Markaryds Kommuns HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR

Markaryds Kommuns

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR

2020-2023

2

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll

... 2

Handlingsprogram för skydd mot olyckor ... 2

Syfte ... 3

Inledning ... 3

Varför en plan ... 4

Uppföljning ... 4

Mål och resultat ... 4

Målområden ... 4

Styrning... 5

Kommunens olycksförebyggande mål ... 5

Övergripande mål ... 5

Brand ... 6

Trafik ... 6

Vattensäkerhet ... 7

Fallolyckor ... 7

Miljö ... 8

Samhällsstörningar ... 8

Måluppföljning och egenkontroll ... 8

Lokala förhållanden ... 9

Risker ... 10

Skadeförebyggande verksamhet ... 11

Informaton ... 12

Rådgivning ... 13

Tillsyn enligt LSO & LBE ... 13

Räddningsinsats ... 17

Systemledning Räddningsregion Sydöstra Sverige (RSöS) ... 17

Systemledning Kronobergs län ... 17

Systemledning Markaryd ... 18

Räddningsledning ... 18

Utalarmering ... 19

Resurser ... 19 STYRDOKUMENT

2020-01-22 DNR 2020-000003

Antagen av KF XXXX-XX-XX

§ XXXX

Gäller från XXXX-XX-XX och tillsvidare

3

Förmåga ... 20

Förmåga att genomföra omfattande räddningsinsatser ... 22

Samverkan ... 24

Insatsplanering ... 25

Händelsespecifik insatsplanering ... 26

Objektsspecifik insatsplanering ... 26

Varning och information till allmänheten ... 26

Olycksundersökning ... 27

Händelserapport... 27

Fördjupad olycksutredning ... 27

Insatsutvärdering... 27

Sakkunnigutlåtande ... 27

Räddningstjänst under höjd beredskap ... 28

Statistik ... 29

Bränder ... 30

Trafikolyckor ... 32

Drunkning och drunkningstillbud ... 33

Framkomsttider ... 34

Syfte

Planen du håller i din hand fyller flera syften.

Det främsta är att du som kommunmedborgare ska få inblick i hur kommunen arbetar med

olycksförebyggande arbete, hur vi agerar vid räddningsinsats och vilka operativa förmågor vi har. Vi informerar om vårt arbete i dessa frågor, för att du som medborgare ska känna dig trygg och säker.

Du hittar information om hur vi idag bedriver arbete inom dessa frågor och hur vi planerar att göra det i framtiden. Vi beskriver bland annat vår förmåga att agera vid en olyckshändelse. Vi belyser även vikten av din förmåga att kunna förebygga och hantera en olycka i ett första skede. Läs mer om vad vi förväntar oss av dig!

När du läser ”vi” i denna plan syftar det på oss som arbetar för Markaryds kommun. När det står ”du”

riktar vi oss till dig som bor, vistas eller verkar i Markaryds kommun.

Vi finns till för dig!

Inledning

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska Sveriges kommuner redovisa hur de arbetar för att upprätthålla ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

Detta styrdokument redovisar Markaryds kommuns arbete med skydd mot olyckor under perioden 2020–2023. Handlingsprogrammet beslutades i kommunfullmäktige den xx xx 2020.

4

Varför en plan

Kommunen ska enligt lagen om Skydd mot olyckor (LSO 2003:778) ha ett handlingsprogram för den olycksförebyggande- och operativa verksamheten. Denna plan motsvarar det handlingsprogrammet.

Planen ska tydliggöra målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser.

Genom denna plan vill vi lyfta fram även olyckstyper som inte leder till räddningsinsats. Vi tar ett helhetsgrepp kring olyckor som kan påverka människors liv och hälsa samt egendom och miljö. På så sätt visar vi att du som bor, vistas eller verkar i kommunen är viktig för oss.

Vi arbetar i skedena ”före, under och efter” att en olycka inträffat. Den uppdelningen kommer du också att kunna följa i denna plan.

LSO är tydlig både när det gäller kommunens och den enskildes (det vill säga dina) skyldigheter. Vi vill, i denna plan, visa på vad lagen kräver från båda parter

Planens tre huvudsyften Syfte I:

Genom att ta del av planen får du som bor, vistas eller verkar i kommunen inblick i hur kommunen arbetar med olycksförebyggande arbete. Du får reda på hur vi kan hjälpa dig om något inträffar och vad vi förväntar oss av dig.

Syfte II:

Planen är antagen av kommunfullmäktige och ska uppdateras en gång per mandatperiod. Det innebär att det är enligt detta dokument som kommunen ska arbeta, tills en ny plan antas. Planen visar således på den politiska ambitionen för hur kommunen avser att arbeta i dessa frågor.

Syfte III:

Planen är det styrdokument som ligger till grund när Länsstyrelsen gör tillsyn av kommunens verksamhet i dessa frågor. Eftersom planen beskriver hur vi ska arbeta är det naturligt att tillsynen utgår ifrån detta.

Uppföljning

Detta styrdokument är framtaget av Räddningstjänsten med kommunstyrelsen som ansvarig nämnd.

Kommunfullmäktige antar handlingsprogrammet och beslutar om eventuella ändringar.

Handlingsprogrammet är giltigt under hela mandatperioden med ett års överlapp.

Handlingsprogrammets mål enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor tas fram och följs upp i kommunens process för målstyrning.

Mål och resultat

Målområden

Kommunfullmäktige har fastställt följande målområden för de närmaste fyra åren.

• Trygghet och välmående

o Vi har en trygg och tillgänglig livs- och boendemiljö där demokrati, medborgarens behov samt minskad klimatpåverkan sätts i centrum.

• Medborgare och kund

5 o Vi har ett professionellt bemötande med kundens/medborgarens behov i fokus.

• Näringsliv och tillväxt

o Vi har ett gott näringslivsklimat som skapar förutsättningar för sysselsättning, för företag att utvecklas samt för nyetableringar.

• Attraktiv arbetsgivare

o Ledarskapet i alla verksamheter präglas av professionalism, helhetssyn, engagemang, tydlighet och utveckling. Vi säkerställer våra verksamheters kompetensförsörjning.

Styrning

Kommunfullmäktige beslutar årligen om gemensamma resultatmål inom respektive målområde.

Samtliga nämnder samverkar med insatser för de gemensamma resultatmålen.

Kommunstyrelsen är räddningsnämnd och beslutar årligen om resultatmål för nämndens verksamhetsområde.

Kommunfullmäktiges gemensamma resultatmål och kommunstyrelsens nämndspecifika mål hanteras av respektive verksamhet i en årlig verksamhetsplan.

Kommunens olycksförebyggande mål

Kommunens förvaltningar måste arbeta gemensamt i syfte att minska antalet olyckor och risker. För att bedriva detta arbete på ett effektivt sätt har räddningstjänsten tagit fram sex säkerhetsmål. Dessa mål har därefter brutits ner till konkreta, tydliga och rimliga prestationsmål, både för kommunen men även för den enskilde kommuninvånaren.

