• No results found

08.3. Bilaga 3 PM tillgänglighet för Sjösportcenter Norrviken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "08.3. Bilaga 3 PM tillgänglighet för Sjösportcenter Norrviken"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NORRVIKENS

SJÖSPORTCENTER

Sollentuna

TILLGÄNGLIGHETSKONSULT AB

TILLGÄNGLIGHETS-PM

Av:

Joachim Staremo Certifierad TIL2

sakkunnig Tillgänglighet.

Datum: 2017-11-28

1 Bakgrund

Ett sjösportcenter planeras vid Norrvikens södra strand.

Staremo har fått i uppdrag av arkitekt Gustav Appell att

kommentera Tillgänglighetsaspekter för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på förslaget.

2 Tänkt användning

Anläggningen är tänkt som ett kommunalt Centrum för

vattensport, med fokus på kanotsport. På vintern är platsen en

(2)

bas för skridskoåkning på naturis.

Anläggningen ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, och en tanke är att

anläggningen skulle kunna bli en bra bas för paraidrottare.

3 Kort analys av förslaget

Anläggningen har en bra grundlayout i ett plan, som gör det smidigt och enkelt att använda även med funktionsnedsättning.

En idrottsplats skall enligt ALM dimensioneras för en större utomhusrullstol. Det betyder vändradie 2,0 utomhus. (1,5 m inomhus). Nedan följer några detaljkommentarer.

4 BAS - FUNKTIONER Angöring

Anläggningen har gynnsamma förutsättningar för att kunna köra fram med bil och komma nära bryggorna med fordon.

Parkering (+HKP-plats).

Bra läge på parkeringen, med flacka lutningar på tomtmarken.

Arkad/Brädgång (Arkad utanför omklädningsrum MFL) Ritad 1,5m bred. Detta bedöms som smalaste laget eftersom dörrarna går utåt och dörrslagningen skäl yta för gående och rullande personer. Sitationerna kompliceras av fallrisk vid nedåtgående trappsteg. Min 2,0m bredd behövs för att två rullstolar (och även barnvagnar) ska kunna mötas. Gången görs helst 2,5m bredd mellan fasad och trappkant.

Trappsteg längs arkad.

Ledstänger på strategiska ställen behövs för att ge stöd i trappan. (Bra även när det är halt och snöigt).

Omklädning

Omklädningsrum bedöms som rymliga och användbara för rullstol.

Duschrum

Bedöms som användbara med rullstol. Bevaka att det inte är nivåskillnader och kanter i golv. (RSC bör förses med dusch på ena sidan om toastol).

Kiosk / Café

Lucka i fasad mot bryggan skulle kunna göras med en låg del för att ge personer i rullstol bra service och bemötande. (Underkant ca 70 cm).

(3)

Möblering bedöms som något trångt vid serveringsdisk. Ca 1,0 brett. Om det är många rullstolsanvändare bör bredden vara min 1,3m (helst 1,5m).

Pardörr behöver bevakas så minst 0,8 m passagemått erhålls.

0,9m rekommenderas.

Grillning/umgänge utomhus

Tänk på att det ska finnas utrymme för rullstol vid bord, grillar etc.

Markmaterial

Krossat stenmjöl är ok, men om man vill ha en riktigt bra anläggning är asfalt bästa materialet att rulla på-

Bryggor

Bör inte vara för smala för att ge plats till både kanoter och rullstol. Uppskattningsvis är minimimåttet ca 2,5 m bredd, men bredare är önskvärt. För kanoter med utriggare behövs ännu större bredd. En brygga kanske ska vara förberedd för detta?

Bryggor bör vara av modell ”flytbrygga” för att medge samma höjd till kanoten oavsett vattenstånd. Ramper till flytbryggorna bör utformas omsorgsfullt för att vara smidiga att använda med rullstol.

Ytskikt bör studeras för att inte bli halt när det är blött och vintertid när det är snö och is.

Ramper

Ska luta max 1:20, men flackare är önskvärt. Ramper i trä blir lätt hala, så nån sorts metallraster kan gärna skruvas ovanpå virket). Bra utrymme finns för ramper. Ramper bör göras med ledstänger (för personer med nedsatt balans, samt med tanke på att det blir halt på vintern). De bör göras breda eftersom man kommer bära mycket kanoter och utrustning här.

Förvaring kanoter

En bra gångdörr bör komplettera de stora portarna, så en person i rullstol kan tas sig in själv till kanoterna. Portar har ofta krånglig beslagning för att kunna skötas med rullstol. (Ofta läggs en tung regel för låsning. Går det att utveckla en bättre låsning så är det förstås mycket värt. (T ex elmanövrerad garageport).

Lyft o transport av kanoter

Lyft i trappa bör undvikas. Går det att lösa på annat sätt?

Omklädningsrum / RWC

Bra om RWC har dusch för den som vill byta om och duscha

(4)

avskiljt. För en bra användning är ett större mått önskvärt. Väl fungerande RWC/Dusch/omklädningsrum finns i boken bygg ikapp. Där kompletteras 2,2x2,2 RWC med ett förrum på 2,2x2,2m för omklädning.

Bastu

Dörr ska vara min 10M

Plats för rullstol inne i bastun. (Vändcirkel 1,5m). Ser ut att vara ok.

Lift

För att anläggningen ska kunna användas av personer med svårare rörelsehinder kan en mobil lift vara mycket användbar.

Den kan användas både för toalett och för att komma i/ur kanoter. Detta behöver samrådas med de som ska ha verksamhet och som har mer erfarenhet.

Skyltning/orientering/synskador

Många användare har nedsatt syn. Tydlig skyltning är viktig för att förstå de olika byggnadernas funktioner.

