• No results found

GUSTAF ADOLF. Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år Prop. 1971: 64. Nr 64

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "GUSTAF ADOLF. Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år Prop. 1971: 64. Nr 64"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nr 64

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån m. m. till Norr- bottens Järnverk AB; given Stockholms slott den 12 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

KRISTER WICKMAN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Norrbottens Järnverk AB erhåller lån och bidrag om tillsammans 62 milj. kr. Medel för ändamålet begärs på till- läggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1970/71.

1 Riksdagen 1971.1 sam/. Nr 64

(2)

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LöFBERG, LID- BOM, CARLSSON.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående lån m. 111. till Norrbottens Järnverk AB och anför.

Produktprogram vid Norrbottens Järnverk AB

I prop. 1970: 78 lämnades en redogörelse för det produktprogram och därav föranledda invcsteringsplancr som Norrbottens Järnverk AB (NJA) presenterade i skrivelse den 29 september 1969. I yttrande den 13 februari 1970 över produkt- och invcstcringsprogrammct konstate- rade Statsföretag AB att NJA har tillgång till malm som kan levereras med förhållandevis korta transportsträckor samt tillgång till elenergi till relativt låga priser. NJA borde alltså enligt Statsföretag AB:s mening ha stora förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och stålämnesproduktion. Den metallurgiska sektorn borde därför göras fullt modern och konkurrenskraftig i framtiden.

Kostnaderna för de av NJA föreslagna investeringsprojekten beräk- nade Statsföretag AB uppgå till 160 milj. kr. i 1969 års kostnadsläge.

Till detta beräknades komma en nödvändig ökning av rörelsekapitalet med 50 milj. kr.

Statsföretag AB ansåg vidare att underliggande utredningar för pro- duktprogrammet i vissa avseenden behövde kompletteras innan NJA band sig för ett definitivt program. Detta gällde olika slag av ämnen, fartygsprofiler och andra manufakturerade produkter.

I skrivelse den l mars 1971 meddelar NJA att det inom bolaget har utarbetats ett produktprogram avseende företagets utveckling under 1970-talct. Av en till skrivelsen fogad rapport, Investcringsprogram 1970, framgår att en projektenhet inom NJA gjort de utredningar som ligger till grund för produktprogrammet. Som kvantitativ riktpunkt för ut-

(3)

rcdningsarbctct har legat ett försäljningsprogram om l 500 000 ton fär- digprodukter per år. Drygt denna k\'antitct bör enligt ;)rojeki.enhcten komma att produceras ur I 976 01:h fördela sig pf1 800 000 ton valsade produkter, 2t10 000 ton ämnen och S60 000 ton tackjärn, Vidare fram- i;i'<r f;:.iljand.: av enhekns rappo;·L

l det framtida produktprogr~•mmet intar far1ygs111aterial en framtri:i- dande plats, I fo!ga om denna produktgrupp fäekcr NJA en dryg fjärde- del av den v~istcuropeiska marknaden för fartygsprofiler. Fartygsrnate- rial är en produkt S()lll inte skyddas av lullar, varför den ~ir väl lämpad för internationell marknadsföring,

Av l'erksrcds11w1erial är de viktigaste produkterna plåt av olika slag samt paraliellfliinsbalk ]';JA r:iknar med all vissa av dcss:i ;Jrnciukter blir eftertraktade iiven pa ec:portrnarknad::n, När det gäller elförzinka~

material Ur NJA ensam tillverkare i Skandinavien, ;\farknaJsförutsföt- ningärna lir liven goda för den plaqbclagda och den ]arninatbelagda plåten,

I fdga om s1ä/bygg11ad.1'11w1eria/ förutsätter NJA goda expansions- möjligheter vad gäller manufakturerat stommaterial, eftersom byggan- det av stålhus i v2.rt land sedan början av l %0-talet likat med i runt tal

15 O/o per :\r. Användningen av plastbelagd profilerad byggnadsplåt be- räknas komma att öka med ca 20 u;o per år under den närmaste 5-års- pcrioden. vilket innebär en cxpansionsmöjlighet för bolagets produkter.