Prioriterade områden

• Brand

• Trafik

• Vattensäkerhet

• Fallolyckor

• Miljö

• Samhällsstörningar

Varje enskild verksamhet i kommunen ansvarar för att förverkliga dessa prestationsmål genom aktiv styrning, planering och återkoppling. Räddningstjänsten ansvarar för att samordna detta arbete så det sker på ett så effektivt sätt som möjligt.

Övergripande mål

När en olycka inträffar ska

räddningstjänsten kunna göra en snabb och effektiv insats för att begränsa

olyckans konsekvenser

6

Brand

Säkerhetsmål

Prestationsmål

• Systematiskt brandskyddsarbete i kommunernas verksamheter ska genomföras och hållas uppdaterat. SBA skall dokumenteras digitalt i kommunens webbaserade SBA-verktyg.

• Undervisning om brandskydd skall ges till skolelever

• Utbildning i brandskydd ska tillhandahållas till kommunens personal, näringslivet samt den enskilde kommunmedborgaren

• Kommunens vård- och omsorgspersonal ska vid arbete i enskilda hem medverka till ökad brandsäkerhet

• Kommunen ska kontinuerligt utföra tillsyner i enighet med LSO/LBE Enskildas ansvar

• Ska känna till brandrisker och kunskap om brand

• Ska ha skälig brandskyddsutrustning i hemmet (brandvarnare)

• Ska kunna veta hur man får kontakt med Räddningstjänsten för rådgivning om brandskydd

Trafik

Säkerhetsmål

Prestationsmål

• Se till att gator/vägar (inklusive gång- och cykelvägar) är trygga och säkra

• Under vintern se till att gång- och cykelvägar blir skottade och halkbekämpas först

• Betona trafiksäkerhet vid förskolor och skolor

• Olycksutreda olyckor i syfte att dra lärdom och erfarenheter Enskildas ansvar

• Ska följa gällande lagar och trafikregler

• Använder cykelhjälm och reflex

• Ska visa hänsyn i trafiken

• Har ett trafiksäkert fordon

I Markaryds kommun ska människor kunna röra sig tryggt och säkert i trafiken

I Markaryds kommun ska ingen

omkomma eller skadas till följd av brand

7

Vattensäkerhet

Säkerhetsmål

Prestationsmål

• Tillgodose att simkunnigheten är hög och antalet skadade och omkomna i vattenolyckor minimeras

• Ge simundervisning till alla barn från årskurs två

• Erbjuda simundervisning för vuxna

• Se till att badplatser är trygga och säkra, bland annat genom att placera livräddningsutrustning på badplatser och vid kanotleder

• Tillhandahålla en flytvästdepå där den enskilde kan hyra flytväst.

Enskildas ansvar

• Bära flytväst vid aktiviteter på och invid sjöar och vattendrag

• Vid innehav av pool på egen tomt se till att det är säkert samt inneha god kännedom om de regler som gäller

• Ha kunskaper om hur livräddningsutrustning används

• Se till att vara simkunnig

Fallolyckor

Säkerhetsmål

Prestationsmål

• Erbjuda hjälp, i form av ”fixartjänst”, till de som inte själva klarar av att utföra dessa uppgifter

• Förebygga olycksrisker inom de egna verksamheternas arbetsplatser

• Analysera inträffade olyckor i syfte att dra lärdomar och erfarenheter

• Ansvara för god renhållning på gator och vägar (snöröjning, sandning, etc.)

• På kommunens familjecentraler erbjuda stöd och information om hur man undviker fallolyckor hos barn

Enskildas ansvar

• Anskaffa kunskap om fallolyckor

• Ta ansvar för att utrusta sitt hem i syfte att undvika fallolyckor

Markaryds kommun ska vara en vattensäker kommun

I Markaryds kommun ska antalet

fallolyckor minska

8

Miljö

Säkerhetsmål

Prestationsmål

• Lagar och föreskrifter för farligt gods ska vara uppdaterade samt att tillsyn av dessa ska kunna genomföras

• Analysera risker som kan påverka miljön

• Undervisning i och efterlevnad av miljömål gentemot skolelever, kommunanställda och särskilda grupper (till exempel pensionärer)

• Miljökontor ska arbeta med rådgivning, förebyggande arbete samt tillsyn

• Inventera om farligt gods finns samt anskaffa mer kunskap inom området i syfte att hanteringen ska vara säker

• Informera, sprida kunskap och kontrollera livsmedelshantering Enskildas ansvar

• Ha medvetenhet och kunskap så att miljöskada inte förorsakas

• Ha medvetenhet och kunskap kring enskildas påverkan på miljön

• Livsmedel ska hanteras så att de inte åsamkar sjukdom, smitta eller skada

Samhällsstörningar

Säkerhetsmål

Prestationsmål

• Ha en god uppdaterad krisberedskap med utbildad och övad personal

• Informera allmänheten om förebyggande åtgärder samt i krissituationer kunna informera snabbt och korrekt

• Att alltid ha en tjänsteman i beredskap, Inriktnings- och samordningsfunktion (ISK) som omvärldsbevakar och vid behov larmar kommunens krisledning

Enskildas ansvar

• Ha medvetenhet och kunskap om det egna ansvaret (att kunna klara av vissa nödsituationer), bland annat el-, vatten- och kommunikationsavbrott

Måluppföljning och egenkontroll

Kommunen följer varje kvartal upp målen genom jämförelser av nyckeltal i verksamhetssystemet Stratsys.

Markaryds kommun ska präglas av en god och hållbar miljö

Markaryds kommun ska vara rustad för

att klara samhällsstörningar

9

Lokala förhållanden

Allmänt

Markaryds kommun är belägen i sydvästra hörnet av Kronobergs län i landskapet Småland.

Kommunen gränsar till Laholms kommun i Halland västerut, till Osby, Hässleholms och Örkelljunga kommun i Skåne söderut, Ljungby kommun norrut samt Älmhults kommun österut. Markaryds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Markaryds och Traryds köpingar. Här befinner man sig på gränsen mellan det skånska jordbruks- och slättlandskapet och det småländska

skogslandskapet. Här finns landets sydligaste vildmarker. Djupa skogar och vidsträckta myrar lyses upp av idylliska sjöar och porlande bäckar.

Kommunen består av tre tätorter Markaryd, Strömsnäsbruk och Traryd.

Boende

Den 31 december 2019 fanns det ca 10 320 invånare i kommunen, som består av tre tätorter som i princip är sammanväxta till två, nämligen Markaryd i södra kommundelen och Strömsnäsbruk och Traryd i norra delen.

Tätorterna har utbyggd kommunal service med förskolor, skolor och särskilda boenden för äldre och funktionshindrade. I Markaryd finns även en gymnasieskola.

Geografi

Kommunen domineras av skogsmarker och många sjöar och vattendrag, bland annat ån Lagan som rinner genom kommunen. Längs Lagan finns det fem kraftstationer i

kommunen. Det finns även flera myrar i kommunen, och på tre platser utvinner man torv från dessa.

