Vänsterpartiets budget 2013

(1)

Bilaga 1

BUDGET MED

VERKSAMHETSPLAN 2013 VÄNSTERPARTIET

Sollentuna kommun

2012-06-11

(2)

Sollentuna kommun / 2012-05-29

i

Budget 2013

Innehållsförteckning

1 Politisk inriktning för budgetåret 2013 ... 1

1.1 Våra politiska fokusområden ... 1

2 Regler för framtagande av budget ... 5

3 Kommunövergripande mål ... 6

3.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 6

3.2 Utbildning ... 7

3.3 Omsorg ... 8

3.4 Miljö och klimat ... 8

3.5 Integration och kommunikation ... 9

4 Driftsbudget ... 11

5 Investeringsbudget ... 12

6 Nämnderna ... 13

6.1 Kommunstyrelsen ... 14

6.2 Överförmyndarnämnden ... 18

6.3 Trafik – och fastighetsnämnden ... 20

6.4 Barn- och ungdomsnämnden ... 22

6.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 25

6.6 Socialnämnden ... 28

6.7 Vård- och omsorgsnämnden ... 30

6.8 Kultur- och fritidsnämnden ... 33

6.9 Miljö – och byggnadsnämnden ... 35

6.10 Rösjöstyrelsen ... 37

6.11 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 38

7 Förslag till skattesats, övrig finansiering och utdelning från bolagen ... 40

7.1 Skattesats ... 40

7.2 Övrig finansiering ... 40

7.3 Utdelning från kommunala bolag ... 40

(3)

Sollentuna kommun / 2012-05-29

ii

Budget 2013

8 Finansiella mål ... 41

Nämndernas åtaganden och kommunövergripande mått ... 42

Information om mått och åtaganden ... 42

Ansvarsfull ekonomisk politik ... 43

Utbildning ... 48

Omsorg ... 51

Miljö och klimat ... 55

Integration och kommunikation ... 57

(4)

1

1 Politisk inriktning för budgetåret 2013

Sollentuna kommun ska verka för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vårt arbete ska styras mot jämlikhet och öppenhet. Med dessa utgångspunkter för ögonen synas de kommunala

verksamheterna. Vi synliggör miljö- och klimatproblem och kommer med lösningar. Vi ser över de hinder, som finns för att skapa fler jobb och underlätta de ungas inträde i arbetslivet, liksom de hinder som finns för näringslivet att utvecklas. Vi redovisar de klyftor som finns mellan olika sociala grupper, mellan olika åldrar och mellan olika kommundelar. Vi lyfter fram de hinder som i dag finns för att alla barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och kunna bli aktiva medborgare som vuxna. Vi synar möjligheterna till ett fullgott liv för dem med stora hjälp- och vårdbehov.

Vi tar de utmaningar som vår kommun står för i framtiden på allvar. Världsekonomin är inne i ett osäkert läge där vi inte vet hur effekten blir för vår kommun. En annan utmaning är förslaget till nytt mellankommunalt utjämningssystem som kan komma att medföra stora kostnader för Sollentuna kommun.

1.1 Våra politiska fokusområden

1.1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik

I en ansvarsfull ekonomisk politik är ett effektivt utnyttjande av resurserna, med bibehållen och förbättrad kvalitet ställer krav på innovativa och utvecklingsbenägna verksamheter grundläggande.

Kommunen har en väsentlig roll att spela i arbetsmarknads- och näringspolitiken. Företagsklimatet ska förbättras i Sollentuna. Ett gott samspel mellan kommun och företag ökar den ömsesidiga förståelsen för varandras verksamheter och leder till att fler arbetstillfällen kan skapas. En viktig del i detta är att kommunens service t ex genom myndighetsutövning förbättras. Kommunen ska medverka till att det finns tillräckligt med mark och lokaler för småföretagare i Sollentuna.

Kommunen ska förbättra den kontinuerliga kontrollen av sina entreprenörer så att avtal, lagar och förordningar följs. Kommunen ska ställa samma krav på kvalitet och uppföljning av verksamheten oavsett vem som bedriver den.

Kommunen ska arbeta medvetet för att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara personalens initiativkraft. Chefer och medarbetare ska stimuleras till utveckling i sitt arbete och till att utveckla kommunens verksamheter.

1.1.2 Utbildning

Kommunen ska skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och fritidsaktiviteter Sollentuna ska ha Sveriges bästa skolor.

Hög kvalitet ska garanteras i samtliga Sollentunas skolor.

Kunskap är en rättighet som skapar möjligheter. Allas rätt till kunskap är grundläggande.

Sollentunas skolor ska sätta fokus på

Övergripande mål:

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet.

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet.

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter.

Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.

(5)

2

lärande och trygg studiemiljö. Lärarna ska ha goda arbetsvillkor och kommunen ska arbeta för att höja lärarnas status. Arbetsmiljön ska vara god i Sollentunas skolor. Det förutsätter att skollokalerna håller god standard och att nödvändiga renoveringar sker.