Bad

För att kunna bada med funktionsnedsättning finns lite olika lösningar. En trappa ned i vattnet (med ledstänger) är till hjälp för en bred grupp människor.

Sjösättningsramp

En ramp sjösättningsramp kan vara värdefullt för funktionärsbåtar.

5 PARAKANOT – (VÅR-SOMMAR-HÖST) Parakanot är en gren i Paralympics.

Parakanot är under uppbyggnad i Sverige och ett 30-tal ledare har utbildats. Olika typer av paddling förekommer. T ex

använder ”RG-aktiv rehabilitering” 2-mans kayaker med specialsitsar.

(5)

Tankar kring Parakanot-verksamhet:

Oftast är de aktiva relativt rörliga. Flertalet kan förflytta sig själva från rullstolen, och ibland med hjälp. Om verksamheten jobbar med personer med större rörelsehinder behövs en lift. Hur det utformas behöver utvecklas med verksamheten. Mobila liftar kan användas men det bör finnas ett förråd för den nära bryggan.

(Bra att planera för förråd).

Det svåraste momentet är att komma ner i kanoten. Olika metoder finns. Bl a kan man montera stödhandtag på bryggan som går vinkelrätt ut över kanoten. Det ger också möjlighet till ökad balans, och enklare att dra sig in på bryggan.

En bra variant kan vara att göra en ”docka” för en kanot, där hjälpare kan stå på bryggan på bägge sidor om kanoten. Då finns också möjlighet för paddlaren att hålla i sig på bägge sidor.

Denna lösning kan också vara bra för ovana paddlare i alla kategorier.

Kontaktpersoner om man vill veta mer:

Ledare hos RG-aktiv Mats-Erik Bjerkefors 0709-58 72 02, som också är en av författarna bakom boken som nämn under pkt 8.

Eva Berglund-Lindbäck är kontaktperson för Kanotförbundets Parakommitte. elitkoordinator@kanot.com tel 070-850 43 77.

Stiftelsen Skota hem, som jobbar med segling för personer med funktionsnedsättning har mycket kunskap om båtar och

hjälpmedel. (Tel 08-717 39 59). info@skotahem.se

(6)

6 SKRIDSKO / SKRIDSKOKÄLKE – (VINTERTID)

Vintertid använder en del åkare skridskokälke. En viktig faktor är att det blir enkelt att komma till vattenytan/isen från

anläggningen. Detta bör studeras ytterligare i förslaget.

Bänkar bör gärna ha två nivåer och vara extra djupa. Flyttbara bänka är också mycket bra för att underlätta överflyttning mellan rullstol och kälke.

7 Lagar

En anläggning som denna omfattas av PBL och BBR.

Det är min bedömning att den (om den drivs i kommunal regi) omfattas av ALM. Det är föreskrift som brukar kallas ”lagen om allmänna platser” och omfattar bl a idrottsplatser och badplatser.

En sjösportanläggning omfattas också av diskrimineringslagstiftningen.

(7)

8 Handböcker

Bygg ikapp. (Bra illustrationer och mått om omklädningsrum, duschar mm).

Kajak & skridskohandboken för dig med funktionshinder.

(Mats-Erik Bjerkefors/Anna Bjerkefors)

9 Sammanfattning

Anläggningen bedöms ha en bra grundlayout som bör fungera bra för personer med nedsatt rörelseförmåga.

För utveckling av konceptet kan det vara mycket värdefullt att samarbeta med personer eller en förening som har mer detaljerad kunskap om parakanot och skridskoåkning. Då kan man anpassa mer för den typ av verksamhet som man tänker sig.

En viktig aspekt är att göra anläggningen flexibel så den kan möta olika behov i framtiden. Olika hjälpmedel och tekniker utvecklas ständigt, liksom olika typer av båtar/kanoter som är lämpliga för olika funktionsnedsättningar.

Det har varit väldigt kul att få ta del av planerna på en så fin sjösportanläggning som bedöms ha stor potential!

Hägersten, 2017-11-28

Joachim Staremo 070-747 52 52 joachim.staremo@staremo.se

Certifierad Tillgänglighetskonsult (TIL2).

Aktiv Jolleseglare, paddlare och skridskoåkare.

References

Related documents

142/2014) att uppdra till kommunledningskontoret att ändra gällande detaljplan för att medge utbyggnad av fastigheten 2:5 och 2:11 med bevarande av befintlig ek, samt samordning

Under sanden och/eller silten förekommer troligtvis ett tunt lager morän ovan berg.. Bergdjupet uppskattas ligga mellan ca 25 till 30 m

Kommunstyrelsens plan - och exploateringsutsk ott beslutade 2014 - 11 - 18 ( § 142 /2014) att uppdra till kommunledningskontoret att ändra gällande detaljplan för att

verksamheter. Dessutom bedömer vattenmyndigheten att användning av växtskyddsmedel vid sådana verksamheter riskerar att bidra till en negativ påverkan på kemisk grundvatten- status

Kultur - och fritidsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om ett tillskott till budget på 400 tkr för halvår 2019 och 800 tkr årligen från 2020 för hyres - och driftkostnader

Hyresgästen är i förhållande till Hyresvärden ansvarig för dennes skadeståndsskyldighet gentemot tredje man för inträffad skada för vilket i detta avtal är reglerat som ett

Kultur - och fritidsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om ett tillskott till budget på 400 tkr för halvår 2019 och 800 tkr årligen från 2020 för hyres - och driftkostnader

Kommunstyrelsens plan - och exploateringsutsk ott beslutade 2014 - 11 - 18 ( § 142 /2014) att uppdra till kommunledningskontoret att ändra gällande detaljplan för att