Sid l (6)
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr
Avdelning 01 2017-11-15 T 6687-16
Rotel 0116 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Solna tingsrätts dom 2016-06-23 i mål T 7030-13, se bilaga A PARTER
Klagande
Nils Kängas, 19641224-1058 Sandeslättskroken 84
424 36 Angered
Ombud: Advokaten Peter Winn Advokatfirman Winn AB Östra Larmgatan l
411 07 Göteborg Motpart
If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm
Ombud: Försäkringsjuristerna Maria Dahlin och Jörgen Pettersson Adress hos bolaget
SAKEN
Trafikskadeersättning
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.
2. Nils Kängas ska ersätta If Skadeförsäkring AB (publ) för dess rättegångskostnader i hovrätten med 32 000 kr. Beloppet avser ombudsarvode. Nils Kängas ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess
betalning sker.
DokJd 1358258
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290 Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 670 19 måndag - fredag
103.17 Stockholm 08-56167010 09:00-15:00
E-post: svea.avdl@dom.se www.svea.se
Sid 2
SVEA HOVRÄTT DOM T 6687-16
Avdelning 01
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Nils Kängas har yrkat att hovrätten ska bifalla hans i tingsrätten förda talan samt befria honom från skyldigheten att ersätta If Skadeförsäkring AB (publ), fortsättningsvis If, för dess rättegångskostnader i tingsrätten och förplikta Ifatt i stället ersätta hans rättegångskostnader där. Beträffande den del av yrkandet som avser ersättning för olägenheter har Nils Kängas angett att det är anspänning under fritid/övrig anspänning som avses.
If har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. If har vidhållit de vitsordanden som bolaget lämnade i tingsrätten med det tillägget att If även vitsordat samtliga kostnader som skäliga i och för sig om hovrätten finner att orsakssamband finns mellan hela besvärsbilden och trafikolyckan.
Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten.
PARTERNAS TALAN OCH UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten. If har förtydligat sina grunder på så sätt att vad som antecknats på s. 7 i tingsrättens dom om den medicinska utredningen och att påstådda kostnader inte är skadebetingade inte utgör en självständig grund för bestridandet.
Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Den fråga som hovrätten i första hand har att ta ställning till är om de besvär i form av värk och smärta i huvudet och i övre delen av ryggen, psykisk nedsättning i annan form än ångest, oro och sömnproblem samt kognitiv nedsättning som Nils Kängas lider av är en följd av trafikolyckan i mars 1998.
Sid 3
SVEA HOVRÄTT DOM T 6687-16
Avdelning 01
Som tingsrätten angett är det Nils Kängas som ska göra klart mer sannolikt att besvären beror på trafikolyckan än att de skulle ha utvecklats oberoende av olyckan.
Vid bedömningen av om Nils Kängas har uppfyllt denna bevisbörda bör, som
tingsrätten angett, göras en sammanvägd bedömning av vad som framkommit om Nils Kängas hälsotillstånd före trafikolyckan, graden av våld eller trauma vid olyckan, symptomdebut i anslutning till olyckan, kontinuitet i besvären och alternativa skadeorsaker.
Beträffande Nils Kängas hälsotillstånd före olyckan har tingsrätten redogjort för de fysiska och psykiska besvär som Nils Kängas haft tidigare i sitt liv. Annat har dock inte framkommit än att Nils Kängas inte haft några sådana vårdkontakter de närmaste åren före olyckan.
När det gäller graden av våld eller trauma vid olyckan är parterna, som tingsrätten angett, överens om att graden av det våld eller trauma som Nils Kängas utsattes för vid trafikolyckan i och för sig var tillräcklig för att kunna orsaka de besvär som Nils Kängas lider av.
När det sedan gäller besvärsdebuten i förhållande till tidpunkten för trafikolyckan och kontinuiteten i besvären gör hovrätten följande bedömning.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det av den skriftliga utredningen framgår att det funnits en symptomdebut i anslutning till olyckan. Den skriftliga utredningen ger dock inte stöd för annat än att besvären i direkt anslutning till olyckan varit mycket begränsade och att Nils Kängas under de följande månaderna främst haft nackbesvär.
Merparten av de besvär han nu lider av, och som If anser inte orsakats av olyckan, framträdde först under den senare hälften av 1998. Nils Kängas uppgifter om att han nästan omedelbart efter trafikolyckan hade omfattande besvär stöds således inte av de journalanteckningar som lagts fram. I målet har framkommit att Nils Kängas periodvis
varit sjukskriven efter olyckan. Vad han berättat om att han även vid andra tillfallen varit tvungen att vara borta från sitt arbete i Norge och att hans arbetskapacitet varit begränsad när han var på arbetet stöds dock inte av utredningen i övrigt.
Sid 4
SVEA HOVRÄTT DOM T 6687-16
Avdelning 01
Hovrättens slutsats i denna del är därför att det av utredningen i målet inte är visat att Nils Kängas de närmaste månaderna efter trafikolyckan hade mer besvär till följd av olyckan än vad If har vitsordat och att de besvär som If anser inte har orsakats av olyckan framträtt först senare.
När det slutligen gäller alternativa skadeorsaker har tingsrätten i sin dom redogjort för vad som framgår av de dokumenterade vårdkontakterna efter trafikolyckan, vilka enligt If talar för att merparten av Nils Kängas besvär haft annan orsak än
trafikolyckan. Till detta kommer att det av de dokumenterade vårdkontakterna före trafikolyckan, som If framhållit, framgår att Nils Kängas även tidigare haft besvär med psykisk ohälsa samt varit sjukskriven på grund av dessa besvär och ryggsmärta.
Hovrätten anser att det som framkommit i denna del i viss mån talar för att de besvär som parterna har olika uppfattning om kan ha annan orsak än trafikolyckan.
I målet har flera läkare hörts i frågan om det föreligger orsakssamband mellan
trafikolyckan och de besvär som Nils Kängas lider av. Även sakkunnigutlåtanden har åberopats. Tingsrätten har i sin dom utförligt redogjort för hur bedömningen av medicinskt sakkunnigas uppgifter ska utföras (jfr NJA 2001 s. 657). Vid värderingen av läkarnas bedömningar konstaterar hovrätten att vissa av de av Nils Kängas
åberopade läkarna har träffat honom i sin kliniska verksamhet. Eftersom tvistefrågan gäller orsakssamband finns det dock inte anledning att ge försteg till de av Nils Kängas åberopade läkarna av den anledningen att de har undersökt och behandlat honom. De av If åberopade läkarna måste anses ha haft tillgång till för sambandsprövningen relevant material vid sina bedömningar. Enligt hovrätten har det inte framkommit något som talar för att den mening som har framförts av de av Nils Kängas åberopade läkarna bör väga tyngre än den mening som de av If åberopade läkarna har framfört i fråga om det medicinska orsakssambandet.