Vägar

Det finns flera kommunikationsleder i kommunen, och den största är E4:an som passerar förbi båda tätorterna. Vidare finns riksväg 15 som går mellan Halmstad via Markaryd till Karlshamn. I övrigt går länsväg 117 från Hässleholm till Markaryd samt länsväg 120 mellan Traryd och Tingsryd.

Trafiktätheten är naturligtvis störst på E4:an med mycket tung trafik.

Järnväg

Järnvägen mellan Hässleholm och Halmstad går genom södra delen av kommunen och genom Markaryds tätort. Den trafikeras i huvudsak av godståg och Pågatågen som går mellan Markaryd och Hässleholm. I en nära framtid är det kommunens förhoppning att persontågsförbindelsen även skall sträcka sig västerut mot Halmstad.

Näringsliv

I Markaryds kommun finns en mycket god samverkan mellan företagarna och kommunen.

Entreprenörsandan är hög och i kommunen finns många småföretag, men även större företag, där tillverkningsindustri och verkstadsindustri dominerar.

10 Turism

I kommunen finns många fiskrika åar och vattendrag. Utöver detta erbjuds här en närhet till härliga naturupplevelser. Fritidsutbudet är stort i kommunen och här finns förutom traditionella

fotbollsplaner och idrottshallar ett stort utbud av anläggningar för lite mindre idrotter såsom motocrossbana, vattenskidarena, skateboardpark, ridanläggningar och terrängbilsleder.

Risker

Nedan redovisas kommunens risker för olyckor som kan leda till räddningsinsats enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Redovisningen består av:

• Statistik

• Riskinventering för Markaryds kommun

• Risk- och sårbarhetsanalys Statistik

Statistiken syftar till att kartlägga de vanligaste olyckstyperna som föranleder räddningsinsats i kommunen.

Statistiken visar att den vanligaste olyckstypen som föranleder en räddningsinsats i kommunen är trafikolyckor, vilka till mesta del inträffar på E4:an. Utöver trafikolyckor inträffar bränder i och utanför byggnader.

Det är framförallt händelser inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen, dit räddningstjänsten genom avtal med Region Kronoberg larmas, där personer skadar sig och omkommer i kommunen.

I Bilaga 1 Riskinventering för Markaryds kommun presenteras statistiken mera utförligt.

Riskinventering

Riskinventeringen syftar till att kartlägga de händelser som kan föranleda en räddningsinsats i kommunen. Den belyser även de risker som inte inträffar så ofta så att de ger utslag i

insatsstatistiken men som det likväl behöver finnas en förmåga att hantera och förebygga.

Samtliga risker i riskinventeringen bör beaktas i planering av operativa insatser och

förebyggandeåtgärder. Med hänsyn till de lokala förhållandena och riskinventeringen så kan det konstateras att räddningstjänsten bör ha en god förmåga att hantera och förebygga trafikolyckor, industribränder, brand i byggnad, olyckor med farligt gods och skogsbränder.

I Bilaga 1 Riskinventering för Markaryds kommun finns hela inventeringen.

Risk- och sårbarhetsanalys

I kommunen genomförs risk- och sårbarhetsanalyser på olika nivåer. Hanteringen av uppkomna risker och sårbarheter kopplat mot kommunens krisberedskap sker via processen för Lagen om extraordinära händelser (LEH).

Riskanalys

I risk- och sårbarhetsanalysen identifieras ett antal händelser som kan påverka kommunens verksamhet allvarligt. Några av de identifierade händelserna klassas som räddningstjänst, stormar, översvämningar, kemikalieutsläpp och dammbrott.

11 Sårbarhetsanalys

I risk- och sårbarhetsanalysen identifieras även händelser som kan påverka kommunens förmåga att genomföra sin verksamhet. Räddningstjänsten genomför regelbundet sårbarhetsinventering för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas även under störningar av olika slag.

Sammanfattning risker

Kommunen skall ha en generell förmåga att hantera alla olyckor som föranleder räddningsinsats.

Utifrån kommunens lokala förhållanden bör Markaryds kommun i huvudsak kunna hantera och förebygga följande händelser:

• Trafikolycka av olika slag, även med kemikalieutsläpp. Det bör även finnas en beredskap för att hantera järnvägsolyckor med person- och godstrafik.

• Bränder i byggnader, framförallt i villor/fritidshus men även industribyggnader. Det bör planeras för händelser som kan inträffa hos de verksamheter som är klassade som farliga verksamheter.

• Brand i terräng. Kommunens stora andel skogsbruksmark samt verksamheterna på

kommunens torvtäkter motiverar räddningstjänsten att ha en god förmåga att hantera dessa händelser.

• Stormar och översvämningar innebär stora påfrestningar i olycksskedet men påverkar även kommunens förmåga att genomföra sina olika uppdrag som räddningstjänst, hemtjänst mm.

Skadeförebyggande verksamhet

Det skadeförebyggande arbetet inom Markaryds räddningstjänst syftar till att förhindra olyckor som föranleder en räddningsinsats. Det ska också förbereda invånarna på hur de ska hantera händelser som kan inträffa. Verksamheten grundar sig i kraven från LSO¹. Kommunen tar även höjd för de mål som utredningen om en effektivare räddningstjänst² föreslår, kopplat till förebyggande

verksamheten i kommunen.

För räddningstjänstens skadeförebyggande verksamhet ligger huvudfokus kring att minska skador och konsekvenser kring bränder. Genom samverkan med övriga kommunala verksamheter arbetas det även för att förhindra andra olyckor.

Skadeförebyggande verksamheten har fokus på den enskildes/verksamheters förmåga och möjlighet att kunna möta en olycka. Detta sker framförallt via information, rådgivning och tillsyn. Verktygen

1 LSO, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

2 SOU 2018:54 (2018), En effektivare kommunal räddningstjänst, Statens Offentliga Utredningar Vidta åtgärder för att förebygga

bränder, skador till följd av bränder och verka för skydd mot

andra olyckor än bränder (LSO 3 kap 1§)

12 kan ses som en pyramid där grunden är bred information till en större grupp och därefter rådgivning för en mer specifik grupp. Det kan handla om speciella frågeställningar eller att en inriktning görs mot en viss grupp av människor eller verksamheter. I toppen av pyramiden finns tillsyn, som nyttjas där det finns ett sådant behov.

Informaton

Genom infromation når kommunen ut brett. Det kan handla om information på Facebook och hemsidor, utskick, kampanjer, öppet hus eller liknande. Inom Räddsam Kronoberg likriktas informationen för att nå ut med liknande budskap i bredare omfattning. Budskapet kan skifta beroende på vad som är aktuellt och tidpunkten på året.

Både riktade och allmänna informationsinsatser kan ske i samverkan med andra kommunala förvaltningar och vid evenemang i kommunen.

