1
Likabehandlingsplan
[Ankarskolan 2020/2021]
Likabehandlingsplanen innehåller:
•
Plan mot kränkande behandling
•
Dokumentation av främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
•
Riktlinjer och rutiner
2
Inledning
Ankarskolan är en F- 9 skola och det finns fritidshem för elever från åk F-6. Höstterminen 2020 startar med 600 elever och ca 70 personal.
Syftet med Ankarskolans likabehandlingsplanen är att det på ett överskådligt sätt ska bli begripligt vad skolan ska arbeta med under läsåret. Personal, elever och vårdnadshavare ska känna till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i skolan.
Målet är att vi ska ha en verksamhet som främjar barns och elevers lika rättigheter och att förebygga alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan ska vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling anmäla detta till rektor samt utreda och åtgärda det upptäckta. Vi ska även uppmuntra elever att påtala diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer i verksamheten. Skolan förväntar sig att alla elever bemöter skolkamrater, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt.
På skolan finns två elevhälsoteam (EHT-team). Elevhälsoteamen ska utifrån sina olika professioner samarbeta med övrig personal på skolan och kan bistå med stöd/konsultation eller handledning i samband med frågor som har att göra med såväl elevhälsa som värdegrundsarbete och arbetet att förebygga, främja eller åtgärda diskriminering, trakasserier och/ eller kränkande behandling.
I EHT-teamet för åk F-3 ingår följande personal:
• Johanna Rydell, rektor åk F–3 och fritidshemmen
• Milena Holmsten, specialpedagog/ bitr.rektor åk F-3
• Pernilla Burström, speciallärare åk F-3
• Mia Ulin, speciallärare matematik åk F-9
• Helena Hagman, skolsköterska åk F-9
• Azra Sehovic, skolkurator åk F-9
• Stavroula Moschovidou, skolpsykolog åk F-9 I EHT-teamet för åk 4–9 ingår följande personal:
• Charlotta Hannerfors, rektor åk 4–9
• Rickard Petersson, biträdande rektor 4-9 och it-pedagog
• Marie Larsson, specialpedagog åk 4–9
• Mia Ulin, speciallärare matematik åk F-9
• Helena Hagman skolsköterska åk F–9
• Azra Sehovic, skolkurator åk F-9
• Stavroula Moschovidou, skolpsykolog åk F-9
• Gabriella Stjernberger, studie- och yrkesvägledare (SYV)
Såhär arbetar elevhälsans olika professioner:
Skolan har ett elevhälsoteam för årskurs F–3 samt ett för åk 4–9. Elevhälsoteamen träffas regelbundet med berörda professioner för att samordna skolans elevhälsofrämjande arbete.
Specialpedagog och speciallärare arbetar med utveckling av lärmiljö och undervisningsmetoder utifrån ett inkluderande perspektiv för att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisning- och lärandemiljöer, genomför pedagogiska utredningar för att identifiera hinder och möjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. De är kvalificerade samtalspartners i pedagogiska frågor för kollegor och vårdnadshavare samt handleder personal och håller sig à jour med ny
3 forskning. De är också behjälpliga vid utarbetande och uppföljningar av åtgärdsprogram.
Speciallärare arbetar också med undervisning av elever individuellt eller i grupp. Tillsammans med rektorer och övrig personal verkar specialpedagoger och speciallärare för skolans pedagogiska utveckling.
Skolsköterska arbetar utifrån en helhetssyn för att stärka elevernas hälsa och livssituation.
Skolsköterska genomför hälsosamtal enligt basprogrammet där frågor om trivsel, hälsa, skolsituation, kamrater etc. tas upp.
Skolkurator arbetar utifrån en helhetssyn för att stärka elevernas självbild i samband med deras livssituation samt att främja elevers psykosociala hälsa. Skolkurator stödjer eleven, men även vårdnadshavare och skolpersonal i deras möten med eleverna.
Skolpsykolog arbetar för att främja elevers psykosociala hälsa bland annat genom att handledning av personal och samtal med vårdnadshavare samt genomför en del utredningar.