En fråga som parterna och de medicinskt saldcunniga har uppehållit sig kring är den s.k. traumatiska principen. Den traumatiska principen har, som If framhållit, kommit till uttryck i bl.a. Socialstyrelsens rättsliga råds yttrande den 2 oktober 2006 (Dnr 586/06).
Sid 5
SVEA HOVRÄTT DOM T 6687-16
Avdelning 01
If och dess sakkunniga har framhållit att utvecklingen av de fysiska besvär som Nils Kängas lider av och som If anser inte har ett samband med trafikolyckan inte är förenlig med den traumatiska principen. Nils Kängas och hans sakkunniga har dock gjort gällande att Nils Kängas besvärsutveckling kan förklaras av hypotesen om sensitisering eller smärtspridning. I målet har inte annat framkommit än att hypotesen om sensitisering alltjämt anses omstridd. Enligt hovrättens mening framstår
argumenten för hypotesen om sensitisering i vart fall inte som mer övertygande än argumenten för den traumatiska principen.
Vid bedömningen av om orsakssamband föreligger är det givetvis även av betydelse att det inte går att utesluta att de besvär - även de psykiska och kognitiva - som parterna har olika uppfattning om har orsakats av något annat än trafikolyckan.
Den sammantagna bedömningen av de faktorer som har betydelse för sambandsfrågan ger inte hovrätten anledning att komma till några andra slutsatser än de som tingsrätten har redovisat i sin dom. Det är alltså inte klart mer sannolikt att trafikolyckan har orsakat de besvär som är tvistiga i målet. Hovrätten instämmer alltså i tingsrättens bedömning att Nils Kängas yrkanden avseende ersättning för lyte och men, olägenheter och kostnader ska ogillas. Även yrkandena om ersättning för
inkomstförlust ska ogillas på de av tingsrätten anförda skälen. Tingsrättens dom ska därför inte ändras.
Vid denna utgång ska Nils Kängas ersätta If för dess rättegångskostnader i hovrätten.
Yrkat belopp är inte tvistigt.
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 01
DOM
Sid 6 T 6687-16
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2017-12-13
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Monica Kämpe, Annika Åkerlind och Dan Öwerström (referent) samt hovrättsassessorn Johan Isaksson.
SOLNA TMGSRÄTT
DOM
2016-06-23 Meddelad i Solna
PARTER Kärande
Nils Kängas, 641224-105 8 Sandeslättskroken 84 424 36 Angered
Ombud: Advokaten Peter Winn Advokatfirman Winn AB
Östra Larmgatan l
411 07 Göteborg ... - - ' . . ' • Svarande
, If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm
_ Ombud: Försäkringsjuristerna Maria Dahlin och Jörgen Pettersson If Skadeförsäkring AB
Barks väg 15 106 80 Stockholm
Mål nr T 7030-13
i l c L D i
DOMSLUT
1. Nils Kängas talan ogillas.
2. Nils Kängas ska ersätta If Skadeförsäkring AB för dess rättegångskostnad med 273 075 krb varav 192 000 kr avser ombudsarvode. På beloppet ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.
Dokld 778195 S-H T
Postadress Box 1356
171 26 Solna
Besöksadress Sundbybergsvägen 5
Telefon Telefax
08-561 658 00 08-83 50 66 E-post: solna.tingsratt@dom.se www.solnatingsratt.domstol.se
ExpeditigHStid måndag - fredag 08:00-16:30
SOLNA TINGSRÄTT DOM • T 7030-13 2016-06-23
BAKGRUND
Nils Kängas trafikskadades den l mars 1998. Han. var då 33 år. Personskadan har reglerats av försäkringsgivaren If Skadeförsäkring AB (nedan If) genom Volvia Försäkringar Göteborg under skadenummer PGE413-980301-05. Nils Kängas har därmed rätt till trafikskadeersättning från If för de besvär som trafikolyckan orsakat honom.
Nils Kängas menar att följande besvär är relaterade till olyckan. Värk och smärta i • huvud, värk och smärta i halsrygg, värk och smärta i övre delen av ryggen, värk och smärta i höger arm, rörelseinskränkning i höger arm, psykisk nedsättning och kognitiv nedsättning. Vidare menar Nils Kängas att besvären ska bedömas till invaliditetsgraden
18 procent, att olägenheter är på den nivån att ett årsbelopp om 6 700 kr ska utgå, att ' han till följd av trafikolyckan blivit arbetsoförmögen och att kostnader ska ersättas.
If har vitsordat att besvär i form av värk och smärta i halsrygg, värk och smärta i höger arm, rörelsemskränkriing i höger arm och psykisk nedsättning i form av ångest, oro och sömnproblem är relaterade till olyckan och meddelat invaliditetsgraden 9 procent fr.o.m. den l maj 1998. Med anledning härav har If utgett ersättning med 29 000 kr • enligt 2012 års tabell avseende lyte och men. Vidare har försäkringsbolaget utgett ersättning för förflutna olägenheter till och med den 31 juli 2012 och för framtida olägenheter; summabeloppet 89 000 kr grundat på ett årsbelopp om 3 000 kr. If har även betalat ut ersättning för kostnader om l 659 kr samt tandvårdskostnader med 42 000 kr, varav 17 100 kr avser åren 2004 - 2015 och 24 700 kr avser ett kapitaliserat belopp för framtiden.
If har nekat Nils Kängas ersättning för högre invaliditetsgrad än 9 procent och högre olägenhetsgrad än motsvarande ersättning med 3 000 kr/år, för av arbetsoförmåga
•uppkommen inkomstförlust och för kostnader utöver utgiven tandvårdskostnad.
Framställda yrkanden enligt nedan avser Nils Kängas ersättningskrav utöver det som redan utgetts av If.
SOLNA TINGSRÄTT DOM T 7030-13 2016-06-23
If har överlämnat Nils Kängas skadeärende till Trafikskadenämnden för yttrande.
