Ta fram en plan för att fortsätta må bra

(1)

“ När mina tankar börjar rusa vet jag att ett återinsjuknande är på väg.

Oftast börjar jag dricka mycket när jag har maniska besvär. Jag tror att det beror på att suget återkommer när jag är uppe i varv. Om jag kan ligga steget före besvären kan jag förhindra återinsjuknande. ”

Ta fram en plan för att fortsätta må bra

Förbättrad sjukdomshantering och återhämtning

MODUL 10

— CARMEN V., mamma och egenföretagare under återhämtning från alkoholberoende och bipolär sjukdom

(2)

Stress

+

Socialt stöd Hanteringsstrategier

för stress och besvär

Återhämtnings- strategier

• Sträva efter mål.

• Ha kunskap om psykisk ohälsa och drog- och alkohol- användning.

• Ha en hälsosam livsstil.

• Ha en plan för att må bra och förhindra försämring och återinsjuknande.

Psykisk ohälsa och försämring/

återinsjuknande

Beroende och återfall med

alkohol eller droger

Biologisk sårbarhet

Medicinering Strategier för att avstå droger och

alkohol

Stress-sårbarhetsmodellen

för psykisk ohälsa och beroende

(3)

Vad gör du för att fortsätta må bra?

Har det hänt att dina psykiska besvär har blivit bättre för att sedan komma tillbaka eller bli sämre? Vad kan ha bidragit till

försämringen/återinsjuknandet?

Har du någonsin slutat dricka eller använda droger för att sedan börja igen? Vad kan ha bidragit till återinsjuknandet?

Hur kan du vara hjälpt av att ta fram en plan för att fortsätta må bra och undvika återinsjuknande?

Ämne 1: Minska försämring och återinsjuknande och fortsätta må bra Ämne 2: Skapa din psykiska hälsoplan

Ämne 3: Skapa din hälsoplan för alkohol- och droganvändning Ämne 4: Tillämpa din hälsoplan i praktiken

Här är formatet för varje session av IMR:

1. Gå igenom den senaste sessionen.

2. Kontrollera hemuppgift mål

drog- och alkoholanvändning psykiska besvär

Frågor för att komma igång:

Vi ska ta upp 4 ämnen i den här modulen:

Kom ihåg, gör en agenda:

(4)

Ämne 1 Minska risk för

återinsjuknande och fortsätta må bra

Under hela IMR har du fått lära dig olika sätt att må bra och nå dina mål. I den här modulen får du lära dig olika sätt att minska risken för försämring av psykiska besvär och återinsjuknande i psykisk sjukdom och för återfall i drog- och alkoholanvändning.

Att förhindra återinsjuknande och fortsätta må bra kan hjälpa dig att få ut mer av livet och nå dina mål.

Under den här sessionen ska vi ta upp fyra viktiga teman som hjälper dig att minska risken för försämring av besvär vid psykisk ohälsa eller drog- och alkoholanvändning:

Vad är ett återinsjuknande?

Vad är en hälsoplan?

Psykisk hälsoplan

Hälsoplan för alkohol- och droganvändning

Vart och ett av dessa teman kommer att beskrivas mer detaljerat under det här ämnet.

Vad är ett återinsjuknande?

Det finns två olika typer av återinsjuknande i psykisk sjukdom. Den första typen innebär att psykiska besvär återkommer och stör förmågan att fungera i vardagen, till exempel att ta hand om sig själv, sköta sitt jobb eller ha sociala relationer. Den andra typen av återinsjuknande innebär att ihållande psykiska besvär blir värre och gör det svårt att fungera i vardagen.

DET VIKTIGASTE

Återinsjuknande i psykisk sjukdom inne bär att

en persons sätt att fungera påverkas a v att de

psykiska besvären återkommer eller blir värre.

(5)

Ett återfall i beroende innebär att man under en tid har avstått från att dricka eller använda droger men sedan börjar igen. Ordet ”misstag” används ibland när en person som slutat dricka eller använda droger ändå gör det en eller ett par gånger, men därefter återgår till sin avhållsamhet innan de upplever några negativa effekter.

Återinsjuknande i psykisk sjukdom kan bidra till återfall av drog- och alkoholanvändning och vice versa. Därför är det viktigt att lära sig hur man förebygger båda typerna av återfall.

Vad är en hälsoplan?

En hälsoplan är en personlig plan som du skapar med stöd av andra och som innehåller viktig information och strategier som kan hjälpa dig att fortsätta må bra och undvika återinsjuknande. Om du lär dig att känna igen dina tecken på att en försämring kan vara på gång och identifierar och övar på strategier för att bemöta dessa tecken kan du minska risken för återinsjuknande. Det finns fyra mål med att skapa en hälsoplan:

Att förstå vanliga orsaker till återinsjuknande i psykisk sjukdom och återfall i drog- och alkoholanvändning.

Att utveckla strategier för att förebygga eller bemöta vanliga orsaker till återinsjuknande.

Att lära dig känna igen varningssignaler om att du löper risk för försämring av besvär vid psykisk ohälsa och återinsjuknande eller återfall i beroende.

Att utveckla strategier som du kan använda för att bemöta varningssignalerna.

ÄMNE 1 Minska risk för återinsjuknande och fortsätta må bra

DET VIKTIGASTE

Återfall av drog- o ch

alkoholanvändning innebär att någon s om

har slutat använda alkohol eller droger börjar igen.

Prata om det

Har du någonsin upplevt en försämring av psykiska besvär och återinsjuk- nande? Vad hände då?

Har du någonsin slutat dricka eller använda droger för att sedan börja

(6)

Det finns två typer av hälsoplaner. Prata med din IMR-handledare om din återhämtning och bestäm vilken typ av plan som passar dina behov just nu: en plan för att fortsätta må bra och förhindra försämring av psykiska besvär och återinsjuknande eller en plan för att förhindra återfall av drog- och alkoholanvändning – eller både och. Om du inte upplever några psykiska besvär, eller om besvären är hanterbara, kan du skapa en plan för att fortsätta må bra och minska risken att besvären återkommer eller förvärras. Om du inte använder alkohol eller andra droger just nu kan du skapa en plan för att fortsätta må bra och förhindra att du börjar med alkohol eller droger igen. Du kan skapa en plan i taget eller båda på en gång. Med en plan för att fortsätta må bra blir det lättare att nå dina mål genom att du förebygger återfall och sjukhusvistelser.

Den här modulen innehåller två planer för att fortsätta må bra: en psykisk hälsoplan och en hälsoplan för alkohol- och droganvändning. Varje plan består av tre delar:

Psykisk hälsoplan

DEL 1:

Förebygga vanliga orsaker till försämring och återinsjuknande

DEL 2:

Vara medveten om varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom

DEL 3:

Bemöta varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom

Hälsoplan för alkohol- och droganvändning

DEL 1:

Förebygga vanliga orsaker till återfall

DEL 2:

Vara medveten om varningssignaler för återfall i alkohol- och droganvändning

DEL 3:

Bemöta varningssignaler för återfall i alkohol- och droganvändning

DET VIKTIGASTE

En hälsoplan ä r ett av de bä sta sätten att förhindra åte rinsjuknande i psykisk sjukdom

eller återfall i d rog- och alko holanvändnin g.

