• No results found

1. Mötets öppnande och anmälan av övriga frågor Dnr 2020/ Information från förvaltningen Dnr 2020/00009

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "1. Mötets öppnande och anmälan av övriga frågor Dnr 2020/ Information från förvaltningen Dnr 2020/00009"

Copied!
107
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KALLELSE

Datum 2020-12-02 Socialnämnden

Ledamöter

Susanna Kraftelid (M), ordförande Gunilla Gustavsson (S), vice ordförande Roger von Walden (M)

Farid Chibout (Båp) Jessica Hoff (SD)

Socialnämnden kallas till sammanträde

Dag och tid Onsdagen den 9 december 2020, kl. 17:00 Plats Skoklosterrummet, Kommunhuset, Bålsta Ärenden

1. Mötets öppnande och anmälan av övriga frågor Dnr 2020/00004

2. Information från förvaltningen Dnr 2020/00009

3. Rapportering kvartal 3, ej verkställda gynnande beslut år 2020 Dnr 2020/00013 4. Granskning, internkontroll av kommunicering vid avslagsbeslut 2020 Dnr 2020/00038 5. Granskning, internkontroll av dokumentation 2020 Dnr 2020/00036 6. Förslag till riktlinjer för enheten barn och unga Dnr 2020/00045

7. Inhyrning av lokal Dnr 2020/00047

8. Ekonomiuppföljning oktober 2020 Dnr 2020/00016

9. Förslag till internkontrollplan år 2021 samt internkontroller för år 2021 Dnr 2021/00007

10. Arbetsmarknadsenhet i Håbo kommun Dnr 2020/00046

11. Attesträtt och attestförteckning för socialnämnden år 2021 Dnr 2021/00008 12. Revidering, alkohollag och tobakslag utgår ur delegationsförteckning Dnr 2019/00049

13. Redovisning av delegationsbeslut Dnr 2020/00010

14. Redovisning av anmälningsärenden Dnr 2020/00044

15. Rapport jourveckor från och med vecka 45 Dnr 2020/00001

16. *** Handling lämnas i anslutning till sammanträdet, Ändrade sammanträdestider år 2021 Dnr 2021/00001

Susanna Kraftelid Ordförande

(2)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1)

Datum Vår beteckning

2020-11-11 SN 2020/00004

Socialnämnden Socialförvaltningen

Lena Fertig, nämndsekreterare socialnamnden@habo.se

Mötets öppnande och anmälan av övriga frågor

Sammanfattning

Socialnämnden öppnar dagens sammanträde med kontroll av närvaro

Socialnämnden föreslås välja Gunilla Gustavsson (S) att justera dagens protokoll därefter godkänna förslag att justera torsdagen 17 december, klockan 16:00.

Eventuellt övriga frågor kompletteras sist till dagordningen, därefter ska dagordningen godkännas.

______________

Förslag till beslut

1. Socialnämnden beslutar utse Gunilla Gustavsson (S) till justerare av dagens protokoll.

2. Socialnämnden godkänner torsdagen 17 december att justera dagens protokoll.

3. Socialnämnden fastställer dagordningen med eventuella övriga frågor.

(3)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1)

Datum Vår beteckning

2020-11-11 SN 2020/00009

Socialförvaltningen

Information från socialförvaltningen Förslag till beslut

1. Socialnämnden tackar för informationen.

Gemensam förvaltningsinformation

Corona, lägesinformation

Förvaltningsövergripande, Socialchef Erik Johansson

Stående punkt: Partsamverkan, Socsam

Avdelning för stöd till barn, vuxna och familjer, Maria Bertilsson

Stående punkt: Redogörelse för aktuella rapporter och analyser gällande socialnämndens verksamheter.

Stående punkt: Redovisa/informera om aktuella siffror och utveckling i verksamheten.

Avdelning för samverkan, utveckling och kvalitet, Elisabeth Lannergård

(4)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2)

Datum Vår beteckning

2020-10-28 SN 2020/00013 nr 33729 Socialförvaltningen

Avdelningen för samverkan, kvalitet och utveckling Sandra Sabel, Verksamhetsutvecklare/utredare sandra.sabel@habo.se

Rapportering av ej verkställda gynnande beslut, kvartal 3, 2020 Förslag till beslut

1. Socialnämnden beslutar att överlämna förvaltningens rapport av

verkställighet av beslut enligt Socialtjänstlagen till kommunfullmäktige och kommunens revisorer för kännedom

Sammanfattning

Socialnämnden är enligt 16 § 6 h socialtjänstlagen (SoL) och § 28h lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldig att rapportera till kommunfullmäktige om ej verkställda gynnande beslut. Dessa beslut ska även anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Beslut som avses är biståndsbeslut enligt SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut, eller om insatsen avbrutits och därmed inte verkställts på nytt inom tre månader. Även beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda eller avbrott ska rapporteras som avslutade när dessa verkställts.

Ärendet

För kvartal tre år 2020 har ett ärende rapporterats till IVO. Det är en ny inrapportering och avser avbrott i verkställighet från och med 2020-04-21 och avser insatsen kontaktfamilj. Skälet till avbrott är med anledning av covid-19. En person i kontaktfamiljen är i riskgrupp och den enskilde kan därför inte komma till dem. Den enskilde har tillfrågats om hen önskar en ny kontaktfamilj men avböjt.

Ekonomiska konsekvenser och finansiering

IVO kan vid bedömning att nämndens verkställighet dröjt oskäligt lång tid för den enskilde överväga om att ansöka hos Förvaltningsrätten om

utdömande av särskild avgift för ej verkställda beslut. Vitet beslutas utifrån insatsens karaktär och hur länge det dröjt för den enskilde till dess att beslutet verkställts. Vitesbeloppet bestäms till minst 10 000 kronor och högst 1 miljon kronor enligt 16 kap. 6b§ Socialtjänstlagen. Socialnämnden har inga pågående ärenden hos domstol.

Uppföljning

Socialnämnden följer kontinuerligt upp gynnande beslut som fattats, och rapportering sker fyra gånger per år till IVO. Kommunfullmäktige och kommunens revisorer delges nämndens rapporter.

Beslutsunderlag

– Denna tjänsteskrivelse nr 33729, daterad 2020-10-28 ______________

(5)

TJÄNSTESKRIVELSE 2(2)

Datum Vår beteckning

2020-10-28 SN 2020/00013 nr 33729 Socialförvaltningen

Beslut skickas till Kommunstyrelsen

(6)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1)

Datum Vår beteckning

2020-11-09 SN 2020/00038 nr 33736 Socialförvaltningen

Samverkan, kvalitét och utveckling Lena Lindqwister, Verksamhetsutvecklare lena.lindqwister@habo.se

Internkontroll, granskning av kommunicering vid avslagsbeslut 2020

Förslag till beslut

1. Socialnämnden beslutar att godkänna genomförd internkontroll Sammanfattning

Socialnämnden är enligt 6 kap. 6§ Kommunallagen (2017:725) skyldig att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med e mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat samt i enlighet med annan gällande lagstiftning som styr nämndens verksamhet. Socialnämnden beslutade §7/2020 om vilka områden som ska granskas inom nämndens verksamhetsområde inom ramen för internkontroll under år 2020.

Ett av de prioriterade områdena är granskning av rättssäkerheten för den enskilde vid avslagsbeslut.

Ärendet

Internkontrollen har granskat alla överklagandebeslut inom enheten för missbruk och ekonomiskt bistånd under perioden 2020-01-01 till 2020-10- 20 samt 10 % av myndighetsutövningens 599 avslagsbeslut för att

kontrollera och säkerställa den enskildes möjlighet till att överklaga nämndens beslut och att det hanterats på rätt sätt.

Resultatet av internkontrollens granskning påvisar att dokumentationen kring avslagsbeslut hanteras rättssäkert för den enskilde och därför inte genererar några åtgärder.

