BUDGET MED
VERKSAMHETSPLAN 2016 OCH EKONOMISK PLAN
2016–2018
Sollentuna kommun
Inför kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25
Innehållsförteckning
1 Politisk inriktning för budgetåret ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 1
1.3 Utbildning... 2
1.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 2
1.5 Miljö och samhällsutveckling ... 3
1.6 Kommunikation ... 4
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation ... 5
2.1 Samhällsekonomin ... 5
2.2 Kommunernas ekonomi ... 6
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen ... 6
2.4 Sollentuna kommuns ekonomi 2010 - 2014... 8
2.5 Kommunens finansiella mål ... 10
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi ... 10
3 Bostadsbyggande och befolkning ... 12
3.1 Bostadsbyggande ... 12
3.2 Befolkningsutveckling ... 12
4 Fokusområden och mål ... 14
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 14
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 15
4.3 Utbildning... 15
4.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 16
4.5 Miljö och samhällsutveckling ... 16
4.6 Kommunikation ... 17
5 Resultatbudget ... 18
6 Kommentarer till resultatbudget ... 19
7 Balansbudget ... 22
8 Kassaflödesanalys ... 23
9 Finansiering ... 24
9.1 Skattesats ... 24
9.2 Utjämning och fastighetsavgift ... 24
10 Utdelning från kommunala bolag ... 24
11 Finansiella mål ... 25
12 Driftbudget ... 26
13 Investeringsbudget ... 27
14 Nämnderna ... 28
14.1 Kommunstyrelsen ... 29
14.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 31
14.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 33
14.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 36
14.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 39
14.6 Socialnämnden ... 42
14.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 44
14.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 46
14.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 48
14.10 Rösjöstyrelsen ... 51
14.11 Överförmyndarnämnden ... 52
15 Regler för nämndernas budget för verksamhetsåret
2016 ... 54
1
1 Politisk inriktning för budgetåret 1.1 Inledning
Sollentuna är en välmående kommun där invånarna får möjligheten att utvecklas efter sin egen vilja och förmåga och där vi genom en nyligen genomförd SCB-undersökning vet att invånarna är mycket nöjda med sin kommun. Skattesatsen är en av de lägsta i landet och kommunen har en god ekonomi med en hög soliditet. Vi tar ansvar för ekonomin och våra engagerade medarbetare bidrar starkt till att utveckla verksamheten.
Under de närmaste åren kommer vi dock att stå inför stora ekonomiska utmaningar, vilket bland annat är en följd av att Sollentuna växer. Det handlar både om att fler barn föds här och att fler människor väljer att flytta till vår kommun. Detta är självklart något positivt, men det ställer också krav på investeringar i exempelvis byggnationer av nya skolor, idrottshallar och vård- och omsorgsboenden. Mot bakgrund av att dessa investeringar är såväl långsiktiga, som omfattande, är det av yttersta vikt att vi har en långsiktig plan för hur dessa på bästa sätt ska finansieras.
För att klara av kommunens ökade årliga kostnader och utmaningar är det viktigt att vi effektiviserar arbetet i våra nämnder och förvaltningar. Med anledning av den befolkningsökning som skett har kommunen fått en engångsförstärkning på 16,5 miljoner kronor. Detta tillskott ger ett utrymme för nämnderna att under ordnade former göra prioriteringar och effektivisera sina verksamheter under 2016 för att sedan kunna gå in i 2017 med goda förutsättningar att klara kommande åtaganden. Totalt rör det sig om 25 miljoner kronor i effektiviseringar.
För oss är det viktigt att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Ökade kostnader till följd av de förändringar i skatteutjämningssystemet som beslutades 2013 och de stora investeringar vi står inför understryker vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik. Målet är att höja kvaliteten för varje använd skattekrona som Sollentunaborna bidrar med. För att höja kvaliteten i det interna arbetet, såväl inom kommunens verksamheter som i samarbete med dess bolag, samtidigt som vi behåller ett ansvarsfullt ekonomiskt förhållningssätt, är det nödvändigt att både effektivisera och samordna olika aktiviteter.
Vidare är det viktigt med kvalitativa omvärldsanalyser för att dra lärdom från vår omgivning och även att vi i större omfattning hittar goda samverkansformer tillsammans med jämförbara kommuner i vår region. Detta kan leda till att vi både får ny kunskap och att vi uppnår viktiga samordningsvinster. För att upphandlingar och inköp ska ge rätt kvalitet till rätt pris kommer vi även att förstärka detta arbete framöver.
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Kommunen ska fortsätta att förbättra samarbetet med näringslivet. Vi ska arbeta aktivt för att det ska bli ännu mer attraktivt för företagare att vilja etablera sig och verka i Sollentuna. Kommunen ska erbjuda god service till företagen, vilket även ska komma kommuninvånarna till del. Vårt mål är att Sollentuna ska ligga på första plats när Svenskt Näringsliv rankar Sveriges företagsvänligaste kommuner.
De Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller arbete ska ges stöd för att komma i egen försörjning. Arbete är det viktigaste verktyget i kampen mot utanförskap då det både bidrar till att man kan försörja sig själv och att man känner sig behövd. Kommunen kommer fortsätta att se över
samverkansmöjligheter med andra aktörer för att minska risken att en person faller mellan stolarna. De särskilda satsningarna på feriejobb kommer att fortsätta och vi ska medverka till att öka antalet
praktikplatser för ungdomar. Särskilt viktigt är att alla ungdomar i Sollentuna tar aktiv del i samhället och känner sig behövda.
Sollentuna kommun ska kontinuerligt utveckla förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Vi vill implementera yrkesintroduktionsavtal för unga arbetslösa. Detta skulle inte
enbart minska arbetslösheten bland unga, utan även bidra till att säkra kommunens kompetensförsörjning.
För att Sollentuna kommun bättre ska spegla det samhälle och de invånare vi representerar vill vi framöver ta ett större grepp för att uppnå en ökad mångfald bland de som arbetar i våra verksamheter.
Detsamma gäller arbetet för att uppnå en ökad jämställdhet, detta är ett område vi vill fortsätta fokusera på. Oavsett vilken bakgrund eller vilket kön en person har är man en tillgång i arbetet för att göra Sollentuna till en bättre kommun att leva, bo och verka i.
1.3 Utbildning
De utbildningsverksamheter som erbjuds i Sollentuna håller hög kvalitet och vi är en av Sveriges bästa skolkommuner, men det finns förbättringspotential. Vårt mål är att Sollentunas skolor ska vara de bästa i Sverige. För att nå dit ska varje elev utvecklas och utmanas efter sin förmåga. Sollentuna kommun fortsätter satsningen på lärarna, skolans viktigaste resurs. Lärarlönerna höjs, såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan och kulturskolan. Sollentunas skolor är och ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som erbjuder bra arbetsmiljö och individuellt anpassade löner samt karriär- och
utvecklingsmöjligheter.
En framgångsrik skolgång är avgörande för ett fortsatt gott liv. Skillnaderna mellan pojkar och flickor, och mellan skolor ska minska. Det är särskilt viktigt att Sollentuna fortsätter arbetet med att säkra en god skolgång för de placerade barn och unga som samhället har tagit över ansvaret för.
Förskolans och skolans lokaler är barnens och personalens arbetsplats och arbetsmiljö. Den ska vara god. Sollentuna har de senaste åren gjort stora investeringar för att förbättra skollokalerna. Det arbetet ska fortsätta samtidigt som vi planerar byggnation av nya förskolor och grundskolor. Sollentunas befolkning växer och det finns också ett behov av fler gymnasieplatser i kommunen.
IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är en naturlig del av det moderna samhället. Det är viktigt att utbildningsverksamheterna tar del av den utvecklingen. Utvecklingspotentialen på detta område är stor och Sollentuna ska gå i täten.
Vårt mål är att alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg. Det är dock viktigt att de elever som av olika anledningar inte lyckas med detta ges möjlighet att läsa upp sina betyg. Ungdomar ska även kunna komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet. Det ska också vara möjligt att efter gymnasiet genomgå en yrkesutbildning för den som är arbetslös. Målet ska alltid vara att insatserna ska leda till att personen i fråga får ett arbete.
I budgeten väljer vi i majoriteten att fortsätta satsningen på ”Unga utanför”. Detta möjliggör att unga som står långt ifrån arbetsmarknaden får en praktikplats, vilket innebär en viktig arbetslivserfarenhet som lägger en god grund för ett framtida arbete.
1.4 Förebyggande insatser och omsorg
Socialkontoret tillförs resurser för att säkerställa en god och effektiv ärendehantering. Det är viktigt att
3
Fritidsverksamhet är viktig för alla barn och unga. Samverkan med den ideella sektorn är här mycket betydelsefull. Samarbetet mellan såväl kommunens verksamheter som med det civila samhället ska stärkas.
Vikten av att fler motionerar gör att vi fortsätter att planera och bygga spontanidrottsplatser och idrottshallar för skolan och föreningslivet. Inte minst för personer med funktionsnedsättningar är det angeläget att hitta former för att stödja deras fritidssysselsättning, gärna i samverkan med andra kommuner i regionen.
Den sociala samvaron är viktig för äldre som ofta drabbas av ensamhet. Ett varierat utbud av aktiviteter är en viktig del av det förebyggande arbetet. Varmvattenbassängen på Sollentuna sjukhus uppskattas av många. Bassängen är också viktig för de som behöver rehabilitering. Kommunen kommer därför, i samarbete med Stockholms läns landsting, se till att Sollentunaborna även fortsättningsvis ska ha tillgång till en varmvattenbassäng.