(7)

I den här modulen kan du ta hjälp av allt det du har lärt dig hittills under IMR när du gör din plan för att fortsätta må bra. När du har en sådan plan färdig kan du ägna mer tid åt att jobba på dina mål. Idag får du börja arbeta med dina egna planer för att fortsätta må bra, tillsammans med din behandlare. Medan du läser igenom modulen kan du fylla i din plan en del i taget. I slutet av modulen kommer du att ha minst en färdig plan: en psykisk hälsoplan, en hälsoplan för alkohol- och droganvändning eller båda delarna.

Exempelplaner

Innan du börjar med din plan kan det vara bra att titta på några exempel. Karl har fyllt i en psykisk hälsoplan och en hälsoplan för alkohol- och droganvändning.

Karl började röka mycket marijuana när han var student. Vid två tillfällen när han rökt mycket blev han förvirrad och paranoid och fick läggas in på sjukhus. Han fortsatte att använda stora mängder av drogen. Han har också utvecklat PTSD efter ett rånförsök för tre år sedan och har fortfarande besvär, bland annat flashbacks. Han får behandling både för sin psykiska sjukdom och sin marijuanaanvändning. Nu hoppas han på att få jobb i en järnhandel och måste vara ”ren” för att kunna nå det målet. Han har varit avhållsam under den senaste månaden.

Karl har fyllt i en psykisk hälsoplan och en hälsoplan för alkohol- och droganvändning.

Du hittar hans planer på de följande sidorna.

Titta igenom Karls planer och prata med din behandlare om vad du tycker. Du kommer att

Prata om det

Tänk på din återhämtning från psykisk sjukdom. Hur kan en psykisk hälsoplan hjälpa dig att göra framsteg mot dina mål?

Tänk på din återhämtning från alkohol eller droger. Hur kan en hälsoplan för alkohol- och droganvändning hjälpa dig att göra framsteg mot dina mål?

Prata med din behandlare om vilka planer du vill jobba med i den här modulen.

(8)

DEL 3. Plan för att bemöta varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom Vanlig orsak Vad jag kan göra för att förhindra den här orsaken:

Har svårt att hantera höga stressnivåer Tar inte mediciner regelbundet Använder alkohol

eller droger Se min hälsoplan för alkohol- och droganvändning.

EXEMPEL:

Karls psykiska hälsoplan

DEL 1. Förebygga vanliga orsaker till återinsjuknande i psykisk sjukdom

DEL 2. Vara medveten om varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom Mina viktigaste varningssignaler är:

A. Tillbringar mycket tid ensam i mitt rum B. Har starka minnen av att bli rånad

C. Är extra medveten om människorna bakom mig när jag står i kö

Åtgärdssteg Detaljer för åtgärdssteget:

1. Kontakta läkaren eller annan person i behandlingsteamet.

2. Söka socialt stöd.

3. Använda hanteringsstrategier.

4. Om jag använder alkohol eller andra droger ska jag sluta eller dra ner.

Öva på avslappnad andning när jag går hemifrån.

Promenera med min hund varje dag.

Ringa till min syster Anna när jag är extra stressad.

Gå till min PTSD-stödgrupp.

Ringa till min syster och föreslå en fika.

Ha en post-it-lapp på badrumsspegeln som påminnelse.

Telefon till dr Larsson: 33 44 55 Kristelefon: 66 77 88

När jag får minnen av rånet ska jag påminna mig själv om att det är normalt. Lyssna på min avslappningsmusik och andningsappen på mobilen.

Inte umgås med vänner som röker på. Göra mig av med all marijuana jag har hemma.

(9)

DEL 3. Plan för att bemöta varningssignaler för återfall av alkohol- eller droganvändning Vanlig orsak Vad jag kan göra för att förhindra den här orsaken:

Har svårt att hantera höga stressnivåer

Situationer som involverar alkohol eller droger

Psykiska besvär som ångest, depression, hallucinationer eller flashbacks

EXEMPEL:

Karls hälsoplan för alkohol- och droganvändning

DEL 1. Förhindra vanliga orsaker till återfall av alkohol- eller droganvändning

DEL 2. Vara medveten om varningssignaler för återfall av alkohol- och droganvändning Mina viktigaste varningssignaler är:

A. Börjar tänka att ”ett litet bloss kan inte skada”

B. Tänker tillbaka på ”den gamla goda tiden” när jag drack och använde droger C. Struntar i att gå till stödgruppen

1. Söka socialt stöd från någon som stöder ditt beslut att inte använda alkohol eller droger.

3. Kontakta läkaren eller annan person i behandlingsteamet.

Bjuda hem min kompis Johannes på middag.

Gå till gymmet oftare när jag känner mig stressad.

Telefon till dr Larsson: 33 44 55 Kristelefon: 66 77 88

Inte umgås med vänner som jag ofta har druckit eller använt droger med (John, Theresa och Philip) och istället umgås mer med vänner som inte dricker eller tar droger (Karin och Bosse).

Öva på att säga nej om andra erbjuder mig droger eller alkohol och gå därifrån om de börjar använda. Be närstående att avstå alkohol och andra droger när vi träffas vid familjehögtider och liknande.

När jag får påträngande tankar om att bli rånad eller förföljd ska jag använda mig av mindfulness och lyssna på lugn musik. Jag ska påminna mig själv om att det här är ett vanligt besvär vid PTSD.

Ringa min sponsor Jessica om jag funderar på att dricka. Be Jessica eller någon annan stödperson att gå med mig på ett stödgruppsmöte.

När jag känner sug ska jag säga till mig själv: ”Jag kan ta mig igenom det här. Det kommer att gå över.” Använda mindfulnesstrategier för att låta suget komma och gå utan att bry mig alltför mycket om det.

(10)

Prata om det

Vad tyckte du var bra med Karls planer?

Hur tror du att hans planer för att fortsätta må bra kan underlätta hans återhämtning?

Har du själv någon gång haft en plan för att fortsätta må bra?

Hur använde du den i så fall?

(11)

Välj ett av följande alternativ att öva på, eller hitta på ett eget.

ALTERNATIV 1:

Prata med en stödperson om ditt senaste återinsjuknande eller återfall i alkohol- eller droganvändning.

Berätta att du ska göra upp en plan för att fortsätta må bra.

ALTERNATIV 2:

Visa Karls planer för en stödperson. Diskutera vilka delar var och en av er gillar bäst och vilka som kan fungera för dig.