Riktade kommunikationsinsatser

Med riktade kommunikationsinsatser informeras en mer specifik grupp med en viss inriktning. Det kan vara personer med en viss ålder, boende långt ifrån brandstationer, radhusägare etc. Även detta försöker samordnas inom Räddsam Kronoberg om möjligt. Även hembesök sker i viss omfattning;

oftast är detta händelsebaserat. Det finns även möjlighet för olika grupper att komma på studiebesök på brandstationen i Markaryd och då ges även en viss information kopplat till gruppens

sammansättning.

Utbildning

Förutom information så utförs utbildningar för privatpersoner, kommunalt anställda och externa företag/verksamheter. Utbildningarna går ut på att informera och lära ut brandskydd, Hjärt- och lungräddning, Heta Arbeten.

Genomföra tillsyn över efterlevnaden av lagen (LSO 5 kap. 1§ och LBE 21§)

Ge information och rådgivning så att enskilda kan följa lagen

(LSO 3 kap. 2§)

13 Fokus är att försöka stärka den enskilde så att de kan klara av sina uppgifter kopplat mot exempelvis arbetet, men även hemma. De ska kunna förebygga hos sig själva och anhöriga/bekanta, men också kunna agera initialt vid en eventuell händelse.

Skolutbildning årskurs 8

Varje år träffar räddningstjänsten alla ungdomar i årskurs 8. Då fokuseras det bland annat på brandskydd hemma och hur man släcker en brand, men det ges även information om anlagd brand och framförallt konsekvenser av anlagd brand.

Rådgivning

Rådgivning är steget över information. Här läggs mer fokus på en specifik fråga eller ett specifikt problem. Det kan vara åt kommunen, företag eller privatpersoner. Rådgivningen innebär inte att hjälpa enskilda att projektera lösningar eller utföra arbeten, utan att hänvisa till var den enskilde kan vända sig eller hitta information och eventuellt hjälpa med hur kommunen ser på vissa frågor kring brandskydd.

Rådgivning är ett effektivt verktyg som ska användas i stor utsträckning. Det kan resultera i att problem kring brandskydd löser sig på ett tidigt stadium i byggprocessen.

Remisser är en rådgivningsform där kommunen svarar på frågor kring brandskyddet i olika sammanhang. Nedan är exempel på remisser som hanteras:

• Miljö- och byggnadsenheten i plan- och byggfrågor

• Alkoholhandläggare i samband med serveringstillstånd

• Polisen i samband med evenemang och uppställningar på vissa platser

• Andra myndigeter som exempelvis Länsstyrelsen, andra räddningstjänster mm.

Räddningstjänsten besvarar remisser utifrån en risk- och säkerhetsaspekt. Det kan handla om räddningstjänstens framkomlighet, hantering utifrån LBE³, tolkningar kring brandskydd i byggregler, utrymningsmöjligheter och kapacitet i lokaler. Det kan också vara en granskning av föreslagna lösningar kopplat till räddningstjänstens förmåga till insats.

Tillsyn enligt LSO & LBE

I kommunen är det räddningstjänsten som utför tillsyn enligt LSO⁴ och LBE⁵. Brandskyddskontroller görs av en kommunalt upphandlad entreprenör.

Målet är att tillsyn ska uföras på objekt där det kan finnas brister i verksamhetens eller fastighetsägarens brandskydd. Vissa tillsyner samordnas med andra kommunala myndigheter, vilket bestäms inför respektive tillsyn.

3 LBE, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

4 LSO, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

5 LBE, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

14 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Tillsyn enligt LSO gör utifrån tre olika förutsättningar, beroende på verksamhet.

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Vid tillsyn enligt LBE konrolleras efterlevanden av lagen och föreskrifter samt beslut som meddelats i anslutning till lagen.

Planering

Tillsyn planeras årligen i en tillsynsplan, med syfte att utföra tillsyn på objekt som har ett bristande brandskydd. Tillsynsplanen baserar sig på olika teman och inriktningar beroende på kommunens riskbild. Gemensamma tematillsynen för Räddsam Kronoberg genomförs. Tillsyner planeras enligt nedanstående förutsättningar.

• Planerad tillsyn

• Tematillsyn

• Händelsebaserad tillsyn

• Information om ett särskilt behov

Ett objekt med tillstånd enligt LBE tillsynas minst en gång under tillståndstiden.

Brandskyddskontroll utförs enligt fastställda frister och planeras av kommunens avtalade

entreprenör. Fristerna följer MSB 2014:6 ⁶och finns att läsa på kommunens hemsida samt som bilaga 2.

Kommunen följer upp den avtalade entreprenörens arbete enligt gällande avtal.

Övriga tillsyner följs upp årligen inför kommande tillsynsplan.

Kompetenskrav

Personal som utför tillsyn enligt ovan ska ha utbildningsnivå motsvarande MSB:s utbildning Tillsyn A

7. Vid tillsyn på objekt som bedöms ha större risk för olyckor, ska kompetensnivån vara lägst

motsvarande Tillsyn B. Markaryds kommun har tillgång till brandingenjörskompetens via samverkan med Räddsam Kronoberg.

Brandskyddskontroller ska utföras av personal med minst skorstensfejarteknisk eller liknande utbildning, enligt 14§ i MSBFS 2014:6⁸.

6 Föreskrift (MSBFS 2014:6) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.

7 MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.

8 Föreskrift (MSBFS 2014:6) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.

Tillsyn av enskilda sker utifrån LSO 2 kap. 2§

Tillsyn av farlig verksamhet sker utifrån LSO 2 kap. 4§

Brandskyddskontroll sker utifrån LSO 3 kap. 4§

15 Utförande

Vid ett tillsynsbesök utförs stickprovskontroller av fastigheten och verksamheten. Besöket

sammanfattas i en tjänsteanteckning och vid brister i brandskyddet upprättas ett föreläggande. Hela processen utförs enligt MSB:s tillsynshandbok.

Skriftlig redogörelse

Enligt LSO ska vissa verksamheter och fastighetsägare lämna in en skriftlig redogörelse. Dessa uppgifter används i valet av tillsynsobjekt i den årliga tillsynsplanen.

Taxor

Kommunen tar ut en avgift för tillsyn. Avgiften är utformad enligt SKL:s förslag över taxa och tillstånd

9. Taxan uppdateras årligen enligt PKV (prisindex kommunal verksamhet) och aktuell taxa finns att tillgå på kommunens hemsida.

Tillstånd enligt LBE

Då en verksamhet hanterar sådan mängd av brandfarlig vara att de behöver tillstånd hanteras detta av räddningstjänsten. Tillstånd hanteras enligt MSBFS 2013:3 föreskrifter om tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor där MSB:s tillståndshandbok är grunden för processen och hanteringen.

Kompetenskrav

Personal som hanterar tillstånd enligt LBE ska ha en utbildningsnivå motsvarande MSB:s utbildning Tillsyn B. Markaryds kommun ska för tillståndshantering ha tillgång till brandingenjörskompetens genom samverkan med Räddsam Kronoberg.

