UNDERLAG TILL AVGRÄNSNINGSSAMRÅD
DETALJPLAN BREDDEN, UPPLANDS VÄSBY KOMMUN
1 Bakgrund och syfte
En bedömning av risken för betydande miljöpåverkan (behovsbedömning) ska utföras för alla detaljplaner. Bedömningen ska utgå från MKB-förordningens kriterier och beakta dels planens eller programmets karaktäristiska egenskaper och dels typ av påverkan och det område som kan antas bli påverkat.
För detaljplaner som medför betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning utföras, vilket bland annat innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utarbetas och redovisas tillsammans med planförslaget. Om detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan behandlas miljöfrågorna i det ordinarie planarbetet och redovisas i planbeskrivningen.
Under år 2016 gjordes en behovsbedömning för detaljplan Bredden1 i Upplands Väsby kommun. Slutsatsen i denna var att ”Projektets utsatta läge gör att det kan finnas en risk framförallt för människors hälsa (buller, luft, kilmatanpassning, rekreation). Redan risken gör att vi finner att det kan vara lämpligt att ta fram en MKB (försiktighetsprincipen).” Genomförd behovsbedömning pekar således på att planförslaget riskerar att medföra en sådan betydande miljöpåverkan att det enligt 5 kap PBL eller 6 kap MB krävs en miljöbedömning.
Behovsbedömningen skickades till Länsstyrelsen 2016-04-11 som via mejl 2016-09-29 tillstyrkte kommunens bedömning.
Efter genomförd behovsbedömning har detaljplanens gränser med mera delvis förändrats. Av genomförd behovsbedömning framgår det vidare inte tydligt vilka miljöaspekter som anses riskera att ge betydande påverkan.
Detta dokument syftar till att utifrån planens nuvarande omfattning tydliggöra vilka miljöaspekter som bedöms vara betydande och som således bör behandlas och konsekvensbedömas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Utöver detta redogör dokumentet även kortfattat för MKB:ns tänkta geografiska respektive tidsmässiga avgränsning.
Avgränsningen av miljöbedömningar av planer och program regleras i 6 kap. 12-13 §§
miljöbalken. Bestämmelserna syftar bland annat till att miljöbedömningen och MKB:n ska fokusera på väsentliga frågor så att processen blir effektiv och ändamålsenlig. Samråd om avgränsningen ska hållas med de Länsstyrelser och kommuner som kan antas bli berörda.
Föreliggande dokumentet utgör underlag för det samråd som Upplands Väsby kommun ska hålla med Länsstyrelsen i Stockholms län om avgränsning av MKB tillhörande detaljplanen för kvarteret Bredden. Eftersom detaljplanen ligger vid kommungränsen ska avgränsningssamråd även hållas med Sollentuna kommun.
1Dåvarande ”InfraCity”.
1.1.1 Ny lagstiftning
Regeringen har i proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar föreslagit ändringar av
lagstiftningen som rör miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (6 kap. miljöbalken).
Därutöver föreslås ett antal följdändringar i sektorslagstiftning, bland annat plan- och bygglagen.
Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt övergångsbestämmelserna ska den tidigare lagstiftningen gälla för detaljplaneärenden som påbörjats innan detta datum. Det innebär att miljöbalkens 6 kapitel så som det var utformat innan årsskiftet 2017/2018 ska gälla för aktuell detaljplan. De hänvisningar som görs till lagstiftningen i kapitel 3 i detta dokument avser således miljöbalken i sin tidigare lydelse fram till 2017-12-31.
2 Planförslaget
Bredden ligger väl synligt på båda sidor om E4 i Upplands Väsby kommun, i anslutning till gränsen mot Sollentuna kommun. Planområdet för detaljplan Bredden ligger på den östra sidan av E4 och är ca 27 ha stort. Den del av planområdet som ligger norr om Breddenvägen är idag präglat av verksamheter, kontor, handel och tillhörande parkering, se Figur 1. Söder om Breddenvägen finns en halvöppen gräsmark. Profi fastigheter äger marken norr om, samt en liten del sydost om Breddenvägen, medan Magnolia fastigheter AB äger den södra delen.E.on är ägare av en transformatorstation och marken under den och Upplandsväsby kommun äger små delar av naturmark i planens ostligaste och sydligaste gränsområden.