Gör en plan för att öva hemma under veckan:

Vad jag ska göra När

Var

Med vem

Hemuppgift

Minska risk för återinsjuknande och fortsätta må bra

Målblad

Titta på ditt målblad. Vilket steg ska du arbeta på den här veckan?

För att slutföra det här steget kommer jag att använda följande plan:

När Var

“Man måste öva på saker för att bli bra

på dem!”

(12)

Det viktigaste

^•

Ämne 1

Minska risk för

återinsjuknande och fortsätta må bra

Återinsjuknande i psykisk sjukdom innebär att en persons sätt att fungera påverkas av att de psykiska besvären återkommer eller blir värre.

Återfall innebär att man under en tid har avstått från att dricka eller använda droger men sedan börjar igen.

En plan för att fortsätta må bra är ett av de bästa sätten att förhindra återinsjuknande i psykisk sjukdom eller återfall i drog- och alkoholanvändning.

(13)

Ämne 2

Skapa din psykiska hälsoplan

Under det här ämnet får du lära dig mer om vanliga orsaker till återinsjuknande i psykisk sjukdom. Du får också lära dig att känna igen och bemöta varningssignaler om att en försämring och ett återinsjuknande kan vara på gång. När du har slutfört det här ämnet kommer du att kunna fylla i en egen psykisk hälsoplan.

Under den här sessionen presenterar vi fem viktiga teman som hjälper dig att skapa en egen psykisk hälsoplan:

Min psykiska hälsoplan

Vilka är de vanligaste orsakerna till återinsjuknande i psykisk sjukdom?

Förebygga vanliga orsaker till återinsjuknande

Varningssignaler för återinsjuknande av psykisk sjukdom

Bemöta varningssignaler om att du kan vara i riskzonen för återinsjuknande

Dessa teman kommer att beskrivas mer detaljerat under det här ämnet.

Min psykiska hälsoplan

Under det förra ämnet fick du titta på Karls ifyllda psykiska hälsoplan. Nu är det din tur. Du ska få lära dig hur du kan förebygga återinsjuknande i psykisk sjukdom och använda den kunskapen till att skapa din egen plan för att fortsätta må bra. Du hittar en tom version av en psykisk hälsoplan på nästa sida. Ha formuläret nära till hands och fyll i det medan du läser igenom ämnet. Du kommer att få anvisningar om att fylla i en del i taget av planen.

(14)

DEL 3. Plan för att bemöta varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom.

Vanlig orsak Vad jag kan göra för att förhindra den här orsaken:

Har svårt att hantera höga stressnivåer

Tar inte mediciner regelbundet

Använder alkohol eller

droger Se min hälsoplan för alkohol- och droganvändning.

Min psykiska hälsoplan

DEL 1. Förebygga vanliga orsaker till försämring av psykiska besvär.

DEL 2. Vara medveten om varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom.

Mina viktigaste varningssignaler är:

A. _______________________________________________________________________

B. _______________________________________________________________________

C. _______________________________________________________________________

Min underskrift Datum Handledarens underskrift Datum

2. Söka socialt stöd.

4. Om jag använder alkohol eller andra droger ska jag sluta eller dra ner.

Namn:___________________________________________ Datum: __________________

___________________________________ ___________________________________

(15)

ÄMNE 2 Skapa din psykiska hälsoplan

De vanligaste orsakerna till återinsjuknande i psykisk sjukdom?

Det är viktigt att känna till de vanligaste orsakerna till återinsjuknande, så att du kan vidta åtgärder för att förhindra dem. Forskning har visat att det finns tre vanliga orsaker till återinsjuknande i psykisk sjukdom:

Svårigheter att hantera höga stressnivåer Att inte ta mediciner regelbundet

Att använda alkohol eller droger

Exemplen nedan visar olika människors erfarenheter av vanliga orsaker till återinsjuknande:

Tobbe märkte att han kände sig väldigt stressad när han var tvungen att inventera på jobbet.

Tidigare har han blivit deprimerad under inventeringsperioden, särskilt när han har missat att motionera regelbundet, vilket är ett av de bästa sätten för honom att hantera stress.

Susanne märkte att hon slutade ta sin medicin när hon mådde bättre och inte tyckte att hon behövde den längre. När hon slutade ta sin medicin kom hennes besvär tillbaka.

Leo märkte att hans röster kom tillbaka när han började röka marijuana igen.

DET VIKTIGASTE Tre vanliga orsaker till återinsjuknande i psykisk sjukdom är svårigheter att hantera höga stressnivåer, att inte ta mediciner regelbundet och att använda alkohol eller droger.

(16)

När du har identifierat situationer som kanske har lett till återinsjuknande tidigare är det bra att fundera över hur du kan hantera sådana situationer annorlunda i framtiden.

Om du till exempel har märkt att utekvällar med vänner och alkohol har lett till åter- insjuknande av mani eller depression så kan du undvika att träffa just de vännerna, hitta andra vänner att umgås med som inte dricker eller planera in andra aktiviteter som inte involverar alkohol.

Förebygga vanliga orsaker till återinsjuknande

Svårigheter att hantera höga stressnivåer

Den första vanliga orsaken till återinsjuknande i psykisk sjukdom är svårigheter att klara höga stressnivåer. I modul 5, Hantera stress, fick du identifiera strategier för att undvika vissa stressituationer och lära dig andra strategier för att hantera stress som inte kan undvikas. För de flesta är det till hjälp att använda några olika sätt att hantera stress, till exempel:

motion mindfulness lyssna på musik

prata med en stödperson

avslappningstekniker som avslappnad andning, muskelavslappning och att föreställa sig en fridfull plats

positivt självprat

DET VIKTIGASTE

Att identifiera van liga

orsaker till återinsj uk- nande kan hjälpa d ig att minska risken f ör

framtida återinsjuk nande.

Prata om det

Har du fått något återinsjuknande i psykisk sjukdom tidigare? Har du i så fall upplevt några av de vanliga orsakerna till återinsjuknande i psykisk sjukdom?

Har du noterat några andra orsaker till återinsjuknande?

(17)

Lägg till det här i del 1 i din psykiska hälsoplan:

Vilka strategier kan du ta med i planen som hjälp för att undvika eller hantera stress?

Gå till del 1 i din psykiska hälsoplan och skriv ner de strategier du planerar att använda för att förebygga eller hantera stress.

Tar inte mediciner regelbundet

I modul 7, Använda mediciner effektivt, tog vi upp medicineringens roll i att fortsätta må bra. Att ta sina mediciner regelbundet innebär för de flesta att besvären går över samtidigt som det förhindrar återinsjuknande. Att förhindra återinsjuknande och slippa hamna på sjukhus kan göra det lättare att komma vidare med sina mål. Det är viktigt att komma ihåg att man inte bör sluta ta sina mediciner när man börjar må bättre, eftersom det kan öka risken för att besvären återkommer och att man får ett återinsjuknande.