Fritidsverksamheten har ofta trånga lokaler. När nya skollokaler byggs eller befintliga renoveras bör fritidsverksamhetens lokaler också ändamålsanpassas. Det ska finnas fritidsgårdar över hela

kommunen öppna både på eftermiddagar och kvällar.

Studieförbunden måste ges goda förutsättningar att verka för ökad folkbildning och social gemenskap för alla åldrar.

Kommunen ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Kommunen ska aktivt bidra till att minska

ungdomsarbetslösheten. Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov.

Vuxenutbildningen är en central del i det livslånga lärandet. Några andra verktyg är matchning och en ansvarstagande personalpolitik. Kommunen ska samordna

arbetsmarknadsinsatser i syfte att erbjuda en väg in där individen är i fokus.

1.1.3 Omsorg

Förebyggande insatser ska prägla omsorgsarbetet. Barnperspektivet ska vara i fokus. Våra ungas psykiska hälsa måste förbättras. Kommunen ska även utveckla nätverk, interna och externa, för att kunna erbjuda effektiva åtgärder som är anpassade efter individens behov och önskemål. Förebyggande insatser leder till att färre hamnar i utanförskap eller behöver långvariga vårdinsatser. En egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i det förebyggande arbetet. Kommunens arbete mot hemlöshet och med de hemlösa ska intensifieras.

Kommunens omsorgsarbete ska präglas av hög kvalitet som garanteras genom ett utvecklat

uppföljningsarbete och jämförelser med andra kommuner. De invånare som kontaktar kommunen ska få snabb och korrekt information och medarbetarna ska beakta hela deras livssituation. Anhörigas insatser fyller en viktig funktion i vårdprocessen. De ska mötas med respekt och förståelse.

De äldre invånarna ska erbjudas en aktiv fritid och social stimulans. Syftet är att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Antalet äldre ökar och vi lever allt längre. Detta ställer höga krav på omsorgsarbetet.

Det är viktigt att Sollentuna är väl rustat inför den utmaningen. Sollentuna ska ha Sveriges bästa äldreomsorg. När en äldre behöver hemtjänst eller behöver flytta till ett omvårdnadsboende ska

tillgången till detta avgöras utifrån behovet av hjälp. Även den enskildes upplevda otrygghet ska kunna vara skäl till plats på omvårdnadsboende. Det ska vara möjligt även för äldre med låg pension att bo på ett sådant boende utan att tvingas leva på mindre än skälig levnadsnivå. Det ska finnas välutbildad personal i tillräcklig omfattning inom äldreomsorgen. Inom såväl hemtjänst som omvårdnadsboende är det särskilt viktigt att kommunen strävar efter stor personalkontinuitet.

1.1.4 Integration och kommunikation

Vi ska fortsätta att arbeta för ökad öppenhet och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges ökade möjligheter att mötas och vara delaktiga i den demokratiska dialogen. Segregation och

diskriminering ska bekämpas. Det är de sociala dimensionerna som är avgörande för segregation – inte Övergripande mål:

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet.

Skapa förutsättningar för det livslånga lärandet.

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet.

(6)

3

de etniska. Koncentrationen av arbetslöshet, ohälsa och låg utbildningsnivå i ett område är mer avgörande, än var man är född. Vi kan aldrig acceptera att man gör skillnad på människor.

I Sollentuna finns ett rikt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser. Föreningslivet är en central mötesplats för Sollentunabor med olika bakgrund och förutsättningar. Kommunen ska aktivt stödja föreningslivet i kommunen genom att öka det ekonomiska stödet till föreningslivet efter den mångåriga neddragningen. Den sociala ekonomin ska stimuleras med föreningslivet som motor.

Sollentuna ska vara en levande kulturkommun både för den som vill utöva kultur och för kulturkonsumenter.

Vi vill skapa ett säkert och tryggt Sollentuna. Kriminalitet och skadegörelse i kommunen måste motverkas effektivt och minskas radikalt. Kvinnomisshandel är ett av våra största samhällsproblem och barnmisshandeln ökar. Kommunens arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer ska därför prioriteras.

Tillgänglighet och dialog ska prägla kontakterna med kommunen och dess verksamheter.

Satsningarna på dialogmöten, e-tjänster, lättillgänglig information och effektiv hantering av ärenden ska utvecklas. Kommunen ska utveckla den interna kommunikationen och invånarna ska ges ökade möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling.

1.1.5 Miljö och klimat

Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Genom att lägga vikt vid det strategiska miljöarbetet och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg.

Fortsatt kartläggning av kommunens energiförbrukning och klimatpåverkan kommer att ske. Det är angeläget att möjligheten att mäta och påverka energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter stärks.

Miljö- och klimatarbetet innefattar också att underlätta för kommuninvånarna att bli mer miljövänliga.

Många av de åtgärder som krävs för att minska växthusgaserna, ansvarar var och en av oss för helt själva. Andra åtgärder är lättare att genomföra om kommunen hjälper till. Detta kan exempelvis ske genom att sträva efter att fler ska ha nära till en plats för källsortering, fler cykelvägar, rådgivning och information.