Detaljplanen för Bredden syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i det idag framförallt kontors- och handelsdrivna Bredden (tidigare InfraCity). Planen syftar även till att möjliggöra bebyggelse av bostäder och verksamheter på naturmarken söder om Breddenvägen. I och med planen kommer det skapas underlag för en ny stadsdel i Väsby att växa fram. Bredden är en viktig del i kommunens utvecklingsplan att gå från förorten Upplands Väsby till Väsby stad.
Förslaget att bygga bostäder inom området överensstämmer ej med gällande översiktsplan där området främst ses som ett av kommunens större arbetsplatsområden. Dock överensstämmer detaljplanen med den nya översiktsplan, Vision Väsby 2040, som nu är i sitt granskningsskede och som beräknas antas innan sommaren 2018.
Figur 1. Övergripande karta som visar preliminär avgränsning av planområdet (rött streck). Området runt Breddenvägen ägs av kommunen. Norr om Breddenvägen ägs fastigheten av Profi och söderut ägs den av Magnolia.
3 Förslag till avgränsning
3.1 Geografisk avgränsning
Flera av de miljökonsekvenser som följer av planförslaget kommer att vara begränsade till planområdet. För vissa miljöaspekter, som till exempel översvämning och yt- och grundvatten, kan det komma att uppkomma effekter/konsekvenser även på större avstånd varför den geografiska avgränsningen kommer att variera från aspekt till aspekt.
3.2 Tidsmässig avgränsning
MKB:ns horisontår, för vilket konsekvensbedömningarna görs, föreslås vara år 2040. Vid denna tidpunkt förväntas detaljplanen vara helt genomförd. De underlagsrapporter för MKB som är under utarbetande såsom buller, luft, risk utgår från trafikprognos 2040.
3.3 Avgränsning i sak
Avgränsningen i sak är uppdelad i två avsnitt. Det första avsnittet (3.3.1) behandlar de miljöaspekter som bedöms vara betydande och därmed föreslås beskrivas och
konsekvensbedömas i MKB:n. I efterföljande avsnitt (3.3.2) beskrivs kortfattat de miljöaspekter som inte bedöms vara betydande och som därmed inte föreslås behandlas i MKB:n, samt de motiv som ligger bakom den bedömningen. Eftersom dessa icke betydande miljöaspekter likväl har en viss betydelse för planen kommer de att hanteras översiktligt i det fortsatta planarbetet.
3.3.1 Betydande miljöaspekter Grundvatten
Miljöbalken 6 kap 12§: vatten och mark
Inom planområdet finns en grundvattenförekomst, Stockholmsåsen-Upplands Väsby, vilken har god kvantitativ status men otillfredsställande kemisk status. Norr om Breddenvägen ligger planområdet ligger även inom den föreslagna sekundära skyddszonen för Hammarby reservvattentäkt. Söder om Breddenvägen börjar den föreslagna tertiära skyddszonen. för Hammarby reservvattentäkt.
Det finns ett behov av att utreda grundvattennivåer inom planområdet. Enligt tidigare
genomförda mätningar under år 2016 ligger grundvattennivåerna högt i området. Strömnings- riktningarna på grundvattnet är i dagsläget delvis utredda. Marken inom planområdet består till stor del av lera och det finns pågående marksättningar, varför det är viktigt att bibehålla grundvattennivåer.
Såväl geotekniska som geohydrologiska utredningar för aktuellt planområde är under utarbetande.
Ytvatten
Miljöbalken 6 kap 12§: vatten
Planområdet ligger i ett instängt område och dagvatten kan inte avrinna ytligt till recipienten Norrviken. Avrinning sker via dagvattensystemet, genom en bergtunnel till en dagvattendamm söder om området (i Sollentuna kommun) och vidare till Norrviken. Norrviken är en
ytvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer. Utifrån nuvarande statusklassificering har Norrviken en otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Med en ökad exploateringsgrad och ianspråktagande av tidigare naturmark, som idag är planlagd för industri, är sannolikheten att dagvattenflöden och föroreningsbelastning från aktuellt
planområde kommer att öka stor. Det kommer därför att krävas åtgärder för att inte öka belastningen på Norrviken. En dagvattenutredning finns i nuläget framtagen för delar av området som visar på olika principer för hantering. Sedan utarbetandet av denna utredning har planområdet utökats. En ny dagvattenutredning för aktuellt planområde, som bland annat hanterar miljökvalitetsnormer, är under utarbetande.