Trafikskadenämnden har yttrat sig i ärendet den 7 juni 2012. Nämnden har bedömt att trafikolyckan har medfört en invaliditetsgrad om 9 procent. Vidare har nämnden ansett att det inte framstår som klart mer sannolikt att trafikolyckan medfört en varaktig arbetsoförmåga än att det finns andra orsaker till denna och därför har nämnden bedömt att trafikolyckan heller inte har medfört några inkomstförluster annat än under perioden den 1-17 mars 1998. Nämnden har vidare inte haft något att erinra mot den ersättning som If utbetalat for denna tidsperiod..
;
Nils Kängas har därefter begärt omprövning i Trafikskadenämnden. I yttrande den 5 december 2012 har trafikskadenäinnden uppgett att det material som tillförts ärendet efter nämndens tidigare prövning inte medför en annan bedömning än den som gjordes vid nämndens prövning den 7 juni 2012.
If har i skrivelse den 6 mars 2013 meddelat avslut av skaderegleringen.
Parterna är ense om att Nils Kängas numera har de besvär han angett och att han är helt arbetsoförmögen men de är oense om
- huruvida besvären "värk och smärta i huvudet", "värk och smarta i övre delen av ryggen", "psykisk nedsättning i annan form än ångest, oro och
sömnproblem" och "kognitiv nedsättning" orsakats av olyckan eller om det kan ha funnits någon annan orsak till dessa,
graderingen av varje enskilt besvär och den sammantagna besvärsgraderingen, - sambandet mellan arbetsoförmågan och besvären efter trafikolyckan, hur Nils
Kängas inkomstförlust ska beräknas, om frågan blir aktuell, och om de begärda kostnaderna är ersättningsberättigande, skadebetingade merkostnader.
SOLNA TINGSRÄTT DOM T 7030-13 2016-06-23
YRKANDEN
Nils Kängas har yrkat att tingsrätten ska förplikta If att till honom betala ersättning enligt följande.
- för lyte och men med 37 000 kr (samt ränta enligt nedan),
- för inkomstförlust för inkomståren 1998 - 2012 med i första hand 17 058 712 kr, och i andra hand 13 08.0 514 kr (samt ränta enligt nedan),
- för inkomstförlust (livränta baserad på 2012 års inkomst) från och med den l januari 2013 till dess Nils Kängas fyller 65 år med i första hand l 574 196 kr,
och i andra hand l 048 113 kr med årlig uppräkning från och med år 2013 enligt lagen om ändring av skadeståndslivräntor (samt ränta enligt nedan),
j
- för olägenheter (anspänning i arbete) med 201 000 kr (samt ränta enligt nedan), - för kostnader för perioden l mars 1998-31 december 2012 med 70 617 kr
(samt ränta enligt nedan),
- för kostnader för framtiden med 79 167 kr (samt ränta enligt nedan), - for ränta enligt 4 och 6 § § räntelagen på inkomstbeloppet 8531 287 kr
alternativt 7 295 209 kr avseende inkomståren 1998 - 2006, från och med den 7 november 2007 till dess betalning sker, samt
- för ränta enligt 4 och 6 § § räntelagen på lyte och men 37 000 kr, på inkomstbeloppet 8 527 425 kr alternativt 5 785 305 kr, på livräntebeloppet l 574 196 kr alternativt l 048 113 kr, på 201 000 kr, på 70 617 kr och på 79 167 kr från dag för delgivning (l oktober 2013) till dess betalning sker.
Därutöver har Nils Kängas yrkat ersättning för rättegångskostnader.
INSTÄLLNING
If har bestritt käromålet i dess helhet. Följande vitsordanden har gjorts.
- Om tingsrätten finner att orsakssamband föreligger mellan Nils Kängas besvärsbild och trafikolyckan vitsordar If att den medicinska invaliditeten är
15 procent och då vitsordas ett belopp om 22 900 kr (51 900 kr - 29. 000 kr som redan utbetalats) i menersättning som skäligt i och för sig. Om tingsrätten
SOLNA TINGSRÄTT DOM T 7030-13 2016-06-23
finner att den medicinska invaliditeten är 18 procent vitsordas hela beloppet om 37 000 kr som skäligt i och for sig. Ränteyrkandet i den delen vitsordas som skäligt i och for sig. •
If vitsordar sättet att beräkna inkomstförlust men inga belopp kan vitsordas som skäliga i och för sig. If kan-inte vitsorda att beräkningen görs utifrån "
timlönen 385 NOK (även om det vitsordas att Nils Kängas hade denna timlön vid tiden för olyckan). Om tingsrätten finner att orsakssamband finns mellan Nils Kängas arbetsoförmåga och trafikolyckan och att Nils Kängas olyckan förutan skulle ha fått en tillsvidareanställning vid Optimal Engineering A/S, vitsordar If årsarbetstiden 1880 timmar och en årlig uppräkning av lönen med 3 procent per år. If vitsordar Nils Kängas faktiska inkomster för åren 1998 och 2006-2012. För åren 1999 - 2005 kan If inte vitsorda de faktiska inkomsterna>
O kr såsom de uttrycks i kontrolluppgifter. De faktiska inkomsterna under denna period motsvarar i vart fall vad som utbetalats i ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. I brist på utredning vitsordar If att samordning görs med den under 1999 - 2005 gällande riksnormen för försörjningsstöd och att uppräkning ska ske med faktorn 1,3, vilket skäligen bör bli ett belopp om 600 000 kr för denna period. If kan vitsorda kursomräkningen från NOK till SEK.
- If vitsordar att en livränta ska beräknas på sätt som gjorts gällande men inget belopp kan vitsordas som skäligt i och för sig. If vitsordar att yrkandet är tekniskt korrekt.
- If kan inte vitsorda att ersättning för olägenheter ska- lämnas enligt nivå IV (högsta ersättningsnivån). If vitsordar sättet att beräkna ersättningen och kapitaliseringsfaktorn 15,2. Om tingsrätten finner att den medicinska invaliditeten är 15 procent vitsordar If ett årsbelopp om 4 000 kr (med
avräkning för 3 000 kr som redan utbetalats) och örn tingsrätten finner att den medicinska invaliditeten är 18 procent vitsordar If ett årsbelopp om 4 500 kr (med avräkning för 3 000 kr som redan utbetalats). Ränteyrkandet vitsordas som skäligt i och för sig.
