Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola, skola och fritidshem

Ansvariga för planen Tommy Hellsten rektor

Anna Collins Gustafsson bitr rektor Kerstin Eskekärr bitr rektor

Birgitta Fagerberg bitr rektor

Vår vision

ANNERSTASKOLAN - En skola i världsklass för framtiden, där alla når sina mål och vill fortsätta att lära för livet!

Planen gäller från 2014-08-20 Planen gäller till 2015-08-20

Elevernas delaktighet

Eleverna arbetar tillsammans med personalen med revidering och utveckling av planen vid varje läsårsstart under inskolningsveckan.

Till grund för detta ligger bland annat arbete med trygghetsenkäten.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavarna arbetar tillsammans med personalen med resultat av klassens

kvalitetsrapport under våren samt ges möjlighet att ha synpunkter på den reviderade planen vid det första föräldramötet under hösten då planen presenteras.

Personalens delaktighet

Personalen arbetar aktivt med revidering av planen under utvärderingsdagarna vid läsårsslut samt vid uppstartsdagarna och inskolningsveckan med eleverna.

Förankring av planen

Planen presenteras och bearbetas varje år under september månad.

Involverade i planen är all skolpersonal, alla elever och deras vårdnadshavare.

Planen finns tillgänglig på skolans hemsida.

(2)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

All personal och alla elever har deltagit i utvärderingen av planen under uppstartsdagarna augusti 2014.

Efter analys av tillgänglig kartläggning har nya prioriterade mål formulerats.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Elever, all personal har varit delaktiga i både utvärdering och revidering av föregående års plan.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Ett gemensamt regelverk för hela skolan har utarbetats tillsammans med personal och elever.

Regelverket är implementerat hos alla elever och personal.

Våra elever har ett högt trygghetstal i såväl elev- som i den årliga trygghetsenlkäten.

Vår täta vuxennärvaro, snabbhet i att ta tag i konflikter har gett ett gott resultat ang lugn och ro i skolan och att eleverna känner sig sedda och trygga.

Fortfarande återstår det arbete med att minimera verbala kränkningar och att tillse att maximal trygghet uppnås i omklädningsrummen i idrottshallen.

Årets plan ska utvärderas senast2015-08-20

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

All personal och elever utvärderar de under året planerade och utförda insatserna under uppstartsdagarna i augusti 2014. Därefter arbetar alla gemensamt med att formulera nya prioriterade områden för läsåret 2014- 2015 och en ny reviderad plan presenteras.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Skolledningen

Främjande insatser

Nolltolerans mot psykisk, fysisk och verbal kränkning

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling Mål och uppföljning Mål

Nolltolerans mot verbal diskriminering

Noll tolerans mot all kränkande psykisk- och/ eller fysisk diskriminering.

(3)

Insats Åtgärder

• Arbeta förebyggande med eleverna kontinuerligt i alla ämnen för att eleverna ska få en förståelse för vad kränkande behandling innebär.

* All personal reagerar omedelbart och effektivt då verbal eller annan kränkning sker. Skriver incidentrapport som ges till rektor för vidare handläggning och berörd lärare/ personal

informerar hemmet omedelbart.

* Klimatet i klasserna ang kränkande särbehandling utvärderas vid varje arbetslagsmöte som en stående punkt en gång per vecka.

Ansvarig

Ledning och alla arbetslag

Datum när det ska vara klart

2015-08-20

Öka förståelse för alla människors lika värde.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

* Att öka acceptans/ tolerans och förståelse för personer med funktionsnedsättning,

kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder

Insats

* All skolpersonal ska integrera detta i sin undervisning i kontinuerligt.

* Hela skolan arbetar under HT 2014 med ett gemensamt tema "Olika men så lika! " vars syfte är att motverka all kränkning och diskriminering enligt alla ovan nämnda

diskrimineringsgrunder

Ansvarig

All personal/ skolledning

Datum när det ska vara klart

2015-08-20

(4)

Du och jag på nätet

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

* Ingen elev ska bli kränkt eller mobbad på nätet Insats

* Ett utbildningsprogram kommer att ges till alla elever i åk 8 i ett samarbete med socialtjänstens fältare.