Beslutsunderlag

– Denna tjänsteskrivelse nr 33737, daterad 2020-11-09 – Utredning nr 33731, daterad 2020-11-03

______________

Beslut skickas till Förvaltningschef

Avdelningen för stöd till barn, unga vuxna Avdelningen för samverkan kvalitet och utveckling

(7)

UTREDNING 1(2)

Datum Vår beteckning

2020-11-03 SN 2020/00038 nr 33731 Socialförvaltningen

Samverkan, kvalitét och utveckling Lena Lindqwister, Verksamhetsutvecklare lena.lindqwister@habo.se

Utredning, internkontroll rättssäker handling

Socialnämnden är i enlighet med 6 kap. 6§ Kommunallagen (2017:725) skyldig att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt i enlighet med annan gällande lagstiftning som styr nämnden verksamhet. Nämnden ska säkerställa detta bland annat genom att se till att den interna kontrollen görs i tillräcklig omfattning. Den interna kontrollen syftar bland annat till att säkra an ändamålsenlig hantering av nämndens frågor och att undgå allvarliga fel.

Kommunfullmäktige har i beslut § 176/2018 fattat beslut om Håbo

kommuns reglemente om intern kontroll att gälla för samtliga nämnder och styrelser. Nämnden ansvarar inom sitt område för att skapa en organisation för den interna kontrollen, prioritera och besluta om vilka områden som ska kontrolleras, skapa en planering hur detta ska genomföras, fastställa hur brister som framkommer i kontroller rapporteras och även åtgärdas. Genom riskanalyser ska nämnden identifiera och värdera de största riskerna som hotar nämndens verksamhet. Nämnden ska även i sin styrning av

verksamheten vidta åtgärder för att förebygga att allvarliga risker uppkommer.

Ett av de prioriterade områdena är granskning av rättssäkerheten för den enskilde vid avslagsbeslut.

Bakgrund

Enligt 33 § Förvaltningslagen (2017:900) och 11 kap. 8 § Socialtjänstlagen (2001:453) ska en myndighet som fattar beslut i ett ärende underrätta den som är part i ärendet det fullständiga beslutet. Myndigheten ska även informera om möjligheten, tillvägagångssätt och tidsfrist för parten att överklaga beslutet.

Det innebär att socialnämndens verksamheter är skyldiga att informera och ge stöd åt en enskild att överklaga ett beslut som gått denna emot, om den enskilde så vill överklaga beslutet. Det är av stor vikt att säkerställa att de klienter nämnden ansvarar för ges möjlighet att överklaga ett beslut. Dels

(8)

UTREDNING 2(2)

Datum Vår beteckning

2020-11-03 SN 2020/00038 nr 33731

utifrån att säkerställa en rättssäker hantering vid avslagsbeslut, men även för att få ärendet prövat i domstol och vägledande domar.

Kontrollen genomförs i form av stickprov av inkomna överklaganden inom enheten ekonomiskt bistånd och missbruk för att säkerställa att

överklagandet hanteras på rätt sätt.

Genomförd kontroll

Under perioden 2020-01-01 – 2020-10-20 har 599 avslag registrerats, 3 av dem avser våld i nära relation. Avslagen avser 244 unika individer. Det har inkommit 12 överklaganden avseende 9 individer, av dessa är 3 avvisade på grund av att de inte inkommit inom lagstadgad tid. 1 ärende är

dubbelregistrerat.

För att kontrollera att den enskilde fått information om

överklagandeprocessen på ett rättssäkert sätt så har stickprov utförts på 10 ärenden utan anmärkning.

Enheten för missbruk

1 avslagsbeslut ät upprättat men inget överklagande har inkommit.

Besvärstiden i detta ärende har ännu inte gått ut.

Enheten för försörjningsstöd

Internkontrollen har inga anmärkningar på den dokumenterade

informationen om överklagandeprocessen vid de 10 stickprov som utförts.

Inte heller i de enskilda ärenden som synats utifrån dokumentationen i de avslagsbeslut som överklagats.

Relaterade dokument Förvaltningslagen (2017:900) Socialtjänstlagen (2002:453)

(9)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1)

Datum Vår beteckning

2020-11-09 SN 2020/00036 nr 33735 Socialförvaltningen

Samverkan, kvalitét och utveckling Lena Lindqwister, Verksamhetsutvecklare lena.lindqwister@habo.se

Internkontroll, granskning av dokumentation 2020 Förslag till beslut

1. Socialnämnden beslutar att godkänna genomförd internkontroll 2. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att redovisa vidtagna och

planerade åtgärder i samband med kvalitetsberättelsen, februari 2021 Sammanfattning

Socialnämnden är enligt 6 kap. 6§ Kommunallagen (2017:725) skyldig att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat samt i enlighet med annan gällande lagstiftning som styr nämndens verksamhet. Socialnämnden beslutade § 7/2020 om vilka områden som ska granskas inom nämndens verksamhetsområde inom ramen för internkontroll under år 2020.

Ett av de prioriterade områdena är granskning av dokumentation i individärenden.

Ärendet

Internkontrollen har granskat upprättade genomförandeplaner inom nämndens utförarverksamheter inom avdelningen för stöd till barn, unga och vuxna. Kontrollen planerades att genomföras på 10 % av pågående ärenden men har fått omformuleras under arbetets gång då det

uppmärksammas att den tillgängliga dokumentationen i ärendet är varierande. Kontrollen har utförts på Nakterhuset, stöd till vuxna missbrukare, Ungdomsteamet, Familjeteamet samt Bålstavägen 29.

Resultatet av internkontrollen påvisar brister i den tillgängliga

dokumentationen. Den är av varierande grad och i vissa ärenden saknas helt upprättade genomförandeplaner.

Beslutsunderlag

- Denna tjänsteskrivelse nr 33735, daterad 2020-11-09 - Utredning nr 33669, daterad 2020-09-17

- Granskningsmall, genomförandeplan FoU Sjuhärad ______________

Beslut skickas till Förvaltningschef

Avdelningen för stöd till barn, unga och vuxna Avdelningen för samverkan, kvalitet och utveckling

(10)

UTREDNING 1(3)

Datum Vår beteckning

2020-09-17 SN 2020/00036 nr 33669 Socialförvaltningen

Samverkan, kvalitét och utveckling

Hanna Röngren, Verksamhetsutvecklare/utredare Lena Lindqwister, verksamhetsutvecklare/utredare

Internkontroll, granskning av genomförandeplaner

Socialnämnden är enligt 6 kap. 6§ Kommunallagen (2017:725) skyldig att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat samt i enlighet med annan gällande lagstiftning som styr nämndens verksamhet.

Socialnämnden beslutade §7/2020 om vilka områden som ska granskas inom nämndens verksamhetsområde inom ramen för internkontroll under år 2020.

Ett av de prioriterade områdena är granskning av dokumentation i individärenden, denna kontroll inriktas mot genomförandeplaner i nämndens verksamheter som utför stöd.

Bakgrund

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom Socialtjänstens verksamheteter, SOSFS 2014:5, 6 kap. framkommer särskilda bestämmelser om hur utförare ska dokumentera ett uppdrag.

Nämndens verksamheter ska tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan för att skapa en tydlig struktur för genomförandet av den beviljade insatsen. Planen ger stöd i att tydliggöra vad som ska göras, på vilket sätt och när både för personalen och för den enskilde.

Genomförandeplanen ses också som en utgångspunkt som kan stödja och underlätta arbetet med löpande dokumentation under pågående insats genom att tydliggöra vad som ska eller bör dokumenteras i journal.

I genomförandeplanen ska det bland annat framgå vad som ingår i

uppdraget utifrån beslutet, vilka mål insatsen har och hur uppföljning ska ske. Genomförandeplanen ska upprättas tillsammans med den enskilde brukaren/klienten och bidra till att den som berörs är delaktig och har inflytande över de insatser som planeras. Utföraren har ett ansvar för att skapa förutsättningar för den enskilde att medverka i planeringen och vara lyhörd för de synpunkter och önskemål som förs fram av den enskilde.