Under <le första åren. dvs. under en övergångsperiod, ger den av pro- jektenheten planerade utbyggnad;.:n av de metallurgiska avdelningarna vid NJA en viss överkapacitet av halvfabrikat. Detta möjliggör försälj- ning av tackjärn eller kontinuerligt gjutna ämnen.

Valsklipp från NJA kan utgöra en v~irdefull ren råvara för svenska kvalitetsstålverk. Avsättningsmöjligheter anses finnas för en betydande kvantitet per år.

Kapacitetsbehov

Nuvarande tillverkningsapparat vid NJA möjliggör en maximal pro- duktion från egna råvaror av ca 475 000 ton per år med nuvarande för- siiljningsprogram, För en tillverkning som möjliggör försäljning enligt prognoserna i produktprogrammet behövs betydande kompletteringar av anläggningarna.

Råjärnet framställs i dag dels i en masugn med en i'trskapacitet av ca 410 000 ton. dels i tre clektrougnar. Masugnen är i behov av en om- fattande uprrustning. Elugnarna är enligt dagens teknik orationella och kräver stor personal, vilket medför höga råjärnskostnader. De första leden i produktionsprocessen är sålunda inte effektiva.

För att uppnå nödvändig kapacitet bedömer NJA det som erforder- l'f Riksdagen 1971. 1 sam/, Nr 64

(4)

ligt alt anskaffa en ny masugn med en årsproduktion av ca 1 000 000 ton. Den befintliga masugnen restaureras och de orationella elugnarna läggs ned.

Stålverket består av ett stort antal ugnar, flertalet mycket gamla. Så- lunda installerades de fyra 30-tons elektrostålugnarna för ca 25 år se- dan då de inköptes begagnade. Det stora antalet ugnar kräver stor per- sonalstyrka och försvårar materialflödet. Järnverkets thomaskonvertrar orsakar kraftig luftförorening och måste av detta skäl sättas ur funktion senast år 1974 eller byggas om med gasrening. Sådan ombyggnad med- för mycket höga kostnader.

Den ugnsprocess som NJA finner lämpligast för såväl nu tillverkade som i framtiden aktuella stålkvaliteter är en syrgasprocess, kallad LD.

En 100 tons LO-ugn med en nominell årskapacitet av 900 000 ton har beställts och kommer att installeras i befintlig stålvcrksbyggnad. Den maximala produktionen per år blir därefter vid utnyttjande av befint- liga ugnar ca 1 250 000 ton. Det motsvarar götbehovet fram till tir 1979.

Efter detta år bör ytterligare en LO-ugn tas i bruk.

Ett nytt syrgasverk har inköpts för att tillräcklig syrgaskapacitet skall kunna erhållas.

Gjut- och strippcranläggningarna har i dag en maximal kapacitet av 650 000 ton göt. NJA anser det lämpligt att i största möjliga utsträck- ning utnyttja gi.itvcrket och anser därför att gjut- och stripperhall bör byggas ut för en årskvantitet av 850 000 lon göt. Ämnesframställning utöver detta skall ske genom kontinuerlig gjutning.

För att nå upp till de i produktionsplanen angivna kvantiteterna av varmvalsade produkter behöver varmvalsningskapa<..:iteten kompletteras.

För detta krävs en utbyggnad av valsvcrkshallarna, utrustningar för ämnesbchandling. ny omvärmningsugn samt transportanordningar m. m.

För att kunna tillgodose det beräknade framtida behovet av fartygs- manufaktur behövs en ny anläggning för ytbehandling. Härigenom ska- pas en total behandlingskapacitet av 140 000 ton per år. För bockning, svetsning, fasning och håltagning av fartygsprofiler behövs nya lokaler och utrustning.

För den utökade transport- och lagerhanteringen behövs bl. a. ut- byggnad av kaj, anskaffning av kranar samt viss övergång från gaffel- truck- till travershanlering. Dessutom uppstår behov av större lagerut- rymmen.