Sollentuna ska vara en kommun med god boendemiljö där invånarna har närhet till

grönområden. Sollentuna ska vara en trygg och snygg kommun. Renhållning i och skötsel av våra parker, grönområden, bostadsområden, centrumområden m m behöver därför förbättras. I dag är det ofta skräpigt och ovårdat.

Det är viktigt att kommunen hanterar utmaningar som buller- och partikelproblematiken samt arbetar för en god vattenkvalitet. Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete. Kommunen ska fortsätta verka för att spårväg ansluts till Sollentuna

Centrum. Vi vill att kommunen, tillsammans med trafikverket, ska ta fram ett alternativ till att bygga ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna.

Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa

förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Utveckla den interna kommunikationen.

Öka öppenhet och mångfald så att barn, ungdomar och vuxna känner trygghet och engagemang i samhället.

(7)

4

För respektive parti

Freddie Lundqvist (S) Peter Godlund (MP)

Barkat Hussain (V)

(8)

5

2 Regler för framtagande av budget

Budgetprocessen regleras i kommunens regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning. I dessa regler beskrivs kommunens ledningssystem samt de styrprocesser som är knutna till ledningssystemet.

Framtagande av nämndernas budget följer principerna för resursfördelning i ledningssystemet.

De kommunövergripande målen samt nämndernas åtaganden är framtagna i enlighet med kommunens styrmodell som är en del i ledningssystemet.

Den preliminära budget som tagits fram av kommunstyrelsen har remissbehandlats av nämnderna i enlighet med budgetprocessens utformning i ekonomi- och

verksamhetsstyrningsreglerna.

I samband med budgetbeslutet beslutas också om regler för nämndernas budget under

verksamhetsåret.

(9)

6

3 Kommunövergripande mål

Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter. Nämndernas åtaganden som svarar mot de kommunövergripande målen redovisas sist i detta budgetdokument. Där återfinns också de mått som kommunstyrelsen planerar använda, tillsammans med åtagandena, vid uppföljning av de kommunövergripande målen.

3.1 Ansvarsfull ekonomisk politik

Mål 1

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. Det krävs också ett större fokus på att utveckla

verksamheternas effektivitet och kvalitet. Både ur det politiska perspektivet och på olika nivåer i tjänstemannaorganisationen behövs bra underlag för uppföljning, analys och beslut. För att åstadkomma detta behöver kommunens ledningssystem med därtill kopplade stöd- och styrprocesser utvecklas.

Ur det finansiella perspektivet handlar ett effektivt resursutnyttjande på alla nivåer om respekt för den resurstilldelning som gjorts och en aktiv kontroll av hur medlen används samt beredskap att hantera avvikelser. Ur verksamhetsperspektivet handlar det om att utveckla former för att inventera, utveckla, analysera och kommunicera verksamhetens kvalitet och effektivitet

För att lyckas med ökad effektivitet krävs öppenhet för nya tankesätt, lösningar och idéer och en vilja att ständigt utveckla och förbättra. Det kommer också vara nödvändigt att lyssna mot omvärlden och samverka med andra aktörer både inom kommunen, med andra kommuner och med olika typer av externa aktörer.

Ett led i att utveckla organisationens effektivitet handlar också om att tydligt definiera vad som ska åstadkommas, både i den dagliga driften och ur ett utvecklingsperspektiv, samt att följa upp och utvärdera resultatet.

Mål 2

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla

företagsklimatet i kommunen. Det är viktigt att det finns ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv, dvs. att den ömsesidiga förståelsen för näringslivets och kommunens villkor ökar med ett aktivt agerande. Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser och därmed minskar friktionen i t ex detaljplaneprocesser.

Det kan ske bl.a. genom att:

• tillvara ta gemensamma intressen genom att utveckla samarbetet (ex. utveckling av stationssamhällena)

• träffa och besöka företag och företagare för att ta reda på deras behov och villkor

• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare (ex. handläggningstider, korta beslutsvägar, förenklingar i olika processer)

• ge information om vilka förvaltningarna och funktioner som ansvarar för vad

• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag

(10)

7 Mål 3

Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden Kommunen ska skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare.

Genom olika insatser ska attraktionen för att arbeta inom kommunen öka.

Arbetserbjudandet ska vara attraktivt genom rätt lön och möjlighet till flexibla villkor.

För att säkerställa en god kvalitét och minska risken för felrekryteringar ska rekrytering ske enligt framtagen process.

En god introduktion till arbetsuppgifterna och kommunen ska genomföras för att underlätta för nyanställda att snabbt och effektivt sätta sig in i sitt arbete.

För att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ska alla verksamheter arbeta efter arbetsmiljöprocessen.

Mål 4

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter

Varje medarbetare/chef ska ha ett årligt medarbetarsamtal där en individuell utvecklingsplan fastställs.

Medarbetares/chefers förmåga och vilja till utveckling inom kommunen ska uppmuntras.

En medarbetare/chef som söker en intern tjänst och kvalificerar sig enligt gällande kravprofil ska alltid kallas till intervju.

Medarbetare/chef har både rättighet och skyldighet att vara delaktiga i verksamhetens utformning och utveckling.