Genomförandeplanens omfattning skiljer beroende på insatsens komplexitet och varaktighet. Genomförandeplanen ska vara vägledande i arbetet med

(11)

UTREDNING 2(3)

Datum Vår beteckning

2020-09-17 SN 2020/00036 nr 33669

Håbo kommun har en framtagen riktlinje ”Vuxna med missbruks-och

beroendeproblem” antagen SN 2015-03-25 och gäller tillsvidare dock max 4 år. Detta innebär att den vid granskningstillfället var inaktuell.

Genomförd kontroll

Internkontrollen har granskat upprättade genomförandeplaner inom nämndens utförarverksamheter inom avdelningen för stöd till barn, unga och vuxna.

Kontrollen planerades att genomföras på 10 % av pågående ärenden men har fått omformuleras under arbetets gång då det uppmärksammats att den tillgängliga dokumentationen i ärenden är varierande. Utredaren har använt FoU Sjuhärads granskningsmall för genomförandeplaner.

Nakterhuset, stöd till vuxna missbrukare

Nakterhuset arbetar med vuxna personer som har funderingar kring sitt eller någon närståendes alkohol, drog eller spelvanor. Nakterhuset erbjuder 5 samtal utan behovsprövning genom så kallad öppen ingång. Om klienten eller närstående har ett mer omfattande behov utreds behovet och insatsen öppenvårdsbehandling kan beviljas enligt socialtjänstlagen. Det är endast biståndsbeviljade insatser som dokumenteras och journalförs.

Det finns en upprättad samverkansrutin/lathund mellan handläggare och beroendeterapeut kring beslut, uppdrag, uppföljning och dokumentation men det är inte säkerställt att det fungerar tillfredsställande i systemet. Av lathunden framgår det att en genomförandeplan ska vara upprättad senast 4- 6 veckor efter mottaget uppdrag.

Vid internkontrollens genomförande fanns det 4 pågående biståndsbeviljade ärenden. 2 av dessa saknade helt upprättad genomförandeplan.

I båda av de upprättade genomförandeplanerna saknas information om på vilket sätt den enskilde varit delaktig. Planerna är även begränsade i den tillgängliga informationen om genomförandet av insatsen.

Ungdomsteamet

31 pågående ärenden. 1 genomförandeplan som troligen avser Bålstavägen 29 och inte ungdomsteamet. 1 gemensam med familjeteamet?

Familjeteamet

78 pågående ärenden. Via stickprov kontrollerades 10 ärenden, 7 av dessa hade upprättade genomförandeplaner, 2 saknade planer och en var en nyligen påbörjad insats. Planerna är begränsade i den tillgängliga informationen som finns.

Bålstavägen 29

3 pågående ärenden och ingen upprättad genomförandeplan. Ett ärende har en nyligen påbörjad insats.

(12)

UTREDNING 3(3)

Datum Vår beteckning

2020-09-17 SN 2020/00036 nr 33669

Relaterade dokument - SOSFS 2014:5

- Granskningsmall genomförandeplan FoU Sjuhärad

(13)

Granskningsmall handläggnings-

dokumentation

(14)

Granskningskod

...

Granskningen är gjord av

...

Datum

...

Introduktion

Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handlägg- ningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Rapporten om projektet finns på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats www.fous.se.

Granskningsmallen är anpassad till IBIC, Individens behov i centrum.

På denna sida finns utrymme för en granskningskod, granskare och datum för granskningen.

I dokumentet finns svarsalternativen ja, nej, delvis, ej aktuellt. En grå markering

visar att det svarsalternativet inte ska användas. Under vissa frågeställningar

finns en asterisk som visar att det finns hänvisningar till mer information om

frågeställningen i avsnittet Förtydligande handläggningsdokumentation, sist i

dokumentet.

(15)

Granskningsmall

handläggningsdokumentation

Innehåll

Aktualisering 5 Inhämtade uppgifter 6 Relaterade faktorer 7

Bedöma behov 8

Beslut 10

Utforma uppdrag 11

Uppföljning 12

Förtydligande handläggningsdokumentation 13

(16)
(17)

5

Aktualisering

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 1. Framgår datum för ansö-

kan/förfrågan/begäran?

2. Framgår vem som lämnat ansökan?

3. Framgår hur ansökan inkommit?

4. Framgår vem ansökan/för- frågan/begäran avser?

5. Framgår om samtycke lämnats?*

6. Framgår en ursprunglig frågeställning/ansökan?*

7. Framgår en förtydligande frågeställning/ansökan?*

(18)

Inhämtade uppgifter

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 8. Framgår hur information

inhämtats?

9. Framgår pågående stöd/

insatser?

10. Framgår om ett informer- ande samtal har hållits?*

11. Framgår individens upp- fattning om sina behov av stöd beskrivet i respektive livsområde?*

12. a) Framgår andras uppfat- tning om individens behov?*

12. b) Framgår det tydligt vem som har uppgett vad?

13. Framgår uttalade mål inom aktuella livsområden?*

14. a) Berörs minderåriga barn?

14. b) Framgår om barnet kommit till tals?*

(19)

7

Relaterade faktorer

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 15. Framgår personfaktorer?*

16. Framgår omgivnings- faktorer?*

17. Framgår kroppsfunktio- ner?*

18. Framgår kroppsstruktur- er?*

19. Framgår hälsotillstånd?*

20. Framgår den enskildes resurser?*

21. Framgår vad som leder till svårigheter för den enskilde i det dagliga livet?*

(20)

Bedöma behov

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 22. Framgår bedömt funk-

tionstillstånd enligt generiska skalan?*

23. Framgår avsett funktion- stillstånd (mål) enligt generis- ka skalan?*

24. Framgår det hur behovet kan tillgodoses?*

25. a) Framgår en förklarande text i de aktuella livsområde- na?*

25. b) Framgår den som tydlig och kortfattad?

26. Framgår målen i de aktu- ella livsområdena?

27. Framgår målen som mät- bara?

28. Framgår en övergripande målsättning?*

29. Framgår det om behoven är bedömda i förhållande till skälig levnadsnivå (SoL) alt.

goda levnadsvillkor (LSS)?

(21)

9 Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar

30. Framgår det om behovet kan tillgodoses på annat sätt?

31. Framgår det om personen omfattas av någon av de tre personkretsarna (LSS)?*

32. Framgår det om insatserna stödjer individens familj?

33. Framgår det om andra insatser övervägts tillsammans med individen?

(22)

Beslut

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 34. Framgår vilket lagrum

beslutet vilar på?

35. Framgår skäl till beslutet?

36. Framgår det om beslu- tet är kopplat till ansökan/

begäran?

37. Framgår det om insatserna är kopplade till livsområdena?

38. Framgår vem som har fattat beslutet?

39. Framgår vilken tidsperiod som gäller för beslutet?

40. Framgår det när uppfölj- ningen/omprövningen ska ske?

41. Framgår beslutsdatum?

42. Framgår hur beslutet har kommunicerats?

43. Framgår hur man över- klagar vid delavslag och avslag?

(23)

11

Utforma uppdrag

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 44. Framgår det tydligt vad

som ingår i uppdraget?

45. Framgår bedömningen av individens behov av stöd?

46. Framgår det vem som ska genomföra insatserna/upp- draget?

47. Framgår vilket eller vilka mål som gäller för insatsen?

48. Framgår målen som lätta att förstå för genomföranden?

49. Framgår hur uppföljning och omprövning ska ske?

50. Framgår namn och kon- taktuppgifter på ansvarig handläggare?

(24)

Uppföljning

Fråga Ja Nej Delvis Ej ak- tuellt Ev. kommentar 51. Framgår individens egen

beskrivning av sin aktuella situation och funktionstill- stånd?

52. Framgår om information hämtats från annan vid upp- följningen?

53. Framgår eventuella för- ändringar i kroppsfunktion/

kroppsstruktur, betydelsefulla personfaktorer/omgivnings- faktorer?