Investeringskostnadcr

Kostnaderna för investeringsprogrammet under åren 1971-1973 har i NJA:s skrivelse angivits till 430 milj. kr. Ungefär hälften härav faller på den nya masugnen och stålverket med syrgasverk. Av investerings- beloppct behövs 102 milj. kr. under innevarande år, 160 milj. kr. under

(5)

år l 972, 120 milj. kr. under år 1973 samt övriga 48 milj. kr. under de båda därpå följande åren.

Den utökade verksamheten för med sig behov av ytterligare rörelse- medel. Dessa har av NJA angivits till 125 milj. kr. Det samlade kapi- talbehovet sammanhängande med investeringsprogrammet uppgår alltså till 555 milj. kr.

Lönsamhet

NJA har under vissa förutsättningar beträffande pris- och kostnads- utvecklingen, som bolaget anser rimliga att utgå ifrån, beräknat lön- samheten under de närmaste åren på grundval av det uppgjorda inves- tcringsprogrammet. Bolaget räknar med fortsatta förlustår t. o. m. år I 973. De sammanlagda förlusterna under de tre åren l 971-1973 an- ges, efter avskrivningar och räntenetto, till ca 100 milj. kr. Fr. o. m. år 1974 räknar bolaget med att verksamheten skall ge nettovinster.

Sysselsättning

Personalantalet vid NJA uppgick år I 970 till i medeltal 3 440. Utök- ningen av verksamheten i enlighet med investeringsprogrammet beräk- nas medföra en ökning av antalet anställda med ca 400 personer år 1974. NJA framhåller att om det överhuvudtaget vore möjligt att fort- sätta driften vid järnverket utan att genomföra investeringsprogrammet skulle antalet anställda under samma tid i stället minska med 400 per- soner. Nettoeffekten sysselsättningsmässigt av investeringsprogrammet är sålunda ca 800 personer.

Personalbehovet för byggnads- och montagearbeten under byggnads- tidcn beräknas i huvudsak kunna tillgodoses med arbetskraft från övre Norrland. Vid slutet av 1971 och under första halvåret 1972 beräknas det största antalet, nämligen mellan 500-600 personer, vara sysselsatta med byggnads- och montagearbeten.

Finansiering

De 555 milj. kr. som enligt NJA:s beräkningar behövs för att genom- föra investeringsprogrammet avses finansieras med lokaliscringsstöd (lån och bidrag) om 260 milj. kr. och övriga 295 milj. kr. med lån mot säkerhet i fastighets- och företagsinteckningar samt med lcverantörs- kreditcr.

Ansökan om lokaliseringsstöd ingavs av NJA den 2 oktober 1970.

Enligt denna hemställde bolaget om 53 milj. kr. i form av bidrag och 207 milj. kr. st1so111 lån. I fråga om lånet anhöll bolaget om räntebc·

(6)

friclsc i tre år och amortcring:;frihet i fyra ftr. varefter lånet skulle åter- betalas under tio år. /ubetsmarknadsstyrelscn konstaterade i sitt ytt- rande den 17 november 1970 över ansökningen att en betydande del av de ramar som ställts till förfogande för lokaliscringsändamål skulle komma att tas i anspråk vid bifall i detta lokaliseringsärendc. Styrelsen tillstyrkte bnlagcts ansökan unc'.cr förutsättning att statsmakterna ställde :.ttcrlig<:r·: penningmedel till frirfogandc för lokaliseringt;vcrks:i.mheten.

NJA framhåller i sin skrivelse den l mars 1971. att bolaget under hand erM1llit uppgift om att lokaliseringsstödet inte kan beviljas med hänsyn till att ramarna härför är förbrukade. Bolaget anhåller därför att motsvara:1dc medd måtte st:illas till bolagets förfogande i annan 1.mlning och p;t samma Yillbr som gäller fi.ir lokaliscringsstöd. Enligt bolaget behövs av dessa medei 62 milj. kr. under första halv[irct 1971, 50 milj. kr. under andra halv;\rct 1971 samt 80 milj. kr. under första halvåret och 68 milj. kr. under andra halv[tret 1972. Framställningen tillstyrks av Statsföretag AB.