Studie- och yrkesvägledare arbetar tillsammans med personalen för att öka elevernas valkompetens. Studie- och yrkesvägledare har motiverande samtal och är eleverna behjälplig vid frågor som rör val av utbildningen och framtid.
Lagar och bestämmelser
Det är förbjudet att diskriminera eller på annat sätt kränka ett barn eller en elev i förskolan, grundskolan, grundsärskolan eller fritidshemmet. Det finns lagkrav att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och en skyldighet att utreda omständigheterna när personal får kännedom om att någon elev utsatts för kränkningar.
Förskolan, grundskolan och grundsärskolan måste bedriva aktiva åtgärder för att motverka och förhindra kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
Arbetet med likabehandling samt motverkan av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras i:
• Skollagen 6 kap (2010:800)
• Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828)
• Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
• Läroplanen
• Barnkonventionen
Lagstiftningen gäller för all verksamhet som bedrivs i skola, förskoleverksamhet och inom pedagogisk omsorg och syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet.
Skollagen (2010:800) 6 kap. §§ 6-8)
Målinriktat arbete
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
4 Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Det finns en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder för att för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. Arbetet innebär att
• undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
• analysera orsaker till upptäckta risker och hinder.
• vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas.
• följa upp, utvärdera och dokumentera det arbete som utförs.
Definitioner
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Sedan januari 2015 är bristande tillgänglighet också en grund för diskriminering. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.
Ett uppträdande som kränker någons värdighet av sexuell natur kallas för sexuella trakasserier.
Både personal och elever kan göra sig skyldiga till sexuella trakasserier.
5
Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
Både trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är ett exempel på en systematisk och återkommande kränkande behandling.
Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är viktig att tänka på att individens upplevelse av kränkningen måste respekteras och tas på allvar.
Hälsofrämjande arbete
Utgår från kunskap om vad som gör att barn och ungdomar utvecklas väl och mår bra. Syftar till att stärka eller bibehålla fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket ger generella hälsovinster som riktar sig till alla. Utgångspunkt är ett salutogent perspektiv som fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa.
Förebyggande arbete
För att minska risken för ohälsa. Kan rikta sig till alla, men har ett specifikt problem- och utvecklingsområde i fokus. Målet är att minska riskfaktorernas inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Arbetar med förebyggande insatser som bygger på kunskapen om vad som orsakar ohälsa eller vad som kan utgöra hinder för nå utbildningens mål.
Åtgärdande arbete
Hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos individ.
Plan för att främja likabehandling samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
På grund av den rådande pandemin har inte klasserna kunnat genomföra aktiviteter på samma sätt som tidigare år eftersom aktiviteter där elevgrupper blandas ej har varit tillåtet att genomföra.
Skolans sociala mål är att alla ska ha en god lärandemiljö. Alla ska känna sig trygga och respekterade. Skolans ordningsregler tydliggörs i början av varje läsår.
▪ Vi för en kontinuerlig dialog med eleverna om trivsel och trygghet.
▪ Vi diskuterar hur man är en bra kamrat och hur trivsel och trygghet i skolan kan öka.
▪ Vi har utvecklingssamtal varje år.
▪ Vi har vid behov extra samtal med enskilda elever om trivsel och relationer både under skoltid och tillsammans med föräldrar.
▪ Vi strävar efter att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i skolan.
▪ Det finns rastvakter på rasterna.
▪ I samband med att elever får sina digitala lärverktyg får de utbildning i nätsäkerhet och etik på nätet.
6
▪ FN-dagen uppmärksammas.
▪ Vi arbetar med demokratifrågor.
▪ Lärarna delar in eleverna i grupper vid exempelvis grupparbeten eller andra aktiviteter där eleverna samarbetar tillsammans.
▪ Lärarna bestämmer sittplatser i klassrummet och för de yngre elever finns bestämda sittplatser i matsalen
▪ 7–9-laget uppmärksammar varje år Förintelsedagen.