54. Framgår individens upp- fattning om insatsens kvali- tet?*

55. Framgår den samman- vägda bedömningen av funk- tionstillståndet efter uppfölj- ning?*

56. Framgår måluppfyllelsen i funktionstillstånden och do- kumenteras de strukturerat?*

57. Framgår måluppfyllelsen för det övergripande målet?*

58. Framgår om någon åtgärd vidtagits i samband med upp- följningens resultat?

(25)

13

Förtydligande handläggningsdokumentation

Aktualisering:

Fråga Förtydligande

5. Framgår om samtycke lämnats?

I dokumentationen ska det framgå om den sökan- de har lämnat samtycke till att information till utredning får inhämtas från:

närstående, andra myndigheter och andra bety- delsefulla personer. Det ska också framgå i vilket syfte informationen får inhämtas och när sam- tycket lämnats.

( 5kap.5§ SOFS 2014:5)

6. Framgår en ursprunglig frågeställning/ansökan?

Ansökan eller begäran som den är uttryckt. Får ej förhandlas bort. Finns ej några begränsningar för vad ansökan kan avse.

(Individens behov i centrum s.59, Socialstyrelsen)

7. Framgår en förtydligande frågeställning/

ansökan?

En förtydligande frågeställning i samband med det informerande samtalet eller det ursprungliga samtalet.

(Individens behov i centrum s.61, Socialstyrelsen)

(26)

Inhämta uppgifter:

Fråga Förtydligande

10. Framgår om ett informerande samtal hållits?

Ett informerande samtal syftar till:

• Att informera om socialtjänsten

• Att tillsammans med individen utröna aktuella livsområden

• Att säkerställa att individen förstår möjligheten att begära stöd utifrån LSS eller SoL

• Att tillsammans med individen säkerställa och tydliggöra utredningens omfattning.

Om uppgifter som är betydelsefulla för utred- ningen framkommer vid det informerade samtalet är det en del av utredningen.

(Individens behov i centrum s. 59, Socialstyrelsen)

11. Framgår individens uppfattning om sina be- hov av stöd beskrivet i respektive livsområde?

Individens egen uppfattning om sin aktuella situ- ation. Viktigt att försöka skapa förutsättningar för att hon/han ska få beskriva sitt funktionstillstånd.

Livsområdena:

• Lärande och tillämpande av kunskap

• Allmänna uppgifter och krav

• Kommunikation

• Förflyttning

• Personlig vård

• Hemliv

• Mellanmänskliga interaktioner och relationer

• Utbildning, arbete, sysselsättning och ekono- miskt liv

• Samhällsgemenskap, socialt och medborgeligt liv

• Känsla av trygghet (psykisk kroppsfunktion)

• Personligt stöd från person som vårdar och stödjer en närstående (omgivningsfaktor) (Individens behov i centrum s. 62, 54–56, Social- styrelsen)

Om individen inte har uttryckt hur hon/han uppfattar sina behov ska skälen till det dokumen- teras. (5 kap. 7 § SOSF 2014:5)

(27)

15

Inhämta uppgifter, forts:

Fråga Förtydligande

12. a) Framgår andras uppfattning om individens behov?

Kompletterande uppgifter efter samtycke från individen. Inhämtade från andra till exempel:

anhöriga och andra professioner. Inhämtas för aktuella livsområden.

(Individens behov i centrum s. 63, Socialstyrelsen)

13. Framgår uttalade mål inom aktuella livsområden?

Har individen, eller till exempel anhöriga uttalat ett önskat funktionstillstånd (mål)

dokumenteras detta inom det aktuellt livsområde.

Målet kan vara en förändring av funktionstill- ståndet eller att bibehålla aktuellt funktionstill- stånd.

(Individens behov i centrum s 47, 66–67, Social- styrelsen)

14. b) Framgår om barnet kommit till tals?

När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att fram- föra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om bar- net inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska till- mätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

(Socialtjänstlagen 11kap. 10§)

Det är också viktigt att uppmärksamma hem- mavarande barn i bedömningen av vuxna person- er i behov av insatser från SoL och LSS.

(Individens behov i centrum s. 33, Socialstyrelsen)

(28)

Relaterade faktorer:

Fråga Förtydligande

15. Framgår personfaktorer?

Personfaktorer:

Kan till exempel vara personlighet och karaktärs- drag, livsstil, färdigheter, utbildning m.m.

(Individens behov i centrum s. 112, Socialstyrelsen)

16. Framgår omgivningsfaktorer?

Omgivningsfaktorer:

• Produkter och teknik

• Naturmiljö och mänskligt skapade miljö- förändringar

• Personligt stöd och personliga relationer

• Attityder

• Samhällstjänster och regelverk

(Individens behov i centrum s. 111, Socialstyrelsen)

17. Framgår kroppsfunktioner?

Kroppsfunktioner:

• Psykiska funktioner

• Sinnesfunktioner och smärta

• Röst och talfunktion

• Hjärt- och kärlfunktioner, blodbildnings, immunsystems och andningsfunktion

• Matsmältnings- och ämnesomsättningsfunk- tioner och endokrina funktioner

• Funktioner i köns- och urinorganen och reproduktiva funktioner

• Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner

• Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer

(Individens behov i centrum s. 112, Socialstyrelsen)

18. Framgår kroppsstrukturer?

Kroppsstrukturer:

• Strukturer i nervsystemet

• Ögat, örat, och därmed relaterade strukturer

• Strukturer involverade i röst och tal

• Strukturer i hjärt- och kärlsystem och immu- nologiska systemet och andningssystemet

• Strukturer som sammanhänger med köns och urinorganens system

• Strukturer som sammanhänger med rörelser

• Huden och därmed sammanhängande struk- turer

(Individens behov i centrum s. 113, Socialstyrelsen)

(29)

17

Relaterade faktorer, forts:

Fråga Förtydligande

19. Framgår hälsotillstånd? 19. Hälsotillstånd som kan vara diagnoser eller beskrivning av skada.

(Individens behov i centrum s.113, Socialstyrelsen)

20. Framgår den enskildes resurser?

21. Framgår vad som leder till svårigheter för den enskilde i det dagliga livet?

20-21. Bidrar till en helhetssyn. Relaterade faktorer som hör ihop med frågeställningen be- hövs för att förstå resurser och vad som leder till svårigheter för individen.

(Individens behov i centrum s. 62, Socialstyrelsen)

(30)

Bedöma behov:

Fråga Förtydligande

22. Framgår bedömt funktionstillstånd enligt generiska skalan?

Bedömt behov dokumenteras strukturerat en- ligt bedömningsskalan i ICF:

• Inga begränsningar 0-4%

• Lätta begränsningar 5-24%

• Måttliga begränsningar 25-49%

• Svåra begränsningar 50-95%

• Totala begränsningar 96-100%

Finns inte tillräcklig information för att bestäm- ma problem, svårigheter eller begränsningar kan ej specificerat användas.

Är ett livsområde inte aktuellt kan det markeras ej tillämpbart.

(Individens behov i centrum s. 68 Socialstyrelsen)

23. Framgår avsett funktionstillstånd (mål) enligt generiska skalan?

Det avsedda funktionstillståndet (målet) doku- menteras som ovan enligt bedömningsskalan ICF.

(Individens behov i centrum s. 69 Socialstyrelsen)

24. Framgår det hur behovet kan tillgodoses?

Stödjande/tränande innebär att individen på något sätt är med i genomförandet av insatsen.

Målet är att behålla eller stärka individens genomförande.

Kompenserande innebär att insatsen utförs åt individen. Målet blir att insatsen utförs så att individen kan uppleva delaktighet.

(Individens behov i centrum s. 125 Socialstyrelsen)

25. a) Framgår en förklarande text i de aktuella livsområdena?

Beskrivet funktionstillstånd och målformulering.