Här är några förslag som kan hjälpa dig att ta din medicin regelbundet:

Ta medicinen vid samma tid varje dag.

Använd ledtrådar och påminnelser (kalender, larm i mobilen eller dosett).

Be någon närstående att påminna dig på ett vänligt sätt.

Förvara dina mediciner bredvid ett föremål som du använder dagligen (som kaffepannan eller mobilladdaren).

Om ditt doseringsschema är komplicerat kan du tala med din läkare eller sköterska om att förenkla det.

Om du har svårt att komma ihåg att ta antipsykotiska läkemedel dagligen kan du tala med din läkare eller sköterska om att istället få en injicerbar version av läkemedlet som kan ges mer sällan, till exempel en gång i månaden.

Lägg till det här i del 1 i din psykiska hälsoplan:

Tänk ut en eller två strategier som du kan ta med i din plan för att hjälpa dig att ta dina mediciner regelbundet.

Gå till del 1 i din psykiska hälsoplan. Fyll i andra raden i del 1 med de strategier som du planerar att använda för att hålla igång med din medicinering.

(18)

Undvik drog- och alkoholanvändning

En tredje vanlig orsak till återinsjuknande i psykisk sjukdom är att man använder alkohol eller droger. Även små mängder alkohol eller droger kan göra att besvären återkommer eller blir värre. Att inte dricka eller använda droger alls är det säkraste sättet att förhindra återinsjuknande i psykisk sjukdom på grund av drog- och alkohol- användning.

Om du har beslutat att inte använda alkohol eller andra droger kan du fylla i hälsoplanen för alkohol- eller droganvändning. Du kan ange specifika strategier som hjälper dig att förhindra återfall eller att förbli avhållsam.

Varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom

Varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom är små förändringar i en persons beteende, känslor eller tankar som börjar visa sig flera dagar eller veckor innan ett

fullständigt återinsjuknande inträffar och även påverkar personens funktion. Några exempel på varningstecken är en lätt nedstämdhet, att man tillbringar mer tid ensam, upplever större koncentrationssvårigheter eller sover mer. Andra varningssignaler för återinsjuknande kan vara att vissa psykiska besvär återkommer i lindrig form, som att man börjar höra röster igen, känner sig paranoid eller får ett minskat sömnbehov.

Varningssignaler innebär att man löper ökad risk att få ett återinsjuknande. Om man vidtar åtgärder för att bemöta varningssignalerna går det att förhindra ett fullständigt återinsjuknande. Att känna till sina egna varningssignaler och ha en plan för att hantera dem kan därför hjälpa till att förebygga återinsjuknande och sjukhusvistelser.

Var medveten om varningssignalerna

Att lära känna dina egna varningssignaler om att de psykiska besvären är på väg tillbaka kan göra det lättare att få hjälp snabbt och förhindra ett fullständigt återinsjuknande.

DET VIKTIGASTE

Varningssignaler är subtila förändringar i en persons beteen de, känslor eller ta nkar

som signalerar att e tt återinsjuknande k an vara på väg.

Varningssignaler k an innebära en lind rig

återkomst av vissa p sykiska besvär.

(19)

Förändringar i beteende Drar mig undan från andra

Agerar impulsivt (t.ex. gör av med mycket pengar) Äter mindre eller äter mer

Sover för mycket eller för lite

Sluta att ta mediciner eller att gå på bokade läkarbesök och liknande Använder droger eller alkohol

Förändringar i tankar eller sinnesupplevelser Problem att koncentrera mig

Hör röster eller ljud som andra människor inte hör Känner mig paranoid

Har svårt att följa med i samtal eller fokusera på ett ämne Förändringar i känslor och sinnesstämning

Känner mig lättretlig eller extra känslig Känner mig spänd eller nervös

Känner mig ledsen eller nedstämd

Känner mig otrygg eller orolig att andra är emot mig Känner mig arg en stor del av tiden

Hitta din egen väg

Varningssignaler

Här följer några exempel på varningssignaler. Gå igenom listan och markera alla varningssignaler som du har lagt märke till.

Prata om det Om du tidigare har haft ett återinsjuknande i psykisk sjukdom, vilka av varningssignalerna i listan lade du i så fall märke till? Sätt ett J bredvid de varningssignaler som du har lagt märke till. J:et står för ”Jag lade märke till det här”.

Har dina vänner eller närstående nämnt några varningssignaler som du inte

Varningssignaler jag har lagt märke till

(20)

Unika varningssignaler

En del personer har varningssignaler som är unika för just dem. Till exempel hade en person varningssignalen att han började gå helt svartklädd trots att han i vanliga fall bar ljusa färger. En annan persons unika varningssignal var att inte svara på telefonsamtal eller sms från vänner och närstående.

Prata om det

Om du har haft återinsjuknande i psykisk sjukdom tidigare, lade du då märke till några unika varningssignaler? Vilka var det i så fall?

Lade dina vänner eller närstående märke till några unika varningssignaler?

Hitta din egen väg

Dina unika varningssignaler

Skriv ner några exempel på unika varningssignaler som du och dina vänner och närstående har lagt märke till:

___________________________________________________________________

(21)

Följande exempel visar hur andra människor har identifierat varningssignaler och tagit med strategier för att ta hantera dem i sina planer för att fortsätta må bra:

Tobbe identifierade sina unika varningssignaler som var att inte ringa sina familjemedlemmar varje vecka, att komma för sent till jobbet och tillbringa mer tid i sängen. För att hålla koll på sina varningssignaler satte han upp en lista över dem på kylskåpet. Nu kan han kolla listan regelbundet så att han märker om han har upplevt några varningssignaler på sistone.

Susanne identifierade sina unika varningssignaler som var att hoppa över medicinen mer än en dag, att känna sig paranoid inför sin rumskamrat och att göra av med mycket pengar. Hon gav en lista över sina varningssignaler till sina föräldrar och sitt personliga ombud. När hon gick igenom sin plan för att fortsätta må bra tillsammans med dem bidrog de med varningssignaler som de själva lagt märke till. Till exempel blir hon lättretlig mot andra människor veckorna innan hon får ett återinsjuknande.

Leo identifierade sina unika varningssignaler som var att känna sig orolig och ha svårt att gå hemifrån, att tillbringa mer tid ensam och ha svårt att koncentrera sig. För att hålla koll på sina varningssignaler lade han in en lista över dem i anteckningarna på sin smartphone så att han kan titta igenom den varje dag. Det har hjälpt honom att bli mer medveten om när ett återinsjuknande är på väg.

Du kan fråga dina vänner och närstående och din handledare om de har lagt märke till några varningssignaler hos dig. När du har tagit fram en lista över dina varningssignaler kan du be de här stödpersonerna att vara dina ”extra ögon och öron”. Du kan också ta med dem i din plan för att fortsätta må bra och be dem att hjälpa dig vidta åtgärder för att förhindra att varningssignaler leder till återinsjuknande.