Arbetet med att förbättra kvalitén i omsorgen ska fortsätta. Äldre ska ges största möjliga inflytande över sin egen vardag genom att kommunen, utöver den traditionella hemtjänsten, även ska börja erbjuda e- hemtjänst.
Funktionsnedsatta i Sollentuna ska få det stöd de behöver för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Medel avsätts i budgeten för fler LSS-bostäder i kommunen för att säkerställa att Sollentunabor, som har behov enligt Lagen om Stöd och Service, ska erbjudas plats på ett LSS- boende.
Omsorgsarbetet ska bli ännu bättre genom att utveckla upphandlingsarbetet, skärpa uppföljningen, samt att stärka samverkan med kommunens utförare och andra aktörer. Omvärldsbevakning är viktig för att stärka omsorgsverksamheten.
Vi behöver göra fler och samlade insatser för att bryta utanförskap. I samverkan med civilsamhället, näringslivet och det offentliga ska Sollentuna kommun ta ett ökat ansvar. Kommunen ska fortsätta att prioritera det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet.
1.5 Miljö och samhällsutveckling
Ett fortsatt fokus på minskad påverkan från buller och partiklar och att uppfylla klimatstrategin ska prägla kommunens arbete. Miljöutskottet under kommunstyrelsen har en strategisk funktion för att driva detta framåt.
Ett växande Sollentuna är något positivt. En ökad befolkning i tätorter är bra för miljön av bland annat två skäl – det ger underlag för en attraktiv kollektivtrafik och en väl utbyggd fjärrvärme. Den ökade tätheten i bebyggelsen med kortare avstånd mellan boende, service och arbetsplatser underlättar också för invånarna att gå eller cykla. Genom ökade investeringar i cykelnätet är det vår ambition att cyklandet ska öka till minst 20 procent av resorna år 2030 från dagens 7 procent. Vårt mål är att vi redan år 2025 ska vara Sveriges bästa cykelkommun.
Den fortsatta utbyggnaden av bostäder ska främst ske i redan ianspråktagna miljöer kring
pendeltågsstationerna och stor vikt ska läggas vid att tillkommande bebyggelse stödjer våra ambitioner att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Sollentuna har ambitiösa planer för
nybyggnation.
Den växande befolkningen ställer krav på en hög takt i bostadsbyggandet under flera år framåt. Detta ska ske med en blandning av upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter, och storlekar på bostäderna. Det är önskvärt att se fler – gärna mindre – aktörer på hyresrättsmarknaden, både när det gäller byggande respektive förvaltning.
För att Sollentunahem ska kunna fortsätta att bygga nya hyresrätter kombinerat med en långsiktigt stark ekonomi bör det undersökas om bolaget även kan ges möjlighet att producera bostadsrätter.
Kommunens hyressättningssystem genomlyses och kommer vid behov att förändras mot bakgrund av att det idag finns frågetecken angående vad som kan anses vara rimligt att inkludera. Det kan exempelvis vara gestaltning, extremt negativa markförhållanden och undantag för extra miljöåtgärder.
Mer av kommunens grönytor ska göras tillgängliga för alla. Våra fyra naturreservat ska vårdas med en hög ambitionsnivå. Det arbetet ska fortsätta med full kraft och ett grannlaga arbete kommer att göras med en kartering av grönytornas lämplighet för olika typer av understödjande och reglerande
ekosystemtjänster. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning i takt med att bebyggelsen växer. Vi är redo att anta den utmaningen.
Det ska vara en god dialog med kommunens invånare i dessa frågor. Samarbetet med andra aktörer är även fortsättningsvis viktigt. Sollentuna kommer därför fortsatt att föra aktiva diskussioner med statliga och kommunala aktörer på miljöområdet. Även samarbetet i vattenvårdsfrågor som Sollentuna kommun medverkar i är prioriterat. Därtill fortskrider arbetet för att utveckla kommunens egen vattenvård. För att fortsätta utveckla denna kommer vi att satsa extra resurser på att stärka upp vattenvårdsarbetet med ytterligare personella resurser som bland annat ska arbeta med att ta fram en ny vattenplan.
Behovet av mötesplatser för människor är också en viktig del av samhällsutvecklingen. Ett exempel på mötesplats är det nya utomhusbadet som vi utreder byggnation av i anslutning till sim- och sporthallen och Rudbeck (Campus Edsvik). Badet är också viktigt utifrån perspektivet att det ger fler möjlighet till simträning.
1.6 Kommunikation
Ett viktigt område att fortsätta utvecklingen av är e-tjänster och dialogen som arbetsform. Dialogen med barn och unga ska vidareutvecklas för att säkerställa att de unga i Sollentuna har möjlighet att framföra sina åsikter. Alla Sollentunabor, oavsett ålder, ska uppleva att de blir hörda och respekterade.