Utifrån vad som är viktigt för individen att uppnå inom de aktuella

livsområdena. Om avsett funktionstillstånd (målet) inte är överensstämmande för handläggare och individen behöver det framgå.

(Individens behov i centrum s. 66 Socialstyrelsen)

28. Framgår en övergripande målsättning?

Övergripande mål kan dokumenteras strukturerat med ett eller flera mål

Lämpligt att övergripande mål är överenskomna med individen.

(Individens behov i centrum s. 72 Socialstyrelsen)

(31)

19

Bedöma behov, forts:

Fråga Förtydligande

31. Framgår det om personen omfattas av någon av de tre personkretsarna (LSS)?

Första steget i bedömningen av rätten till insats enligt LSS. Bedömningen dokumenteras i fri text under egen rubrik.

Tillhörighet till personkrets dokumenteras också strukturerat enligt nedan:

1. tillhör personkrets 1 2. tillhör personkrets 2 3. tillhör personkrets 3 4. tillhör ej någon personkrets

(Individens behov i centrum s. 65 Socialstyrelsen)

(32)

Uppföljning:

Fråga Förtydligande

54. Framgår individens uppfattning om insatsens kvalitet?

Individens uppfattning om insatsens kvalité ingår i måluppfyllelsen. Om insatsen samtidigt är ett indirekt stöd eller avlösning för en

anhörig som vårdar/stödjer den närstående är det efter samtycke från individen betydelsefullt att inhämta information från den anhörige.

Uppföljningen kan bland annat omfatta frågor som bemötande och möjlighet att påverka genomförandet av insatsen. Behöver vara

fastställda svarsalternativ för att kunna följas upp på individnivå och gruppnivå.

(Individens behov i centrum s. 87–88 Socialsty- relsen)

55. Framgår den sammanvägda bedömningen av funktionstillståndet efter uppföljning?

Funktionstillståndet jämförs med det tidigare sat- ta målet. Det är betydelsefullt om beskrivningen och bedömningen görs med samma

förutsättningar som när målet bedömdes. Ingår eventuellt hjälpmedel eller innefattar bedömnin- gen en pågående insats

ska det dokumenteras. Det är viktigt att det framgår om handläggarens bedömning av funk- tionstillståndet skiljer sig

från individens uppfattning eller om individen inte har en egen uppfattning.

(Individens behov i centrum s. 86 Socialstyrelsen)

56. Framgår måluppfyllelsen i funktionstill- stånden och dokumenteras de strukturerat?

Måluppfyllelsen dokumenteras strukturerat med ja, nej eller delvis för varje nytt funktionstillstånd som ingår i uppföljningen.

(Individens behov i centrum s. 86–87 Socialsty- relsen)

57. Framgår måluppfyllelsen för det övergripande målet?

Den övergripande måluppfyllelsen kan som ovan dokumenteras med ja, nej eller delvis. Viktigt att dokumentera om individen

själv eller om annan person svarat.

(Individens behov i centrum s. 87 Socialstyrelsen)

(33)
(34)

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33765 Socialförvaltningen

Avdelningen stöd till barn, unga och vuxna Maria Bertilsson

Avdelningschef 0171-527 13

Maria.bertilsson@habo.se

Riktlinjer handläggning barn och unga Förslag till beslut

1. Socialnämnden beslutar att föreslagna riktlinjer för enheten barn och unga antas.

2. Socialnämnden beslutar att riktlinjerna gäller från och med 2020-12-09.

Sammanfattning

Riktlinjerna för handläggning barn och unga är nya, det har tidigare inte funnits riktlinjer för dessa ärenden.

Ärendet

Syfte med riktlinjer för handläggning och dokumentation av Barn- och ungdomsärenden är att fungera som en karta och vägledning för

handläggarna inom IFO. Dessa riktlinjer omfattar skyldigheter att utreda enskilda barns behov och att fatta beslut i sådana ärenden. All verksamhet ska vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning och i FN:s barnkonvention. I kommunens skyldigheter ligger att bedriva

basverksamheter av god kvalitet.

Ekonomiska konsekvenser och finansiering Riktlinjerna bedöms inte innebära en kostnadsökning.

Uppföljning

Samtliga styrdokument ska uppdateras minst vart fjärde år.

Beslutsunderlag

– Denna tjänsteskrivelse nr 33765, daterad 2020-11-17

– Riktlinjer för handläggning barn och unga nr 33764, daterad 2020-11-17 ______________

Beslut skickas till

Avdelningen stöd till barn, unga och vuxna

(35)

Antaget av Socialnämnden

Giltighetstid Tillsvidare, dock längst 4 år från antagningsdatum Dokumentansvarig Enhetschef

RIKTLINJER FÖR

Styr-

dokument

RIKTLINJER FÖR

Styr-

dokument

RIKTLINJER FÖR

Enheten för barn och unga,

socialtjänsten

(36)

Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Diarienummer SN 2020/00045 nr 33764

Gäller för Enheten för barn och unga, socialförvaltningen

(37)

RIKTLINJER 3(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

Innehåll Sida

1. Inledning 5 1.1 Syfte 5 1.2 Barnet 5

2. Avgränsning 5

3. Socialtjänsten 5

4. Barns juridiska ställning 6

4.1 Barns rätt att komma till tals 6

4.2 Ungdomars rätt att själva söka bistånd 6

4.3 Föräldrars rätt till insyn i socialnämndens uppgifter om deras barn 7

5. Utredningsförfarande 7

5.1 Förhandsbedömning 7

5.2 Utredning 8

6. Insatser 9

6.1 Vårdplan 10

6.2 Utforma och genomföra uppdrag för öppenvårdsinsats 10 6.3 Utforma och genomföra uppdrag för placering 10

6.4 Uppföljning av placering 10

6.4.1 Övervägande 11

6.4.2 Omprövning 11

6.5 Vårdkostnader 11

6.6 Uppföljning efter avslutad placering/utredning 11

7. Vårdnadsöverflytt 11

(38)

RIKTLINJER 4(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

7.1 Egenavgifter 12

7.2 Nämndens ersättning till de särskilt förordnade vårdnadshavarna 12 7.3 Nämndens stöd till tidigare familjehem 13

8. Vård med stöd av LVU 13

8.1 Omedelbart omhändertagande 13

8.2 Ansökan om vård 14

8.3 Andra beslut enligt LVU 14

8.3.1 Flyttningsförbud 14

8.3.2 Placeringsbeslut enligt 11§ LVU 14

8.3.3 Umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort 14

9. Unga lagöverträdare 14

9.1 Yttrande 14

9.2 Socialnämndens skyldighet att underrätta åklagaren 15

9.3 Ungdomstjänst 15

10. Överflytt av ärende till annan kommun 15

Håbo kommuns styrdokumentshierarki 2

1. Inledning 5

2. Avgränsning 5

(39)

RIKTLINJER 5(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

1. Inledning 1. Inledning

1.1 Syfte

Syfte med riktlinjer för handläggning och dokumentation av Barn- och ungdomsärenden är att fungera som en karta och vägledning för handläggarna inom IFO. Dessa riktlinjer omfattar skyldigheter att utreda enskilda barns behov och att fatta beslut i sådana ärenden.

All verksamhet ska vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning och i FN:s barnkonvention. I kommunens skyldigheter ligger att bedriva basverksamheter av god kvalitet.

1.2 Barnet

Med ”barn” avses i det följande individer i åldersspannet 0-18 år. Barns bästa ska tillgodoses och barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade. Barn under 18 år företräds av sin vårdnadshavare. Vid alla viktiga beslut som rör barnet ska samråd ske med

vårdnadshavaren. Samråd ska alltid ske vid upprättande av planer och åtgärdsprogram för enskilda barn och samtycke skall som regel inhämtas vid beslut om individuella insatser.

