utveckling.Två av pedagogerna uttrycker sig såhär:
(P3)”Barnkonventionen är något vi pedagoger lär oss av varje dag eftersom det nyss blivit lag. Vi arbetar och fortbildar oss varje dag, vi lär även barnen innebörden i de olika artiklarna som finns med. Mognad och ålder är det som vi kollar på först, kan barnet inte förstå vad inflytande är så kan vi inte heller ge de det inflytandet som de begär. Det är viktigt att vi vet skillnaden och håller oss till barnens bästa.”
(P2)”Vi kan inte ge samma inflytande till barnen som är ett år gammal och barnen som är fem. De är individer på så olika nivåer, vilket ingår i styrdokumenten och Barnkonventionen. Jag ser att barn ibland kan få för stort inflytande vilket kan
resultera i att begreppet inflytande får en negativ inställning. Barnens inflytande måste vara mognadsanpassat och pedagoger behöver se att barnens bästa blir tillgodosett.
Respondenterna tar även upp att miljön och materialet som finns i förskolan är viktiga aspekter till barns inflytande. En anpassad miljö som erbjuder material utefter barnens behov skapar självständighet och initiativtagande. Pedagogerna belyser vikten i att barn behöver vara självständiga för att förstå innebörden av inflytande. Respondenterna förklarar att materialet behöver finnas på barnens nivå, det ska vara lättillgänglig för att barns eget initiativ ska belysas. Det gör att barns inflytande uppmärksammas eftersom de kan välja sitt eget material utifrån deras eget intresse. Vuxna behöver inte hjälpa till att ta fram något som barnen inte når. Barn får då eget inflytande och skapar en självständighet, vilket gör barnen mer trygga. Detta beskrivs i citatet nedan:
(P4) “ Vi har ju diskuterat att vi förändrar verksamheten utefter barnens intresse, detta gäller ju inte bara aktiviteter som sker utan även miljön och materialet har en stor betydelse här. Att miljön och materialet är anpassad och tillgängligt på barnens nivå.
De ska självständigt kunna hämta det material de behöver utan att be om tillåtelse, vilket då medför att barnen kan ta egna beslut om vilken aktivitet de vill utföra. Det innebär eget inflytande över sin tid på förskolan”
Något som alla förskollärarna tar upp är rutiner, att det är viktigt med en bra struktur och bra rutiner för att få arbetet att flyta på under en dag i förskolan. De förklarar att barn med speciella behov är i behov av satta rutiner som återkommer med hjälp av bildstöd och
scheman. Pedagogerna belyser även vikten i att vara flexibel till förändringar om något skulle förändras under dagen. En respondent förklarar detta nedan:
(P5). “ Vi följer rutiner och har ramar till hur vi lägger upp verksamheten, vilket är vi förskollärare som planerat utefter ett barnperspektiv och för att följa de styrdokument vi arbetar med. Det är viktig att man har ramar och struktur, det skapar trygghet för barnen, då vet de vad som gäller och hur dagen ser ut. Dock måste man tillåta sig att vara flexibel och göra förändringar där det tillåts för att följa barnens behov där och då.“
Metoder pedagoger använder sig av för att ge barn inflytande
Studien synliggjorde ett flertal olika metoder som användes i verksamheten för att möjliggöra barns eget inflytande. Fler av respondenterna nämner olika metoder men hänvisar till att fler metoder används som inte nämns i intervjun. Två av deltagarna svarar så här:
(P4).” Vi jobbar på olika sätt med att ge barnen inflytande. Jag har själv sett att vid samlingar uppstår det naturligt, som att de får rösta på vilken bok som ska läsas vi högläsning. Vi talar om hur dagen kommer vara upplagd och utgår vid planering av aktiviteter från barnens önskemål. Vi har märkt att barnens intresse är mycket mindre vid aktiviteter de inte själva valt.”