3.2 Utbildning

Mål 5

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet

Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett viken skola de väljer att gå i. Det innebär att det måste skapas en likvärdighet mellan skolorna och samtliga skolor ska ha höga och jämna kunskapsresultat. Likvärdigheten gäller även den fysiska och psykiska skolmiljön.

En förutsättning för goda resultat är att det finns tillräckligt med tid för det pedagogiska arbetet. Det är därför viktigt att begränsa och effektivisera det administrativa arbetet för både lärare och skolledare så att tid frigörs för kärnuppdraget. Det är även viktigt att lärare och skolledare är motiverade, engagerade och kompetenta.

Varje elev är unik och har sina speciella förutsättningar. Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det är även viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sina egna intressen.

Mål 6

Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande

Det livslånga lärandet börjar i förskolan och fortsätter sedan genom hela livet. Det sker inom ramen för den reguljära skolgången men även inom andra former av studier senare i livet. Det livslånga lärandet omfattar både lärande med koppling mot arbetslivet och lärande för ett gott liv, t.ex. kulturskola, svenska för invandrare (SFI), studiecirklar, utbildning kring hälsa etc. Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.

(11)

8

Valfrihet är en viktig komponent för att bemöta olika människors behov, alla lär inte på samma sätt.

Med en stor valfrihet behövs bra vägledning för de individer som har svårt att göra sina val.

För att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är det viktigt att som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning blir möjlig.

3.3 Omsorg

Mål 7

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete. Alla barn ska ha rätt till en barndom och det är avgörande att barns problem uppmärksammas i tid. För att stärka barnens trygghet är det viktigt att ge stöd till föräldrar som önskar och behöver det.

Skolan och civilsamhället är viktiga arenor där barn och ungas problem kan identifieras och fångas upp.

Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.

Kommunen ska ha förståelse för invånarnas livspussel, eftersträva en god livsmiljö och arbeta för att uppnå jämlika levnadsvillkor.

En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har tak över huvudet och egen försörjning vilket vi aktivt ska verka för.

Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet och kvalitén inom äldreomsorgen.

Mål 8

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Sollentuna kommun ska erbjuda vård- och omsorg som i livets alla skeden präglas av hög kvalitet och värdighet. Den dagen brukaren behöver stöd ska de på ett enkelt sätt komma i kontakt med kommunen.

De ska mötas av förstående anställda som förmedlar korrekt information och som tar hela individens situation i beaktande. Vi ska motverka ”stuprörstänk” och eftersträva effektivitet.

Den höga kvalitén ska uppnås genom vidareutbildning av personalen så att både deras erfarenheter och ny forskning tas till vara. Alla verksamheter ska följas upp dels genom regelbundna träffar mellan förvaltningen och de olika enheterna, dels genom täta kontakter mellan kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och de olika verksamheterna liksom med kommunens verksamhetsutvecklare.

Den enskilda individen ska kunna välja boende och ha ett stort inflytande över hur vården och omsorgen utformas i vardagen. Den enskildes önskemål och behov ska vara styrande. Behovet av trygghet och livsglädje ska väga tungt. Anhöriga ska stödjas och respekteras, men kommunen ska inte kräva eller förutsätta deras aktiva insatser.

Beprövade arbetsmetoder ska tillämpas och vi ska eftersträva att använda evidensbaserad praktik (EVP).

E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.

3.4 Miljö och klimat

Mål 9

Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser Kommunens antagna klimatstrategi ger en bakgrund till det kommunövergripande målet.

”Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.

Strategin för kommunens klimatarbete är:

(12)

9

1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.

3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.”

Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan även leda till andra positiva effekter. Exempelvis leder minskad biltrafik till såväl lägre utsläpp, som mindre buller och färre partiklar.

Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.

3.5 Integration och kommunikation

Mål 10

Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna är trygga och engagerade

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar. De ska påminnas om sina rättigheter och förutsättningar för att ta ansvar för sin egen utveckling och att aktivt kunna ta del i utformningen av Sollentuna.

Kommunens, företagens och arbetsgivarnas delaktighet är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

Alla barn och vuxna ska uppleva trygghet t.ex. genom att kommunens personal kraftigt markerar om mobbing eller andra förtryckande attityder förekommer inom kommunens verksamheter. Nolltolerans ska alltid gälla. Trygga barn och ungdomar innebär ett bättre resultat för elever och skola.

En förutsättning för att känna trygghet i sin vardag är en bostad och möjlighet till egen försörjning.

Kommunen, med sina olika verksamheter, ska börja med att vara en god förebild när det gäller

rekrytering av personal – rekryteringen syftar till att på arbetsplatsen återspegla den naturliga blandning, som finns i befolkningen. Detta skapar i sin tur en större öppenhet för mångfald.

Att kunna förstå och prata svenska är avgörande för delaktighet i samhället.

Mål 11

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen.

Det kan till exempel innebära att man skapar en dialog med olika intressenter inför ett politiskt beslut.

Syftet med dialogen måste vara klargjort och en plan för hur man ska informera om resultatet av dialogen samt hur processen ska går vidare måste finnas.