2. Avgränsning

Riktlinjen berör utredning och beslutsfattande rörande insatser enligt Socialtjänstlagen för barn och unga. Den yrkesgrupp inom socialtjänsten i Håbo kommun som utifrån

socialtjänstlagen genomför dessa utredningar kallas socialsekreterare. Dokumentet om riktlinjer vänder sig till kommunens socialsekreterare som vägledning i arbetet och syftar samtidigt till att skapa en likställighet i bedömningar utifrån den lokala politiska viljan. I Håbo kommun utgår arbetet även ifrån den lokala värdegrunden att alla som kommer i kontakt med sociala verksamheter i Håbo kommun har rätt till ett professionellt bemötande präglat av vänlighet, finkänslighet, ödmjukhet, respekt och omtanke. Barn, ungdomar och deras familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att ställa krav på den professionelles kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Ett beslut om bistånd enligt SoL ska föregås av en utredning. Beslut om bistånd sker individuellt och riktlinjen kommer således ej att innehålla specifika grunder för olika former av beslut.

3. Socialtjänsten

Socialnämnden är det samhällsorgan som i lag ålagts ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och för skydd och stöd till barn och ungdomar i utsatta livssituationer.

Socialnämndens barn- och ungdomsverksamhet förutsätts bestå av uppsökande verksamhet för socialt utsatta grupper; allmän, grupporienterad och enskild prevention samt individuella insatser riktade till enskilda barn och familjer. Socialtjänsten ska verka för att undanröja sådana missförhållanden i barns miljö, som kan innebära risk för skadlig påverkan på den personliga och sociala utvecklingen. Arbetet och resursfördelningen vid socialförvaltningen och andra aktuella enheter ska lokalt göra det möjligt för socialtjänsten att:

(40)

RIKTLINJER 6(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

 verka för att barn växer upp under gynnsamma förhållanden

 identifiera de barn som behöver skydd och stöd, med iakttagande av barns och familjers rättssäkerhet

 utreda barns behov av individuella insatser,

 verkställa beslut om stöd, vård och behandling,

 bereda barn som tagits om hand för vård, god vård och fostran,

 följa upp resultat och effekter av vården i samverkan med andra myndigheter och organisationer

Socialnämndens ansvar understryks vidare av bestämmelserna om andra myndigheters och befattningshavares anmälnings- och uppgiftsplikt till socialnämnden. I familjerättsliga avseenden har lagstiftaren ålagt socialnämnden ett ansvar för att, t ex ta initiativ till överflyttning av vårdnad om barn.

Socialnämndens ansvar för att förhindra att barn utvecklas ogynnsamt innebär ingen inskränkning i andra huvudmäns åligganden.

4. Barns juridiska ställning

Barn företräds av sin/a vårdnadshavare i t ex mål och ärenden enligt föräldrabalken (FB).

Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I samband med föräldrars skilsmässa ska barnets åsikter tas tillvara, vilket sker vid

socialnämndens vårdnadsutredningar/ställningstagande inför godkännande av avtal mellan vårdnadshavare. Barn som inte har vårdnadshavare i Sverige företräds av god man.

4.1 Barns rätt att komma till tals

Barn som fyllt 15 år har partsställning i mål och ärenden enligt SoL och LVU som rör barnet. Det innebär bl.a. att ett barn över 15 år själv kan överklaga ett beslut. Är barnet däremot under 15 år har det ingen möjlighet att själv föra talan. I de rättsliga mål där barnet erhåller ett offentligt biträde skall denne föra barnets talan samt överklaga beslut.

När det gäller mål om vårdnad, umgänge, adoption och namn har socialnämnden ansvar för att bevaka att hänsyn tas till barnets vilja. Den som utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge ska försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den till domstol, alternativt väga in den i ställningstagandet till godkännande av avtal mellan vårdnadshavarna.

4.2 Ungdomars rätt att själva söka bistånd

Ungdomar som fyllt 15 år har rätt att själva föra talan i mål eller ärenden enligt SoL och LVU. Den unge kan under vissa förutsättningar själv ansöka om och få bistånd även om vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen. Bistånd i form av placering utom det egna hemmet kan dock inte beslutas om vårdnadshavaren motsätter sig det. Vård utan

vårdnadshavarens samtycke förutsätter beslut enligt LVU.

(41)

RIKTLINJER 7(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

Bistånd i form av kontaktperson, stödsamtal eller liknande efter ansökan av vårdnadshavare kan inte beviljas utan den unges samtycke.

4.3 Föräldrars rätt till insyn i socialnämndens uppgifter om deras barn

Vårdnadshavare har som regel rätt att ta del av uppgifter som rör deras barn. Eftersom vårdnadsrätten uttunnas med barnets stigande ålder, har vårdnadshavaren inte alltid rätt att ta del av sekretesskyddade handlingar rörande barnet. Barnet kan ha uppnått sådan ålder, att det kan anses ha berättigat intresse av integritet gentemot föräldrarna. Då barnet har nått en viss mognad och utveckling anses vårdnadshavaren inte längre kunna göra anspråk på att få veta vad barnet har berättat för t ex en socialsekreterare. Det blir här fråga om en bedömning där man måste fästa avgörande betydelse vid karaktären av den sekretesskyddade uppgiften samt den mognadsnivå barnet uppnått. Sekretessen mellan en underårig och dennes

vårdnadshavare är reglerad i Offentlighet och sekretesslagen (OsL).

5.UTREDNINGSFÖRFARANDE 5.1 Förhandsbedömning

En förhandsbedömning ska genomföras inom 14 dagar och därefter ska beslut fattas om utredning enligt 11 kap 1§ SoL ska inledas eller ej. En förhandsbedömning är den

bedömning av en anmälan eller information på annat sätt som avgör om socialtjänsten ska inleda utredning eller inte. En förhandsbedömning kan omfatta följande tre delar:

skyddsbedömning, genomgång av tidigare kännedom samt kontakter.

Omedelbar skyddsbedömning

När en anmälan inkommer ska socialtjänsten genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Det kan handla om behov av skydd som beror på föräldrarnas förmåga, faktorer o familj och miljö eller barnet eller den unges egen situation och utveckling. Skyddsbedömningen kan leda till att en utredning behöver inledas

omgående.

Socialtjänstens kännedom

Som underlag i förhandsbedömningen får socialtjänsten ta del av det som tidigare är känt om barnet inom den egna socialtjänsten. Om det är möjligt bör socialtjänsten ta del av tidigare inkomna anmälningar om barnet som inte lett till utredning då denna information kan ge ytterligare vägledning i om man ska inleda utredning eller inte.

Kontakter under förhandsbedömningen

Under förhandsbedömningen kan socialtjänsten kontakta den eller de personer som anmälan rör för att ytterligare undersöka om anmälan kan medföra åtgärder från nämnden. Om en anmälan behöver förtydligas kan en förnyad kontakt tas med anmälaren. Ett anmälningsmöte som sker under förhandsbedömningen kan ge viktig information och utgöra en del av det underlag som bedöms.

Beslut om att inleda utredning

Utifrån informationen som inhämtats under förhandsbedömningen ska socialtjänsten fatta ett beslut om utredning ska inledas eller inte. Förhandsbedömningar genomförs även gällande

(42)

RIKTLINJER 8(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

ansökningar men om den som ansöker vidhåller sin ansökan så ska utredning inledas. Beslut enligt delegation.

Vid misstanke om våld/övergrepp

Om det inkommer en anmälan där det framkommer misstanke om våld eller övergrepp ska ytterligare aspekter övervägas. Samråd bör genomföras med Barnahus i Uppsala då

socialtjänsten ska ta ställning till om en polisanmälan ska göras. Om polisanmälan görs ska utredning inledas och samråd ska ske med polis/åklagare innan kontakt tas med familjen.

Om åklagare anser att socialtjänsten ska avvakta kontakt med familjen för att inte störa deras förundersökning ska socialtjänsten ta hänsyn till detta men ett barns behov av skydd går ALLTID före en eventuell polisutredning.

(Se rutin förhandsbedömning samt rutin för misstanke om våld mot barn).