• • • - If vitsordar angivna tandvårdskostnader men bestrider övriga kostnader och kan inte vitsorda något belopp i denna del. För år 1998 ersattes kostnader med
SOLNA TINGSRÄTT DOM . T 703O-13 201-6-06-23
l 659 kr (har utbetalats). Under år 2016 ersattes även 42 000 kr avseende tandvårdskostnader för åren 2004-2015 och ett kapitaliserat belopp för
framtiden (har utbetalats). Kostnader utöver detta bestrids vara skadebetingade.
If vitsordar ränteyrkandet.
- If bestrider att kostnader för framtiden är skadebetingade.
Tandvårdskostnaderna vitsordas som skäliga i och, för sig. Det vitsordas att högkostnadsbeloppen är de angivna samt sättet att beräkna och..
kapitaliseringsfaktorn.
. - Ränteyrkandet avseende inkomstförlust vitsordas som skäligt i och för sig för tiden till och med 2012. För tiden därefter vitsordas ränta månadsvis på var och ett av de förfallna månadsbeloppen. För denna tid sker värdesäkring enligt lag- (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor.
- Ränteyrkandet avseende återkommande kostnader vitsordas som skäligt i och för sig.
Även If har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
GRTJNDER
Nils Kängas
Trafikolyckan den l mars 1998 har lett till att han åsamkats personskada som gett upphov till lyte och men, inkomstförlust i förhållande till de arbetsinkomster han skulle ha haft som oskadad, olägenheter och kostnader. Ränta på inkomstbeloppet avseende tidsperioden 1998-2006 grundas på att utvecklat krav var If tillhanda den 6 oktober 2007 med 30 dagar betalfrist.
Han var före olyckan fysiskt och psykiskt besvärsfri. Trafikolyckan utsatte hans huvud för en hastig och kraftig whiplashrörelse med åtföljande snabb inverkan mot
halsryggraden, tnitialt uppstod en värk- och smärtproblematik i huvudet, halsryggen, övre delen av ryggen och höger arm inkluderande rörelsernskränkning. Efterhand, som en följd av skadan och den initiala problematiken, tillstötte psykisk och kognitiv
SOLNA TINGSRÄTT DOM ' T 7030-13 2016-06-23
nedsättning. Dessa bestående menfaktorer samverkade till att han tappade sin arbetsförmåga helt jämte förmågor i den dagliga livsföringen. Symptombilden fanns inte före olyckan. •
If Skadeförsäkring.
Nils Kängas har fatt skälig trafikskadeersättning for den personskada han ådrog sig vid trafikolyckan den l mars 1998.
Det saknas orsakssamband mellan Nils Kängas besvärsbild - utöver nackbesvär och besvär från höger arm samt psykiska besvär i form-av ångest, oro och sömnsvårigheter som graderades till 9 procents medicinsk invaliditet - och trafikolyckan den l mars
1998. Av den medicinska utredningen framgår att Nils Kängas före trafikolyckan haft besvär med psykisk ohälsa och varit sjukskriven på grund av dessa besvär och
ryggsmärta. Påstådda kostnader är inte heller skadebetingade.
Det saknas även orsakssamband mellan Nils Kängas arbetsoförmåga och trafikolyckan den l mars 1998. Den personskada han ådrog sig vid trafikolyckan medför inte någon arbetsoförmåga eller inkomstförlust efter den 17 mars 1998.
UTVECKLING AV TALAN
Nils Kängas .
Arbetssysselsättning
På olycksdagen var han "tillsvidareanställd" i Norge hos Optimal Engineering A/S.
Han var sysselsatt på heltid i konsekutiva projektarbeten. När ett projekt var slut skrevs ett nytt avtal om nästa projekt. Han och Optimal Engineering A/S var ense om att projektanställningarna skulle fortsätta utan någon tidsbegränsning. Arbetet inleddes september 1997 och avslutades september 1998. Lönen var 385 NOK per timme och årsarbetstiden l 880 timmar, inkomstunderlaget år 1998 var 723 800 NOK; omräknat till 762 740 SEK. Nils Kängas var helt arbetsför före olyckan och avslutet av
SOLNA TINGSRÄTT DOM: T 7030-13 2016-06-23
anställningen var skadebetingad. Skadan förutan skulle han ha fortsatt sin anställning hos Optimal Engineering A/S. Hans inkomster hade i så fall ökat stadigt och haft en utveckling i Norge som inte understeg den statistiska genomsnittsutvecklingen för personer sysselsatta inom tekniska högskolekrävande yrken alternativt ökat stadigt utifrån en årlig schablonmässig uppräkning med 3 procent.
Skadeproblemen nedsatte hans arbetsförmåga., efterhand i allt ökande omfattning på grund av skaderelaterad värk samt psykiska och kognitiva nedsättningar. I slutet av 1998 blev han helt sjukskriven. Nedsättningen av arbetsförmågan har föranlett Försäkringskassan att tillerkänna honom hel varaktig sjukersättning. Han har inte återvunnit arbetsförmågan.
t t
Han blev helt sjukskriven för perioden 1998-03-01 -1998-03-31 under diagnosen nacktrauma och värk. Han återgick i arbete 1998-03-18 -1998-09-30 med kvarstående besvär, upprepade sjukskrivningar och behandlingar. Därefter blev. han helt
sjukskriven för perioden 1998-10-01 -1998-12-11 under diagnosen
halsryggsdistorsion. Han var därefter kontinuerligt helt sjukskriven t.o.m. den 2016- 01-31. Fr.o.m. 2006-02-01 var han sjukskriven 50/100 och senare 75/100. Fr.o.m.
2006-08-07 återgick han i hel sjukskrivning.
Före anställningen hos Optimal Engineering A/S redovisade han taxerade inkomster, för 1993:184 000 kr, för 1994: 130 500 kr, för 1995: 94 200 kr, för .1996: 92 800 kr och för 1997: 75 000 kr. Inkomsterna återspeglade intäktsforluster i egen
näringsverksamhet, längre period sjukskrivnrng under 1995 och 1996 och oavlönat biståndsarbete under del av 1997. Grunden för hans sjukskrivning före olyckan har inte någon koppling till sjukskrivningsbesvären efter olyckan.