För att stärka dialogen behövs samlingslokaler i alla kommundelar för att främja samhörighet och underlätta för föreningslivet.

Ett annat exempel är att planera för hur en verksamhet kan höja kvaliteten och effektiviseras med hjälp av brukardialoger eller e-tjänster.

Ett tredje exempel är att sprida information och nyheter om vad som händer i kommunen och dess verksamheter. Information ska utformas så att den är begriplig för alla oavsett kanal. Att nå olika språkgrupper i kommunen bör eftersträvas.

Vi ska ha enkla och tydliga kontaktvägar och de styrdokument reglerar hur vi hanterar information och kommunikation ska beaktas.

Målet innebär, att nämndernas arbete inom ramen för gällande lagstiftning och kommunuppdrag, aktivt ska planeras och genomföras på sådant sätt att tecken på utanförskap och segregation uppmärksammas, förebyggs och åtgärdas.

(13)

10

FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är grundläggande i all kontakt mellan kommunen och kommunens invånare.

Mål 12

Utveckla den interna kommunikationen

En god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet, och ger möjlighet till värdefull kunskapsöverföring.

Vi måste arbeta för att påminna varandra om att driva den interna kommunikationen. Ansvar, roller och beslut måste tydliggöras på ett medvetet sätt. Chefens har en viktig roll som budbärare och kulturskapare och den interna kommunikationen är ett viktigt styrmedel.

Tillgång till rätt information är en förutsättning för överblick, sammanhang och för att veta vad som gäller. Vi måste arbeta för att säkerställa att alla medarbetare har tillgång till rätt information och att vi anordnar forum för dialog, detta är viktigt för att kunna bidra till utvecklingen av verksamheten.

Tillgång till information ökar kunskapen om kommunens uppdrag, styrning och arbetssätt detta skall utvecklas och gemensamma modeller och processer för styrning och uppföljning ska följas.

En god intern kommunikation är en förutsättning för sammanhållen och trovärdig extern kommunikation.

Vårt kommungemensamma intranät ska vara navet för den interna informationen och utgöra ett stöd i arbetet samt underlätta dialog och samarbete. Det är viktigt att resurser för förvaltning, underhåll och utveckling av intranätet avsätts och att vi gemensamt tar ansvar för att utnyttja intranätet för att utveckla den interna kommunikationen.

(14)

11

4 Driftsbudget

Av driftsbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. Angivna belopp avser de nettoanslag som kommunfullmäktige beviljar. Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check, peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.

Tabell 1 Driftsbudget per nämnd 2012–2013, miljoner kronor

Budget

2012

Budget 2013

Kommunstyrelsen -131,7 -150,4

Överförmyndarnämnden ingår ovan -4,9

Trafik- och fastighetsnämnden -112,7 -128,1 Barn- och ungdomsnämnden -1 264,9 -1 324,2 Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-297,8 -305,9

Socialnämnden -235,1 -238,6

Vård- och omsorgsnämnden -749,1 -815,6

Kultur- och fritidsnämnden -107,5 -117,7

Miljö- och byggnadsnämnden -14,3 -14,9

Rösjöstyrelsen 0,1 0,1

Summa -2 912,9 -3 100,3

Pensionskostnader -55,0 -59,0

Avgår internränta 40,0 44,0

Kommungemensamma poster* -69,7 -73,3

Totalt -2 997,6 -3 188,6

* Specifikation av kommungemensamma poster

Buffert -30 -50

KS oförutsedda -39,7 -23,3

(15)

12

5 Investeringsbudget

Investeringar avser investeringar för samtliga berörda nämnder, således även till Rösjöstyrelsen. För investeringsprojekt för fastigheter och anläggningar anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras. Kommunfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Särskilda medel anslås årligen av

kommunfullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnader i förhyrda lokaler.

Tabell 2 Investeringsbudget per nämnd 2012–2015, miljoner kronor Budget

2012

Budget 2013

Kommunstyrelsen -2 200 -2 200

Överförmyndarnämnden 0 0

Trafik- och fastighetsnämnden -242 500 -359 700

Barn- och ungdomsnämnden -8 000 -8 000

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-1 400 -1 400

Socialnämnden -500 -500

Vård- och omsorgsnämnden -6 300 -6 300

Kultur- och fritidsnämnden -10 200 -8 900

Miljö- och byggnadsnämnden -2 000 -2 000

Rösjöstyrelsen -2 500 -500

Exploateringsverksamhet -134 800 -137 000

Summa -410 400 -526 500

(16)

13

6 Nämnderna

Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds förutsättningar för åren 2013–2015.

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.

För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.

I förslaget till budget för nämnden finns ett avsnitt om förslag till uppdrag från kommunfullmäktige.

Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisning tas fram av kommunfullmäktiges presidium under hösten 2012.

(17)

14

6.1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Budget

2012

Budget 2013

Nettoanslag, tkr -131 712 -150 415

Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200

6.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna

kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.

6.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Kommunstyrelsens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (2 mkr) för pris- och lönekompensation.

Därutöver tillförs kommunstyrelsen ytterligare 29,6 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.1.4.