Taxor

Kommunen tar ut en avgift för tillståndshantering. Avgiften är utformad enligt SKL:s förslag över taxa och tillstånd. Taxan uppdateras årligen enligt PKV (prisindex kommunal verksamhet) och aktuell taxa finns att tillgå på kommunens hemsida.

Rengöring/Sotning

Rengöring/sotning utförs av kommunens upphandlade entreprenör. Upphandlingen är utförd enligt LOU¹⁰. Uppföljning av hur rengöringen/sotningen utförs sker enligt gällande avtal.

Kompetenskrav

Den som utför rengöring/sotning ska ha genomgått yrkesutbildning för skorstensfejare och skaffat sig tillräcklig erfarenhet genom yrkesverksamhet inom området, enligt MSBFS 2014:6¹¹.

Sotningsfrister

Sotningsfristerna ska utföras enligt fastställda frister och planeras av den sotare som kommunen har avtal med. Fristerna följer MSBFS 2014:6. Dessa går att läsa på kommunens hemsida samt finns i bilaga 2.

9 SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

10 Lag (2016:1145) om offentlig upphandling

11 Föreskrift (MSBFS 2014:6) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.

16 Egensotning

Enligt LSO kan en fastighetsägare ansöka om att få rengöra/sota sin egen anläggning. Ansökan hanteras av kommunens räddningstjänst.

Annan behörig sotare

Enligt LSO kan en fastighetsägare söka om att få en annan behörig sotare att rengöra sin egen anläggning. Ansökan hanteras av kommunens räddningstjänst, där det kontrolleras att den som ska utföra sotningen har liknande kompetens som kommunens avtalade sotare.

Taxor

Rengörings-/sotningstaxa tas ut enligt SKL:s förslag från 2004. Taxan uppdateras årligen utifrån SKL:s sotningsindex. Taxan går att läsa på kommunens hemsida.

17

Räddningsinsats

Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Nedan beskrivs hur Markaryds kommun har planerat och organiserat räddningstjänsten.

Normalt finns det räddningsstyrkor placerade i Markaryd och Strömsnäsbruk samt en styrka utan beredskap i Vivljunga. Totalt ingår 43 brandmän och styrkeledare i kommunens organisation för räddningstjänst, varav 10 personer är i ständig beredskap. Därtill finns det en insatsledare i

beredskap som tillika upprätthåller funktionen Tjänsteman i beredskap för hela kommunen. Utöver detta kan, när Ledning 2020 är implementerat, även Insatschef rekvireras till platsen;

implementeringen är datumsatt till 2021-01-01.

Systemledning Räddningsregion Sydöstra Sverige (RSöS)

Planerna på ett samarbete har inletts mellan 53 kommuner i 5 län för att säkerställa kommunernas tillgång till förmåga att leda räddningstjänsten.

Räddningsregion sydöstra Sverige är ett klustersamarbete som kan bidra till att skapa styrka och redundans för systemet. I grunden når varje län för sig upp till utredningens krav på systemledning men RSöS är nästa steg för att bli ännu starkare och skapa möjlighet att stötta varandra med uppgifter som kan lösas på distans för att ge möjlighet att de som geografiskt ligger närmast en pågående insats kan fokusera på ledning och försörjning.

Inom regionen finns tre SOS-centraler; Växjö, Jönköping och Linköping. Samtliga centraler har tillgång till ett Inre Befäl. Tillgången till tre SOS-centraler ger en mycket stark robusthet och enorm

redundans.

Det ska i regionen finnas en väg in för samverkan med centrala myndigheter och därefter ska det i varje län finnas en väg in för exempelvis begäran om resursförstärkning till pågående insatser på andra platser i landet.

Systemledning Kronobergs län

Räddningstjänsten i Markaryd ingår i Räddsam Kronobergs system för räddningstjänst. Vid normal belastning på systemet leds det av Inre befäl på SOS Alarm i Växjö. När systemet är mer belastat larmas en regional Räddningschef i beredskap som systemledningschef.

Systemledningen skall anpassa kommunernas beredskap utifrån riskbild och hjälpbehov,

resursförsörja pågående insatser samt vid behov definiera ramen för pågående räddningsinsatser.

Systemledning skall även kontinuerligt definiera hela Räddsam Kronobergs roll i förhållande till rådande riskbild och övriga organisationer i samhället.

Planera och organisera så att räddningsinsatser kan påbörjas

inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

(LSO 1 kap. 3§)

18 Systemledning inom Räddsam Kronoberg beskrivs i dokumentet Ledning 2020 – Räddsam Kronoberg.

Systemledning Markaryd

Räddningschef i beredskap ansvarar för räddningstjänstens beredskapsorganisation över tid och att organisationen bedriver verksamheten utefter gällande lagar, regler och styrdokument.

Räddningschef i beredskap agerar även som Tjänsteman i beredskap för hela kommunen.

Räddningsledning

Räddningschefen är räddningsledare men får utse annan som uppfyller behörighetskraven att vara räddningsledare (LSO 3 kap 16§). Räddningschefen har delegerat uppgiften att vara räddningsledare och Räddningschef i beredskap i delegationsdokument. I detta finns även ramar för agerande i respektive roll.

Högst larmat befäl är räddningsledare. När ytterligare en nivå på ledning larmats kan högre larmat befäl överta rollen som insatsledare.

Under framkörning är det första ankommande befäl som har initiativet att dimensionera insatsen.

Högre befäl ska värdera första befälets intentioner och vid behov komplettera resursbehov, mål med insats och taktisk plan.

Styrkeledare, insatsledare och insatschef ikläder sig olika roller beroende på händelsens storlek, typ och komplexitet.

Vid behov kan det tillsättas yttre och inre insatsledande stab till stöd för räddningsledaren.

Den yttre insatsledande staben arbetar på skadeplats och bemannas av stabschef och lämpligt antal funktioner R1-8.

Den inre insatsledande staben arbetar primärt på brandstationen i Markaryd eller annan lämplig lokal och består av stabschef och lämpligt antal funktioner R1-8. Staben byggs upp i samverkan med Räddsam Kronoberg samt övriga tjänstemän inom kommunen

Befattningar Styrkeledare

• Leder enskild enhet i utförande av tilldelade uppgifter

• Vid små insatser kan styrkeledaren vara Räddningsledare

• Vid medelstora insatser kan styrkeledaren vara Skadeplatschef

• Vid större insatser kan styrkeledaren vara Sektorchef Insatsledare

• Samordnar flera enheters uppgifter och ansvarar för att uppgifterna utförs rätt i tid och rum

• Vid små insatser kan insatsledaren vara ledningsstöd

• Vid medelstora insatser kan insatsledaren vara Räddningsledare

• Vid större händelser kan insatsledaren vara Skadeplatschef Insatschef

• Leder insats alternativt stabschef i insatsledande stab

• Vid små insatser kan insatschefen vara ledningsstöd

• Vid medelstora insatser kan insatschefen vara ledningsstöd

• Vid större insatser kan insatschefen vara Räddningsledare

19

Utalarmering

Markaryds kommun har avtal med SOS Alarm angående utalarmering av räddningsenheter vid kommunal räddningstjänst.