Lägg till det här i del 2 i din psykiska hälsoplan:

Vilka är dina viktigaste varningssignaler om att de psykiska besvären kan vara på väg tillbaka?

Titta på din psykiska hälsoplan. I del 2 kan du skriva ner dina varningssignaler om återinsjuknande i psykisk sjukdom.

(22)

Testa:

Prata med en stödperson om varningssignaler

Att öva kan få dig att känna dig tryggare, och det kan hjälpa dig att bli mer effektiv i ditt liv.

STEG 1

Gå igenom metodens steg:

Tänk ut en person som var delaktig under ditt senaste återinsjuknande.

Ha med dig en kopia av din plan för att fortsätta må bra när du pratar med personen.

Ta upp syftet med planen, till exempel ”Jag jobbar på saker jag kan göra för att slippa hamna på sjukhus, och jag ska göra upp en plan som kan hjälpa mig med det”.

Visa din plan för personen.

Fråga om han eller hon någonsin har lagt märke till några varningssignaler hos dig. Du kan säga: ”Har du någonsin sett några tecken hos mig innan jag fick ett återinsjuknande, som förändringar i min sinnesstämning eller mitt beteende?”

Lägg till ytterligare signaler i din plan för att fortsätta må bra.

STEG 2

Titta på en demonstration av metoden: Din behandlare kommer att visa hur du använder stegen.

STEG 3

Gå igenom demonstrationen: Behandlaren kommer att be om återkoppling på demon-

strationen. Behandlaren kommer att ställa frågor som: Följde jag stegen? Hur effektiv tycker du att jag var?

STEG 4

Testa: Nu är det din tur att testa strategin. Beskriv med vem, när och var du vill använda den.

Din behandlare spelar den andra personen.

STEG 5

Få återkoppling: När du har testat strategin kommer behandlaren att leda en diskussion om vad du gjorde bra, hur effektiv din prestation var och (eventuellt) hur du kan bli ännu bättre.

STEG 6

Fortsätt att öva och få återkoppling: Behandlaren hjälper dig att öva på fler situationer om det behövs. Efter varje övning leder behandlaren en genomgång.

STEG 7

Prova på egen hand: Planera med vem, när och var du kan öva på egen hand.

(23)

Bemöta varningssignaler om att du kan vara i riskzonen för återinsjuknande

När du upptäcker en varningssignal och snabbt vidtar åtgärder har du goda chanser att förebygga ett återinsjuknande i psykisk sjukdom. Även om du inte kan undvika ett fullständigt återinsjuknande gör åtgärderna vanligtvis att återinsjuknandet blir kortare och mindre allvarligt. Ett sådant återinsjuknande kan i bästa fall hanteras utan att man behöver läggas in på sjukhus.

Nedan hittar du några steg som du kan följa för att bemöta varningssignaler.

Åtgärdssteg för att bemöta varningssignaler

1. Kontakta din läkare, sjuksköterska eller någon annan i behandlingsteamet.

2. Sök socialt stöd.

3. Använd hanteringsstrategier för dina besvär.

4. Ytterligare åtgärdssteg:

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

DET VIKTIGASTE

Åtgärdssteg är strategier du kan använda mot varningssignaler för att förebygga eller begränsa återinsjuknande.

(24)

Hitta din egen väg

Åtgärdssteg för att bemöta varningssignaler

Fyll i tabellen nedan tillsammans med din behandlare. Beskriv i detalj hur du ska genomföra varje åtgärdssteg och ta med information som är specifik för din psykiska sjukdom eller dina drog- och alkoholproblem.

(Du kan ange den här informationen direkt i del 3 i din psykiska hälsoplan.)

Åtgärdssteg Detaljer 1. Kontakta

din läkare, sjuksköterska eller någon annan i behand- lingsteamet

Telefonnummer till läkare eller sjuksköterska:

Vad du ska säga till den här personen om du märker av några varningssignaler:

2. Sök socialt stöd

Person(er) du skulle vilja prata med och hur du når dem:

Namn: Kontaktuppgifter:

Vad du vill att de ska göra för att stötta dig – till exempel att prata med dig, göra en aktivitet tillsammans, ta en promenad eller kontakta behandlingsteamet tillsammans:

3. Använda hanterings- strategier

Hanteringsstrategier som du ska använda, till exempel avslappningstekniker, att prata om dina känslor med en närstående eller annan stödperson, se till att få tillräckligt med sömn, öka din fysiska aktivitet eller ägna dig åt fritidsaktiviteter:

4. Ytterligare åtgärdssteg:

om du använder alkohol eller andra droger ska du sluta eller dra ner.

Om du använder alkohol eller andra droger, vilka ytterligare åtgärdssteg kan du i så fall ta för att bemöta en varningssignal?

Vilka ytterligare färdigheter eller strategier kan hjälpa dig att fortsätta må bra – som att få stöd från vänner eller närstående, gå till en stödgrupp som AA eller prata med en kurator?

(25)

Prata om det

Vem kan hjälpa dig att öva på dina åtgärdssteg?

Lägg till det här i del 3 i din psykiska hälsoplan:

Vilka är dina viktigaste åtgärdssteg för att bemöta varningssignaler om att de psyksika besvären kan vara på väg tillbaka?

Titta på din psykiska hälsoplan. I del 3 kan du skriva ner dina åtgärdssteg.

(26)

ALTERNATIV 1: Prata med en stödperson eller en närstående om varningssignaler för återinsjuknande i psykisk sjukdom. Följ stegen i avsnittet Testa som du arbetade med tidigare under dagens session.

ALTERNATIV 2: Hitta någon annan som är under återhämtning från psykisk sjukdom. Prata med den personen om varningssignaler och vilka åtgärdssteg han eller hon använder för att förhindra återinsjuknande.

Var Med vem

Hemuppgift

Skapa din psykiska hälsoplan

på dem!”

Målblad

Steget jag ska arbeta på

När Var Med vem

(27)

Det viktigaste

^•

Ämne 2

Skapa din

psykiska hälsoplan

Tre vanliga orsaker till återinsjuknande i psykisk sjukdom är: svårigheter att hantera höga

stressnivåer, att inte ta sina mediciner regelbundet och att använda alkohol eller droger.

Att identifiera situationer och händelser som tidigare har lett till återinsjuknande kan hjälpa dig att minska risken för framtida återinsjuknande.

Varningssignaler är subtila förändringar i en persons beteende, känslor eller tankar som

signalerar att ett återinsjuknande kan vara på väg.

Varningssignaler kan också innebära att vissa besvär återkommer i lindrig form.

Åtgärdssteg är strategier som du kan använda för att bemöta varningssignaler och förhindra eller begränsa återinsjuknande.