Lyte och men
Han har till följd av olyckshändelsen åsamkats ett allvarligt följdtillstånd efter halsryggsdistorsion. Tillståndet inkluderar nedsättning av ADL (allmän daglig livsföring), psykiska funktioner och social aktivitet. Tillståndet ska åsättas
SOLNA TINGSRÄTT DOM ' T 7030-13 2016-06-23
invaliditetsgraden 18 procent inom ramen for högsta tillgängliga graderingsvärdet 35 procent.
Skade- jämväl invaliditetsdagen var han fyllda 33 år. Enligt Trafikskadenämndens hjälptabell gällande för år 2012, för olycksfall som inträffat före 2002, ska ersättning utgå med 65 200 kr. If har redan utgett 29 000 kr. Ersättningen ska enligt nämndens anvisningar avrundas till närmast högre tusental kronor. Uppräknad mellanskillnad 37 000 kr utgör yrkat belopp enligt ovan.
Inkomstförlust (fram till 2012)
Han yrkar ersättning for inkomstförlust beräknad på två alternativa sätt. Båda utgår från inkomstunderlaget 723 800 NOK; omräknat 762 740 SEK.
1)1 första hand ska göras årlig uppräkning med den genomsnittliga löneutvecklingen (statistiskt baserat) i Norge for personer med motsvarande högskoleutbildning som han har. Den årliga antagna lönen omräknas varje år till SEK.
2) I andra hand ska göras årlig uppräkning med schablon 3 procent. Det är en procentsats som är etablerad inom svensk skadereglering (den schablon som Trafikskadenämnden har använts sig av).
Från respektive årsbelopp ska göras avdrag för samordningsinkomster. Det bör uppmärksammas att han saknade samordningsmkomster under inkomståren 1999- 2005.
Alternativa beräkningarna för inkomståren 1998-2012 jämte slagremsor redovisas i bilaga l och 2.1 bilagorna upptagna saidobelopp är grunden för ovan angivna alternativa yrkanden.
10
SOLNA TINGSRÄTT DOM ' T 7030-13
2016-06-23 Olägenheter (anspänning i arbete)
Han yrkar ersättning for olägenheter (anspänning i arbete). Hans besvär är av den arten och omfattningen att de motsvarar den anspänning och åtföljande ersättning som skulle ha utgått grundat på Nivå IV. Enligt Trafikskadenämndens hjälptabell ska en sådan nivå ersättas med årsbeloppet 9 700 kr gällande för. år 2012. Eftersom If redan utgett årlig ersättning med 3 000 kr läggs årsbeloppet 6 700 kr till grund för ersättningskrav.
För.perioden 1998-05-01 - 2012-12-31 ska ersättning utgå med 98 266 kr (årsbelopp ' 6 700 kr x 176 månader). För framtiden 101 840 kr (kapitalisering av årsbeloppet 6 700 kr med faktorn 15,2). Beloppen saideras och avrundas i enlighet med Trafikskadenämndens rekommendation till 201 000 kr.
? i
Återkommande kostnader
Han har som en följd av somatiska och psykiska besvär haft utgifter för sjukvård och medicin. Han har som en följd av'skädebetingad medicinering drabbats av muntorrhet som medfört nedsatt tandstatus och åtföljande behandlingsbehov.
För förfluten tid till och med 2012-12-31 (70617kr) Sjukvård
1998-2011:14 x 900 kr årlig högkostnad = ' 12600kr 2012: l 100krårlighögkostnad= , 1 1 0 0 k r '
Totalt: 13 700 kr
Medicin
1998 - 2012:15 x l 800 kr årlig högkostnad^ 27 000 kr
Tandvård (2000-2012)
Totalt: 42 742 kr - 12 825 kr (utbetalt av If)= 29 917 kr
För tid från och med 2013-01-01 - livsvarigt (79 167-kr)
11
SOLNA TINGSRÄTT DOM T 7030-13
2016-06-23 Sjukvård
Årligt högkostnadsbelopp l 100 kr kapitaliserat med faktorn 15,2 = 16 720 kr
Medicin
Årligt högkostnadsbelopp 2 200 kr kapitaliserat med'faktom 15,2 = 33 440 kr
Tandvård
Kostnad 58 182 kr för under år 2013 påbörjad restaurering - 29 175 kr (utbetält av If)
= 29 007 kr.
\ If Skadeförsäkring
/ t Lyte och men
If bestrider att den skadebetingade medicinska invaliditeten överstiger 9 procent.
Inkomstförlust (fram till 2012)
If bestrider att det föreligger arbetsoförmåga till följd av trafikolyckan. If bestrider vidare att Nils Kängas skulle ha fått en tillsvidareanställning vid företaget Optimal Enginering A/S i Norge om han inte hade skadat sig i trafikolyckan. Den
löneutveckling han hävdat ska därför inte tillämpas. Nils Kängas hade avslutat sin anställning även om olyckan inte inträffat. If bestrider att Nils Kängas skulle ha haft högre inkomster än sina faktiska inkomster. Före trafikolyckan hade Nils Kängas låga deklarerade arbetsinkomster från arbete i Sverige. Han uppges ha bedrivit eget företag under flera år-före olyckan.'
If kan inte vitsorda uppräkningen enligt förstahandsuträkningen. If kan vitsorda en årlig uppräkning av lönen med 3 procent per år (andrahandsuträkningen). If vitsordar de faktiska inkomsterna för åren 1998 och 2006 - 2.012. För åren 1999 - 2005 kan If inte vitsorda de faktiska inkomsterna O kr såsom de uttrycks i kontrolluppgifterna..
Under alla förhållanden motsvarar de faktiska inkomsterna vad som utbetalats-i
12
SOLNA TINGSRÄTT DOM ' . T 7030-13
2016-06-23
ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Skäligen bör i vart fall ett belopp om 600 000 kr beaktas som inkomst under denna period.
Olägenheter (anspänning i arbete)
If anser att Nils Kängas har fått skälig ersättning för olägenheter utifrån årsbeloppet 3 000 kr.
Återkommande kostnader '•.- •
If bestrider att kostnaderna för sjukvård och medicin är skadebetingade utöver det som redan utbetalats. Av den medicinska utredningen framgår att Nils Kangasoredan före trafikolyckan hade kostnader för sjukvård och medicin. Med hänsyn till.
högkostnadsskydden för vård och läkemedel anser Ifatt det är oklart om Nils Kängas haft några merkostnader för läkarbesök och läkemedel på grund av besvären efter trafikolyckan. Vissa besvär hade Nils Kängas redan innan trafikolyckan. Det finns andra alternativa förklaringar till kostnaderna för medicin och sjukvård.