* Föräldrautbildning kommer att ges till alla föräldrar åk 6-9.

* Alla lärare arbetar förebyggande i sin undervisning med nätetik och motverkar diskriminering och kränkande behandling kontinuerligt.

Ansvarig

All personal/ skolledning

Datum när det ska vara klart

2014-08-20

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

• Trygghetsenkäter genomförs årligen i samtliga klasser.

• Klassen genomför sedan ”Klassen kvalitetsrapport” (vt)

• Enskild utvärdering i samband med utvecklingssamtalen minst 1 ggr /termin ( Här följs avsedd mall )

• Trygghetsvandring / kartläggning. (se bilaga) Trygghetsvandring/kartläggning skall säkerställa tryggheten under skoltid.

• Arbetslagen genomför egna utvärderingar i samband med skolans årliga utvärdering och tar därefter fram ny plan inför kommande läsår.

• Planen mot diskriminering och kränkande behandling revideras på basis av ovanstående utvärdering. Denna utvärdering ligger sedan som grund för skolan kvalitetsredovisning och nästkommande års verksamhetsplan.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling

Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

(5)

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Samtliga aktiviteter genomförs tillsammans med elever.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Samtliga aktiviteter genomförs tillsammans med personal.

Resultat och analys

Annerstaskolan har ett mycket högt trygghetstal enligt den årliga elevenkäten och vår egen trygghetsenkät.

Skolan har en lugn och harmonisk miljö totalt.

Hög vuxennärvaro, ett väl fungerande antimobbingarbete samt goda strategier vid akuta konfliktsituationer ger resultat.

Förebyggande åtgärder

FÖREBYGGANDE ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

I Annerstaskolan:

• är alla förtrogna med skolans vision och arbetar för att förverkliga den.

• har alla som arbetar på skolan ett övergripande ansvar för alla elever oavsett årskurs.

• ser vi individer inte grupper

• följer alla skolans regelverk och aktualiserar detta regelbundet.

• använder vi ett vårdat, respektfullt språk

• tar varje vuxen ett personligt ansvar för att vårda vår skolas miljö, såväl ute som inne.

• respekterar vi allas arbete

• är vuxna är en förebild för eleverna bl.a. genom att stötta varandra i svåra situtioner.Det är OK att be om hjälp.

• hjälper vi med vår närvaro till att skapa en lugn och trevlig miljö i gemensamma utrymmen

• sköter alla sitt tillsynsansvar och använder rastväst ute för att eleverna lätt ska kunna identifiera den som finns tillgänglig.

• föregår alla med gott exempel genom att se till att en trevlig stämning råder under lunchen

• äter vuxna med eleverna varje dag och uppmuntrar eleverna till goda matvanor och ett gott bordsskick.

• är vi alla solidariska med fattade beslut och uppträder så att vi bidrar till skolans goda anseende

(6)

Uppföljning:

Klassråd Elevråd Arbetslag Elevenkäter Trygghetsenkät Trygghetsvandring Utvecklingssamtal

Åtgärd

• Föräldrar informeras om vårt arbetssätt mot mobbning på föräldramöten, genom vår informationsfolder och vår hemsida.

• Ett tydligt regelverk, känt av alla

• I utvecklingssamtalen skall stämningen i klassen och eventuell mobbning i klassen eller på skolan diskuteras med elev och föräldrar.

• Annerstaskolans organisation med arbetslag F –3, 4-6 resp 7-9 med så få lärare som möjligt i arbetslaget motverkar anonymitet.

• All personal förväntas att vara tillgänglig och nära under hela sin arbetstid.

• Alla arbetslag planerar för hög vuxentäthet i elevutrymmen.

• Personalen äter med sina elever.

• Alla elever har hemklassrum med tillhörande kapprum. Hemkänsla skapas genom att jackor, mössor och skor lämnas i skåpet under skoldagen.