6.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2013

Nedan redovisas förslag till uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisningen, tas fram under hösten 2012.

Vänsterpartiet står bakom följande två uppdrag som den politiska majoriteten gett:

• Utreda möjligheterna till fastighetsnära sortering och hämtning av ”avfall”

• Översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till överförmyndarnämnden Vänsterpartiet vill därutöver ge följande uppdrag:

• Redovisning av kommunens kvarvarande markinnehav samt av vilka tomter som ska reserveras för framtida behov av förskolor, skolor och äldreboende.

• Ta fram en ny hushållsavgiftstaxa som i högre grad premierar avfallssortering.

• Redovisa hur kommunen tillsammans med landstinget och berörda statliga myndigheter kan bilda ett samordningsförbund för rehabilitering.

• Verka för ett alternativ till att det byggs ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna.

• Redovisa hur löneläget bland de kommunanställda inom olika yrkesgrupper ser ut i Sollentuna i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län.

• Redovisa hur frisktalen samt uttagandet av övertid bland de kommunanställda utvecklats.

• Utred upphandlingsenhetens verksamhet vad avser antal uppdrag och antal tjänster på enheten samt kompetens och kvalitet i upphandling och uppföljning av avtal.

• Redovisa vilka åtgärder, t.ex. personalförstärkning, som kan bidra till att fler detaljplaner kan antas och med kortare handläggningstid.

• Redovisa hur implementeringen av ”Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal nivå – hållbar jämställdhet” utfallit i kommunens verksamheter.

• Redovisa hur den strategiska IT-satsningen utvecklats utifrån policys och strategiska planer.

• Utvärdera och förändra hyressättningen för kommunens fastigheter så att det blir mer rättvist utifrån nyttjad yta i syfte att större del av resurserna läggs på verksamheten.

• Kartlägga sysselsättningsgraden av kommunens anställda samt ta fram en handlingsplan i syfte att aktivt erbjuda dem möjligheten att gå upp till heltid.

• Ta fram en handlingsplan i syfte att arrangera minst två träffar om året mellan förvaltningscheferna och fackföreningsrepresentanter för kommunens anställda.

(18)

15

• Redovisning av arbetet mot diskriminering i den kommunala verksamheten.

• Redovisning av kommunens klimatarbete.

(19)

16

6.1.4 Budget 2013 (förändringslista)

Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2012 års budgetram.

Budget 2013

2012 års budgetram -131 712 -130 015

Tidigare fattade beslut för perioden (exkl. volym)

8 010

Förändringar jämfört med 2012

Volym 0

Pris- och lönekompensation -1 976

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag -737

Effekter av statliga beslut (+/-) 0

Effekter av tidigare beslut i

kommunen (investeringar etc.) (+/-)

4 913

Separat redovisning av överförmyndarnämnden

4 913

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -29 650

Rätt till heltid -5 000

Språkprojektet -500

Utredare planekontoret -800

Barnmöjlighetsfond -2 000

Räddningstjänst -1 000

Upphandling -1 000

Ökade IT-kostnader -2 000

Plan-exploateringsverksamhet -800

Kommunrevision -250

Politiska arvoden -600

Förvaltning nytt intranät -500

IT-strategiska satsningar -15 200

Tillfälliga satsningar (+/-) 0

Nettoanslag -131 712 -150 415

(20)

17

Budget 2013

Årlig förändring, tkr -18 703

Årlig förändring, % 14,2%

(21)

18

6.2 Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden Budget

2012

Budget 2013

Nettoanslag 0 -4 913

Investeringslimit 0 0

Nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

Inga förslag till förändringar. I kommunstyrelsens oförutsedda finns medel avsatta för ökad avgift till den kommungemensamma överförmyndarnämnden.

Vänsterpartiet står bakom följande uppdrag som den politiska majoriteten gett:

• Översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till överförmyndarnämnden

(22)

19

Budget 2013

2012 års budgetram 0 0

0

Volym 0

Pris- och lönekompensation 0

Tillägg/avdrag -4 913

-4 913

Separat redovisning av överförmyndarnämnden

-4 913

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 0

Nettoanslag 0 -4 913

(23)

20

6.3 Trafik – och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning. Nämnden är tillika trafiknämnd.

Nämnden förvaltar kommunens mark och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens fastigheter.

Trafik- och fastighetsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (1,7 mkr) för pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 10,2 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.3.4.

Investeringsramen 2013 har ökats med 117,2 miljoner kronor jämfört med 2012. I investeringsramen finns upptaget medel för satsning på två vindkraftverk under 2013 och 2014 samt 50 miljoner kronor extra för renoveringar av fastighetslokaler.

• Redovisa hur trafik- och fastighetsnämnden ska verka för ett miljömässigt byggande och energieffektiviseringar i kommunens fastigheter.

Vänsterpartiet vill därutöver ge följande uppdrag:

• Redovisa hur genomfört underhåll och investeringar i skolfastigheter stämmer med uppgjorda planer och prioriteringar.