(28)

Ämne 3

Skapa din hälsoplan för alkohol- och droganvändning

Under det här ämnet får du lära dig mer om vanliga orsaker till återfall av alkohol- och droganvändning. Du får också lära dig att känna igen och bemöta varningssignaler om att du riskerar att börja använda alkohol eller droger igen. När du har slutfört det här ämnet kommer du att kunna fylla i en egen hälsoplan för alkohol- och droganvändning.

Fyll i hälsoplanen för drog- och alkoholanvändning om du har slutat att använda alkohol eller andra droger och vill förhindra återfall.

Under den här sessionen presenterar vi fem viktiga teman som hjälper dig att skapa en egen hälsoplan för alkohol- och droganvändning:

Min plan för att fortsätta må bra – alkohol eller droger Vanliga orsaker till återfall av alkohol- och droganvändning Förebygga vanliga orsaker till återfall

Varningssignaler för återfall av alkohol- och droganvändning

Bemöta varningssignaler om att du kan vara i riskzonen för återfall

Var och en av dessa teman kommer att beskrivas mer detaljerat under det här ämnet.

Min hälsoplan för alkohol- och droganvändning

I ämne 1 i den här modulen fick du titta på ett ifyllt exemplar av Karls hälsoplan för alkohol- och droganvändning. Nu är det din tur. Du ska få lära dig hur du kan förebygga återfall av alkohol- och droganvändning och använda den kunskapen till att skapa din egen hälsoplan för alkohol- och droganvändning. Du hittar en tom version av en hälsoplan för alkohol- och droganvändning på nästa sida. Ha formuläret nära till hands och fyll i det medan du läser igenom ämnet. Du kommer att få anvisningar om att fylla i en del i taget av planen.

(29)

DEL 3. Plan för att bemöta varningssignaler för återfall av alkohol- eller droganvändning Vanlig orsak Vad jag kan göra för att förhindra den här orsaken:

Svårigheter att hantera höga stressnivåer

Situationer som involverar alkohol eller droger Besvär vid psykisk ohälsa (t.ex. ångest, depression eller röster i huvudet)

Min hälsoplan för alkohol- och droganvändning

DEL 1. Förhindra vanliga orsaker till återfall av alkohol- eller droganvändning

DEL 2. Vara medveten om varningssignaler för återfall av alkohol- och droganvändning Mina viktigaste varningssignaler är:

A. _______________________________________________________________________

B. _______________________________________________________________________

C. _______________________________________________________________________

1. Sök socialt stöd från någon som stöder ditt beslut att inte använda alkohol eller droger.

2. Använda hanteringsstrategier

4. Ytterligare åtgärdssteg

Namn:___________________________________________ Datum: __________________

(30)

ÄMNE 3 Skapa din hälsoplan för alkohol- och droganvändning

Vanliga orsaker till återfall av alkohol- och droganvändning

Det är viktigt att känna till de vanligaste orsakerna till återfall, så att du kan vidta

åtgärder för att förhindra dem. Forskning har visat att det finns tre vanliga orsaker som ökar risken för att människor återgår till att dricka eller använda droger:

Svårigheter att hantera höga stressnivåer Situationer som involverar alkohol eller droger

Obehagliga psykiska besvär (t.ex. ångest, mani, påträngande tankar, depression eller röster i huvudet)

Exemplen nedan visar olika människors erfarenheter av vanliga orsaker till återfall av alkohol- eller droganvändning:

Senaste gången Tobbe fick ett återfall var han väldigt stressad på jobbet, samtidigt som han började få ångest.

Susannes kompis Sofia röker marijuana regelbundet. Susanne har märkt att hon ibland blir sugen på att själv röka på när hon umgås mycket med Sofia. Det har tidigare lett till återfall för henne.

Leo har slutat dricka och röka marijuana tidigare, men ibland har han börjat igen när hans röster har blivit väldigt negativa.

DET VIKTIGASTE De vanligaste orsakerna till återfall av drog- och alkoholanvändning är stress, situationer som involverar alkohol eller droger och besvär vid psykisk ohälsa.

Prata om det

Har du någon gång upplevt ett återfall av drog- och alkoholanvändning?

Lade du i så fall märke till några av de vanligaste orsakerna till återfall av drog- och alkoholanvändning? Vad var det som hände?

(31)

Förebygga vanliga orsaker till återfall

Svårigheter att hantera höga stressnivåer

Den första vanliga orsaken till återfall av drog- och alkoholanvändning är svårigheter att klara höga stressnivåer. Det innebär att det är mycket viktigt att vara medveten om när du är utsatt för stress och att ha effektiva strategier för att hantera det. En del exempel på vanliga källor till stress gäller positiva förändringar som att gifta sig, börja på ett nytt jobb eller flytta till en ny lägenhet. Stress kan också orsakas av saker som problem på jobbet, konflikter med närstående och krav i vardagen som hushållssysslor, tvätt eller matlagning.

I modul 5, Hantera stress, fick du identifiera strategier för att undvika vissa stressiga situationer och lära dig andra strategier för att hantera sådan stress som inte

går att undvika. Om du vill kan du lägga till liknande strategier i din plan. Här är några förslag:

Motion

Utöva mindfulness Ta hand om din hälsa Prata med en stödperson

Gå till en självhjälpsgrupp eller stödgrupp Använda avslappningstekniker som av-

slappnad andning, muskelavslappning och att föreställa sig en fridfull plats Utöva religion eller någon annan form av

andlighet.

Lägg till det här i del 1 i din hälsoplan för alkohol- och droganvändning:

Vilka strategier kan du ta med i planen som hjälp för att undvika eller hantera stress?

Titta på din hälsoplan för alkohol- och droganvändning. I del 1 kan du skriva ner de strategier du planerar att använda för att förebygga eller hantera stress.

Prata om det

Kan du ge några exempel på stressfaktorer som du har lagt märke till nyligen eller längre tillbaka?

Finns det några stressfaktorer som är specifikt kopplade till användning av alkohol eller droger?

(32)

Situationer som involverar alkohol eller droger

En annan vanlig orsak till återfall av drog- och alkoholanvändning är situationer som involverar alkohol eller droger – eller personer, platser och saker som du tidigare har associerat med drog- och alkoholanvändning.

Det finns många olika situationer där människor kan tänkas använda alkohol eller droger. Familjehögtider, storhelger, fester och sammankomster med vänner är exempel på situationer där många använder alkohol eller andra droger. Det kan också finnas vissa platser där du tidigare har använt alkohol eller droger, eller vissa personer som du använt tillsammans med, som kan utlösa en önskan att börja igen.

I modul 3, Praktiska fakta om beroende av alkohol eller droger, tog vi upp några användbara strategier som du kan använda i sociala situationer som involverar alkohol eller droger.

Här är några exempel på sådana strategier:

Undvik situationer där andra kan tänkas använda alkohol eller andra droger, och umgås med personer som inte använder alkohol eller andra droger.