• Etiska samtal förs regelbundet i alla klasser.

• Varje läsår startar med en inskolningsvecka där hela arbetslaget, elever och personal samverkar.

• Varje läsår ges eleverna i år 6 möjlighet att åka till fjällen i tre dagar. (Teambuilding)

• Skolan genomför sedan 1997 varje år ett tema genom sitt ” Relationsfrämjande, mobbingförebyggande projekt” där elever och föräldrar är delaktiga

• Skolans IF anordnar olika tävlingar där elever och personal möts.

• All frånvaro följs upp via kontakter med hemmet.

• Elevenkäten följs upp i ”Klassens kvalitetsrapport” som utgör en del av arbetslagets utvärdering som i sin tur blir en del av skolans kvalitetsredovisning.

Motivera åtgärd

Alla ovanstående åtgärder är till för att skapa en vikänsla på vår skola samt att tillse att var och en känner sig trygg, bekräftad och "hemma" i sin klass och på vår skola.

Ansvarig

Skolledning och all personal

Datum när det ska vara klart

2014-08-20

(7)

Rutiner för akuta situationer

Policy

Annerstaskolans värdegrund och policy

Skolans värdegrund kan beskrivas genom de i det sedan 1997 pågående ”Relationsfrämjande och mobbingförebyggande” projektets övergripande mål.

“ ATT SKAPA SAMHÖRIGHET MELLAN ALLA BARN OCH VUXNA PÅ

ANNERSTASKOLAN” Alla barn på Annerstaskolan ska ha en nära och trygg relation med sina kamrater och alla vuxna på skolan samt känna sig delaktiga och stolta över sin skola.

“ ATT VAR OCH EN PÅ SKOLAN BLIR SEDD, RESPEKTERAD OCH KÄNNER SIG TRYGG” Alla barn på Annerstaskolan ska få vara ett “jag” och samtidigt ha en tillhörighet i grupp, få möjlighet att utveckla en positiv självbild samt respektera egna och andras lik- och olikheter.

“ ATT VISA RESPEKT OCH HÄNSYN I MÖTEN MED ANDRA MÄNNISKOR”

Alla barn på Annerstaskolan ska fostras i att lösa konflikter utan våld, använda ett vårdat och hänsynsfullt språk samt kunna föra sig i sociala sammanhang.

“ ATT VÅR VERKSAMHET SKA GENOMSYRAS AV GOD ETIK OCH MORAL”

Alla barn på Annerstaskolan ska fostras i att se skillnad på gott och ont, ta ställning mot droger och kriminalitet, se konsekvens av sitt handlande, se möjligheter i sin förmåga att sätta positiv prägel på sin omgivning samt få och ge beröm vid goda gärningar.

“ ATT HELA SKOLAN KONTINUERLIGT SKA ARBETA MED TEMAN SOM STÄRKER OCH BEARBETAR VÅRA MÅL”

Alla barn ska omfattas av återkommande teman för hela skolan. Dessa teman planeras och tidsbestäms innan terminsstart. Alla teman omfattar alla barn och vuxna på skolan, deras föräldrar samt organisationer och övriga utanför skolan.

“ ATT VI AKTIVT SKA SAMVERKA MED FÖRÄLDRAR SAMT ORGANISATIONER OCH SAMHÄLLET UTANFÖR SKOLAN”

Vi ska verka för att kontinuerligt anordna föräldrautbildning och symposier som stärker vårt samarbete. Vi ska engagera politiker, kyrkan, polis, företagare med flera i anslutning till våra temaarbeten och i övrigt samverka

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vid diskriminering, kränkande behandling och trakasserier riktat mot elev från vuxen.

På skolan, från skolans personal.

• Den som får kännedom om detta anmäler till mobbingsamordnare som tar upp ärendet på skolans ledningsmöte. (Rektor och tre bitr. rektorer.) Anmälan kan komma från elev, hem, kamrater eller kollega.

• Utredare utses i skolans ledningsgrupp. Denne informerar vårdnadshavare och verksamhetschef (BUF)

• Utsatt elev och anmäld personal hörs.

