SKOLUTVECKLING
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PASSET IDAG
Examination 1
Examination 2
Föreläsning/seminarium skolutveckling
och skolutvecklande arbete
EXAMINATION 1
Var och en får tio minuter för att presentera den/de text(er) de har läst genom att 1/ ge en översiktlig och kortfattad sammanfattning av textens innehåll, 2/ berätta vilka man uppfattar som de centrala/bärande punkterna i den text man har läst.
Du förväntas inte använda PowerPoint, utan endast berätta.
Därefter lyfter man en central fråga att fördjupa i diskussion med övriga i gruppen utifrån det lästa, och leder denna diskussion. Ca 10 min avsätts för varje diskussion.
Titta de mål från kursplanen (i inledningen av kursguiden) som har nr 1 och 5, och låt dessa ”färga” läsningen och presentationen av din text - d.v.s. fundera extra över frågor som handlar om teoretiska utgångspunkter, centrala begrepp och praktisk relevans. Det mål som har nr 4 i finns inbyggt i samtliga examinationer, och man förväntas ta aktiv del av den dialog som är en del av varje examinationsseminarium.
EXAMINATION 2
Inför detta litteraturseminarium har alla valt/blivit tilldelad en avhandling med aktionsforskande ansats. Förslag finns i litteraturlistan.
Ni kommer att delas in i grupper utifrån vad ni har läst, så att vi får en spridning av avhandlingar i varje grupp.
Avhandlingen presenteras utifrån punkterna
Syfte och forskningsfrågor
Teoretiska utgångspunkter
Den aktionsforskande ansatsen
Metod
Resultat
Diskussion
Etik
Sammanfatta det mest centrala under var och en av punkterna, och avsluta med en kort egen konklusion av hur teori och metod bidrar till att svara på avhandlingens frågeställningar. Till detta har du totalt ca 20 minuter på dig, så du måste vara koncis.
Formulera också en diskussionsfråga baserat på det du har läst i avhandlingen. Frågan ska på ett eller annat sätt ha koppling till aktionsforskning. Den kan relatera till studien som avhandlingen handlade om, eller ha en mer indirekt koppling till det du har läst. När alla i gruppen har presenterat sina avhandlingar avsätter vi sista 45–60 minuterna av seminariet för dialog i gruppen utifrån de väckta frågorna.
Du får gärna använda PowerPoint eller motsvarande för din presentation, men det är inget krav.
MAILA MIG TVÅ FÖRSLAG PÅ TVÅ AVHANDLINGAR SÅ SNART SOM MÖJLIGT!
SKOLUTVECKLING OCH SKOLUTVECKLANDE ARBETE
Skolutveckling som fenomen
Evidensbasering kontra utforskande arbetssätt, Top down kontra Bottom up
Lärar-/professionsdriven skolutveckling
Modeller/metoder för skolutveckling
Kollaborativt/kollegialt lärande
FUNDERA TVÅ MINUTER - VAD ÄR SKOLUTVECKLING?
Förändring av skolan med underliggande ambition att åstadkomma något bättre
Tankar och idéer om vad utveckling är och hur den ska komma till stånd har varierat över tid
Fortbildning/Kompetensutveckling: ett instrument för extern kontroll av lärares arbete – ett politiskt styrmedel som driver lärares arbete i en viss riktning
Forskningen bär på svaret och ska leverera det till praktiken – praktiken genomför (1950-1960)
Svaret finns redan i praktiken – läraren är inte genomföraren utan den reflekterande praktikern (1970-1980)
1990-tal: New Public Management: resurser ska utnyttjas effektivt: decentralisering, privatisering, mål- och resultatstyrning, utvärdering, Skolverket inrättas 1991
2000-tal: ”PISA-chockernas era” – resultaten måste öka, lärares kompetens måste höjas (ämnes- och didaktisk), OECD får stort inflytande, vissa internationella forskare får stort inflytande, Skolinspektionen inrättas 2008, sanktioner
Lärarlyft, utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, lyftsatsningar, professionellt lärande, kompetensförsörjning
Skolutveckling som a) medel för att styra skolan och lärares arbete, b) nationell angelägenhet som syftar till att öka elevers måluppfyllelse, c) professionell utveckling, d) kompetensförsörjning … etc…
VAD “VET” VI OM LÄRARES PROFESSIONELLA LÄRANDE?
VAD KÄNNETECKNAR EN PROFESSION?
ÄR LÄRARYRKET EN PROFESSION?
VAD KÄNNETECKNAR EN PROFESSION?
… en organiserad expertis som använder sig av sin specialistkunskap i specifika och avgränsade sammanhang.
Det finns utarbetade system för utbildning, examinering samt yrkesetiska riktlinjer för bemötande och uppförande inom professionen
Arbetet är vanligen av sådan karaktär att det inte kan göras rutinmässigt eller automatiseras eftersom det innehåller unika, varierande och oförutsägbara moment.