Vid räddningstjänst larmas enheterna ut enligt SOS Alarms utalarmeringssystem Dynamisk Resurs Hantering (DRH). Samtliga räddningsenheter inom Markaryds räddningstjänst och angränsande kommuner följs av SOS Alarm avseende position och status för att säkerställa att närmaste enhet med rätt förmåga larmas till olycksplats.

Inre befäl på SOS Alarm i Växjö har möjlighet att via medlyssning dimensionera utalarmeringen och frångå fastställda larmplaner för att bättre passa den hjälpsökandes behov.

Störning utalarmering

Räddningstjänsterna i Kronoberg, Blekinge och Kalmar län jobbar med en gemensam plan för åtgärder vid störningar i telenätet. Det ska då finnas möjlighet att larma räddningstjänsten genom tryckknappar placerade på respektive brandstation.

Resurser

Räddningsenheter

Räddningsenheter i Markaryds kommun är normalt placerade enligt nedan men kan periodvis vara placerade på andra ställen i kommunen.

Placering Enhet Personal

Markaryd (90 sek) 267-7080 1 IL

Markaryd (5 min) 267-7010 1 SL 3 BM

267-7040 1 BM

Strömsnäsbruk (5 min) 267-7810 1 SL 3 BM

267-7840 1 BM

Vivljunga (-) 267-7940 6 VM

267-7960 1 VM

Sektorchef - ansvarar för de enheter som tilldelats och utför de uppgifter

och når de mål som tagits fram.

Nyckelord: Hur, IDA

Skadeplatschef – samordnar sektorchefers uppgifter och ser till att det finns förutsättningar för att

uppnå målet med insatsen.

Nyckelord: Vad, När, Taktisk plan, IDA

Räddningsledare – leder arbetet på skadeplats. Ansvarar för att det finns

ett mål med insatsen och följer upp effekten av tagna beslut.

Nyckelord; MMI Ledningsstöd – utför uppgifter som

tilldelats av räddningsledaren, exempelvis dokumentation,

samband eller liknande

20

Förmåga

Räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor dimensioneras utifrån kommunens risker. Nedan visas enhet och förmåga enligt SOS Alarms utalarmeringssystem DRH. De olika förmågorna kombineras utifrån aktuell händelse.

Enhet Förmåga¹²

267-7010 Släckning, 2xRökdykare, 1xRökdykarledare, Steglivräddning 11m, Ventilation med fläkt, Räddning, Losstagning Medel, Losstagning Hög, Jordning järnväg, Ledning Uppgift, Akut restvärdesräddning, Ytlivräddning, Båt på trailer, Närmaste räddningsenhet, I Väntan På Ambulans och D-HLR 267-7040 Vattentransport, Vattenförsörjning och Buffertfordon

267-7080 Insatsledning och Närmaste räddningsenhet

267-7810 Släckning, 2xRökdykare, 1xRökdykarledare, Steglivräddning 11m, Ventilation med fläkt, Räddning, Losstagning Medel, Losstagning Hög, Ledning Uppgift, Akut restvärdesräddning, Ytlivräddning, Båt på trailer, Närmaste räddningsenhet, I Väntan På Ambulans och D-HLR

267-7840 Vattentransport, Vattenförsörjning och Buffertfordon 267-7940 Närmaste räddningsenhet och D-HLR

267-7940 Närmaste räddningsenhet och D-HLR

Insatschef

Vid vissa larmtyper där det finns stort behov av ledningskapacitet larmas insatschef ifrån Räddsam Kronoberg till skadeplats.

Ledningsfordon

Vid händelser där det finns stort behov av ledningskapacitet kan mobil stabsplats larmas ifrån Räddsam Skåne.

Utsläpp farliga ämnen

Vid händelser med farliga ämnen larmas enheter enligt gemensam larmplan inom Räddsam Kronoberg. Utalarmeringen är nivåindelad i fyra nivåer enligt: först på plats, initial-, regional- och externförmåga. Inledningsvis larmas nivåerna först på plats, initial förmåga och förstärkt förmåga. På begäran av räddningsledare larmas övriga förmågor.

• Först på plats – Insatsledare (267-7080)

• Initial förmåga – Släckenhet (267-7010 eller 267-7810)

• Regionalförmåga – Kemresurser (Ljungby och Värends räddningstjänster)

• Extern förmåga

o Nationell kemenhet – Perstorp, Stenungssund eller Skövde o Indikering – Malmö eller Göteborg

o Sanering – Klippan eller Kungsbacka

12 För att utföra rökdykning behövs förmågorna 2 st Rökdykare, Rökdykarledare, Ledning uppgift och Släckning

21 Skogsbrand

Vid skogsbrand larmas i första hand närmaste enheter, därefter begärs förstärkning av angränsande organisationer, organisationer inom länet och organisationer i angränsande län.

• Skogsbrandscontainer med 500 meters begränsningslinje finns i Markaryd och Strömsnäsbruk.

• Motorspruta finns i Markaryd, Strömsnäsbruk och Vivljunga.

• Tankfordon med minst 10 000 liter vatten finns i Markaryd, Strömsnäsbruk och Vivljunga.

På begäran av räddningsledare larmas av Länsstyrelsen upphandlad organisation för skogsbrandsbevakning till skogsbrandsområdet.

På begäran av räddningsledare larmas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap upphandlad organisation för luftburet stöd för skogsbrandsbekämpning. Under skogsbrandsäsong

beredskapsställs ett antal helikoptrar. Antal, placering och beredskapsgrad beslutas av MSB. RCB Värends räddningstjänst uppdateras kontinuerligt om aktuellt läge avseende luftburet stöd för skogsbrandsbekämpning.

På begäran av räddningsledare larmas regionala förstärkningsresurser till skadeplats. Totalt finns tillgång till sexton grundmoduler, sju skogsbrandsmoduler, tre stöd till insatsledning och fem stöd till systemledning. Systemet med regionala förstärkningsresurser omfattar totalt 160 personer per skift.

Markaryds räddningstjänst bidrar med en vattenenhet till systemet.

På begäran av räddningsledare larmas myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

skogsbrandsdepåer. Totalt finns 20 depåer på 14 platser, varav två vardera i Ljungby, Vetlanda och Högsby.

Höjdenhet

Närmast liggande höjdenhet larmas med automatik från grannkommuner till händelser där behov beräknas finnas.

Tung räddning

Vid trafikolyckor med tåg, lastbil eller buss larmas tungräddningsenhet från Räddningstjänsten Ljungby eller Räddningstjänsten Östra Kronoberg till skadeplats.

Förmåga att säkra tungt fordon finns i Markaryd och Strömsnäsbruk.

Vattendykare

Vid drunkning eller båtolycka larmas vattendykare från Räddningstjänsten Halmstad till skadeplats.