(P5) “ Det kan gälla allt från små till stora beslut som rör gruppen eller det individuella barnet. Men bland annat så i början av läsåret får barnen välja namn på avdelningen och vi diskuterar med barnen om vad de tycker är roligt och intressant för att ta fram olika teman att arbeta med under året. På en mindre skala får barnen bland annat välja vilka sånger som sjungs eller ett utflyktsmål att besöka. Det individuella barnet har möjlighet att välja vilken
vila de vill delta i, alla barn behöver vila så det är ju ett beslut vi vuxna tar för att se till barnets bästa även om det ibland går emot deras egen vilja ibland.”
Något som framkommer i studien är att förskollärarna är nog med att analysera sitt eget arbete för att se om det finns missade möjligheter till barns inflytande. En respondent förklarar detta så här:
(P3)” Jag brukar ofta filma mig själv vid olika situationer för det kan vara svårt att i stunden förstå själv hur man egentligen lyckats arbeta med barnens inflytande. Det är väldigt givande och när jag analyserar filmen kan jag se själv vad som fungerat och vart det finns brister.
Detta anser jag är en metod för att utveckla bättre metoder för att ge barn eget inflytande.”
Miljön och material på förskolan är något som synliggörs i studien som viktiga faktorer för barns inflytande. Är inte miljön strukturerad efter barnens behov eller materialet anpassat till barnens önskemål är det svårare att möjliggöra inflytandet för barnen. Detta påpekar några av pedagogerna:
(P1) “ Det är jätteviktigt att anpassa miljön efter barnens önskemål, detta gäller både ute- som innemiljön. Möjliggör vi inte för barnen genom att ändra om miljön efter behov så kommer mycket inflytande försvinna. Vi diskuterar ofta med barnen vad de tycker de behöver för att till exempel ha en dansuppvisning eller bygga kojor. De får då komma med egna ideer och hjälpa till att skapa de miljöer de behöver. “
(P4) “ Materialet vi har på förskolan kan ibland vara begränsat, dock ber vi ibland
vårdnadshavare eller personal om de har något de kan bidra med. Barnen är oftast väldigt duktiga med att komma på lösningar då det inte finns ett material tillgängligt, men ibland ser man att barnens ideer inte omsätts i praktiken då det saknats material.”
Hinder och begränsningar för barns inflytande i förskolans verksamhet
Det finns många olika faktorer som dagligen påverkar verksamheten i förskolan. Det kan vara allt från pedagogers olika syn på inflytande till låg budget. Detta är saker som pedagogerna behöver åtgärda eftersom det ofta blir ett hinder under de vardagliga situationerna på förskolan.
Det största hindret som samtliga respondenter lyfte var personalbortfall och när de får vikarier. En pedagog menar på att de inte kan dela upp barngruppen som de brukar vid de planerade utbildande tillfällena eftersom vikarier inte får vara ensamma med barnen. De vet inte vilka vikarier som kommer på morgonen vilket gör det svårt att veta hur kompetenta vikarierna är. Detta belyser en pedagog så här:
(P1)” Det är svårt när rutiner fallerar på grund av att vi inte har rätt personal. Vi kan inte lämna barnen ensamma med vikarierna vilket gör att våra aktiviteter som barnen ska ha utefter deras önskemål blir lidande. “
Ett annat hinder respondenterna tar upp är ekonomi. De förklarar att de har en budget att följa varje år och i slutet av året så har de oftast inga pengar över. Pedagoger får inte handla om
budgeten är slut vilket gör att barnens inflytande till material inte når en godtagbar nivå.