För att det ska finnas en god kunskap och insyn hos invånarna om vad som händer i kommunen och varför det händer måste dialogen föras med uthållighet och tydlighet. Med dialogen som arbetsmetod ökar vi graden av inkludering.
Det ska vara lätt att komma i kontakt med kommunen vilket ärende det än gäller om man som invånare har en fråga, synpunkt eller behov av hjälp. En fortsatt utveckling av Kontaktcenter är ett prioriterat område. Tillgängligheten ska stärkas ytterligare genom ett ökat utbud av tjänster på kommunens hemsida.
Den interna kommunikationen är likaledes central. Kommunen är Sollentunas största arbetsgivare och varje medarbetare ska betraktas som en ambassadör för sin arbetsplats. Välinformerade anställda blir en kanal för att kommunicera beslut och mål som fattats av kommunledningen. För att man ska kunna känna delaktighet och inflytande är den interna kommunikationen väsentlig. Det ställs därför höga krav på ledarskapet inom kommunens alla verksamheter för att detta ska förverkligas.
För alla de som bor, arbetar eller vistas här tillfälligt av något skäl, ska kommunen uppfattas som välkomnande och inkluderande. Det ska bli bättre skyltning längs de största vägarna och ett av våra viktigaste offentliga vardagsrum – Edsviksområdet – ska fortsätta utvecklas långsiktigt och framstå som ett självklart besöksmål.
5
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation 2.1 Samhällsekonomin
Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning av svensk ekonomi är att efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. Förutsättningarna ser bättre ut 2015 och BNP beräknas då växa med 2,9 procent.
Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning.
Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent.
Den förväntas nu successivt minska ned till cirka 6,5 procent för åren 2016 - 2018. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas förväntas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med 2,4 procent 2015 och 1,8 procent 2016. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett överskott på 1 procent.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den
ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten.
Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan uppsvinget under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent 2014 och 2015, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, med den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna).
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. SKL räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt.
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den
underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg.
Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som för landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov, ett ökat asyl- och flyktingmot- tagande och för landstingens del kostnader för nya dyra läkemedel. Under 2014 sökte fler än 80 000 personer på flykt asyl i Sverige. Det har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar.
Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting såväl som för näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande mottagningssystem är avgörande för integrationen och nyanländas etablering men också en utmaning som ställer krav på en bättre samverkan mellan samhällets aktörer.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i
arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker under 2015.
Den ökade tillväxt i ekonomin som SKL nu ser kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag vilket kan göra vägen till lägre
arbetslöshet trög
SKL:s bedömning av den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
2013 2014 2015 2016 2017 2018
BNP 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9
Sysselsättning, timmar 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4
Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5
Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5
Konsumentpris, KPI 0,0 - 0,2 0,6 2,1 3,2 3,1
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting ”Ekonomirapporten”, dec 2014.
2.2 Kommunernas ekonomi
Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar SKL med ett resultat 2015 för kommunerna på 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag.
Flera kommuner genomförde skattehöjningar inför 2015. Sammantaget höjer 24 kommuner skattesatsen medan 4 sänker den. Medelskattesatsen för riket ökade med 5 öre.
SKL:s skatteunderlagsprognos dec 2014 Procentuell förändring
2013 2014 2015 2016 2017 2018
SKL, dec 2014 3,4 3,3 5,2 4,7 4,2 4,2
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting ”Ekonomirapporten”, dec 2014
Kommunernas resultat uppgick till cirka 5 miljarder kronor 2014. Det motsvarar drygt 1,1 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna.
Skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt perioden ut. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning och att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med en ekonomi i balans 2016.
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och
7
Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
2.3.1 Förslag till förändring av inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting Regeringen har presenterat en promemoria med förslag till förändringar i utjämningssystemet. Förslaget innebär att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Förslaget innebär att man inom inkomstutjämningen justeras ”marginaleffekten”
genom en höjning från 60 till 85 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de kommuner och landsting vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft.
Därutöver föreslås en avskaffning av det särskilda bidrag som kompenserar de kommuner och landsting som fick lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften 2014. Dessa medel kommer, tillsammans med de ökade avgiftsinkomsterna, i stället att fördelas till alla kommuner och landsting. Förslaget är tänkt att genomföras från och med 1 januari 2016.
För Sollentuna kommun skulle det innebära en högre avgift motsvarande 840 kronor per invånare, vilket motsvarar cirka 58 miljoner kronor när förändringen når full helårseffekt.
I promemorian föreslås också ett nytt införandebidrag för att effekterna inte ska bli alltför drastiska för kommuner som får betala en högre avgift. För kommuner som får en negativ effekt införs förändringen successivt under högst fyra år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en
upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år.