Gasflaskskyttar

På begäran av räddningsledare larmas gasflaskskyttar från Räddningstjänsten Skåne Nordväst eller Räddningstjänsten Halmstad.

Höghöjdsräddning

På begäran av räddningsledare larmas höghöjdsenhet från Höganäs till skadeplats.

Övriga resurser

22 Skorstensfejarmästare

Vid skorstensrelaterade bränder i Markaryds kommun kan på begäran av räddningsledare upphandlad skorstensfejarmästare larmas till skadeplats.

Förmåga att genomföra omfattande räddningsinsatser

Vid de senaste årens stora skogsbränder har det visat sig att kommunen behöver ha förmåga att ta emot externa resurser och skala upp ledningsorganisationen i större omfattning än vad som planerats för tidigare. Det pågår ett utvecklingsarbete nationellt avseende ett enhetligt

ledningssystem för kommunal räddningstjänst, samordning av frivilliga och förstärkningsresurs för stöd till samverkan och ledning.

Större ledningsorganisation

Räddningstjänsten har en gemensam ledningsorganisation med övriga räddningstjänster i Kronobergs län med gemensamt Inre befäl, Insatschef och ledningscentral.

Framtida behov av samverkan i än större kluster innebär att Räddningstjänsten bör arbeta för ett enhetligt ledningssystem för kommunal räddningstjänst.

Externa resurser

Kommunen har en viss planering och förmåga för att ta emot externa resurser och frivilliga.

Kommunens Kostenhet behöver dock ha en planering för kosthållning vid en större händelse och personalkontoret behöver ha en planering för personalhantering vid en större händelse.

I kommunen finns en frivillig resursgrupp (FRG). Denna grupp saknar idag förmågan att samordna frivilliga.

Förmågan i kommunen att ta emot externa resurser och frivilliga behöver utvecklas framöver.

Kompetens

Verksamheten kvalitetssäkras på detaljnivå genom kontinuerlig avstämning av kvalitetsmål på enhets- och individnivå.

Utbildning Brandpersonal

Samtlig räddningspersonal i beredskap skall ha genomgått lägst en två veckors intern utbildning i räddningsinsats inkluderat rökdykningskurs. Ambitionen är att all räddningspersonal i beredskap ska genomgå Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (Grib) eller liknande.

Styrkeledare

Styrkeledare i beredskap skall ha genomgått utbildning Räddningsledare A eller motsvarande.

Insatsledare

Insatsledare i beredskap skall ha genomgått lägst utbildning Räddningsledare B eller motsvarande.

Insatschef

Insatschef skall ha genomgått lägst utbildning Räddningsledare B eller motsvarande.

23 Övning

Brandpersonal ska årligen öva minst 50 timmar per person.

Övningsverksamheten planeras årligen i en övningsplan. Denna utgår från kommunens risker, omvärldsbevakning, genomförda insatsutvärderingar och avstämning av kvalitetsmål på enhets- och individnivå.

Responstid

Räddningstjänsten arbetar aktivt för att ha låga responstider, dvs tid från 112-samtal tills någon räddningsenhet är på plats. I Markaryds kommun finns inga förstainsatspersoner på stationerna vilket gör att nedanstående tabell inte ger en helt rättvisande jämförelsebild.

24

Samverkan

Organisation Samverkan

Räddningstjänsterna i angränsande kommuner (Hässleholm, Laholm, Ljungby, Osby, Älmhult och Örkelljunga)

Samverkan angående gränslös räddningstjänst.

Närmaste enhet/förmåga larmas oavsett organisationstillhörighet.

Räddningstjänsterna i Räddsam Kronoberg (Ljungby räddningstjänst, Räddningstjänsten Östra Kronoberg, Värends räddningstjänst och Älmhults räddningstjänst)

Samverkan genom gemensam ledning av länets system för räddningstjänst.

Samverkan genom gemensam rutin för ledning av räddningsinsats samt stab

Räddningstjänsterna i Räddsam Kronoberg (Ljungby räddningstjänst, Räddningstjänsten Östra Kronoberg, Värends räddningstjänst och Älmhults räddningstjänst)

Samverkan på strategisk och operativ nivå.

Gemensamma insatsförberedande och skadeförebyggande uppgifter och projekt.

Samverkan avseende utbildning av brandmän Gemensamma resurser för tung räddning och hantering av farliga ämnen.

Region Kronoberg Samverkan på strategisk och operativ nivå.

Operativ samverkan vid sjukvårds- och räddningsinsatser.

Polisen Samverkan på strategisk och operativ nivå.

Samverkan med lokal kommunpolis i skadeförebyggande arbete.

Operativ samverkan vid polis- och räddningsinsatser.

Trafikverket Operativ samverkan avseende suicid, sanering

vägbana, räddningsfrånkoppling, trafikstopp.

Efterföljande åtgärder efter trafikolyckor.

Försvarsmakten Samverkan genom gemensam insatsplanering

och gemensamt nyttjande av FM resurser för skogsbrandsläckning.

Kommunerna längs Lagan (Laholm, Ljungby, Värnamo, Vaggeryd, Sävsjö)

Gemensam beredskapsplanering i samverkansforum Älvgrupp Lagan

25

Insatsplanering

Vid en effektiv räddningsinsats kan räddningstjänsten så snabbt som möjligt bryta olycksförloppet och se till att konsekvenserna av olycka inte förvärras. För att uppnå detta har räddningstjänsten olika typer av insatsplanering.

Insatsplanering i plan- och byggprocessen

Räddningstjänsten har framtagna riktlinjer för åtkomlighet för räddningstjänsten, utrymning via räddningstjänstens stegutrustning och utformning av räddningsvägar.

Brandvattenförsörjning

En stor del av räddningstjänstens förmåga att släcka en brand är beroende av tillgången på vatten. I kommunens tätorter ska tillgången på vatten vid brandsläckning uppfylla nedanstående tabell, som bygger på bebyggelsestrukturen¹³.

Bebyggelsetyp Behov av vatten (l/min)

Bostadsområden eller andra jämförbara områden med serviceanläggningar A1 Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor. 600 A2 Annan bostadsbebyggelse, samt radhus, kedjehus 1 200 B1 Låg brandbelastning, ex. brandsäkra byggnader utan

upplag av brännbart material.

600 B2 Normal brandbelastning, ex. brandsäkra byggnader utan

större upplag av brännbart material.

1 200 B3 Hög brandbelastning, ex. brandsäkra byggnader med stort

upplag av brännbart material.

2 400 B4 Mycket hög brandbelastning, ex. byggnader eller

anläggningar med mycket stort upplag av brännbart material som oljehanteringsanläggningar.

>2 400 (i samråd med räddningstjänsten)

Den angivna vattenmängden kan fås på tre olika sätt, som alla kan kombineras.

• brandposter

• tank- och släckbilar

• öppna vattentag

Dokumentet Brandvattenförsörjning i Markaryds kommun, 2019 finns som bilaga 3.