Översvämning
Miljöbalken 6 kap 12§: vatten, mark, klimatfaktorer
Dagvattensystemet nedströms planområdet i Sollentuna kommun har begränsad kapacitet.
Dagvattenledningen inom planområdet har bedömts endast ha en kapacitet för att ta emot ett tvåårsregn. Regn med längre återkomsttid rinner troligtvis ytligt och ställer sig i lågpunkter i terrängen. Magasinsvolymer för fördröjning kommer därför krävas inom planområdet. Söder om Breddenvägen ligger områdets lågpunkt som idag fungerar som en naturlig översvämningsyta med kapacitet att magasinera stora volymer i händelse av skyfall och kraftiga regn. Detta område planlades i mitten av 1970-talet för industriändamål men planen har aldrig genomförts.
Nu prövas området både norr och söder om Breddenvägen för bostadsbebyggelse, vilket innebär att åtgärder kommer att krävas för att undvika skador på exempelvis tillkommande byggnader i området. Även områden nedströms, bebyggelse utmed Bergkällavägen i Sollentuna kommun, kan komma att påverkas. Skyfallsmodelleringar med klimatfaktor har genomförts och påvisat att översvämningssituationen i stora delar av avrinningsområdet är problematisk även idag. Åtgärder kan komma att krävas utanför såväl planområdet som kommungränsen för att säkra att tillkommande byggnader inte översvämmas vid skyfall och för att inte översvämningssituationen i planområdet som helhet ska försämras. Även den
transformatorstation som finns i området måste säkras för översvämning. Underlag som beskriver möjligheter för avrinning av extrem nederbörd är under utarbetande.
Buller
Miljöbalken 6 kap 12§: befolkning, människors hälsa
Planområdet ligger intill E4:an med framtida trafikflöden på cirka 100 000 fordon per dygn (2040) som orsakar höga ljudnivåer i området. Framtagen bullerutredning visar att det krävs åtgärder för att nå riktvärden vid fasad. Ett exempel på en åtgärd som kan bli aktuell är bullervall utmed E4:an för att dämpa ljudnivåerna utomhus i planområdet. Inom området planeras även för två eller tre förskolor som behöver utformas på ett sätt som dämpar bullret utomhus. Då planområdets gränser ändrats sedan bullerutredningen togs fram, är nya bullerutredningar under utarbetande.
Luftkvalitet
Miljöbalken 6 kap 12§: luft, befolkning, människors hälsa
Det finns inga verksamheter inom planområdet som bedöms ha sådana utsläpp att de påverkar luftkvaliteten. Närheten till E4:an och dess trafik gör dock att luftkvaliteten i planområdet kan komma att innebära risker för människors hälsa. Tidigare genomförd utredning från år 2009
visar att miljökvalitetsnormerna (dygnsmedelvärdet) för PM10 riskerar att överskridas i ett område på cirka 70 meter från vägen, medan normerna för kvävedioxid beräknades klaras. Ny utredning med uppdaterade prognoser för framtida trafikflöden är under utarbetande och kommer att ligga till grund för konsekvensbeskrivningen i MKB:n.
Olycksrisk (transporter av farligt gods) Miljöbalken 6 kap 12§: befolkning,människors hälsa
E4:an är en primär transportled för farligt gods vilket ställer krav på bland annat skyddsavstånd till intilliggande bebyggelse. Den befintliga bebyggelsen inom aktuellt planområde är belägen cirka 50 meter från vägen och planerad bebyggelse kan komma att lokaliseras cirka 40 meter från vägkant. En bullervall försedd med ett högre brandskydd längs med en del av plangränsen mot E4:an kan bli nödvändig för att säkra att risk för närliggande bebyggelse minskas
erforderligt. Tidiga riskutredningar finns framtagna (år 2009) men nya, som utgår från nuvarande planförslag, är under utarbetande.