Detta diskuterar en av respondenterna nedan:
(P3)”Ofta köper vi in material i början på året vilket gör att barns inflytande till andra saker kommer i kläm eftersom vi oftast inte har några pengar kvar och inte får handla saker. Detta gör det svårt om barn senare skulle visa ett tecken på att de inte alls intresserade av vad de först trodde de ville göra. “
En annan respondent förklarar att deras budget till vikarier ligger på minus så de får inte ta in vikarier vilket gör att de behöver jobba underbemannade när någon är sjuk. De förklarar att de känner stress över att jobba i sådana situationer och vet med sig om de skulle vara sjuka så skulle kollegan få kämpa dagen efter. Det har gjort att pedagogerna har gått till jobbet när de egentligen inte ska vara där. Detta lyfts fram i intervjuerna och en pedagog uttrycker:
(P4) “Har vi lägre antal barn får vi inte ta in vikarier eftersom vi redan ligger på minus i den budget som ska ge oss vikarier. Vi får först och främst se om någon pedagog som jobbar här kan hjälpa oss. Det gör att barnens inflytande inte genomsyrar verksamheten som vi egentligen skulle vilja eftersom barns speciella behov inte tas hänsyns till. “
En begränsning som påtalades från respondenterna var barnsynen och att se verkligheten från barns perspektiv. De redogör för att hinder uppstår när man inte ser på barns inflytande på samma sätt som sina kollegor. Problemet diskuteras i intervjuerna och en respondent understryker detta:
(P2) “Det är inte alltid som jag och mina kollegor ser barnsyn på samma sätt. Jag ger de fri vilja att välja färg, material och så vidare, medans pedagog tycker att den specifika saken vi ska göra ska se ut som den faktiskt gör i verkligheten. För mig gör det att inflytandet i barnets kreativa fantasi försvinner och barnen inte får bestämma alls hur deras skapelse ska se ut.”
Resultatsammanfattning
Enligt studien och vår första frågeställning så framkom det att samtliga förskollärare var eniga om att inflytande alltid ska genomsyra verksamheten. Det är viktigt för barnen att vara medvetna om sina möjligheter till inflytande. Respondenterna förklarar att läroplanen används som ett verktyg för att kontrollera att de följer mål och riktlinjer som styr
verksamheten. De arbetar utefter Barnkonventionen dagligen, vilket innebär att barn inte ska få för stort inflytande om de inte behärskar det. Det är viktigt att man anpassar inflytandet till ålder och mognad. Förskollärarna förklarar vikten i att barn ska få sin röst hörd, detta gör de genom att påvisa att undervisning utgår från barnens intresse. Respondenterna förklarar att genom samtal diskuterar pedagoger och barn hur deras olika tankar och önskemål ska verkställas i verksamheten, detta leder senare till reflektioner som gör att barnen får en mer markant medvetenhet till sitt eget inflytande. Förskollärare visar sitt engagemang med hjälp av att möta barnet för att sedan fånga intresset genom att utmana individen. Det framkommer att pedagogerna har olika synsätt på hur inflytande möjliggörs i förskolan. Pedagogerna förklarar att det som kan påverka är medvetet- eller omedvetet inflytande, miljö, material,
intressant genom att ställa öppna frågor tillbaka. Som svar på vår andra frågeställning visar studien att respondenterna använder ett flertal olika metoder för att möjliggöra barnens inflytande. Samtala och lyssna till barnens tankar och ideér och möjliggöra deras önskningar.
Reflektion över sitt eget arbete är en väsentlig del i att synliggöra vilka metoder som fungerar och vilka brister som behöver ses över. Verksamhetens miljö behöver utformas för att barnen självständigt ska kunna ta beslut om vilken aktivitet och vilket material som används. Är inte miljön strukturerad eller material tillgängligt märks det att mycket av barnens inflytande går förlorat. De förklarar även om de hinder som gör att inflytande ibland är svårt att prioritera.
Faktorer som gör att det begränsas är budget, olika förhållningssätt och personalbrist.
Resultatdiskussion
I detta avsnitt analyseras resultatet från vår studie, det har synliggjorts genom olika argument kring relevanta aspekter. Vi redogör ett resonemang kring hur resultatet motsvarar den tidigare forskning och det teoretiska perspektiv vi valt att utgå ifrån. Vidare diskuteras val av metod, didaktiska konsekvenser och avslutningsvis våra tankar kring vidare forskning.