13Dokumentet Brandvattenförsörjning Markaryds kommun, 2019 har en tydligare beskrivning över hur det är uppbyggt. Grunden är Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV P76 och VAV P83). Den tabell som används här är något ändrad. Texten för industriområdena är omgjord men med samma betydelse som i VAV P76 och P83. Radhus och kedjehus är flyttade från ett A1-område till ett A2.

26

Händelsespecifik insatsplanering

Räddningstjänsten har standardrutiner, reglemente och rutiner för olika räddningsinsatser och arbetsmoment. Utöver detta finns mer utförlig planering av vissa händelser som skogsbrand och utsläpp av farliga ämnen.

Objektsspecifik insatsplanering

Insatsplaner

Räddningstjänsten stödjer verksamheter i framtagande av objektsspecifika insatsplaner. De

objektsspecifika insatsplanerna är placerade på respektive objekt och uppdateras och hålls aktuella av verksamheten. Insatsplaner utförs enligt Brandskyddsföreningens rekommendationer.

Automatlarmskort

På varje automatlarmsobjekt finns ett automatlarmskort och en orienteringsritning som översiktligt beskriver framkörning, byggnad, nyckelhantering och larm.

Varning och information till allmänheten

Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) är ett informations- och varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och i samband med extraordinära händelser. Meddelandet sänds i medverkande radio- och tv-kanaler. Räddningschef i beredskap äger rätten att via SOS Alarm AB sända ut VMA varningsmeddelande.

Varning och information till allmänheten kan även ske genom:

• SMS-meddelande till mobiler som är adressregistrerade i det drabbade området

• SMS-meddelande till mobiler i det drabbade området.

Efter att ett viktigt meddelande har sänts kan allmänheten söka mer information på informationsnumret 113 13, webbplatsen www.krisinformation.se eller Text-TV.

27

Olycksundersökning

När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.

Räddningstjänsten har genom samverkan med Räddsam Kronoberg möjlighet att begära stöd vid genomförande av olycksutredning, insatsutvärdering och sakkunnigutlåtande.

Händelserapport

Alla räddningsinsatser undersöks genom att orsak, förlopp och insatsens genomförande

dokumenteras i en händelserapport. Insatsens genomförande diskuteras inom arbetslaget efter i stort sett varje händelse i syfte att ständigt hitta förbättringar och öka gruppens samlade erfarenhet.

Fördjupad olycksutredning

Insatsledare bedömer om det finns behov av fördjupad olycksutredning. Olycksutredningar utförs som Brandutredning eller Olycksutredning. Innan en olycka utreds skall syfte och avgränsningar för utredningen vara klara. Utredningarna kan göras med fokus på orsaker, förlopp eller insatsens genomförande.

Insatsutvärdering

Vid vissa händelser utförs insatsutvärdering för att utvärdera räddningstjänstens insats. Resultatet av insatsutvärderingarna ligger till grund för övningsplanering, förändringar i materiel, rutiner eller arbetssätt.

Sakkunnigutlåtande

Räddningstjänsten utför sakkunnigutlåtande beträffande brand- och rökspridning till polis, åklagare och domstol efter begäran.

28

Räddningstjänst under höjd beredskap

Planering för civilt försvar ska så långt det är möjligt bygga på strukturer och processer som används normalt. Utgångspunkten är att förmågan att hantera kriser i samhället i fredstid ska ge

grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. Fredstida hantering lägger grunden till förmåga att värna befolkningen, bidra till att minska samhällets sårbarhet, hantera olyckor och störningar och bidra till att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

Räddningstjänsten saknar för närvarande flera av de resurser och förmågor som kan komma att krävas vid flera av de typfall som presenteras i FOI´s rapport ”Hotbildunderlag i utvecklingen av civilt försvar”. Det bedöms att dimensioneringsunderlagen, uppdragen och de ekonomiska

förutsättningarna behöver förtydligas av regering och ansvariga myndigheter.

Personal som är eller har varit anställd inom räddningstjänsten är krigsplacerad hos räddningstjänsten med några undantag.

Insatsledare är säkerhetsprövade enligt Säkerhetsskyddslagen (2018:585).

29

Statistik

Trafikolyckor är den klart dominerande insatstypen som föranleder en räddningsinsats. Även Brand i byggnad och Brand i annat än byggnad är vanliga insatser. Generellt har kommunen fler insatser i jämförelse med länet och riket.

Det som orsakar att personer skadar sig i kommunen är framförallt övriga yttre skador och fallolyckor. I övriga yttre skador ingår allt annat som kan leda till skador eller att man skadar sig, exempelvis allergi från en medicin, kvävning, följdskador efter en operation. Kommunen ligger något lägre än snittet i länet när det gäller fallolyckor och Övriga yttre skador.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Insatstyp medelantal mellan 2008-2018 per 1 000 invånare

Markaryd Kronobergs Riket

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

Avsiktlig självdestruktiv

handling

Fall Vägtrafik Övriga olycksfall Övriga yttre orsaker

Skadade - medelantal mellan 2008-2018 per 100 000 invånare

Markaryd Kronobergs län Riket

30

Bränder

Nedan illustreras information om bränder i och utanför byggnader.

Antalet bränder i byggnad visar ingen större avvikelse i jämförelse med länet och omkringliggande kommuner.

Antalet bränder ej i byggnad visar ingen större avvikelse i jämförelse med länet och omkringliggande kommuner förutom mot några enstaka kommuner som ligger klart över snittet.

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00

Brand i byggnad - medelantal mellan 2008-2018 per 1 000 invånare

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00

Brand ej i byggnad - medelantal mellan 2008-2018 per 1 000

invånare

31 I diagrammet ovan går det att se antalet omkomna i bränder över tid. Det kan vara bränder både i och utanför en byggnad. För Markaryds kommun har en person omkommit 2009 och en person 2013.

Statistiken i ovanstående diagram skiljer inte på anledningen till om branden var en olyckshändelse eller en medveten handling av den omkomne eller någon annan.

0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00

Omkomna i bränder mellan 2008-2018

32

Trafikolyckor

Nedan går att se information kring trafikolyckor

Antalet trafikolyckor är fler i Markaryd i jämförelse med länet. Diagrammet visar en tydlig tendens att antalet trafikolyckor i kommuner utmed E4 inom området är betydligt högre än övriga.

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00

Trafikolycka - medelantal mellan 2008-2018 per 1 000 invånare

33

Drunkning och drunkningstillbud

Antalet drunkningstillbud och drunkningar ligger i paritet med övriga jämförelsekommuner. Totalt under perioden har räddningstjänsten larmats till sju händelser i Markaryds kommun. På grund av fåtalet händelser av denna typ blir det stora variationer i statistiken.

0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1

Drunkningsolyckor - medeltal mellan 2008-2018 per 1 000

invånare

34

Framkomsttider

Station Markaryd med 10 respektive 20 minuters framkörningstid (5 minuters anspänningstid inräknas)

35 Station Strömsnäsbruk med 10 respektive 20 minuters framkörningstid (5 minuters anspänningstid inräknas)