För Sollentuna innebär det en högre avgift med 17,5 miljoner kronor för 2016 och 35,0 respektive 44,3 miljoner kronor för 2017 och 2018, beräknat på förväntat invånarantal den 1 november 2015. I tabellen nedan kan det förändrade systemets effekt för Sollentunas skatteintäkter 2016 – 2018 avläsas i de röda staplarna. De blå staplarna utgör budgeterade skatteintäkter för 2016 – 2018. Förändringen ingår inte i kommunens budget för något av åren i perioden 2016 – 2018.
Utöver den generella förändringen av inkomstutjämningen har Statskontoret föreslagit en förändring i två av kostnadsutjämningens delmodeller. Förslagen innebär stora ekonomiska konsekvenser för landets kommuner. För Sollentuna innebär förändringen av delmodellen för förskola ett förbättrat utfall med 45
3 495,0 3 477,5
3 585,2
3 550,2
3 695,4
3 651,1
3 300,0 3 400,0 3 500,0 3 600,0 3 700,0 3 800,0
Budget 2016 inkl rev ink.utj 2016
Plan 2017 inkl rev ink.utj 2017
Plan 2018 inkl rev ink.utj 2018
Skatteprognoser för 2016 - 2018 i mkr
kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 3 miljoner kronor. Modellen för individ- och familjeomsorg ger däremot ett försämrat utfall med 86 kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 6 miljoner kronor. Sammanvägt gör det att förslagen innebär minskade intäkter för Sollentuna med cirka 3 miljoner kronor. Förändringen kan enligt Statskontoret genomföras från och med 1 januari 2016.
Effekterna av förslagen ingår inte i budget 2016 och plan 2017 – 2018.
2.4 Sollentuna kommuns ekonomi 2010 - 2014
Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2010 till 2014 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning Det är viktigt att kommunen kan säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer.
Årets resultats andel av skattenettot 2010-2014, procent
Resultatet för 2014 exklusive realisationsvinster visar ett överskott på 34,7 miljoner kronor. Resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra en negativ utveckling av kommunens ekonomi.
3,5%
6,0%
2,8%
2,5%
2,1%
2010 2011 2012 2013 2014
9
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt, med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar vilket innebär att man inte kan ha hur mycket lån som helst. En bra soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull hamna på ekonomiskt obestånd.
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital.
Sollentuna kommun, soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2010 – 2014, procent
Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2013 jämförelse, procent
Sollentuna kommun har en god soliditet. Det senaste året har soliditeten inkl. pensioner ökat något.
Detta hänger samman med ett minskat pensionsåtagande.
Sollentuna kommun har god soliditet jämfört med genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper.
79% 84% 83% 81% 80%
55% 56% 57%
52% 55%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
2010 2011 2012 2013 2014
Soliditet, kommun Soliditet inkl. pensioner, kommun
81%
51% 48% 50%
52%
15% 16%
4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Sollentuna Förortskommuner till storstäder
Länet Riket
Soliditet, kommun Soliditet inkl. pensioner, kommun
2.5 Kommunens finansiella mål
Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen är:
• Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.
• Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
• Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi
Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en sämre ekonomisk utveckling de närmaste åren.
Kommunen har i en ekonomisk långtidsprognos gjort en bedömning av den framtida investeringsnivån för kommunen. Totalt motsvarar investeringsbehoven för verksamheterna 4,5 miljarder kronor fram till 2023. Inklusive exploateringsutgifter exklusive markförsäljningar uppskattas det totala investerings- behovet till 5,5 miljarder kronor. Samtidigt skapar kommunen ett överskott via den löpande verk- samheten motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förutsätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som återstår blir således 3,3 miljarder kronor. Detta finansieras delvis via försäljning av finansiella tillgångar och exploatering men övergår till ett lånebehov.
Den finansiella analysen visar också det kommer att krävas effektiviseringar på nära 1 procent årligen för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Om inte effektiviseringar kan genomföras så kommer det på sikt att krävas skattehöjningar.
2.6.1 Sollentuna kommuns skatteintäkter 2016
Skatteintäkterna för 2016 har efter den senaste prognosen (29/4) från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ökat med drygt 12 miljoner kronor jämfört med prognosen i februari som ligger till grund för preliminär budget, se tabellen nedan (i prognoserna ingår även den kommunala
fastighetsavgiften). Aprilprognosen utgör kommunens budget för skatteintäkter 2016. Skatteintäkterna är baserade på skattesatsen 18,10 kronor.
3 495,0 3 482,6 3 489,9 3 477,8
3 466,7 3 432,6 3 400
3 500 3 600
Skatteprognoser för 2016 (SKL) i mkr
11
kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 70 460 invånare per 2015-11-01. Vilket motsvarar en ökning med 1 200 invånare från 2014-11-01. Sollentuna har under de senaste åren haft en befolkningstillväxt som överstiger gränsvärdet (1,2 %) och därigenom erhållit kompensation för s.k. eftersläpningseffekter. Fram t.o.m. budget 2015 har kompensationen dock inte budgeterats utan redovisats som ett positivt utfall för skatteintäkterna i respektive års bokslut.