Vi har kommit fram till i vår studie att ett demokratiskt förhållningssätt och barns inflytande är något förskollärarna arbetar med dagligen i verksamheten. Pedagogerna vill göra barnen medvetna om de olika värderingar som finns i förskolan och samhället, att barnen har rätt att höras och få sina tankar och ideer bekräftade. ILpfö 18 (Skolverket 2018, s. 16)understryks det att barngruppen ska anses som en betydande del av verksamhetens utveckling ,
undervisning och det lärandet som sker. I lärarens handbok (2006, s. 25) påpekas det att förutom att läroplanen ska fungera som ett verktyg för pedagogerna att luta sig emot, framhäver den även de värdegrunder verksamheten ska byggas på exempelvis
“ Förskolan vilar på demokratins grund”
Läroplanen för förskola,Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 5) I studien synliggörs det tydligt att barnens åsikter värderas och att barnen är delaktiga i frågor rörande sin tid på förskolan. Enligt svaren på intervjuerna så visas det att barns
inflytande måste ha mening och vara betydelsefullt, därför är det av stor vikt att pedagogerna förstår vad inflytande betyder för barnen.Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 16)påvisas att alla barn ska ha ett reellt inflytande i verksamheten. Något som tydliggörs i intervjuerna är pedagogernas förhållningssätt, det som mest påverkar barnens inflytande är hur pedagogerna arbetar med att göra barn delaktiga och få sin röst hörd. Fast det handlar mer om att de vuxna är lyhörda och visar respekt till barnens åsikter än att barnen ska få bestämma så mycket som möjligt. Det är viktigt att pedagoger förstår skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Barns perspektiv ska vara något som genomsyrar verksamheten varje dag.
Hundeide, Pramling Samuelsson & Sommer (2011, s. 6) förklarar att begreppet
barnperspektiv utgår ifrån hur barn ser sin egna tillvaro, vilket är något vuxna försöker förstå genom ett barnperspektiv. Eriksson (2009, s. 204) menar att ha förståelse för ett barns
perspektiv handlar om att kunna inta ett barns synsätt och se världen med barns ögon.
Hundeide, Pramling Samuelsson & Sommer (2011, s. 49) förklarar att barndomssociologin förespråkar att barndomen är väsentlig och något som ska uppfattas och erfaras som något naturligt. Det kompetenta barnet ska ses som en del i samhället där man utgår från barnens kunskaper som de besitter nu. Barndomssociologin understryker att barn ska vara de främsta aktörerna i utvecklingen av sig själva och de ska vara delaktiga i frågor rörande samhället de lever i. Genom resultatet i vår studie har vi kommit fram till att arbetet i förskolan ska utgå ifrån att barn redan besitter tidigare erfarenheter. Barnen behöver få möjlighet att använda sina kunskaper dagligen, detta kan göras genom att barn får gehör för sitt eget inflytande.
Eriksson (2009, s. 205) förklarar att inom den sociokulturella teorin behöver pedagoger stödja barnet utifrån den nivå som barnet besitter. Det är viktigt att inte ge barnet för stort inflytande för sin ålder och mognad då de inte kommer kunna ta ett beslut som är för sitt eget bästa.
Styrdokument
Undersökningen visar att alla deltagande förskollärarna har liknande åsikter om att de olika styrdokumenten har en betydelsefull funktion i verksamheten. Läroplanen beskrivs som det viktigaste verktyget för en förskollärare, de olika förskolorna har även egna riktlinjer för verksamheten vilka är grundade utifrån läroplanen. Därför valde respondenterna att mest utgå från den vid sina svar. Det fanns dock vissa skillnader på hur man tolkar de olika målen och riktlinjerna i läroplanen. Vissa menade att den finns i bakhuvudet vid planeringar och
förändringar i verksamheten, medans andra förklarade att de använder den som en checklista för att kontrollera att deras arbete möter de mål de behöver. Skolverket (2010) menar att utbildade lärare i Sverige ges stor frihet och tillit att själva tolka styrdokumenten då de implementerar dem i sin undervisning. Detta tydliggörs i resultatet då respondenterna har olika åsikter om hur man arbetar enligt styrdokumenten.
Några pedagoger påpekar vikten av att överlag utgå ifrån de olika styrdokument i sitt arbete.
Detta görs för att höja kvaliteten både på undervisning och andra områden i förskolan.
Eftersom det är en självklarhet för pedagogerna att arbeta utefter läroplanen synliggörs barns inflytande och ett demokratiskt förhållningssätt som en röd tråd genom intervjusvaren. Detta är även något som är märkbart under studierna på förskollärarlinjen, där läroplanen kopplas till alla delar i varje kurs. Därför är det mest sannolikt att den framstår som det viktigaste och mest använda styrdokumentet i förskolan av nyexaminerade studenter när de kommer ut i verksamheten.