Har en exklusiv kunskapsbas och kontroll över kunskapsproduktionen
Stängning - den som inte har rätt examen inte har tillträde till yrket
Autonomi – utomstående är inte ”inne och petar”, de yrkesverksamma värnar sin autonomi
Utbildning, examen och yrkesetiska principer anses utgöra en garanti för att man har den kompetens som krävs för att utöva yrket och kontrollen över detsamma på egen hand. Kontrollen sker INOM yrket…
Hur förstås autonomi bland lärare?
Hur många är bekanta med de yrkesetiska principerna? Hur ofta diskuteras dessa? Vilken roll spelar de?
VI VET ATT
MYCKET PEKAR I SAMMA RIKTNING
DET HAR HÄNT EN DEL I SKOLSVERIGE DE SENASTE ÅREN…
Ett antal “lyft-satsningar” som har något gemensamt
En ny skrivelse i skollagen om beprövad erfarenhet
Förstelärarreformen – om lärare som ledare av skolutvecklande processer
Skolkommissionens betänkande
KUNSKAPSLYFTEN
Erbjudande till skolhuvudmän om att söka statsbidrag för att skolor ska kunna genomföra kompetensutvecklande insatser inom olika centrala områden
Gemensamt för de olika lyften är att arbetet med de innehållsliga aspekterna sker genom kollegialt lärande i cykliska processer.
Lärare träffas gruppvis i strukturerade möten som leds av handledare;
man läser, lär, prövar praktiskt och förfinar sin undervisning
BEPRÖVAD ERFARENHET
Erfarenheter som är dokumenterade, delade och prövade i ett kollegialt sammanhang
Det räcker inte att lärarlaget “sitter ner och diskuterar allmänt eller förlitar sig på egna erfarenheter” – i stället fordras att man kan formulera och undersöka problemområden, beskriva metoden för sina
undersökningar, dokumentera och kritiskt granska resultaten
Ligger nära det vetenskapliga arbetssättet
FÖRSTELÄRARREFORMEN
” För att säkra en hög kvalitet på lärarna måste läraryrket göras mer attraktivt, så att eleverna får en förbättrad undervisning och därmed ökade förutsättningar att nå de nationella målen och goda resultat.
Lärares kompetens och potential måste på ett bättre sätt än i dag tas till vara och uppmuntras.”
”Lärare måste ges möjligheter att utveckla sin professionalism och gå vidare i karriären.”
Förstelärare kan med fördel leda processer av kollegialt lärande.
(Utbildningsdepartementet, promemoria U2012/4904/S
SKOLKOMMISSIONENS BETÄNKANDE
Kommissionen baserar sig bland annat på innehållet i OECD:s rapport Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective (OECD, 2015) när de föreslår ett nationellt
professionsprogram för lärare och skolledare.
Det handlar om att skapa förutsättningar för lärare och skolledare att utvecklas, fördjupa och bredda sig inom olika områden.
Till stöd för progression ska programmet erbjuda utvecklingsmöjligheter genom kollegiala lärandeprocesser, akademiska kurser och utvecklingsprojekt. (s 187)
VI VET ATT DE SKOLSYSTEM DÄR LÄRARE
SYSTEMATISK GRANSKAR SIN PRAKTIK OFTA ÄR FRAMGÅNGSRIKA
SKOLUTVECKLING SOM GEMENSAMT PROJEKT
“Världens mest högpresterande skolsystem har insett att det bara går att förbättra resultaten genom att förbättra undervisningen”
“I de bästa systemen lär lärare av varandra. De planerar lektioner tillsammans, observerar varandras lektioner, analyserar och hjälper varandra att bli bättre”
(Barber & Mourshed, McKinseyrapporten, 2007; 2010)
Undervisning är ett intellektuellt arbete som kräver kontinuerlig analys och gemensamt lärande
(Hargreaves & Fullan, 2012, Professional capital)
VI VET ATT
FÖRÄNDRINGAR TAR TID
ATT IMPLEMENTERA REFORMER OCH NYA SÄTT ATT ARBETA KAN HANDLA OM ATT MAN BEHÖVER FÖRÄNDRA SIN FÖRSTÅELSE
Fas 1: Initiering
VI VET ATT DET KRÄVS
ORGANISATION OCH STRUKTURER
GEMENSAMMA DRAG I MODELLER FÖR PROFESSIONSDRIVEN, SYSTEMATISK OCH KOLLABORATIV SKOLUTVECKLING
Arbetet är kollegialt/kollaborativt
Arbetet är iterativt/cykliskt
Arbetet är situerat/lokalt
Arbetet är informerat och systematiskt
Arbetet är dokumenterat/kommunicerat
GRUPPER FÖR SAMTAL OCH GEMENSAMT LÄRANDE
(HARGREAVES & FULLAN, 2012)
PCL –Professional Learning Community – ett sätt att organisera lärare i arbetsgrupper i syfte att främja kollaborativt lärande bland kollegor