(8)

• Om fog för anmälan föreligger instrueras förövaren om det olämpliga i det som skett och att detta ej får upprepas. (Personal och utvecklingsavdelningen kontaktas för arbetsrättsliga regler. Detta kan även leda till skriftlig varning enl. AB§11 eller polisanmälan och i så fall avstängning från arbetsplatsen)

• Ett möte mellan parterna där de ges tillfälle att tala om det som skett sker med närmaste chef närvarande. (Här ska även vårdnadshavare delta)

• Mobbingsamordnare följer upp ärendet och om så är möjligt, avslutar detta.

På skolan från utomstående.

• Ärendet behandlas som hot – våld (se nedan)

Vid diskriminering, kränkande behandling och trakasserier riktat mot vuxen från elev På skolan från elev /elevgrupp.

• Den som får kännedom om detta anmäler till närmaste chef ( rektor / biträdande rektor / restaurangchef ) som tar upp ärendet på skolans ledningsmöte. Anmälan kan komma från den utsatte, elev, hem, kamrater eller kollega.

• Utredare utses i skolans ledningsgrupp.

• Utsatt personal och anmäld elev hörs, vårdnadshavare informeras.

• Om fog för anmälan föreligger instrueras förövare om det olämpliga i det som skett och att detta ej får upprepas. (Kan leda till polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten)

• Ett möte mellan parterna där de ges tillfälle att tala om det som skett sker med närmaste chef närvarande. (Här ska även vårdnadshavare delta)

• Utredaren följer upp ärendet och om så är möjligt, avslutar detta.

Vid diskriminering, kränkande behandling och trakasserier riktat mot vuxen.

På skolan från personal

• Den som får kännedom om detta anmäler till närmaste chef ( rektor / biträdande rektor / restaurangchef ) som tar upp ärendet på skolans ledningsmöte. Anmälan kan komma från den utsatte, elev, hem eller kollega.

• Utredare utses i skolans ledningsgrupp.

• Inblandade hörs.

• Om fog för anmälan föreligger instrueras förövaren om det olämpliga i det som skett och att om detta upprepas, disciplinära åtgärder kommer att vidtas.

• Ett möte mellan parterna där de ges tillfälle att tala om det som skett sker med närmaste chef närvarande.

• Utredaren följer upp ärendet och om så är möjligt, avslutar detta.

Vid diskriminering, kränkande behandling och trakasserier riktat mot vuxen.

På skolan från utomstående

• Ärendet behandlas som hot – våld (se nedan) Mobbingplan

Vid kränkande särbehandling av elever använder vi oss av en modifierad form av Farstamodellen.

(9)

Kerstin Eskekärr, biträdande rektor – samordnare för mobbinggruppen med uppgift att vara:

• Kontaktperson för anmälan av misstänkt mobbing

• Samordnare av insatser och uppföljning

• Föräldrars och elevers kontakt på skolan Mobbinggruppens uppgift är att:

• Arbeta aktivt med att utreda och eliminera förekomst av mobbing Till personal:

När fall av misstänkt mobbing uppstår eller misstänks, skall personal:

• Anmäla ärendet till samordnaren

• Överlåta hela ansvaret till mobbinggruppen

• Inte tala om ärendet i klassen eller i kollegiet

• Om anmälan skett av annan än klasslärare, inte ställa frågor eller på något sätt ifrågasätta när någon ur mobbinggruppen, kontaktar ansvarig lärare för mobbingutredning i den egna klassen

• Aldrig förvarna mobbarna om att “något är på gång”

• Samarbeta med utredarna genom att följa elever till anvisat samtalsrum när utredarna har mobbingsamtal

• I övrigt iaktta yttersta diskretion ang. ärendet. Inga andra än de berörda skall ana vad som sker!

Arbetsgång:

• Samordnaren får ärendet.

• Samordnaren ansvarar för att föräldrar till de berörda eleverna informeras.

• Två ur mobbinggruppen får ärendet av samordnaren.