3 Bostadsbyggande och befolkning 3.1 Bostadsbyggande
För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för
befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.
Stadsbyggnadsnämnden fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.
2015 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott under en tioårsperiod på drygt 6 500 nya bostäder i Sollentuna, varav Sollentunahem ska bygga drygt 800. Större delen av tillskottet är i flerbostadshus. Till
bostadsantagandet har därefter tillförts en uppskattning gällande styckebyggen.
3.2 Befolkningsutveckling
Under år 2014 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 1 180 personer från 68 145 till 69 325 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,7 procent.
Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den
samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.
Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens
kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.
För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antaganden om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.
Bostadstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt Flerbostadshus 569 430 550 581 697 765 610 605 485 415 5 707
Småhus 26 87 101 69 84 80 66 55 50 50 668
Kategoribostäder 162 50 26 31 0 125 0 0 0 0 394
Totalt 757 567 677 681 781 970 676 660 535 465 6 769
Antagande om antal inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun år 2015-2024
13
Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med nästan 16 000 personer mellan år 2014 och 2024 vilket är en ökning med 23 procent. År 2024 beräknas antalet invånare vara drygt 85 000.
Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2020 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.
Under perioden fram till 2024 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för personer i åldersgrupperna 0-5 år, 13-19 år, 29-39 år, 50-63 år och 77-82 år.
4 Fokusområden och mål
Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter.
Från och med 2015 innehåller Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
En ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.
Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måtten
prognossäkerhet och budgetavvikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.
Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de
kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.
Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar
attraktiva arbetserbjudanden.
15
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla
företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.
Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser.
Särskilt fokus ska läggas på att:
• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten
• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare
• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag
Mål 2 Fler i arbete
Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska.
Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.
För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.
Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.
Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
4.3 Utbildning
Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.
Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.
FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar.
En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.
4.4 Förebyggande insatser och omsorg
Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp.
Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen försörjning.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.
Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.
Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet.
E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
4.5 Miljö och samhällsutveckling
Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö
En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö eftersträvas. Miljövänliga och
resurseffektiva val ska förespråkas vid såväl ny- som ombyggnation.
Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil med alternativa val vid resande. Förtätning bör främst ske i stationssamhällena. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen.
Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.
Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.
Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser
Kommunens antagna klimatstrategi är en grund för det kommunövergripande målet.
17
4.6 Kommunikation
Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Kontaktvägarna ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare.
Valmöjligheter är viktigt för att bemöta olika människors behov. Med många valmöjligheter behövs bra vägledning för att göra sina val.
Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och ska fortsätta att utvecklas.
5 Resultatbudget
Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnitt 6, kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, fastighetsavgift, inkomst- och
kostnadsutjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).
För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär att årets resultat ska ge ett överskott. För 2016 innebär resultatmålet ett positivt resultat på 34,5 miljoner kronor. Mer om resultatmålet kan läsas i avsnitt 11.
Resultatbudget 2015–2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016
Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens nettokostnader -3 302,7 -3 405,5 -3 458,9 -3 576,2
Avskrivningar -96,0 -104,0 -104,0 -104,0
Verksamhetens nettokostnader -3 398,7 -3 509,5 -3 562,9 -3 680,2
Skatteintäkter 3 220,5 3 394,9 3 540,9 3 689,6
Kommunal fastighetsavgift 102,0 101,1 101,1 101,1
Generella statsbidrag och utjämning 49,4 -1,0 -56,8 -95,2
Finansiella intäkter 65,0 55,0 44,0 44,0
Finansiella kostnader -5,0 -6,0 -10,0 -10,0
Årets resultat 33,1 34,5 56,3 49,2
Resultatmål 34,5 35,9 37,0
Överskott resultatmål 0,0 20,4 12,3
19
6 Kommentarer till resultatbudget
I tabell 1 framgår verksamhetens nettokostnader. Utöver det som ingår i nämndernas preliminära budgetförslag har inte några medel avsatts för pris- och löneökningar för 2016 - 2018. Nytt för perioden är att poster för effektiviseringar av inköpshanteringen från 2016 samt generella effektiviseringar fr.o.m.
2017 har tagits upp centralt men inte fördelats på nämndnivå. Under benämningen Kommunstyrelsens oförutsedda i tabell 2 har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. För åren 2016 - 2018 finns inte någon buffert avsatt för täckning av underskott för främst försämrade skatteintäkter och/- eller försämrat finansnetto.