▪ Vi uppmärksammar när någon kommer tillbaka efter sjukdom/ledighet.
▪ När rektor klassplacerat ny elev tar blivande mentor, kontakt med vårdnadshavare och planerar skolstarten samt erbjuder besök på skolan. Vi informerar alltid i klassen när det kommer en ny klasskamrat. Mentor ser till att klassen tar extra väl hand om nya elever genom att den första tiden ha någon eller några klasskamrater som fungerar som fadder/faddrar.
Fritidshemmens sociala mål är att skapa trivsel, få barn att känna trygghet, gruppgemenskap samt att skapa ett ömsesidigt förtroende mellan fritidshem och hem.
▪ Vi har samtal i olika grupperingar.
▪ Genom leken tränas samarbete och socialt samspel.
▪ Vid olika regellekar och spel tränas turtagning och att följa regler.
▪ Samarbete och gruppkänsla skapas genom olika gemensamma aktiviteter och lekar.
▪ Genom fria val tränas både självständighet och respekt för olika val och intressen.
▪ Vi erbjuder daglig kontakt med vårdnadshavare vid lämning eller hämtning.
▪ Information om barnet förs över mellan mentor och ansvarig fritidspersonal tex inför/efter utvecklingssamtal och när behov finns.
▪ Enskilda samtal erbjuds vid behov.
▪ Personal från fritids medverkar på skolans föräldramöten.
Mål och aktiva åtgärder
Kommande arbete under läsåret
Samtlig personal har utvärderat förra läsårets mål och insatser, vi har analyserat elevernas svar i trygghet- och trivselenkäten samt satt upp nya mål inför kommande läsår. Det är viktigt att vi har ett systematiskt arbete med mål och aktiva åtgärder för att vi ständigt ska kunna förbättra arbetet och öka elevers känsla av trygghet på skolan.
Här presenteras det arbete som varje årskurs har planerat att arbeta med under höstterminen- 20 och vårterminen- 21. Det mesta av arbetet sker kontinuerligt under läsåret och kommer att utvärderas i maj- 21 av samtlig personal. Specifika insatser som är behovsprövade utvärderas av mentor/klasslärare och elever vid insatsens slut.
All personal uppmanas att vistas i korridorer och andra rastutrymmen där eleverna befinner sig för att arbeta förebyggande och minimera risken för trakasserier eller annan kränkande behandling. Det finns som nämnts rastvakter/värdar på rasterna. Arbetslagen har tid för att diskutera och planera elevhälsoarbete och där finns utrymme att planera det förebyggande arbetet på skolan som avser nolltolerans av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Detta är ett arbete vi gör tillsammans och alla behöver markera och visa på att vi inte accepterar ett beteende som kränker någon annan person.
7 Förskoleklass: Inledningsvis kommer fokus i klasserna vara att bilda trygga grupper och ett tillåtande klassrumsklimat. De kommer att arbeta med Ugglan och kompisproblemet, vilket handlar om hur vi är mot varandra men också att i undervisningen lyfta likheter och olikheter i de olika situationerna som uppstår. De lärare som tidigare hade årskurs 3 kommer nu ansvara för F- klass vilket innebär att de kommer fortsätta arbetet med kamratsamtal, minimöten,
”stopp, sluta, lägg av” och ”nolla klockorna”.
Årskurs 1: De kommer fortsätta med det arbetet som är påbörjat och arbeta med ”fyra frågor”
modellen, samtal utifrån olika dilemman, ritprata och ha samtal i olika konstellationer, både enskilt och i grupp. De kommer att fokusera på att arbeta med dilemmafrågor och ritprata, just för att eleverna tillsammans ska kunna finna lösningar på olika svårigheter som uppkommer i vardagen och få nya infallsvinklar med hjälp av varandra.
Årskurs 2: De kommer fortsätta med det arbetet som är påbörjat med bland annat trivselregler, övningar, klasslek, dilemmaövningar, rastkompisar/rastförberedande samtal, skalor och uppföljning av dessa med mera. De kommer arbeta med ”Gnissel i klassen” och göra ett fördjupande arbete kring olika känslor. Arbetet med barnkonventionen som påbörjats kommer fortsätta och vårdnadshavarna kommer bli delaktiga via utvecklingssamtal.