5.2 Utredning

Utredning inleds enligt 11 kap 1§ SoL och utredning ska inledas om det kan föranleda någon åtgärd från socialtjänsten. Om det ej finns samtycke till utredning kan socialtjänsten ändå inleda utredning med stöd av 11 kap 2§ SoL. En utredning ska genomföras och färdigställas skyndsamt och den ska vara klar senast inom 4 månader. Det kan i vissa ärenden finnas skäl till att utredningstiden behöver förlängas. Om utredningen ej är klar och det enligt lag finns skäl till förlängning ska beslut om detta fattas. Beslut enligt delegation.

Utredningsarbetet innehåller flera olika steg: planera utredning, inhämta uppgifter, bedöma behov och förutsättningar för olika beslut samt sammanställa beslutsunderlag. Parallellt med dessa steg ingår även planera och samverka. Det utredningsverktyg som används är BBiC, (barns behov i centrum).

Planera utredning

Varje utredning inleds med en planering över vad som ska klargöras i utredningen och hur detta är tänkt att gå till. När utredningen planeras är det viktigt att barnets skyddsbehov står i centrum. Planeringen ska besvara följande:

 Vad ska utredas, (Utredningens frågor)

 Hur ska svaren hittas? (Planering av utredningens genomförande)

Socialtjänsten bör planera utredningen i nära samråd med barnet utifrån dennes ålder samt med barnets vårdnadshavare. I planeringen av utredningen går det att använda BBiC- triangeln som utgångspunkt, både för att informera vad som är generellt viktigt i en

barnavårdsutredning samt för att diskutera vad som är relevant i det aktuella fallet. I det fall utredningen avser ensamkommande barn ska samverkan ske tillsammans med barnet och dennes god man.

Frågorna i utredningen syftar till att vägleda utredningsarbetet för att kunna bedöma om barnet behöver stöd eller skydd eller om familjen behöver stödjande insatser.

Inhämta uppgifter

(43)

RIKTLINJER 9(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

Information i utredningen inhämtas utifrån en bedömning om vad som anses vara relevant.

Samtal sker med barn och deras föräldrar. Referenspersoner används ofta i utredningar och det är någon som känner barnet och familjen privat. En sakkunnig i utredningen är någon som uttalar sig i sin yrkesroll, exempelvis personal på förskola/skola eller en skolsköterska.

Under utredningen kan socialtjänsten även konsultera sakkunniga med medicinsk kompetens. Kontakt kan då till exempel tas med BVC, elevhälsan eller tandvårdsklinik.

Ytterligare ett sätt att inhämta information till utredningen är att se till vad som sedan tidigare är känt om barnet och dennes familj. Om en förhandsbedömning tidigare gjorts på barnet eller om det finns en tidigare gjord utredning är det i regel viktigt att gå igenom den dokumentationen. Det är inte meningen att en familj som haft kontakt med socialtjänsten tidigare ska behöva lämna samma uppgifter igen. Å andra sidan behöver man dock vara uppmärksam på förändringar så att inte gamla uppgifter per automatik betraktas fortfarande gälla. Konsultation kan även ske med annan enhet inom socialförvaltningen, till exempel om barnets föräldrar har svårigheter ekonomiskt eller om de har en missbruksproblematik.

Bedöma behov och förutsättningar för olika beslut

Efter att uppgifter har inhämtats, ska det insamlade materialet bedömas. Med hjälp av analysen ska handläggare klargöra barnets behov och besvara utredningens frågor.

Socialtjänsten ska här även dokumentera hur barnets bästa har beaktats. Bedömningsarbetet i BBiC sker i olika steg:

 Bedömning av risk

 Bedömning av behov

 Bedömning av mottaglighet

I bedömningen av insatser ska principen om barnets bästa vara avgörande. Om

socialtjänstens uppfattning går isär med föräldrarna och barnet/ungdomens åsikter ställer det stora krav på socialtjänsten för att hitta framkomliga vägar för fortsatt samarbete med familjen. Detta kan ibland innebära att en insats behöver genomföras mot någons vilja.

Sammanställa beslutsunderlag

BBiC:s beslutsunderlag används i alla utredningar, oavsett om utredningen är inledd utifrån ansökan eller anmälan. Socialtjänsten ska innan beslut fattas kommunicera beslutsunderlaget till vårdnadshavare samt den unge. Kommuniceringen kan gå till på flera sätt med den unge och socialtjänsten behöver anpassa detta till den unges ålder och mognad. Hur och när beslutsunderlaget är kommunicerat ska dokumenteras i journal.

6. INSATSER

Nämnden ska genomföra utredning för att komma fram till om det finns behov av stöd för barn, unga och deras familjer. Det är individens behov som ska styra utformningen av dessa insatser och det är nämnden som tillsammans med den enskilde kommer fram till dessa behov. Nämnden har en målsättning att arbeta aktivt med insatser på ”hemmaplan” samt förebyggande arbete. Effekten det kan få för barnet, ungdomen och dennes familj är det nämnden sett är mest hållbart på sikt. Rutiner för hur detta ska gå till skapas mellan

(44)

RIKTLINJER 10(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

myndighetsdelen och öppenvårdsdelen. I specifika fall kan andra typer av insatser komma på tal och hur dessa utformas och genomförs beskrivs nedan.

6.1 Vårdplan

I de fall barnet behöver insatser i form av placering, ska en vårdplan tas fram. De behov som är synliga i analysen ska tydliggöras i uppföljningsbara mål. Dessa mål ska i BBiC beskrivas på tre nivåer. Det är dels på en övergripande nivå, där placeringens förmodade omfattning och inriktning bör framgå och dels på en detaljerad nivå, där målen konkretiseras. I BBiC görs konkretiseringen genom att mål formuleras under alla eller några av barnets fyra utvecklingsområden. Målen ska peka på den önskade förändringen.

I vårdplanen kan socialtjänsten också beskriva om vårdnadshavarna ska få något stöd för att placeringen ska fungera.

6.2 Utforma och genomföra uppdrag för öppenvårdsinsats

Efter att beslut har fattats om en insats är det dags att mer i detalj planera på vilket sätt insatsen ska genomföras. Detta berör två olika steg, utforma uppdrag och genomföra uppdrag.

Att utforma ett uppdrag: De mål som socialtjänsten formulerade i analysen ska tillgodoses med hjälp av insatser. Hur det ska ske ska beskrivas i form av ett uppdrag som lämnas till utföraren. Det är lämpligt att uppdraget har sin utgångspunkt i de centrala behov som

beskrivits i beslutsunderlagets analys. Målen ska beskriva den önskade förändringen och kan handla om ett eller flera behovsområden.

Att genomföra uppdrag: Hur en beslutad insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas hos utföraren. Genomförandeplanen bör upprättas med utgångspunkt från den beslutande nämndens uppdrag till utföraren. Ansvaret att upprätta en genomförandeplan ligger i vissa fall kvar hos den beslutande nämnden. Det gäller till

exempel beslut om insats i form av kontaktperson och kontaktfamilj då utförare vanligtvis är

”lekmän”.

6.3 Utforma och genomföra uppdrag för placering

När beslut fattats om att ett barn ska placeras behöver planeringen förtydligas och

konkretiseras. De mål som socialtjänsten formulerade i analysen och i barnets vårdplan ska tillgodoses med hjälp av insatser. Planeringen konkretiseras därför ytterligare i en

genomförandeplan. Syftet med genomförandeplanen är att bidra till att vården planeras, bedrivs målinriktat och följs upp. När det genomförs en placering i familjehem så ansvarar socialtjänsten för att genomförandeplanen upprättas och att detta sker i samråd med barnet, den unge, vårdnadshavare samt familjehemmet. När det gäller placering i familjehem så har socialtjänsten även här ett ansvar i att en genomförandeplan upprättas men detta kan

delegeras till det HVB-hem placeringen sker på.