Departementschefen

I prop. 1970: 78 lämnades en utförlig redogörelse för utvecklingen vid NJA sedan järnverket tillkom för 30 år sedan. Av redogörelsen framgår att NJA:s produkter under de första verksamhetsåren inrikta- des på ståUimncn, dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Verksamheten har cföreftcr efterhand ökat i omfattning och vidgats tiil att omfatta manufakturerade produkter, av vilka fartygsprofiler intar en framträ- dande plats. Denna utveckling har fört fram järnverket till en sådan

~t11rlek att det i dag har en betydelsefull plats inom svensk jiirnhank- ring.

Produktut\·ccklingen vid NJA har av olika skiil inte gett tillfredsstäl- lande ekonomiskt resultat. Verksamheten vid NJA har s:tlund::: de se- naste [!fen resulterat i betydande förluster. De uppgick under de båda

vcrksarnhcts~trcn 1967 /68 och I 968.169 till sammanlagt drygt 80 milj. kr.

Avcn verksamhetsperiodcn 1969/70. omfattande 18 månader, visar en förlust på preliminärt drygt 42 milj. kr. Detta framgilr av ett samman- drag av resultaträkningar för perioden 1963-1969,'70 som torde fä fogas till detta protokoll som bilaga 1. Ett sammandrag uv balansräk- ningar för samma period samt vissa ytterligare uppgifter om bolag·~t

torde också få fogas till protokollet som bilaga 2 resp. bilaga 3.

I nyssn~imnda proposition anförde jag att en finansiell rekonstruktion av NJA var nödvändig. NJA borde erhålla täckning för de förlust;.:r som uppkommit i bolaget innan detta överfördes till Statsföretag AB. Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 78. SU 1970: 104. rskr 1970: 288) beviljades NJA ett kapitaltillskott på 100 milj. kr. för att täcka det sam-

(7)

manlngda underskott pr1 ungefär samma belopp som väntades föreligga den 30 juni 1970. Härigenom skapades möjligheter till den n~imnda re-

konstruktionen. Som en del av en administrativ rekonstruktion ändracles styrelsens sammansihtning vid en extra bolagssl~imma i mars 1970 och ny verkställande direktör til!triiddc den 1 juli 1970.

I propc·sitioncn redogjorde jag vidare fi:ir ett invcstcringsprogram vid NJA som hl. a. skulle innebära en betydande effektivisering av före- tagets metallurgiska produktion, vilken är grundläggande för hela dess verksamhet och därflir borde komma till utförande. Jag fann det vidare

<mgeläget att verkets ansträngningar att vidga manufaktureringcn full- följs i nära kontakt med verkets kunder och att en fortsatt effektivise- ring av försäljningsorganisationen sker. I övcrensstlimmelse med vad Statsfö;·etag AR ~mgivit framhöll jag vidare att ytterligare marknads- och !öns:imhelsbcdömnin;_;ar borde frirct2s innan produktprogrammet definitivt fastställdes.

NJA:s nya ledning har vidtagit en rad ~1tgärder som led i en pågå- ende rckonstru:ainn av förct2get. Exempelvis har huvuddelen av för- sLiljningsavdclni:1gt'i1 ;:uccc~sivt f!ytu,ts fr[;n Stockholm till Luleå, sf1 att en cfkktivare rörsiiljnings:.idministration kan komma till stånd bl. a. ge- nom direktkontaUen mellan försi.iljnings-. produktutvccklings- och pro- duktionsfunktioncrna. En prnjekienhet har tillsatts inom NjA, inom vilken marknads- l1ch lönsamhctsb:::dömningar har gjorts för bestäm- ning av ett definitivt produktprogram. I relation till detta produktpro- gram har projd;;t;:nheten utarhetat >d A:s nya inve:,tcringsprogram. I övcr;.:nsst:immclse med \'ad som framfördes i prop. 1970: 78 har pro- jck•.enhctcn funnit alt för~:'.iijning enligt nu förcligg;mde prognoser i prnduktprogrnmmct kommer att i första hand kdva en avsevärd ut- ökning av den mdallurgiska kapaciteten. En ny masugn med en kapa- citet av ca 1 000

noo

tnn per är skulle därför behöva installeras. 1 stål- verket skulle samtidigt behöva installeras en 100 tons LO-ugn med en t1rskapacitet av 900 000 lon. En viss del av limncsframställningen avses

~.kc genom kontinuerlig gjutning. Dessutom kommer varmvalsnings- kapaciteten och manu[aktureringskapaeileten att ökas.