Årskurs 3: Vid skolstart kommer klasserna prata om trivselreglerna, både för den egna klassen men också skolans trivselregler. De gamla kommer att utvärderas och förnyas med elevernas delaktighet. De kommer att fortsätta arbeta med klasslek, rastkompisar och trivselskalor. Vid starten kommer de återuppta ”rundor” där eleverna får delge varandra om hur de vill bli uppfattade av andra och hur de tillsammans ska kunna skapa en så god lärandemiljö som möjligt med stöd av lärarna. Eleverna kommer få vara delaktiga i rastaktiviteter. Rundorna kommer att följas upp för att skapa rutin.
Årskurs 4: Under hösten kommer klasserna att ha schemalagd tid för att kunna arbeta med mer riktat värdegrundsarbete. De kommer att påbörja ”rundor”, som beskrivits tidigare och tillvägagångssättet kommer att vara utformat på liknande sätt som för andra klasser. Vid skolstart kommer de att gå igenom bland annat klassens förhållningsätt, skolans ordningsregler och de sju diskrimineringsgrunderna och arbeta med dessa. De lärare som tidigare hade årskurs sex kommer ha åk 4 och arbeta på ett liknande sätt som tidigare då det har gett goda resultat med bland annat skalor, samtal i olika konstellationer, samtal om nätet osv.
Årskurs 5: De kommer fortsätta utveckla det kooperativa lärandet som påbörjades vid start i åk 4. Syftet med det är att grupperna kommer att stärka sina samarbetafärdigheter, det egna ansvaret och att öva sig i att ge positiv feedback och ha lika delaktighet och stödjande interaktion. Det kooperativa arbetet genomsyras av demokratiska värderingar.
Årskurs 6: Klasserna kommer att fortsätta med det som implementerades under åk 5 och fortsätta med kooperativt lärande. Arbetet med språkbruk kommer att intensifieras och eleverna kommer tillsammans med lärarna vid höstterminens start sätta tydliga regler kring detta. De kommer precis som alla klasser fortsätta med skalor för att mäta trygghet och trivsel, relationsarbete och arbeta vidare med konflikthantering.
Årskurs 7: Elevsammansättningen blir detta året oförändrat vilket innebär att eleverna redan känner varandra. Fokus kommer vara på relationsbyggande samtal och aktiviteter. Lärarna anpassar undervisningen och arbetet utefter det som är aktuellt och där eleverna befinner sig.
8 Samtal och diskussioner som på ett naturligt sätt fångas upp beroende på var eleverna befinner sig är viktigt.
Årskurs 8: Klasserna kommer att fortsätta arbeta med arbetsklimatet, skalor och att väva in värdegrundsarbetet i den vardagliga undervisningen där samtal och diskussioner om bland annat olikheter, demokrati, jämställdhet osv vävs in. De kommer också att
Årskurs 9: Klasserna kommer fortsätta med skalor och eventuellt ha djupintervjuer med kring trivsel, arbetsro, klimat osv. De kommer precis som årskurs 8 få in värdegrundsarbetet på ett naturligt sätt i undervisningen där viktiga frågor lyfts och diskuteras. De kommer fortsätta arbetet med att skapa ett förtroende hos eleverna för att eleverna ska känna att de har vuxna att vända sig till vid behov.
Det finns en plan på att Flexpersonalen berättar om flexverksamheten på skolan för att öka andra elevers kunskap om flexverksamheten.
Nytt för detta läsår är att några lärare och någon från Elevhälsan går utbildningen Normkritiskt förhållningssätt och ska vidare fördjupa sig i HBTQ genom en diplomering. Utöver dessa insatser arbetar samtliga klasser med värdegrundsarbete, mänskliga rättigheter och barnkonventionen som ett naturligt inslag i arbetet med barn- och elever för att främja utveckling och motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Diskriminering, trakasserier och kränkningar beror ofta på någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Skolan arbetar därför förebyggande och främjande med diskrimineringsgrunderna.