Vad gäller tandvårdskostnader har tandläkaren Ingela Engfors bedömt att tandskadan har medfört merkostnader i form av profylaxåtgärder tre gånger per år och att kostnader är 475 kr per gång enligt 2015 års tandvårdstaxa. If har därför betalat ut ersättning för tandvårdskostnader med 42 000 kr, varav 17 100 kr avser 2004-2015 och 24 700 kr avser ett.kapitaliserat belopp för framtiden. Utöver detta saknas orsakssamband mellan trafikolyckan och Nils Kängas behov av och kostnader för ytterligare tandvård.
UTREDNINGEN
Skriftlig bevisning
Omfattande skriftlig bevisning har gåtts igenom och bägge parter har
sarnframställningsvis hänfört sig till de ostridiga uppgifterna i det omfattande ' medicinska och ekonomiska underlaget.
13
SOLNA TINGSRÄTT DOM T 7030-13
2016-06-23 Muntlig bevisning
Partsförhör har hållits med Nils Kängas. Förhör har på Nils Kängas begäran hållits med Nils Kängas tidigare kollega och studiekamrat Mats Johansson, revisorn Sven- Gunnar Nilsson, tandläkaren Barbara Rubinstein, hans tidigare chef på Optimal Engineering Jake Berdica, sjukgymnasten Mikael Nqrding, läkaren och specialisten inom psykiatri Ola Blomqvist, hans tidigare kollega Stefan Svensson, läkaren och specialisten inom medicin och psykologi och psykoterapeuten Peter Währborg och läkaren och specialisten mom psykiatri och social- och rättspsykiatri Leif Öjesjö.
. Förhör har på If:s begäran hållits med revisorn Ulf H Davéus, läkaren och specialisten i ortopedisk kirurgi Lärs-Åke Broström, läkaren och specialisten inom neurologi Sten Fredriksson och läkaren och specialisten inom psykologi Lennart Leijon.
r
DOMSKÄL
Beviskrav och orsakssamband
Inledningsvis kan tingsrätten konstatera att Nils Kängas har gjort gällande att
trafikolyckan år 1998 har orsakat honom ett antal besvär och att besvären medfört de fysiska och ekonomiska skador som han begär ersättning för. Ett bifall till Nils Kängas talan förutsätter därmed primärt att det finns ett orsakssamband mellan de besvär som partema är överens om att han har och trafikolyckan.
Nils Kängas har.bevisbördan for att det föreligger sådana omständigheter som innebär att han är berättigad till ersättning. Beviskravet är sådant att det för ett bifall till Nils Kängas talan krävs att det vid beaktande av samtliga i målet förekommande
omständigheter framstår som klart mer sannolikt att besvären härrör från trafikolyckan, än att det finns någon annan orsak till besvären.
Om orsakssambandet mellan en olycka och kroniska besvär hos den olycksdrabbade kommer under domstols prövning, måste domstolen genom utredningen i målet få tillgång till medicinsk sakkunskap. I många fall föreligger utlåtanden från dels läkare . som har anlitats av försäkringsbolaget, dels läkare som har behandlat den
14
SOLNA TINGSRÄTT DOM ' T 7030-13
2016-06-23
olycksdrabbade på grund av hans symptom. Det vanliga är att försäkringsbolagets läkare inte har träffat den olycksdrabbade utan att deras bedömningar grundar sig på enbart skriftligt material, främst j oumalanteckningar. I fall då läkarnas bedömningar i fråga om orsakssambandet skiljer sig åt, finns det rent principiellt inte anledning att ge försteg åt den enes eller den andres bedömning. Att den behandlande läkaren etter olyckan träffat den olycksdrabbade får i allmänhet anses ha mindre betydelse, om dennes aktuella status är ostridig och tvisten gäller om han redan före olyckan hade besvären eller var på väg att utveckla dem. Om någon av läkarna har en speciell kompetens på det aktuella området, är det naturligt att fästa särskild vikt vid dennes bedömning. Ytterst blir det emellertid avgörande vilka skäl som respektive läkare s
åberopar för sina slutsatser. Generellt sett får journalanteckningar från besök som den olyfcksdrabbade tidigare har gjort hos läkare anses utgöra ett viktigt underlag för bedömningen av om patientens tidigare svagheter under alla förhållanden skulle ha medfört de symptom som visat sig efter försäkringsfallet. Ett skäl till detta är att uppgifterna lämnats och anteckningarna gjorts utan tanke på det aktuella
försäkringsärendet. Samtidigt måste det beaktas att journalanteckningar kan vara behäftade med en betydande osäkerhet. Läkaren kan bl.a. ha missuppfattat eller överbetonat något patienten sagt. Osäkerheten förstärks aV att journalanteckningarna kan ha upprättats med ett visst dröjsmål efter patientbesöket. Om det finns flera j oumalanteckningar med ett likartat innehåll, bör de dock kunna tillmätas ett avsevärt
bevisvärde såvitt avser patientens status vid de aktuella läkarbesöken (se rättsfallet NJA 2001 s. 657).
Partema är ense om hur sambandsbedömningen bör göras i Nils Kängas fall och har hänvisat till de faktorer som ställs upp i bl.a. rättsfallet RÅ 2010 ref. 36. Partema har ansett att bedömningen av sambandsfrågan ska göras utifrån fem kriterier, nämligen:
1. Nils Kängas hälsotillstånd före olyckan, 2. graden av våld eller trauma vid olyckan, 3. symptomdebut i anslutning till olyckan, 4. kontinuitet i besvären, och
5. konkurrerande skadeorsaker/alternativa möjligheter.