Med detta investeringsprogram rliknar NJA med att [1r 1976 kunna s1ilja 800 000 ton valsade prociukter samt 760 000 ton taekjlirn. ämnen och valsklipp per i!r. NJA räknar dock med fortsatta förluster under upp- byggnadstidcn t. o. m. år I 973 på sammanlagt ca 100 milj. kr. Fr. o. m.

i'ir 1974 bediknas emellertid det nya programmet slå igenom vilket en- ligt l\JA bör medföra att verksamheten fr~n detta [1r lämnar överskott.

Det nu faststälida i11vcslcringsprogrammet har. bortsett fran ökning av rörelsekapitalet, kostnadsbcdknats till .J.30 milj. kr. Jag finner det angelligd framhålla att vad st:.m fordras i ytterligare investeringar jäm- fört mcli vad som redovisades i prop. 1970: 78. förutom i inträffade prishöjningar. har sin grund i nya ställningstaganden som gjorts med

(8)

ledning av resultatet av de intensifierade marknads- och lönsamhcts- hcdömningar som aviserades i nämnda prop. Genom ifrågavarande un- dersökningar har man nämligen funnit klara Iönsamhctsmotiv för en betydande ökning framförallt av råjärnskapaciteten från ursprungligen avsedda 600 000 ton per år till I. 600 000 ton per [1r. Detta medför be- hov av en helt ny masugn med en årskapacitet av 1 000 000 ton. Där- till krävs en renovering av den gamla masugnen. Härigenom skapas en bas för en betydligt större avsaluproduktion, som under en över- gångstid kommer att ta sig uttryck i försäljning av tackjärn och ämnen utöver den råjärnsproduktion som kan omhändertas i valsverken. På längre sikt kan valsverks- och manufaktureringskapaciteten ytterligar~

utbyggas med den då för en ekonomisk drift erhållna råjärnskapacite- tcn som bas. Till följd av den starkt utökade masugnskapaciteten er- fordras också en utökning av kokshanteringskapaciteten. I investerings- programmet ingår även anläggning för kontinuerlig ämnesgjutning. Den- na investering är motiverad genom de nämnda marknadsanalyserna som visar att utrymme finns för ämnesförsäljning.

Investeringsprogrammet innebär en produktionsvolym som ligger i linje med vad som erfarenhetsmässigt erfordras för lönsamhet inom det produktområde som NJA representerar. NJA skulle genom investering- arna komma upp i en storleksordning och få en rationalitet som gör att företaget bör kunna hävda sig på marknaden.

NJA har väsentlig betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län.

Denna betydelse kommer att öka genom den nu förutsatta utvidgade verksamheten. Ar 1974 beräknas det nuvarande antalet anställda på ca 3 400 personer ha ökat med ytterligare 400. Utan den planerade ut- byggnaden skulle i stället en minskning komma att ske med lika många personer. I realiteten bör således syssclsättningseffektcn kunna beräknas till ca 800 personer. Eftersom det är tveksamt huruvida det i längden överhuvudtaget är möjligt att driva järnverket utan en utbyggnad torde en slidan Mgärd även böra ses som ett led i en strävan att öka anställ-·

ningstrygghcten för samtliga vid järnverket.

De behövliga medlen för investeringar och ökning av rörelsekapital, sammanlagt 555 milj. kr., måste i sin helhet tillföras bolaget, eftersom det inte har några resurser för självfinansiering. NJA räknar vid finan- sieringen med att erhålla lokaliseringsstöd med 260 milj. kr. och med att kunna anskaffa övriga medel genom upplåning och leverantörs- krcditer.

Jag anser att de planerade investeringarna är av si1 väsentlig bety- delse för järnverkets möjligheter att bedriva en lönsam och sysselsätt- ningsfrämjande verksamhet att de bör utföras. Jag anser vidare att företaget bör erhålla statligt stöd för dessa investeringar i den omfatt- ning som bör kunna beviljas i form av Iokaliseringsstöd. Jag vill erinra

(9)

om att arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelse den 17 november 1970 till- styrkt en ansökan från NJA om lokaliseringsstöd om 260 milj. kr.