Andra styrdokument som Barnkonventionen (UNICEF 2009), vilket nyligen blivit lag i Sverige, får inte lika stort utrymme i svaren. En respondent påpekade att det uppstår otydliga och diffusa diskussioner om hur den ska användas i verksamheten. En respondent tar upp att barnkonventionen är svårare att förstå eftersom den innefattar olika artiklar och paragrafer.
Gustafsson (2011, s. 34) påpekar att det finns stora skillnader till hur man tolkar Barnkonventionen i förskolan. Gustavsson menar på att den största orsaken till det är
troligtvis att alla förskollärare har olika erfarenheter, tankar och utgångspunkter när de tolkar den och understryker att det på så sätt kan vara svårt att sätta barnkonventionen i konkret handling.
Förskollärarens förhållningssätt till begreppet inflytande
Några respondenter lyfter inflytande som ett komplicerat begrepp eftersom det är svårtolkat och utgår från ett brett förhållningssätt. Därför ser vi att det är viktigt att arbetslag behöver samtala sinsemellan så att de utgår från likvärdiga inställningar och samma utgångspunkt i sitt eget arbete. Studien visar att samtliga pedagoger kopplar samman inflytande med demokrati. ILpfö 18 (Skolverket 2018, s. 16)betonar de att förskolan ska hjälpa barn att lägga grunden för att bli demokratiska medborgare. En del av respondenterna förklarar vikten av att barnen får sin röst hörd och har förståelse att de blivit lyssnade på, detta görs genom att synliggöra för barnen att deras tankar och idéer sätts in i verksamheten dagligen. Enligt Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 12)så ska alla barn ha rätt till inflytande. Som respondenterna har förklarat tidigare så är inflytande ett diffust begrepp vilket gör att pedagoger inte jobbar med det på samma sätt. Respondenterna betonar att barn ska få utrymme till inflytande i verksamheten,de ska få sin röst hörd och bli lyssnade på. Rätten till inflytande är även något som Pramling Samuelsson och Sheridan (2015, s. 18-19) lyfter, de förklarar att barnen behöver känna sig uppmuntrade och visa att de gör rätt för att känna sig trygga.
Förskollärarna förklarar även vikten av att reflektera och diskutera så barnen blir medvetna om hur deras inflytande genomsyrar verksamheten. Arnér (2009, s. 14) förklarar att barns inflytande innebär att barn blir lyssnade på och att detta ska vara märkbart i verksamheten, Arnér förklarar vidare att det är något som alltid ska synas och barn ska förstå innebörden i det. Därför är reflektion ett av det viktigaste stöden för en förskollärare. Vygotskij betonar vikten i att barn får uppmärksamhet genom att de får känna att de gör saker och uppnår det mål som behövs för att lyckas. Det är därför extra viktigt att barn får diskutera och reflektera tillsammans med andra och i grupp. Vygotskij betonar att i det sociala samspelet utvecklas barnet med hjälp av både tänkandet och språket (Vygotskij 1995). Vi ser att reflektion är något som behövs diskuteras dagligen eftersom det är då pedagogerna kan se vad barnen kan och vad de vill lära sig mer av.
Två av respondenterna förklarar att de ser begreppet inflytande som ett medvetet och ett omedvetet förhållningssätt. Förskollärarna beskriver att det medvetna inflytandet är när barn vet att de får tillgång till sitt inflytande. Detta sker när barnen självständigt får ta beslut som de sedan diskutera och reflekterar kring. En annan respondent förklarar att när barnens tankar och idéer används av personalen som grund i verksamheten, blir det för barnen ett omedvetet inflytande eftersom detta inte klargjorts för barnen. Pedagogerna menar på att det omedvetna inflytandet innebär det som barn säger och gör utan att veta om att det tas till akt. En pedagog förklarar att det behövs en mer tydlig struktur på hur de visar för barnen att de tagit tillvara på deras idéer och tankar in i verksamheten. Arnér och Tellgren (2006, s .47) förklarar att då pedagogerna försöker skapa möjligheter för barns inflytande så är det inte alltid att barnen har förståelse för detta. När barnet får frågan om vem som bestämmer blir svaret oftast att det är fröken. Vi anser att det är viktigt att låta barn ta egna beslut och upptäcka vad som fungerar eller inte, att konsekvenser av deras egna beslut synliggörs. Det är då det omedvetna blir medvetet och deras uppfattning om vem som tar beslut kommer att ändras.