Undvik att gå förbi platser där du har brukat använda alkohol eller andra droger.

Om du måste träffa människor som använder alkohol eller andra droger ska du berätta för dem om ditt beslut att avstå alkohol och droger och be dem att respektera det.

Om de inte respekterar ditt beslut och fortsätter att uppmuntra dig använda alkohol eller andra droger går du därifrån.

Fundera på vilka strategier för att tacka nej som fungerar bäst för dig:

• Att bara tacka nej och gå därifrån om personen envisas.

• Upprepning: att bara säga nej om och om igen.

• Om personen är en vän kan du föreslå att ni ska göra något annat i stället för att dricka alkohol eller ta droger.

Prata om det

Finns det några situationer där du kan komma i kontakt med droger eller alkohol, eller med personer som använder droger eller alkohol?

Finns det några situationer som kan påminna dig om din tidigare alkohol- eller droganvändning?

(33)

Obehagliga psyksika besvär

Den tredje vanligaste orsaken till återfall av drog- eller alkoholanvändning är obehagliga psykiska besvär som ångest, påträngande tankar, depression, hallucinationer eller

flashbacks. En del personer som upplever en ökning av obehagliga psykiska besvär tar till alkohol eller andra droger, antingen som ett försök att hantera besvären eller att tillfälligt undkomma dem. Att använda alkohol eller andra droger brukar dock göra besvären värre på lång sikt.

Lägg till det här i del 1 i din hälsoplan för alkohol- och droganvändning:

Vilka strategier kan du ta med i planen som hjälp för att hantera situationer som involverar alkohol eller droger?

Titta på din hälsoplan för alkohol- och droganvändning. På andra raden i del 1 kan du skriva ner strategier för hur du ska undvika situationer och personer som använder alkohol eller droger, och för hur du ska hantera situationer du kan inte undvika.

Prata om det

Har du någonsin börjat använda alkohol eller andra droger igen på grund av ökade obehagliga psykiska besvär?

Har du försökt hantera eller undkomma dina besvär med hjälp av alkohol eller droger? Vad hände då?

(34)

I modul 8, Hantera problem och psykiska besvär, fick du lära dig några olika

strategier för att hjälpa dig hantera de psykiska besvären. Här är några exempel på hanteringsstrategier som du kan använda om du upplever psykiska besvär:

Psykiska besvär Hanteringsstrategier du kan pröva

Ångest Avslappningstekniker

Avsätt tid för en daglig orosstund

Depression Planera och genomför roliga aktiviteter (beteendeaktivering) Använd positivt självprat

Vanföreställningar (falska övertygelser eller oroande tankar)

Planera och genomför roliga aktiviteter (beteendeaktivering) Använd positivt självprat

Hallucinationer Positivt självprat Distraktion

Acceptans/mindfulness

Låg energi Gör upp ett dagsschema Motionera

Koncentrations-

problem Skär ner på distraktioner

Be någon att göra dig sällskap vid aktiviteter som kräver koncentration

Sömn Skapa god sömnhygien

Få in mer struktur i din vardag Motionera

Ilska Prata med en stödperson om hur du känner

Identifiera situationer som gör dig arg och hitta sätt att hantera dessa situationer bättre

Flashbacks och

påträngande minnen Använd grundningstekniker Positivt självprat

Öva på acceptans

(35)

Varningssignaler för återfall av alkohol- eller droganvändning

Personer som har slutat använda alkohol eller droger får ibland återfall och börjar igen.

Innan ett återfall av drog- och alkoholanvändning inträffar finns oftast varningssignaler under de närmaste timmarna, dagarna eller veckorna innan personen börjar dricka eller ta droger igen. Det kan till exempel vara att man börjar tänka på ”den gamla goda tiden” när man drack eller tog droger, eller att man tänker ”ett enda glas kan inte skada”.

Varningssignaler är små förändringar i en persons tankar, känslor eller beteende som tyder på en ökad risk för återfall av drog- och alkoholanvändning.

Varningssignaler för återfall av drog- eller alkoholanvändning kan utvecklas gradvis under en tid eller vara kraftiga och komma snabbt. Oavsett hur snabbt varningssignalerna har följts av återfall tidigare är det bra att lära känna dina egna varningssignaler och ha en plan för att hantera dem – det kan hjälpa dig att förhindra faktiska återfall av drog- eller alkoholanvändning.

DET VIKTIGASTE Varningssignaler är små förändringar i en persons tankar, känslor eller beteende som tyder på en ökad risk för återfall av drog- och alkoholanvändning.

DET VIKTIGASTE

Att känna til l dina

varningssign aler och ha en plan för a tt hantera

lpa dig att

(36)

Hitta din egen väg

Exempel på vanliga varningssignaler

Nedan finns några exempel på tre typer av vanliga varningssignaler: beteenden, tankar och känslor. Gå igenom listan och markera alla varningssignaler som du har lagt märke till:

Beteende

Söker dig till personer som använder droger eller alkohol Slutar att gå till stödgrupper som AA eller NA

Andra beteenden:

Tankar

Minns ”den gamla goda tiden” när du drack eller använde droger.

Tänker att ett enda bloss marijuana eller en enda lina kokain inte kan skada.

Tror att du kan kontrollera ditt drickande eller din droganvändning fast det inte stämmer.

Andra tankar:

Känslor och bilder

Har sug efter att dricka eller ta droger (ser bilder av hur det skulle vara, får tankar om hur bra det skulle kännas eller upplever en intensiv lust eller längtan efter alkohol eller droger).

Andra känslor eller bilder:

Varningssignaler jag har lagt märke till

Prata om det

Om du tidigare har haft återfall av drog- och alkoholanvändning, vilka

varningssignaler i listan ovan lade du i så fall märke till då? Sätt ett J bredvid de varningssignaler som du har lagt märke till. J:et står för ”Jag lade märke till det här”.

Har dina vänner eller närstående nämnt några varningssignaler som du inte märkte själv? Sätt ett A bredvid de varningssignaler i listan som vänner eller närstående har lagt märke till. A:et står för ”Andra har lagt märke till det här”.

(37)

Här är några exempel på varningssignaler som andra har lagt märke till:

Tobbe identifierade som en varningssignal att han började tänka att det inte kunde skada om han rökte en enda pipa marijuana. Han pratade med sitt personliga ombud om sina varningssignaler. Varje gång de träffas börjar de med att gå igenom hans lista över varningssignaler och pratar om eventuella förändringar han lagt märke till.

Susanne identifierade som sina varningssignaler att hon slutade gå till sin stödgrupp

regelbundet och mindes den gamla goda tiden när hon använde droger. Hon lade in en lista över sina varningssignaler i mobilen och kollar numera den regelbundet för att se om hon har upplevt några av signalerna.