3.3.2 Ej betydande miljöaspekter
Naturmiljö
Miljöbalken 6 kap 12§: biologisk mångfald, djurliv, växtliv
Den största delen av aktuellt planområde är redan bebyggd eller består av hårdgjorda ytor.
Endast söder om Breddenvägen planeras bebyggelse på naturmark. Den naturmark som ianspråktas består av en halvöppen fuktig gräsmark och en kulle med äldre tallar, båda klassade som naturvärdesklass 4 (lokalt värde). Gräsmarken har potential för
spridningssamband för pollinatörer. Gräsmarken är samma yta som fungerar som naturlig översvämningsyta (se avsnitt kring Översvämning).I den bebyggda miljön finns en femradig allé som sannolikt kommer att avverkas i och med planförslaget. Alléerna omfattar totalt ca 500 träd (ask). Då de enskilda träden är relativt små/unga bedöms alléerna inte omfattas av det
generella biotopskyddet, varför det inte kommer att krävas någon dispens enligt 7 kap. 11§
miljöbalken. Samtliga träd är med stor sannolikhet angripna av askskottsjuka och många träd är dessutom körskadade. Mot bakgrund av att de naturvärden som finns inom planområdet är relativt låga bedöms aspekten naturmiljö inte behöva hanteras i MKB:n. Det planeras för nya naturvärden inom planområdet, både i form av trädplanteringar och i form av park på allmän plats samt bostadsgårdar på kvartersmark. För att skapa bättre förutsättningar för en god biologisk mångfald inom planområdet kan det bli aktuellt med åtgärder såsom etablerandet av faunadepåer.
Rekreation
Miljöbalken 6 kap 12§: befolkning,människors hälsa
Inga områden av större betydelse för rekreation tas i anspråk i och med planförslaget.
Tillgången till närliggande grönområden (Bollstanässkogen och Råbäckskogen) utanför planområdet bedöms att förbättras för de nyinflyttade och besökare. Behov av kvartersparker inom planområdet finns dock, varför parkmark med god kvalitet bör finnas inom planområdet.
Med fördel kan parkmark utformas så att olika ekosystemtjänster kan uppstå. Påverkan på rekreationsvärden bedöms inte vara av den grad att den behöver hanteras i MKB:n.
Landskapsbild
Miljöbalken 6 kap 12§: landskap, bebyggelse
En del av de nya byggnader som tillkommer i området i och med planförslaget kan bli höga (cirka 21 våningar), vilket gör att de blir synliga från långt håll. Områdets karaktär som helhet kommer också förändras jämfört med idag, både genom de byggnader som tillkommer och genom att mer grönska kan tillföras området jämfört med idag. En eventuell bullervall utmed E4:an kan dölja mycket av området sett från vägen. Även om området genomgår en förvandling som påverkar landskapsbilden ligger området utmed ett stort infrastrukturstråk där omgivningen präglas av verksamhets- och handelsområden, varför det bedöms vara mindre känsligt för påverkan på landskapsbilden. Därmed bedöms aspekten landskapsbild inte behöva hanteras i MKB:n.
Kulturmiljö
Miljöbalken 6 kap 12§: bebyggelse, forn- och kulturlämningar, annat kulturarv
Inom aktuellt planområde finns inga fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar.
Befintlig bebyggelse är uppförd under 70-, 80- och 90-talet. Några av byggnaderna är byggda efter år 1985 och har ett uttrycksfullt postmodernistiskt formspråk. Området utgör inte en kulturhistoriskt värdefull miljö, men Scandichuset kan betraktas som ett landmärke från sin tid.
Den nya bebyggelsen kommer att påverka karaktären på området och behöver förhålla sig till de befintliga byggnaderna. De värden som eventuellt påverkas är dock så låga att aspekten kulturmiljö inte bedöms behöva hanteras i MKB:n.
Övrigt
Andra frågor som lyfts i behovsbedömningen och som har en koppling till de frågor som ska behandlas i en miljöbedömning enligt miljöbalken är markföroreningar, risk för vibrationer, elektromagnetiska fält samt materiella tillgångar.
Flera MIFO-objekt finns inom området. Genomförda miljötekniska undersökningar år 2016 visar dock att halter av förorenande ämnen generellt är låga både i marken och i grundvattnet, varför förorenad mark inte bedöms utgöra en betydande miljöaspekt.