För att barnen ska kunna ges möjlighet till att göra vad de vill under sin dag så förklarar pedagogerna att det ska finnas en anpassad miljö där de kan erbjuda material utefter barnens behov. I studien har vi sett att material och miljö behövs finnas tillgänglig i deras nivå så att
de inte behöver fråga om hjälp, detta ger barnen tillgång till sitt eget inflytande. Samarbetar barnen med varandra så blir det en del i hela utformandet av inomhusmiljön. Barn och vuxna har olika erfarenheter vilket betyder att om de skulle byta ut sin kunskap gentemot varandra så växer barnet och utvecklas. Det gör sedan att fantasin som barnet har blir mer omfattande.
(Vygotskij 1995)
Vi anser att mycket i verksamheten är förutbestämt vilket innebär att barnen behöver få möjlighet att väva in sitt eget inflytande. Thörner (2017, ss. 38-40) använder begreppet efterföljande guidning vilket innebär att pedagogerna ser och tar tillvara på barns tankar och idéer som de utefter guidar barnen till kunskap och undervisningstillfällen. Ett annat begrepp Thörner ger förklaring till är lockande modifiering, vilket innebär att pedagogerna lockar barnen till ett intresse mot ett specifikt lärande som barnen inte själva har vetskap om. Detta anser vi är ganska vanligt i verksamheten för att kunna möta vissa mål i styrdokumenten.
En pedagog förklarar betydelsen av att ta in barns tankar, funderingar och idéer för att genomsyra ett förvalt temat. Det skapar en röd tråd genom projektet där barnens inflytande visas genom både pedagogisk dokumentation och barnens egen dokumentation. Det görs för att barnen ska förstå sitt eget inflytande men att de även får reflektera om vad de lärt sig.
Roos (2014, ss. 49-50) betonar vikten i att förskollärare inte ska göra egna slutsatser i vad de tror barn är intresserade av. Pedagoger behöver lyssna och väva in det som barnen ger uttryck för i verksamheten.
Metoder förskollärare använder för att ge barn inflytande
Deltagarna i vår studie förklarar att samtal och reflektion tillsammans med barnet är verksamhetens främsta verktyg för att främja barnens inflytande. Genom reflektioner och dokumentationer tar man reda på vart barnens intresse ligger och vad de vill veta mer om. På så vis tar pedagogerna in barnens intressen i planering av verksamheten. En annan
arbetsmetod som lyfts i studien är att förskollärarna dokumenterar och reflekterar över sitt eget arbete, för att synliggöra metoder som fungerar bra i barngruppen men även där det kan behövas nya metoder för göra barnens inflytande mer omfattande. Detta är något Arnér (2006) och Westlund (2011) förklarar, att de själva ser analys och reflektion som en användbar metod för att utveckla sitt eget arbete och de metoder de använder.
Respondenterna påpekar att hur miljön är utformad och vad den ger för möjligheter är centralt för barnens inflytande. De understryker vikten av att regelbundet omstrukturera miljön och se över att materialet är anpassat och finns tillgängligt för barnen. Förskollärarna i studien anser att miljöns struktur är viktig och ska utformas tillsammans med barnen för att möta deras intressen. På såvis ges möjlighet att praktiskt utföra de tankar och ideér barnen har. Detta kan kopplas ihop med det som barndomssociologin belyser, James och Prout (2015) menar att barn är den viktigaste aktören i sitt eget varande och bör få ta beslut kring det som rör dem. Thörner (2017, ss. 150) argumenterar att det kan bli en utmaning för
förskolläraren att skapa lärmiljöer utefter varje barns intresse samtidigt som det ska motivera och stimulera hela barngruppen. En av respondenterna i studien förklarar att om miljön inte