15
SOLNA TINGSRÄTT DOM ' T 7030-13
2016-06-23
Tingsrätten anser att dessa faktorer utgör en god utgångspunkt för en
sambandsbedömning. Tingsrätten kommer därför att väga in vad som framkommit i målet under respektive kriterium för att bedöma frågan om det finns ett orsakssamband mellan trafikolyckan den l mars 1998 och de besvär som Nils Kängas har. Vid
bedömningen har den medicinska utredningen granskats på sätt som redovisats ovan (se NJA 2001 s. 657). ' •
Nils Kängas hälsotillstånd före olyckan
Under året 1988 och åren 1995 och!996 hade Nils Kängas kontakt med s
vuxenpsykiatrin. Orsaken härtill var relaterad till hans ekonomiska och psykosociala . situation och han medicinerades med Tryptisol och bensodiazepiner. Mellan april 1995- och oktober 1995 var han sjukskriven med diagnosen psykisk insufficiens samt
depression. Han sjukskrevs på nytt mellan augusti 1996 och oktober 1996. Av journalanteckning från den 3 september 1996 framgår att Nils Kängas sedan flera år haft ryggbesvär och gått hos sjukgymnast. Han hade även haft huvudvärk. Vidare råkade Nils Kängas ut för ett nacktrauma under 1996 och hade besvär under en kortare tid. Han registrerade sig hos arbetsförmedlingen som arbetslös i december 1997. Strax före olyckan, den 23 februari 1998, ville Nils Kängas bli återaktualiserad på
arbetsförmedlingen. I september 1997 fick Nils Kängas anställning på Optimal
Engineering i Norge och han arbetade där när olyckan inträffade. Vid tiden för olyckan hade han inga särskilda psykiska eller fysiska besvär. Det finns inte dokumenterat att han tog någon medicin eller hade kontakter med den psykiatriska vården vid tiden för olyckan. Tingsrätten finner alltså att det har funnits en kognitiv och psykiatrisk' problematik före olyckan men det har inte framkommit annat än att Nils Kängas dagen för olyckan var fullt frisk.
Graden av våld eller trauma vid olyckan
Parterna är överens om att graden av våld eller trauma som Nils Kängas utsattes för vid trafikolyckan i och för sig var tillräcklig för att kunna orsaka de besvär som han lider av. .
16
SOLNA TINGSRÄTT . DOM T 7030-13
2016-06-23
Symptomdebut i anslutning till olyckan
Direkt efter olyckan den l mars 1998 fördes Nils Kängas till Värnamo sjukhus akutmottagning för undersökning. Av akutanteckning framgår att Nils Kängas efter olyckan kände sig lite stel i nacken men att hans status i övrigt var utan anmärkning.
Läkaren har även antecknat att Nils Kängas hade god rörlighet i nacke, rörde sig obehindrat i lokalen och att några skador inte visades på röntgen. Han fick återvänta hem från sjukhuset samma dag. Dagen efter olyckan upprättade Nils Kängas en skadeanmälan som skickades till If. I den kryssade han nej på frågan om personskador och uppgav att han enbart fått blåmärken till följd avolyckan. Den 16 mars 1998 besökte Nils Kängas ortoped. Av joumalanteckning framgår att Nils Kängas hade värk
i nacke och huvud, nackömhet men normal rörlighet. En ny röntgen togs men några skador syntes inte. Av journalanteckning den 30 mars 1998 framgår att Nils Kängas . besökte akutmottagning på grund av ökade besvär från nacken och att han hade
koncentrationssvårigheter. Sammantaget anser tingsrätten att utredningen visar att det funnits en symptomdebut i anslutning till olyckan.
Kontinuitet i besvären
Med kontinuitet i besvären avses att besvären består över tid och är konstanta, dvs. är . helt eller väsentligen oförändrade, över tiden. Vad gäller kontinuiteten i Nils Kängas
besvär har de partsakkunniga kommit till olika slutsatser. Samtliga är överens om att Nils Kängas besvär initialt var begränsade och att olyckan till en början inte gav upphov till några symptom på allvarlig nackskada. Samtliga partsakkunniga är vidare överens om att besvären ökat med tiden. Från mars 1998 till januari 2000 besökte Nils Kängas läkare och sjukgymnast vid en rad tillfällen men noteringarna i journalerna ger mager information om hans nackskada och först i december 1998 finns dokumentation om psykiska besvär i form av ångestattacker. Under senare hälften av 1999 noteras att besvären i nacken har ökat men samtidigt finns en joumalanteckning om normal rörlighet i nacke med viss ömhet och stramhet-Nils Kängas blev efter olyckan sjukskriven mellan den 1-31 mars 1998 men återgick i arbete den 18 mars 1998 och arbetade nästan sammanhängande från april till slutet av september 1998 då hans
17
•SOLNA TINGSRÄTT DOM . T 7030-13
2016-06-23
kontrakt med Optimal Engineering gick ut. Vidare finns antecknat att Nils Kängas började studera en heltidskurs i datakunskap i slutet av april 1998 men som inte kunde slutföras på grund av arbete.' Han beviljades även utbildningsbidrag av
arbetsförmedlingen från mars till november 1998. Sammantaget anser tingsrätten att det inte är visat att Nils Kängas har haft kontinuerliga besvär sedan trafikolyckan.
• Konkurrerande skadeorsaker/alternativa möjligheter
Av joumalanteckningama från senhösten 1998 kan utläsas att Nils Kängas förhållande till' sin fru hade blivit ansträngt, att han hade en ohållbar situation hemma, att han lånat 250 000 kr av sin mamma som han inte kunde återbetala, att han hade ekonomiska problem och att han försattes i personlig konkurs. Han togs in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Östra i december 1998 för krisreaktion och
behandlades med anti-depressiv medieinering. I januari 1999 finns en notering om att Nils Kängas hotades bli vräkt från sin bostad och att han fick försörjningsstöd. I mars
1999 noterades att Nils Kängas dotter gjort ett självmordsförsök och vistades på en intensiwårdsavdelning. Vidare sjukhusvårdädes han under två veckor på Lillhagens sjukhus i april 1999.1 slutet av 2005 blev han överfallen av några unga män och slagen i huvudet och nacken och på vänster hand.
If har mot den bakgrunden pekat på en rad i förhållande till trafikolyckan tänkbara alternativa orsaker till uppkomsten av Nils Kängas besvär, bl.a. psykologiska orsaker såsom dålig ekonomi, arbetslöshet, relationsproblem och Nils Kängas dotters
självmordsförsök men även fysiologiska orsaker såsom misshandeln 2005.