(24)

21

Budget 2013

2012 års budgetram -112 682 -112 682

3 500

Volym 0

-7 000

Ökade kapitaltjänstkostnader -7 000

Löpande fastighetsunderhåll -3 000

Naturvård -1 000

Parkskötsel -1 000

Vägunderhåll -2 000

Gång- och cykelvägar -1 000

Indexuppräkning av avtal -2 200

Nettoanslag -112 682 -128 072

(25)

22

6.4 Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag, tkr -1 264 868 -1 324 247

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola och särskola.

6.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Barn- och ungdomsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (19 mkr) för pris- och lönekompensation. Volymuppräkningen 2013 för grundskolan och förskolan uppgår till 15,1 miljoner kronor. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 31,8 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.4.4. För satsningar inom förskola och grundskola samt nytt hyressystem finns medel avsatta i kommunstyrelsens oförutsedda.

• Redovisning av IKT-satsningen, bland annat med inriktning på vad som sker inom den pedagogiska utvecklingen.

• Redovisa hur skolor erbjuder elever en jämlik elevhälsa efter behov.

• Redovisa hur resursfördelningen står i relation till målet om jämn och hög kvalitet.

• Redovisa hur Sollentuna kommun ligger till vad gäller medellön och lönestruktur för lärare och annan pedagogisk personal i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län.

• Redovisa i vilka skolor/förskolor som barn/elever väljer att gå i relation till var de bor.

• Redovisa hur skolorna kan servera mat som är ekologisk och levereras fri från tillsatser.

• Utreda och redovisa för eventuella risker som kan komma att uppstå i samband med IKT-satsningen avseende inskränkning av personlig integritet och informationssekretess.

(26)

23

Budget 2013 2012 års budgetram -1 264 868 -1 264 868

6 500

Förändringar jämfört med 2012

Volym -15 106

Förskola 8 150

Grundskola -23 256

0

Avskaffande vårdnadsbidrag 1 500

Kompetensutveckling pedagogisk personal

-2 000

Ökat antal studie- och yrkesvägledare -500

Ökat antal kuratorer -2 800

Mindre barngrupper inskriven skolbarnomsorg

-2 000

Mindre barngrupper förskola -2 000

Öppen fritidsgårdsverksamhet 10-12- åringar i hela kommunen

-8 000

Ökat öppethållande fritidsgårdar kvällar och helger

-2 000

Skolbibliotek -2 000

Förstärkt salsaersättning -2 000

Barn i behov av särskilt stöd - 3 000

Lärarlöner -7 000

(27)

24

Nettoanslag -1 264 868 -1 324 247

(28)

25

6.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

Budget 2012

Budget 2013

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux, särvux och sfi.

6.5.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknas upp med 1,0 procent för

gymnasieutbildningsverksamheten och övriga verksamheter med 1,5 procent (3,3 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Volymminskningen 2013 för gymnasieutbildningen uppgår till 10,7 miljoner kronor. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 15,1 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.5.4. Av det tillförda beloppet avser 3,3 miljoner kronor en överföring från socialnämnden avseende en väg in.

• Införa ett utbildningsråd för samverkan kring arbetsmarknadsfrågor

• Ta fram en handlingsplan för ungdomar som faller inom det kommunala uppföljningsansvaret.

• Redovisa hur gymnasieskolan erbjuder barn/elever en jämlik elevhälsa efter behov.

• Redovisa hur resursfördelningen står i relation till målet om jämn och hög kvalitet.

• Redovisa hur Sollentuna kommun ligger till vad gäller medellön och lönestruktur för lärare och annan pedagogisk personal i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län.

• Redovisa hur gymnasieskolan arbetat för att alla elever ska fullgöra sin gymnasieutbildning.

• Redovisa hur omfattningen av vuxenutbildningen motsvarar de behov och efterfrågan som finns.

• Redovisa vart elever väljer att gå i gymnasieskola i relation till var de bor.

(29)

26

Budget 2013

2012 års budgetram -297 831 -297 831

900

Volym 10 664

Gymnasieskola 10 664

Effekter av statliga beslut (+/-) 6 000

Effekt av minskade statsbidrag gymnasiereformen

6 000

Effekter av tidigare beslut i kommunen (investeringar etc.) (+/-)

-4 500

Överföring från socialnämnden för "en väg in"

-3 300

Egen förvaltning -1 200

Förstärkning gymnasieutbildning -1 000

Vuxenutbildning -5 000

Feriearbete ungdomar -500

Studieförbund -500

Tillskott av skattemedel för minskade statsbidrag, gymnasiereformen

-4 000

SFI -500

Grundvux -400

Behov av utbildningsplatser för unga upp till 24 år

-1 200

En väg in -2 000

(30)

27

Budget 2013

Tillfälliga satsningar (+/-) -2 800

Behov av utbildningskostnader för studerande över 24 år

-2 800

Nettoanslag -297 831 -305 943

(31)

28

6.6 Socialnämnden

Socialnämnden Budget

2012

Budget 2013

Investeringslimit, tkr -500 -500

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och hjälp med skuldsanering. Nämnden är huvudman för kommunens invandrarverksamhet.