Det av NJA berörda lokaliseringsstödet är emellertid av sådan stor- lek att en betydande del av vad som ställts till förfogande för lokalise- ringsändamål skulle tas i anspråk för detta bolag. Detta framhålls också av arbetsmarknadsstyrclsen, som tillstyrkt stöd under förutsättning att statsmakterna ställer ytterligare penningmedel till förfogande för loka- liseringsverksamheten. Under dessa förhållanden anser jag att det lämp- ligaste sättet att lämna NJA statligt stöd till investeringarna är att sär- skilda anslag anvisas för ändamålet.

Det begärda stödet om 260 milj. kr. bör i sin helhet lämnas. Av stö- det har NJA begärt att 53 milj. kr. skulle utgå i form av bidrag. Detta står i överensstämmelse med reglerna för lokaliseringsstöd och är det maximala bidrag som kan beviljas för förevarande investering. Jag an- ser emellertid att bidraget bör begränsas till 22 milj. kr. som bättre överensstämmer med gällande praxis. Återstoden, alltså 238 milj. kr., bör beviljas såsom lån. Räntefriheten bör likaså beviljas enligt sedvan- lig praxis, varefter ränta bör utgå efter samma räntesats som i allmän- het tillämpas för industrigarantilån enligt kungörelsen (1969: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri, vilket är den ränta som tillämpas för lokaliseringslån. Vidare bör lånen vara amorteringsfria i fyra år samt återbetalas under följande tio år.

Medlen bör Jämnas NJA efter hand som de behövs för de fortlöpan- de investeringarna. Bolaget har uppgivit sitt behov av medel till 62 milj. kr. under första halvåret. 1971. Dessa bör därför ställas till bolagets förfogande genom bidrag om 22 milj. kr. och lån om 40 milj. kr. övriga medel behövs under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Frågan om an- slag för dessa budgetår [år tas upp vid senare tillfällen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) till Bidrag till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1970/71 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.

2) till Lån till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat 111 till riks- staten för budgetåret 1970/7 l under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Vad föredraganden .sålunda med instämmande av statsrå- dets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konung- en.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

(10)

Bilaga I

Sammandrag av vinst-och förlustriikningar 1963-1969/70

Hdoppen i I 000-tal kr.

1963 1964 1965 1966/671 1967j68 1968/69 1969/70 I (pre.li- minärtJ

Försälj ni ngsin täkter 179 539 213 894 231 787 331 342 230 418 284 357 490 867 Avg;ir kostnader för lev.

produkter --172 765 -199 510 -221 278 -333 636 - 235 .I 34 -282 323 -473 299 Bruttoöverskott 6 774 14 384 10 509 --2 294 -4 716 2 034 17 568

Tillkommer inkomstriintor 669 2 075 980 I 333 958 641 3 389

Avgår utgiftsräntor, skatter

m. m. -3 104 -7 317 -10 243 - 14 259 --10 764 -13 721 -24 304 Avgar avskrivningar -4 339 --13 285 20 306 -36 662 -24 450 -24 700 '-159 000

Avgår lagersanering m. m. -22 755 -6 557

Tillkommer upplösning av

lagerreserv 5 643 3 475 20 000

Avgår avsättning till lagerreserv -I 500 -10 000

Tillskott från aktieägaren 100 000 100 000

Nettoresultat 0 0 -15 585 15 363 -45 529 . 35 746 -42 347

1 18 månader.

• Därav extraordinära avskrivningar med 120 000.

(11)

Bilaga 2

Sammandrag av balansräkningar 1963-1969/70

Beloppen i 1 000-tal kr.