De hörda partssakkunniga har kommit till olika slutsatser i frågan om de besvär Nils Kängas-lider av i dag orsakats av olyckan 1998 eller kan ha andra orsaker. Tingsrätten kan konstatera att det inte råder någon samsyn bland läkarna om hur man bör
diagnostisera och beskriva whiplashrelaterade besvär. Inte heller kring
skademekanismerna råder enighet. Någon enhetlig diagnos kan därför inte anges. Vad som däremot är av intresse, vilket If påpekat, är att whiplashrelaterade besvär
överensstämmer med de nackproblem många i befolkningen lider av. Det går därför
18
SOLNA TINGSRÄTT DOM T 7030-13
2016-06-23
inte att avgöra orsaken till besvären enbart genom att studera symtomen. Vid en sammanvägd bedömning av skälen för respektive läkares bedömningar i denna del får det anses att Nils Kängas besvär kan ha andra tänkbara förklaringar som inte har något samband med olyckan 1998 och att den ena förklaringen inte är mer sannolik än den' andra. Såsom ovan påpekats finns det inte anledning att rent principiellt ge försteg åt den enes eller den andres uppfattning där läkarnas bedömningar skiljer sig åt. Samtliga åberopade läkare har lång klinisk erfarenhet inom respektive specialistområde och de kan samtliga hänvisa till artiklar och finna stöd i olika studier för sina respektive ståndpunkter (jfr NJA 20.01 s. 657). Vidare framgår av praxis att enbart förekomsten av besvär efter en trafikolycka i sig inte utgör tillräckliga bevis om orsakssamband med trafikolyckan. Därtill har det inte ansetts krävas att man med säkerhet måste fastslå en
alternativ skadeorsak för att utesluta ett samband mellan trafikolyckan och besvären (jfr RÅ 2010 ref. 36). Sammantaget anser tingsrätten därför att det inte går att utesluta att Nils Kängas besvär orsakats av annan orsak än trafikolyckan.
Slutsats
Såsom ovan konstaterats åvilar det Nils Kängas att"visa att det föreligger ett
orsakssamband mellan olyckan och alla de besvär som han nu begär ersättning för. Vid en sammantagen bedömning av samtliga faktorer som har betydelse för
sambandsfrågan finner tingsrätten att Nils Kängas inte har lyckats göra det klart mer sannolikt att hans besvär orsakats av olyckan än av något annat. Hans yrkanden avseende ersättning för lyte och men, olägenheter och kostnader ska'därför ogillas.
- Nils Kängas yrkanden om ersättning för inkomstförlust på grund av arbetsoförmåga grundas endast på att hans arbetsoförmåga till fullo skulle vara orsakad av olyckan.
Även hans yrkande avseende inkomstförlust ska därför ogillas.
Rättegångskostnader .
Vid. denna utgång ska Nils Kängas ersätta If för dess rättegångskostnad. Det yrkade beloppet är skäligt och ska därför utgå.
SOLNA TINGSRÄTT
DOM
2016-06-23
Sid 19 T 7030-13
HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga fDV 401)
Domen far överklagas till Svea hovrätt senast den 14 juli 2016.
Charlotte Scheutz Caroline Smith
C)
o c
SOLNA TINGSRÄTT Ink
2013 -09- O 6
SUMMA:
ifl
• MKl 1,.,.,-i.tnf.MX:.. .-'... \J
Inkomstförlust 1998-2012 1 •
NOK
723800 756111 . 802332 852465 906797 • • 935617 955539 1002784 1064676 1132499 1234707 1285330 1327746 1382183 1442999.
Kurs
1,05 1,06 1,04 1,15 1,22' 1,14 1,09 1,16 ' 1,15 1,15 .1,17 1,22 1,19 1,16 - 1,16
-SEK .
-. 762740 801477
• 835629 980079 1106474 1068288 -. 1042015.
1163330 1224803 1307584- 1445224 . 1563218
: 15821421601536 1679796
Samordning
367235 • ' ' 0
0 0
o •
' 0 , ' 0
0 86313 91723 . 49436 .
200836 101760 - 102720 105600
Differens
395505 801477 835629 980079 1106474 1068288 1042015 1163330 1138490 1215861 1395788 1362382
1480382 . 149'8816 1574196
17058712
Bilasa 2
•o
o
- O C.'
SUMMA:
SOLNA TINGSRÄTT Ink 2013 -09- O'O
13080514
Inkomstförlust SEK
762740 ' 785622 809191 833467 858471 884225 910751 938074 966216 995203"
1025059 . 1055811 ' 1087485 1120109 1153713 .
1998-2012 Samordning
367235 0 0 0 0 0
(0 0 • 86313 91723 49436 • 200836
101760 102720 105600
Differens
395505 - .- 785622
809191 833467 858471 884225 910751 938074 879903 903480 975623 854975 985725
• 1017389
1048113
SVERIGES DOMSTOLAR
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - DOM l TVISTEAAÅL
Qo
o4
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen.
Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrät- ten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in ull tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i do- men.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an- slutningsöverklagande) även om den vanliga ti- den för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tings- rätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista da- gen för överklagande. Om det första överklagan- det återkallas eller förfaller kan inte heller an- slutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte nå- gon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i hov- rätten fordras att prövningstillstånd meddelas.
Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går
att bedöma riktigheten av det slut som tings- rätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpning- en att överklagandet prövas av högre rätt, el- ler
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet
Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrät- tens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till hov- rätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, .
2. partemas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna be- nämns klagande respektive motpart, • 3. den ändring av tingsrättens dom som klagan-
den vill få till stånd, i
4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styr-
kas med varje bevis.
Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i hovrätten inte lagts fram tidigare, ska klaganden i mål där förlikning om saken är tillåten förklara an- ledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. "Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Kla- ganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvud- förhandling i hovrätten.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten.
Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad del- givning kan komma att användas med er i må- let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se
B
SVERIGES DOMSTOLAR
www.domstot.se Bilaga
Hur man överklagar hovrättens avgörande
Den som vill överklaga hovrättens avgör- ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten.
Senaste tid för att överklaga
Överklagandet ska ha kommit in till hov- rätten senast den dag som anges i slutet av hovrättens avgörande.
Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- förbud får överklagas utan tidsbegränsning.
Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar hovrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta dom- stolen.
Överklagandets innehåll
Överklagandet ska innehålla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och
telefonnummer,
2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), 3. den ändring i avgörandet som klaganden
begär,
4. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras,
5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis.
i i
5lv
Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande.
Högsta domstolen får meddela prövnings- tillstånd endast om
1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om
2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Förenklad delgivning
Om målet överklagas kan Högsta dom- stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning.
Mer information
För information om rättegången i Högsta domstolen, se www.hogstadomstolen.se
www.domstol.se