6.6.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Socialnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (3,5 mkr) avseende pris- och

lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 7,3 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.6.4. Nettoeffekten av tillskottet minskas genom att 3,3 miljoner kronor av budgetramen förs över till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för ”en väg in”.

Under 2013 ska i samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en utvärdering av effekten av minskade medel för ekonomiskt bistånd genomföras.

Vänsterpartiet vill ge nämnden följande uppdrag:

• Redovisa omfattning och livsvillkor för ekonomiskt utsatta hushåll med barn i Sollentuna.

• Redovisa i vilken omfattning hushållen i Sollentuna är trångbodda.

• Redovisa insatser och effekter av insatser för att minska ungas bruk av alkohol, narkotika och tobak.

(32)

29

Budget 2013

2012 års budgetram -235 054 -235 054

4 000

Volym 0

3 300

Överföring till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för "en väg in"

3 300

Missbruksvård -500

Personalförstärkning -500

Ekonomiskt bistånd - återföring av minskat belopp

-4 000

Socialsekreterare löner -300

Nätverksbyggande för ungdomar i riskzonen

-1 000

Rotebromodellen i hela kommunen -1 000

Nettoanslag -235 054 -238 580

(33)

30

6.7 Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag -749 071 -815 381

Investeringslimit -6 300 -6 300

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för stöd till personer med funktionshinder samt till personer som är äldre än 65 år. Nämnden svarar även för kommunens bostadsanpassningsbidrag samt för

riksfärdtjänst.

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (11,2 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 24,9 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.7.4.

• Använda benchmarking som ett verktyg för att med hjälp av någon eller några framgångsrika kommuner utveckla nämndens verksamheter och effektiviteten.

• Ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg. Med bland annat beaktande av kommande behov och förväntningar.

• Redovisning av hur utbildningsnivån ser ut för personalen inom äldre- och handikappomsorg och vilka insatser som gjorts för att höja utbildningsnivån.

• Utred en förändring av riktlinjerna för biståndsbedömning så att upplevd otrygghet kan vara skäl för plats på särskilt boende.

• Redovisa hur den höga standardkostnaden och den höga hyresnivån påverkar personaltäthet och kvalitet inom äldreomsorgen.

• Genomlys och föreslå förbättringar vad gäller vård- och omsorgsnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. I detta ligger också en översyn av struktur och bemanning i

ledningsfunktionerna.

• Ta fram en handlingsplan för avskaffning av det så kallade ”kundvalet” och överföring av

verksamheterna i kommunal regi med väl definierade uppdrag och bestämmanderätt för respektive verksamhet.

• Inrätta så kallade ”idéverkstäder” där ansvariga politiker, tjänstemän, pensionärsorganisationerna, handikapporganisationerna och de anställdas representanter träffas i syfte att utveckla

verksamheterna och återkomma till kommunfullmäktige med en rapport.

(34)

31

Budget 2013

2012 års budgetram -749 071 -749 071

-21 042

Volym -9 332

Äldreomsorg -9 332

Tillägg/avdrag 0

0

Ökad livskvalité äldreboenden -10 000

Säkerställa platser särskilt boende -10 000

Demenssköterska -500

Säkerställa resurser på förvaltningen -1 500

Ekonomichef -800

Controller -500

Anhörigvård -500

Öppen verksamhet funktionshinder -500

Idéverkstäder -100

Seniorträffar -500

Nettoanslag -749 071 -815 581

(35)

32

(36)

33

6.8 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag -107 499 -117 711

Investeringslimit -10 200 -8 900

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kulturverksamhet och fritidsverksamhet. Nämnden ansvarar för kommunens bibliotek samt ger lotteritillstånd. Till nämndens ansvarsområde hör även fritidsfiske och turism.

Kultur- och fritidsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (1,6 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 7,5 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 6.8.4.

Investeringslimiten för 2013 innehåller 6,2 miljoner kronor avseende Edsvik.

Vänsterpartiet står bakom följande tre uppdrag som den politiska majoriteten gett:

• Översyn av befintliga grusplaner för att eventuellt föreslå alternativa användningsområden för vissa grusplaner.

• Inventera behovet av idrottsanläggningar. Förslaget ska innehålla realistiska behov och prioriteringar.

• Ta fram förslag på trygghetsskapande åtgärder på kommunens elljusspår.

• Redovisa vilka insatser som gjorts för att garantera aktiviteter för barn under sommarlovet.

• Redovisa hur arbetet med att utveckla och marknadsföra Edsvikområdet förbättras och fortgår.

• Ta fram en handlingsplan och redovisa för arbetet med att involvera kommunens kulturföreningar i nämndens aktiviteter.

(37)

34

Budget 2013

2012 års budgetram -107 499 -107 499

-3 533

Volym 0

Tillägg/avdrag 933

2 433

Friidrottshallen 3 213

Edsvik (kapitaltjänstkostnad) -780

Kulturskola -3 000

Pensionärsorganisationer -100

Kulturföreningar -200

Kolloverksamhet -700

Ungdomsföreningar -1 000

Bibliotek -1 000

Edsvik -1 500

Nettoanslag -107 499 -117 711