En Community: En grupp som träffas kontinuerligt, som har kollektivt ansvar för gemensamma utbildningssyften och som hänger sig åt att utveckla sin praktik i detta syfte
En Learning Community: Den utveckling man försöker åstadkomma bygger på utforskande av egen undervisning och elevers lärande. Man angriper problem genom att försöka lära mer/djupare snarare än genom ”quick-fix”-lösningar
En Professional Learning Community: I sitt utforskande arbete förhåller man sig till befintlig forskning och utmanar varandra i diskussioner kring vad som utgör en effektiv praktik
VI VET DESSUTOM ATT OM MAN VILL FÅ ALLA ATT DRA I SAMMA
RIKTNING, SÅ
KAN DET VARA
VIKTIGT …
Att distribuera ledarskapet – låta vissa få en särskild roll (exempelvis förstelärare, lärgruppsledare och liknande)
Att involvera alla/så många som möjligt från början
Att finna gemensamma strukturer och gemensamt språk
Att input utifrån (”en kritisk vän”) fyller en viktig funktion
Att uthålligheten är av yttersta vikt: det har funnits en tradition av ”check, nu är vi klara – och går vidare till nästa område”
… ATT DEN STÖRSTA OCH VIKTIGASTE KUNSKAPEN
FINNS HOS LÄRARKÅREN SJÄLV:
Det finns en emancipatorisk kraft i praktiknära
metoder för skolutveckling
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?
Skollagen säger att varje huvudman, förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt ska följa upp, dokumentera och utveckla utbildningen
Vad är det man ska följa upp då?
Måluppfyllelse i förhållande till nationella mål står alltid i fokus
MÅL
Det är nationella mål som ska fokuseras. Vilka mål finns?
29 övergripande mål i Lgr11
Ca 400 kunskapsmål
Mål i Skollagen
HUR GÖR MAN..?
När man systematiskt ska följa arbetet mot alla läroplansmål över tid?
Man kan väl inte fokusera på att följa upp och utvärdera 500 mål samtidigt..?
Vilka fokuseras där du är? Hur väljs dessa mål ut?
VAD MENAS MED SYSTEMATIK?
Att det finns strukturer för det man gör: samband mellan delar och helhet
Att det finns processer: aktiviteter som upprepas
Att det finns rutiner: bestämda tillvägagångssätt
Att det finns resurser: kompetens, tid, datastöd, material etc
Vad kan dessa termer innebära?
Hur ser det ut där du är?
U - U - U
Det konkreta arbetet med att samla information: uppföljning
Det konkreta arbetet med att bedöma kvaliteten: utvärdering
Det konkreta arbetet med att förbättra måluppfyllelsen: utveckling
Vilka system för uppföljning, utvärdering och utveckling har man där du är?
Är det systematiserat enligt dig?
METODER
När man ska utvärdera något måste man ha ett underlag att utvärdera.
Hur gör man när man samlar in data som ska ligga till grund för utvärdering och utveckling?
Hur analyserar man dessa data? Vem gör det?
KVALITETSARBETET? Scenario1
VAD BILDAR UTGÅNGSPUNKT FÖR
KVALITETSARBETET? Scenario 2
HUR SKA MAN GÖRA…?
Det finns ofta krav från andra nivåer av aktörer på redovisning av siffror… som ska kunna jämföras från år till år…
Men sådana siffror räcker egentligen inte om man vill uttala sig om kvalitet…
Man kan behöva kombinera olika system och metoder!
TOP DOWN VS BOTTOM UP – VAD MENAR VI MED BEGREPPEN?
Varför kommer ”pålagor uppifrån” – nationellt såväl som från huvudmannanivå?
Är allt som är ”pålagt uppifrån” av ondo?
Varför/varför inte?
Finns det tillfällen när det kan vara nödvändigt med ”pålagor uppifrån? När? Varför? Varför inte?
Vad krävs för att professionsdriven
skolutveckling ska fungera?
När händelser i den dagliga verksamheten bildar utgångspunkt för kunskapssökande och förbättring undviks tillfälliga lösningar och de förbättringar som har en reell grund i vardagen har större möjligheter att överleva nya trender.
För att åstadkomma nödvändig ”kraft” måste man gå tillsammans för att kunna utmana, fördjupa och bredda tänkandet.
Kunskapen måste kritiskt granskas, diskuteras och reflekteras över tillsammans med andra så att ett lärande genereras, men behöver också utmanas vidare.
Det handlar om att gå utöver en lärande kultur och skapa en forskande kultur, först då kan lärare medverka till att skapa ny kunskap med relevans för yrkesverksamheten.
(Källa: Rönnerman, 2011, s 55)