Leo identifierade som sina varningssignaler att han kände sug efter att röka marijuana och mindes hur bra det kändes att röka på med kompisarna. Han har berättat om sina

varningssignaler för självhjälpsgruppen han går till regelbundet. Han brukar kolla med gruppen om de har märkt några förändringar, så att han snabbt kan reagera på varningssignaler och använda sina hanteringsstrategier.

Lägg till det här i del 2 i din hälsoplan för alkohol- och droganvändning:

Vilka är dina viktigaste varningssignaler för återfall av alkohol- eller droganvändning?

Titta på din hälsoplan för alkohol- och droganvändning. I del 2 kan du skriva ner dina varningssignaler för återfall av drog- och alkoholanvändning.

Fråga dina vänner och närstående och din handledare om de har lagt märke till några varningssignaler hos dig. När du har tagit fram en lista över dina varningssignaler kan du be de här stödpersonerna att vara dina ”extra ögon och öron”. Du kan också ta med dem i din plan för att fortsätta må bra och be dem att hjälpa dig vidta åtgärder för att förhindra att varningssignaler leder till återfall.

Testa

Prata med en stödperson om varningssignaler för återfall

Att öva kan få dig att känna dig tryggare, och det kan hjälpa dig att bli mer effektiv i ditt liv.

STEG 1

Gå igenom metodens steg:

Tänk ut en person som var delaktig i ditt liv under ditt senaste återfall.

Ha med dig en kopia av din plan för att fortsätta må bra när du pratar med personen.

(38)

Visa din plan för personen.

Fråga om han eller hon någonsin har lagt märke till några varningssignaler hos dig.

Du kan säga: ”Har du någonsin sett några varningssignaler hos mig innan jag fått ett återfall, som att jag börjar umgås med folk som jag brukade dricka eller ta droger med?”

Lägg till ytterligare signaler i din plan för att fortsätta må bra.

STEG 2

Titta på en demonstration av metoden: Din behandlare kommer att visa hur du använder stegen.

STEG 3

Gå igenom demonstrationen: Behandlaren kommer att be om återkoppling på demonstrationen.

Handledaren kommer att ställa frågor som: Följde jag stegen? Hur effektiv tycker du att jag var?

STEG 4

Testa: Nu är det din tur att testa strategin. Beskriv med vem, när och var du vill använda den.

Din behandlare spelar den andra personen.

STEG 5

Få återkoppling: När du har testat strategin kommer behandlaren att leda en diskussion om vad du gjorde bra, hur effektiv din prestation var och (eventuellt) hur du kan bli ännu bättre.

STEG 6

Fortsätt att öva och få återkoppling: Behandlaren hjälper dig att öva på fler situationer om det behövs. Efter varje övning leder behandlaren en genomgång.

STEG 7

Testa på egen hand: Planera med vem, när och var du kan öva på egen hand.

Bemöta varningssignaler om att du kan vara i riskzonen för återfall

När du upptäcker en varningssignal och snabbt vidtar åtgärder har du goda chanser att förebygga ett återfall av alkohol- eller droganvändning. Nu när du har identifierat dina varningssignaler ska du få lära dig att ta fram en rad åtgärdssteg för att bemöta varningssignalerna.

Åtgärdssteg för att bemöta varningssignaler

1. Sök hjälp från någon som stöder ditt beslut att inte använda alkohol eller droger (som en sponsor, vän eller närstående).

2. Använd hanteringsstrategier.

3. Kontakta din läkare, sjuksköterska eller någon annan i behandlingsteamet.

4. Ytterligare åtgärdssteg:

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(39)

Hitta din egen väg

Åtgärdssteg för att bemöta varningssignaler

Åtgärdssteg Detaljer

1. Sök socialt stöd från någon som stöder ditt beslut att inte använda alkohol eller drogeri

Vilken eller vilka personer du känner är de som starkast stöder ditt beslut att inte använda alkohol eller droger? Tänk på din sponsor, närstående eller vänner:

Namn:

Kontaktuppgifter:

Hur kan den här personen (eller personerna) mest effektivt hjälpa dig att undvika återfall av drog- eller alkoholanvändning?

2. Använda hanterings- strategier

Hanteringsstrategier som du ska använda för att bemöta en varningssignal;

till exempel att använda avslappningstekniker, vänta på att tanken eller suget ska gå över, hitta en distraktion, gå på stödgruppsmöte eller motionera:

3. Kontakta din läkare, sjuk- sköterska eller någon annan i behandlings- teamet

Telefonnummer till läkare, sjuksköterska eller någon annan i behandlingsteamet:

Vad du ska säga till den här personen om du märker av några varningssignaler:

4. Ytterligare åtgärdssteg:

Finns det några ytterligare åtgärdssteg som du kan vidta för att bemöta en varningssignal, som att göra dig av med droger eller alkohol som du eventuellt har hemma?

Fyll i tabellen nedan tillsammans med din behandlare. Beskriv i detalj hur du ska genomföra varje åtgärdssteg. De här stegen fokuserar på varningssignaler och inte på vanliga orsaker till återfall. Hanteringsstrategier för vanliga orsaker till återfall av alkohol- eller droganvändning ska finnas med i del 1 av din plan för att fortsätta må bra.

Du kan ange den här informationen direkt i del 3 i din plan för att fortsätta må bra.

(40)

Lägg till det här i del 3 i din hälsoplan för alkohol- och droganvändning:

Vilka är dina viktigaste åtgärdssteg för att bemöta varningssignaler om att du kan vara i riskzonen för återfall av alkohol- eller droganvändning?

Titta på din hälsoplan för alkohol- och droganvändning. I del 3 kan du skriva ner de åtgärdssteg du har fyllt i under övningen Hitta din egen väg ovan.

Prata om det

Vem kan hjälpa dig att öva på dina åtgärdssteg?

(41)

ALTERNATIV 1: Prata med en stödperson eller en närstående om varningssignaler för återfall av drog- och alkoholanvändning. Följ stegen i avsnittet Testa som du arbetade med tidigare under dagens session.

ALTERNATIV 2: Hitta någon annan som också är under återhämtning, till exempel i en stödgrupp, och prata med den personen om varningssignaler och vilka åtgärdssteg han eller hon använder för att förhindra återfall.

Var Med vem

Hemuppgift

Skapa din hälsoplan för alkohol- och droganvändning

på dem!”

Målblad

När Var

(42)

Det viktigaste

^•

Ämne 3

Skapa din hälsoplan för alkohol- och droganvändning

De vanligaste orsakerna till återfall av alkohol- och droganvändning är stress, situationer som involverar alkohol eller droger och obehagliga besvär vid psykisk ohälsa.

Varningssignaler är små förändringar i en persons tankar, känslor eller beteende som tyder på en ökad risk för återfall av drog- och alkoholanvändning.

Att känna till dina varningssignaler och ha en plan för att hantera dem kan hjälpa dig att minska risken för återfall.