Tabell 1 Verksamhetens nettokostnader
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Nämnderna
Preliminärt budgetförslag -3 345,1 -3 442,9 -3 499,9 -3 563,2
Pris- och lönereserv 0,0 0,0 0,0
Volymer -30,0
Kapitaltjänstkostnader 141,0 145,0 145,0 145,0
Pensioner -71,5 -72,0 -75,0 -80,0
(utöver det som påförts verksamheterna)
Övrigt
Effektivisering inköpshantering 6,0 12,0 18,0
Effektivisering from 2017 25,0 25,0
KS oförutsedda *) -27,1 -41,6 -41,0 -41,0
Osäkerhetsfaktorer 0,0 -25,0 -50,0
Buffert/täckning av underskott 0,0 0,0 0,0 0,0
Verksamhetens nettokostnader -3 302,7 -3 405,5 -3 458,9 -3 576,2
Tabell 2 Kommunstyrelsens oförutsedda Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018 Bundna medel
- UAN, Yrkesvux -4,0 -4,0 -4,0
- UAN, Unga utanför -2,0 -2,0 -2,0
- UAN, Länsprislistan 2016 -6,0 -6,0 -6,0
- KFN, Friidrottshall ökad kostnad -5,0 -10,0 -10,0
- KFN, 2 st. nya idrottshallar -2,5 -5,0 -5,0
- KFN, Kapitaltjänst fotbollshall -1,0 -1,0 -1,0 - KFN, Kapitaltjänst fotbollshall från KFN -1,8 -1,8 -1,8
- UAN, Volymökning -2,7 -2,7 -2,7
- VON, OPI -8,5 -8,5 -8,5
Summa bundna medel -33,5 -41,0 -41,0
Ospecificerade medel -8,1
Summa KS-oförutsedda -41,6 -41,0 -41,0
I tabell 3 avseende skatteintäkter och utjämning är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,10 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2015-04-29.
Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst- utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen.
Sollentuna är en av dessa betalande kommuner i utjämningssystemet.
I Sollentuna kommuns preliminära budget med plan för 2016 - 2018 justerades skatteintäkterna med den av regeringen föreslagna förändring av inkomstutjämningssystemet. För Sollentunas del innebär
förändringen en utökad avgift med 17,5 miljoner kronor för 2016 samt 35,0 respektive 44,3 miljoner kronor för 2017 och 2018. I kommunens slutliga budgetförslag har däremot inte den höjda avgiften beaktats, eftersom förändringen ännu inte är beslutad av riksdagen.
Utöver den generella förändringen av inkomstutjämningen föreligger ett föreslag om förändring i två av kostnadsutjämningens delmodeller. För Sollentuna innebär förändringen av delmodellen för förskola ett förbättrat utfall med 45 kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 3 miljoner kronor.
Förändringen av modellen för individ- och familjeomsorg ger däremot ett försämrat utfall med 86 kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 6 miljoner kronor. Sammanvägt gör det att förslagen innebär minskade intäkter för Sollentuna med cirka 3 miljoner kronor. Förändringen kan enligt
Statskontoret genomföras från och med 1 januari 2016. Effekterna av förslagen ingår inte i budget 2016 och plan 2017 – 2018.
Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2016 ingår en prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekter med 16,5 miljoner kronor. Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 70 460 invånare per 2015-11-01. Vilket motsvarar en ökning med 1 200 invånare från 2014-11-01. Sollentuna har under de senaste åren haft en befolkningstillväxt som överstiger gränsvärdet (1,2 %) och därigenom erhållit kompensation för s.k. eftersläpningseffekter. Fram t.o.m. budget 2015 har kompensationen dock inte budgeterats utan redovisats som ett positivt utfall för skatteintäkterna i respektive års bokslut.
Tabell 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Kommunalskatt 3 220,5 3 394,9 3 540,9 3 689,6
Summa skatteintäkter 3 220,5 3 394,9 3 540,9 3 689,6
Kommunal fastighetsavgift 102,0 101,1 101,1 101,1
21
De finansiella posterna i tabell 4 avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella
placeringar, likviditet och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer ränteplaceringar att avyttras och upplåning genomföras. Tidigare år har kommunen klarat investeringarna genom självfinansiering. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten under perioden.
Tabell 4 Finansiella poster Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Utdelning, AB Sollentunahem 16,0 6,0 6,0 6,0
Extra utdelning, AB Sollentunahem 8,0 8,0 8,0 8,0
Utdelning, Sollentuna Energi AB 24,0 31,0 26,0 26,0
Avkastningar och övriga intäkter 17,0 10,0 4,0 4,0
Summa finansiella intäkter 65,0 55,0 44,0 44,0
Administrativa kostnader och finansiell pensionskostnad
-4,0 -3,0 -3,0 -3,0
Räntekostnader -1,0 -3,0 -7,0 -7,0
Summa finansiella kostnader -5,0 -6,0 -10,0 -10,0
7 Balansbudget
Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på
bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder. I långfristiga skulder ingår förväntad upplåning med 400 miljoner kronor per år för 2016 och 2017.