1963 1964 1965 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 (preli- rninärt) Tillgångar

Kassa. bank m. m. 3 707 2 917 5 898 9 495 8 829 12 033 11 845 Kundfordringar 53 084 43 692 51 564 35 554 48 387 63 931 70 005

Varulager 52 472 70 538 88 731 84 690 79 320 64 795 164 532

Aktier, andeiar m. m. 1 077 995 868 710 577 470 363

Maskiner och inventarier 97 749 170 078 178 887 J 86 201 181 358 173 852 135 275 Fastigheter 111 589 136 821 139 446 140 284 139 624 134 943 59 241 Pågående nyanläggningar 125 119 47 999 41 069 22 273 13 968 16 588 17 267

Balanserad förlust 15 363 45 529

Årets förlust 15 585 45 529 35 746 42 347

444 797 473 040 522 048 494 570 517 592 547 877 500875 Skulder och eget kapital

Levcrantörsskuldcr 34 281 38 858 39 651 42 799 37 462 46 619 58 203 Övriga kortfristiga skulder I 401 8 579 19 606 2 316 7 566 7 031 5 153 Långfristiga skulder 105 893 122 381 159 569 131 092 169 564 191 237 215 794 Aktiekapital 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 200 000

Re.servfond 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 21 725

Balanserad vin.st 222 222 222

Årets vinst 15 363

444 797 473 040 522048 494 570 517 592 547 877 500875

(12)

Bilaga 3

Diverse uppgifter 1963-1969/70

1963 1964 1965 1966/67* 1967/68 1968/69 1969/70*

Anskaffningsvärde för maski- ner och inventarier (1 000-

tal kr.) 237 233 315 912 339 228 363 760 376 162 378 923 401 796 Anskaffningsvärde för fastighe-

ter (l 000-tal kr.) 152 590 182 829 190 783 200 183 205 380 206 377 207 600 Nyinvesteringar (1 000-tal kr.) 37 000 33 000 25 000 26 000 12 000 15 000 22 000 Antal anställda: timavlönade 2 480 2 568 2 540 2 586 2 488 2 537 2 597 Antal anställda, månadsavlö-

nade 604 661 692 720 732 722 753

Sammanlagt antal anställda 3 084 3 229 3 232 3 306 3 220 3 259 3 350 Löner till timavlönade (1 000-

tal kr.) 45 280 51 445 54 515 89 564 59 774 64 613 I JO 668 Löner till månadsavlönade

(1 000-tal kr.) 14 795 16 895 18 533 32 255 23 386 24 623 41 060 Löner och arvoden till styrelse

och direktion (l 000-tal kr.) 375 400 473 862 541 621 I 642 Avgifter till ATP etc. (1000-

tal kr.) 4 967 6 593 7 029 13 445 JO 489 11 869 21 478

Tillverkning av valsade pro-

dukter i ton 385 500 441 700 456 000 659 100 440 100 464 800 639 000 Leveranser av valsade produk-

ter i ton 385 600 422 600 438 500 618 200 424 200 476 400 640 000

* 18 månader.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710 I 89

References

Related documents

Med stöd av riksdagens beslut (prop. Härvid medgavs att till Karin Berglöf fick utbetalas den ersättning som vid tillämpning av 1927 års

För att utreda frågan om sekretariatets organisation och arbetsuppgifter och för att biträda ministerrådet i dess arbete beslöts vidare, att varje land omedelbart

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål, beräknade till sammanlagt 484,000 kronor, borde uppdelas på tre budgetår med 120,000 kronor under första, 200,000 kronor under andra

rätt samt klagan över hovrätts utslag eller beslut få fullföljas genom besvär hos Kungl. Maj:t, dock med undantag för ägostyckningsmål, i vilka hovrätt skulle vara sista

I sitt delbetänkande (SOV 1971: 51) om invandrarnas utbildnings- situation lade invandrarutrcdningen fram ett förslag om lagfäst skyldig- het för arbetsgivare att

Utredningens ställningstaganden i friiga om försvarsforskningens finan- siering hänger samman med förslaget att program- och produktionsansvar resp. ansvar för att utföra

Socialstyre/sen, som har yttrat sig över direktionens förslag om lä- kartjänster för verksamheten vid Norrbackainstitutet och Eugeniahem- met, har inte något att

Stiftelsen avses få till ändamål att i fråga om bostadsrättsföreningar med stadgar godkända av HSB eller Svenska riksbyggen ta upp lån för hyrcsbortfall