▪ Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot
könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
▪ Könsöverskridande identitet eller uttryck betyder att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
9
▪ Etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar.
▪ Religion eller annan trosuppfattning- med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.
▪ Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.
En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera.
▪ Sexuell läggning så som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.
▪ Ålder innebär uppnådd levnadslängd.
Åk F-3 kommer under år 20/21 fortsätta arbeta med samtliga diskrimineringsgrunder, någon klass kommer lägga lite extra fokus på diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Målet är att alla ska känna sig lika mycket värda och att vi ska få förståelse för hur andra tycker och känner samt att vi alla är olika. Alla i åk F-3 ansvarar för detta under hela läsåret.
Åk 4-6 kommer under år 20/ 21 fortsätta arbeta med att fördjupa sig i diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och några ska gå utbildningen i normkritiskt förhållningssätt samt planerar att genomföra en HBTQ diplomering. Planen är att detta sedan ska implementeras i arbetslagen. Målet är att detta ska genomföras under läsåret där samtliga i arbetslaget är ansvariga för att detta arbete bedrivs.
Åk 7-9 kommer under 20/21 fortsätta arbeta med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
De kommer att fördjupa sig i det här arbetet och några av pedagogerna ska gå utbildningen i normkritiskt förhållningsätt samt planerar att genomföra en HBTQ diplomering. Målet är att öka förståelsen hos eleverna och samtliga pedagoger är ansvariga för detta under läsåret.
Samverkan och delaktighet
Likabehandlingsplanen upprättas, följs upp och utvärderas av personal under medverkan av eleverna. Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande anpassas efter deras ålder.
Vi som arbetar på skolan tycker att det är viktigt med samverkan och delaktighet. Personalen och pedagogernas delaktighet i likabehandlingsarbetet sker bl.a genom egen planering av värdegrundsarbete- och förebyggande elevhälsoarbete, gemensam planering på arbetslagsmöten och vid det gemensamma arbetet under APT där diskussion kring värdegrundsfrågor brukar tas upp.
Eleverna blir delaktiga genom klassråd/mentorstid, elevråd, trygghet- och trivselenkäter, kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor, enkätundersökningar, fadderverksamhet för de yngre samt att varje klass har olika fokus för terminens värdegrundsarbete. Vårdnadshavarnas delaktighet sker genom utvecklingssamtal, föräldramöten, UNIKUM, bloggar, enkäter för vissa årskurser och samtal med sina barn.
10
Riktlinjer och rutiner mot trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling
Riktlinjerna är de samma som Rutin för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Elever som upplever något av detta vänder sig i första hand till sig mentor och/eller den vuxna på skolan som den känner ett förtroende för. Eleven kan också berätta för en förälder som i sin tur i första hand kontaktar elevens mentor. Vi tycker således att det är viktigt att barnet får komma till tals och den personal som har en god kontakt med eleven kommer försöka ha ett samtal med eleven för att få ta del av dennes upplevelse. Personal på skolan ska följa riktlinjer i nedanstående avsnitt.
Rutin för anmälning av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
Ankarskolan har som mål att tidigt upptäcka och snabbt sätta in åtgärder om kränkningar, trakasserier eller diskriminering förekommer. Vi reagerar och agerar därför alltid för att stötta elever på olika sätt i konflikthantering och situationer som uppstår och där vuxna behövs som stöd. Ibland kan det vara oklart om en händelse är en konflikt, en incident eller om det handlar om någon form av kränkning, trakasserier eller diskriminering. Elever kan också uppfatta en situation på olika sätt.
Åtgärd och arbetsgång vid konflikter, andra händelser bland elever:
1. Den personal som uppmärksammar en situation bland elever som upplevs som problematisk och där man anser att en vuxen behövs som stöd, ingriper eller reagerar på ett för situationen lämpligt sätt. Det kan handla om såväl konflikter, incidenter eller händelser där språkbruk, agerande eller förhållningssätt som skulle kunna uppfattas kränkande, bryter mot skolans ordningsregler eller mot den värdegrund som skolan står för. Om situationen reds ut på plats kan situationen anses utagerad. Närmast personal ansvarar.