6.4 Uppföljning av placering

Genom att följa upp placeringen ska socialtjänsten säkerställa att vården är rättssäker och trygg samt att den utgår från barnets behov. Uppföljningen ska även ge underlag till

överväganden och omprövningar av vården. Uppföljningen ska utgå från de uppsatta målen i genomförandeplanen och den ska innehålla:

(45)

RIKTLINJER 11(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

 Kontroll av att beslutade insatser har genomförts.

 Utvärdering av resultatet av insatserna.

 Eventuella förslag på andra insatser.

Uppföljningen ska ske genom regelbundna besök i familjehem eller på HVB-hem. Det ska genomföras samtal med barnet, den unge, familjehemsföräldrar, personal på HVB-hem samt samtal med vårdnadshavare. Socialsekreteraren ska följa upp vården vid minst fyra tillfällen per år och det ska vara en särskilt utsedd socialsekreterare som gör dessa uppföljningar.

Enskilda samtal med barnet/den unge ska alltid erbjudas.

Minst var sjätte månad ska vården övervägas eller omprövas.

6.4.1 Övervägande

Övervägande används för vård både enligt 4 kap 1§ SoL samt för vård enlig 2§ LVU, de så kallade miljöfallen. Övervägandet ska beskriva barnets situation och utveckling under placeringstiden. Övervägandet ska innehålla en kort bakgrund för att ge en bild av anledningen till vården. Övervägandet redogör sedan för barnets utveckling samt en kort beskrivning av vårdnadshavarens situation samt dennes inställning till vården. Det finns även utrymme i övervägandet för en redogörelse från den som vårdar barnet. Handläggare bör i övervägandet beskriva möjligheten till återförening med de biologiska föräldrarna, vårdnadsöverflytt alternativt fortsatt placering. I de fall barnet bott i samma familjehem i mer än tre år bör en överflyttning av vården övervägas.

6.4.2 Omprövning

Omprövning används vid omprövning av vård enligt 3§ LVU, de så kallade beteendefallen.

Det kan också användas när vården av någon annan anledning ska omprövas, exempelvis om en vårdnadshavare eller den unge, om den fyllt 15 år, begärt att vården ska upphöra.

Omprövningen ska beskriva barnets situation och utveckling sedan beslut om vård eller senaste omprövning av vården. Dokumentationen bör beskriva möjligheten att låta vården avslutas alternativt övergå till vård enligt SoL.

6.5 Vårdkostnader

Barnets föräldrar har skyldighet att efter förmåga bidra till samhällets vårdkostnader för barnet. När beslut om vård utom hemmet fattas ska därför socialnämnden utreda om föräldrarna kan bidra. Se särskilda riktlinjer.

6.6 Uppföljning efter avslutad placering/utredning

Om oro för barn kvarstår efter avslutad placering eller utredning kan socialtjänsten besluta om att barnets situation ska följas upp. Beslut fattas enligt 11 kap 4a, b §§ samt enligt delegationsförteckning.

7. VÅRDNADSÖVERFLYTT

När ett barn eller ungdom har varit placerad i sitt familjehem i mer än tre år ska det övervägas om socialtjänsten hos Tingsrätten ska ansökan om en vårdnadsöverflytt.

(46)

RIKTLINJER 12(15)

Datum Vår beteckning

2020-11-17 SN 2020/00045 nr 33764

Vårdnaden om barn kan under vissa förutsättningar flyttas från barnets biologiska föräldrar till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (härefter kallad vårdnadshavaren).

Bestämmelserna om detta finns i 6 kap. föräldrabalken (FB), där det stadgas att vid

långvarig vård i familjehem (6 kap. 8§ FB), vid varaktigt hinder att utöva vårdnaden (6 kap.

8a§ FB) samt om en eller båda föräldrarna avlidit (6 kap. 9§ FB) så kan nämnden begära överflytt av vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

En grundtanke i familjehemsvården är att ett placerat barn ska kunna återvända till det egna hemmet, en placering ska därför inte pågå längre än nödvändigt. Under placeringen kan dock en så stark anknytning mellan barnet och familjehemsföräldrarna ha utvecklats att det är bäst för barnet om det får stanna kvar. Barnets behov av stabila och trygga

uppväxtförhållanden är här det centrala. Det innebär att en vårdnadsöverflyttning alltid ska bedömas främst utifrån barnets behov, även om de biologiska föräldrarnas situation har ändrats sedan placeringen inleddes.

Nämnden ska, med stöd av 6 kap. 8§ socialtjänstlagen (SoL) och 13§ lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt bestämmelserna i 6 kap. 8§ FB när ett barn varit placerat i tre år (från det datum placeringen verkställdes). En ansökan om överflyttning av vårdnaden kan även övervägas inom kortare tid än tre år om det finns särskilda skäl för detta. Särskilda skäl kan exempelvis vara långvarig fängelsevistelse, grova och uppenbara brister i omsorgen om barnet eller långvarigt missbruk.

Syftet med en överflyttning av vårdnaden är att skapa bättre möjligheter för kontinuitet och trygghet i vården. För att bestämmelsen ska tillämpas krävs i allmänhet att barnet har fått en sådan stark anknytning till sitt nya hem att barnet uppfattar det som sitt eget samt att en återförening av barn och föräldrar ter sig helt orealistisk.

Ansvarig socialsekreterare gör en första bedömning om det finns förutsättningar att flytta vårdnaden. Bedömningen görs utifrån handläggarens vetskap om barnet och dess situation. I ett tidigt skede ska familjehemsföräldrarna/den tilltänkte vårdnadshavaren ges information om vad ett sådant åtagande innebär så att de kan ta ställning till om de vill åta sig uppdraget.

Om personen/personerna i fråga inte vill åta sig uppdraget kan en vårdnadsöverflyttning inte bli aktuell.

Beslutet om att ansöka hos tingsrätten om vårdnadsöverflyttning ska fattas av nämnden och kan inte delegeras till utskott eller tjänstemän.

7.1 Egenavgifter

I och med att vårdnaden flyttats och placeringen inte längre pågår ska inte nämnden kräva barnets föräldrar på ersättning enligt 8 kap. 1§ SoL. Föräldrarna ska underrättas om detta och informeras om sin skyldighet att istället betala underhållsbidrag till vårdnadshavaren alternativt ersättning till Försäkringskassan som återbetalning för underhållsstöd.

7.2 Nämndens ersättning till de särskilt förordnade vårdnadshavarna

En särskilt förordnad vårdnadshavare har ingen försörjningsskyldighet för barnet. Nämnden har därför rätt att fortsätta betala vårdnadshavaren skälig ersättning. Detta framgår av 6 kap.

11§ SoL och gäller oavsett om familjehemsplaceringen skett med stöd av SoL eller LVU.

References

Related documents

Vi tillstyrker förslaget om att det bör finnas en regeringsnära utvecklingsmiljö, en arena, för att kunna överväga och identifiera eventuella lösningar på komplexa

Vård- och omsorgsnämndens driftsbudgetram för 2020 uppgår till netto 1 162,7 miljoner kronor.. Det är en ökning med 22 miljoner kronor jämfört med 2019, varav 10 miljoner

Marianne Ahlqvist (SPF) har en övrig fråga om nytt särskilt boende 2017 samt om ett trygghetsboende också kan byggas intill det nya särskilda boendet. Pia Andersson informerar om

Skolinspektionen anser att det inte framgår med tydlighet om det skydd med sekretess och tystnadsplikt som finns idag är tillräckligt samt tillräckligt tydligt reglerat för att

Bryant och Milsom (2005) har kommit fram till att det finns för få studier gjorda när det gäller specifikt skolkuratorer som enskild grupp och deras inställning till att anmäla när

Problemet är dock inte väl utforskat så därför är det av vikt att vidare undersöka faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan

Anmälan barn som far illa Sida 1 (3) Ifylld blankett undertecknas och skickas till:.. Vellinge kommun 235

Med detta sagt menar författarna inte att det på något som helst sätt blir en okomplicerad process bara för att den underlättas av kommunikation, mer att den går att göra