Kombinationen av lera inom planområdet och tung vägtrafik på intilliggande E4 kan leda till vibrationer (komfort). Planförslaget medger en väg genom området vars trafik även den potentiellt kan generera vibrationer. Genom konstruktionsåtgärder i tillkommande bebyggelse bedöms komfortvibrationer inte utgöra ett problem, varför inte heller vibrationer bedöms vara en betydande miljöaspekt.
Utmed Breddenvägens södra sida finns idag en 70 kV kraftledning, som planeras för att uppgraderas till 130 kV, tillhörande Vattenfall. Inom planområdet finns även en
transformatorstation tillhörande EON. Båda anläggningarna alstrar elektromagnetiska fält.
Långvarig exponering för magnetiska fält uppskattas i form av ett årsmedelvärde. Sverige saknar idag gränsvärden för långvarig exponering för magnetiska fält och det råder osäkerheter kring dess hälsoeffekter. Statens Strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen och andra myndigheter har dock formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär att magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser bör reduceras. Även om det inte finns något gränsvärde för magnetiska fält har forskning enligt Socialstyrelsen visat att det inte går att se någon ökad risk för sjukdom för den
som utsätts för elektromagnetiska fält med ett årsmedelvärde under 0,4 µT. Såväl Vattenfall som EON tillämpar ett riktvärde på 0,4 µT. Mot bakgrund av de osäkerheter som råder vad gäller hälsoeffekterna av elektromagnetiska fält, kommer försiktighetsprincipen att tillämpas inom planarbetet. Tillkommande byggnader inom planområdet kommer därför att placeras så att den elektromagnetiska strålningen mot fasad inte överskrider 0,4µT. Motbakgrund av detta bedöms elektromagnetiska fält inte vare en betydande miljöaspekt och föreslås därför inte hanteras vidare i kommande MKB.
Angående materiella tillgångar och hushållning av naturresurser är det ingen brukningsvärd jordbruksmark eller områden av betydelse för skogsbruket som tas i anspråk. Råvaror kommer givetvis krävas till själva byggnationen, men resurser av exempelvis naturgrus eller
vattenresurser kommer inte tas i anspråk. Infrastrukturen i området (t.ex. ledningsnät och gator) kommer dock behöva byggas ut och ersättas.
Andra frågor kopplade till miljön som inte föreslås behandlas i MKB:n, men som är viktiga att beakta i det kommande planarbetet, är att utforma bebyggelsen och integrera
ekosystemtjänster i planen så att lokalklimatet och ljusförhållandena i bostadsområdet blir bra och hälsofrämjande.
4 Nollalternativ
Nollalternativet föreslås utgå från gällande detaljplaner. Planerna medger bl.a. en del nya byggrätter för kontor och handel vilka inte har realiserats.
5 Referenser
Brandskyddslaget, Detaljerad riskanalys InfraCity Öst, Upplands Väsby, 2009.
Ekologigruppen, Grönytor i Upplands Väsby tätort. Oktober 2010.
Ekologigruppen och Upplands Väsby kommun, Kartläggning av ekosystemtjänster i Upplands Väsby kommun, 2015.
SLB- Analys. Spridningsberäkningar för halter av inandningsbara partiklar (PM 10), InfraCity Öst. 2009.
Structor, Riskanalys Infra City Öst, Upplands Väsby. Utkast, 2009- 08-19.
Sweco, Dagvattenutredning InfraCity Öst, Upplands Väsby. Granskningshandling. 2017-03-31 Sweco, PM- utkast inför workshop om översvämningssituation. 2017-06-27
Upplands Väsby kommun, Behovsbedömningen för detaljplan Bredden, 2017-04-11, Lst diarienr 4021- 12891-2016
ÅF, Bullerutredning av det planerade bostadsområdet Bredden. 2017-07-06 ÅF, Riskutredning, Grimsta 5:2, Upplands Väsby, 2017-11-02
Upplands Väsby kommun, Förstudie InfraCity. 2015-09-17 www.viss.se, 2018-04-16
Avsändare:
Carin von Köhler, Miljöplanerare Kontoret för samhällsbyggnad Upplands Väsby kommun