2. Vid behov kontaktas mentor som i sin tur vid behov kontaktar vårdnadshavare. Situationen kan dokumenteras om den anses vara av allvarligare art (bilaga 2). Situationen kan också följas upp genom avstämning, samtal eller möte och dokumenteras (bilaga 3). Om situationen upplevs kränkande följs arbetsgången för kränkning, se nedan. Mentor ansvarar.
Åtgärd och arbetsgång vid trakasserier och/eller kränkning elev-elev:
1. All personal som får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att, samma dag som händelsen uppmärksammas, anmäla detta till rektor. Rektor som får kännedom om att ett en elev som anser sig blivit utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. (Skollagen 2010:800, 6 kap 10§). I Varbergs Kommun skall rektor, senast två arbetsdagar efter att rektor fått kännedom om det inträffade, anmäla händelsen till förvaltningschefen som i sin tur vidarerapporterar anmälan till förskole- och grundskoleförvaltningen vid nästkommande sammanträde.
2. Den personal som uppmärksammar trakasserier och/eller kränkande behandling ingriper, avbryter och markerar. Den personalen, alternativt mentor samtalar så snart det är möjligt enskilt med dem det berör. Händelsen dokumenteras. Vid akuta och allvarliga situationer av kränkningar ska lärare, mentor eller annan utsedd/a person/personer avlösas av annan personal omgående eller så snart som möjligt, för att kunna ingripa. All personal på skolan ska alltid
11 ställa upp när situationen kräver det. Uppföljning sker inom en vecka och dokumenteras.
Mentor ansvarar och vid behov med stöd av kurator.
3. Om trakasserier och/eller kränkande behandling ändå fortsätter kallas vårdnadshavare och elev till skolan för att diskutera vidare åtgärder. Mötet dokumenteras skriftligt. Kurator tillsammans med mentorer ansvarar.
4. Om inget av ovanstående hjälper och beteendet fortsätter, tas ärendet upp igen i skolans elevhälsoteam. EHT-teamet bedömer i detta läge om det finns anledning för anmälan till polis eller socialtjänst. Rektor ansvarar.
5. Det kan i vissa fall bli nödvändigt att sära på elever genom att placera dem i olika klasser.
I undantagsfall kan en elev som kränker andra flyttas till annan skola, ytterst mot vårdnadshavares och elevs vilja, för att skydda andra elever. Vårdnadshavare och elev informeras om skälen. Rektor ansvarar.
Åtgärd om vuxen trakasserar och/eller kränker elev eller om vuxen känner sig trakasserad och/eller kränkt:
Den som fått kännedom om händelsen ska informera rektor. Rektor eller den person som rektor utser, har enskilda samtal med elev tillsammans med vårdnadshavare, och rektor har enskilt samtal med den anställde. Rektor eller den person som rektor utser, följer upp med eleven, rektor följer upp med personalen. Om elev känner sig kränkt av rektor kontaktas chefen för grundskolan. Om vuxen känner sig kränkt av rektor kontaktas chefen för grundskolan. Om vuxen trakasserar och/eller kränker vuxen kontaktas rektor
Interna och gemensamma rutiner finns för hur
• personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
• kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
• kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
Se befintliga rutiner gällande anmälan och återrapportering till förvaltningschef samt rutiner för särskilda händelser i förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Om vårdnadshavare vill ifrågasätta skolans åtgärder:
Om elev och vårdnadshavare upplever att skolan/skolbarnsomsorgen inte har uppfyllt kraven på att utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning, trakasserier eller diskriminering, kan eleven och eller vårdnadshavaren vända sig till diskrimineringsombudsmannen eller barnombudsmannen som ger råd och stöd samt utövar tillsyn över att lagen följs.