Balansbudget 2015–2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016
Utblick 2017
Utblick 2018 Tillgångar
Anläggningstillgångar 3 940 4 781 5 313 5 683
Omsättningstillgångar 500 409 344 326
Summa tillgångar 4 440 5 190 5 657 6 009
Eget kapital, avsättning och skulder
Eget kapital 3 704 3 854 3 911 3 960
Avsättningar 205 251 261 271
Långfristiga skulder 33 433 833 833
Kortfristiga skulder 498 652 652 945
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
4 440 5 190 5 657 6 009
23
8 Kassaflödesanalys
Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.
Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,
investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.
I likviditetsbudgeten beräknas kommunens kapitalförvaltning avyttras under 2015 och 2016 Ny upplåning kan komma att göras med upp till 400 miljoner kronor både 2016 och 2017. Med dessa förutsättningar beräknas kommunen ha negativa likvida medel i slutet av 2018. Likviditeten påverkas av när i tiden som investeringar framförallt i fastigheter samt i exploateringsverksamheten görs.
Kommunens mål med en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter kommer inte att nås under perioden utan varierar mellan 3 procent och minus 4 procent. För att säkra kommunens
betalningsberedskap behövs en löpande uppföljning av likviditet och investeringstakt.
Kassaflödesanalys 2015–2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016
Utblick 2017
Utblick 2018
Den löpande verksamheten 94 137 182 165
Investeringsverksamheten -642 -895 -636 -475
Uttag från kapitalförvaltningen 304
Upplåning 400 400
Årets kassaflöde -548 -54 -54 -310
Likvida medel vid årets början 125 125 71 17
Likvida medel vid årets slut -32 71 17 -293
9 Finansiering 9.1 Skattesats
Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2015 till 18,10 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,43 respektive 20,70.
Kommunal skattesats 2015, kronor
Riket Länet Sollentuna
Kommun 20,70 18,43 18,10
Landsting 11,29 12,10 12,10
Summa 31,99 30,53 30,20
För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 18 miljoner kronor. Kommunens skattekraft för 2014 uppgår till 248 411 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 196 651 kronor per invånare.
Kommunen kommer från 1 oktober 2015 överta ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget. Finansiering sker genom en skatteväxling på 2 öre mellan landstinget och kommunen med start fr.o.m. 2016. Det innebär att Sollentuna kommuns skattesats från 2016 kommer att bli 18,12 kronor. För 4:e kvartalet 2015 erhåller kommunen en ersättning från landstinget.
9.2 Utjämning och fastighetsavgift
Kommunerna erhåller intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunal uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via utjämningssystemet där det sker en omfördelning av resurser mellan kommunerna.
Bedömningen av dessa poster för Sollentuna för perioden har sin utgångspunkt i beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den av den nuvarande regeringen föreslagna förändringen av inkomstutjämningen fr.o.m. 2016-01-01 har inte beaktats.
Intäkter från kommunal fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Budget
2016
Plan 2017 Plan 2018
Kommunal fastighetsavgift 101,1 101,1 101,1
Statsbidrag och utjämning -1,0 -56,8 -95,2
Totalt 100,1 44,3 5,8
10 Utdelning från kommunala bolag
25
11 Finansiella mål
Enligt Kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har valt tre finansiella mål vilka beskriver det
finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan.
Årets resultat före extraordinära poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Målet garanterar en långsiktig stabil finansiell utveckling och att finansieringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer. Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär ett behov av överskott. För 2016 innebär målet ett positivt resultat på minst 34 miljoner kronor.
I tabellen redovisas budgetens olika andelar av kommunens samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. För 2016 - 2018 uppnås målet om värdesäkring.
Resultatmål för 2016–2018, uttryckt som andel av kommunen samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning.
Mål Budget
2016
Plan 2017 Plan 2018
Verksamheten -99,0% -97,4% -96,5% -96,8%
Avskrivningar -3,0% -3,0% -2,9% -2,8%
Finansnetto 3,0% 1,4% 0,9% 0,9%
Värdesäkring eget kapital -1,0% -1,0% -1,6% -1,3%
Summa -100% -100% -100% -100%
Kommunens soliditet bör inte understiga 75 procent exklusive de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser
Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunen ska ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar. Soliditeten bör därför inte understiga 75 procent. Målet kommer inte att uppnås under perioden på grund av stora investeringar som kommer att behöva finansieras genom upplåning.
Soliditetsmål för 2015–2017
Mål Budget
2016
Plan 2017 Plan 2018
Soliditet exkl pensionsåtaganden 75 % 74 % 69 % 66 %
Kommunens likviditet (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna
Måttet visar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Kommunen ska ha en god betalningsberedskap och därmed undvika nyttjande av krediter. Likviditeten bör därför inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditetsmålet kommer inte att nås under perioden, utan varierar mellan 3 procent och minus 4 procent, se kassaflödesanalysen (kap 8).