• Klassläraren/ undervisande lärare kontaktas för att bestämma tid och plats för att höra

“offret”.

• Samtal med offret sker och dokumenteras.

• Klassläraren kontaktas för tid och plats för samtal med mobbarna.

• Samtal med mobbarna, en i taget sker och dokumenteras. Avtal sluts mellan mobbare och utredare om att omedelbart upphöra med mobbingen.

• Uppföljning sker två veckor senare, genom nya samtal med både “offer” och mobbare

• Fallet avslutas, dokumenteras och rapporteras till samordnaren.

Till elev:

Gör så här om du eller någon du känner blir kränkt eller mobbad!

Vad ska du göra om du blir utsatt för kränkning eller mobbning?

Du måste berätta det för någon. Det är svårt att få hjälp om ingen vet. Ge inte upp. Om du märker att du inte blir trodd eller förstådd ska du försöka berätta för någon annan.

Vem vänder du dig till om du blir utsatt för kränkning eller mobbning i skolan?

• Mamma eller pappa .

• Klasslärare, fritidspersonal eller annan vuxen på skolan

• En kompis.

• Skolsköterskan Helen Andersson / kurator Emma Lindström

• Bitr.rektorer Anna Collins-Gustafsson/ Kerstin Eskekärr/Birgitta Fagerberg

• Rastvakt.

(10)

• Barnens hjälptelefon tel. 0200 230 230

Vad ska du göra om en kamrat blir utsatt för kränkning eller mobbning?

• Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma

• Följ med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är

• Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för

• Var själv en bra kamrat Till vårdnadshavare:

Hur du kan känna igen att ditt barn kan vara utsatt:

• Ledsen

• Inga kamrater

• Får ibland kläder nedsmutsade, förstörda eller stulna

• Ofta nedsmutsad väska eller förstörda skolböcker

• Har ont i huvudet eller magen, oftast på morgonen

• Vill inte gå till skolan

• Blåmärken

• Skolkar ofta

• Berättar om att inte få vara med eller inte få sitta med

VID HOT OCH VÅLD:

Riktat mot elev under skoltid:

Från annan elev:

Utsatt elev tas om hand av skolledning / personal

• Hemmet underrättas - eleven skickas ev. hem / hämtas av vårdnadshavare

• Skolan rekommenderar hemmet att polisanmäla

• Vårdnadshavare och eleven träffar skolledning och ev. läraren för att planera fortsatt skolgång

• Elevvårdsteam underrättas

• Händelsen anmäls till Arbetsmiljöverket Förövare tas om hand av skolledning / personal

• Hemmet underrättas - eleven skickas hem / hämtas av vårdnadshavare

• Skolan informerar om ev. polisanmälan

• Vårdnadshavare och eleven träffar skolledning och ev.läraren för att planera fortsatt skolgång

• Elevvårdsteam underrättas

• Vid misstanke om mobbing följ mobbingplan. ( Om mobbing inte upphör försöka omplacera förövaren och skydda den mobbade)

Från utomstående vuxen / personal

• Skolledning informeras.

• Hemmet underrättas - eleven skickas ev. hem / hämtas av vårdnadshavare

• Skolan polisanmäler (Personal kan under polisutredning avstängas efter beslut av skolchef)

• Elevvårdsteamet planerar med vårdnadshavare elevens fortsatta skolgång

• Rektor kallar vid behov till personalmöte för information

• Händelsen anmäls till Arbetsmiljöverket

(11)

Riktat mot personal:

Från elev:

Eleven tas om hand av skolledning / personal Lärare tas om hand av skolledning / kollegor

Hemmet underrättas - eleven skickas hem / hämtas av vårdnadshavare. Skolan polisanmäler Vårdnadshavare och eleven träffar skolledning och ev. läraren för att planera fortsatt skolgång Elevvårdsteam underrättas

Skyddsombud underrättas

Rektor kallar vid behov till personalmöte för information Händelsen anmäls till Arbetsmiljöverket

• Rektor erbjuder krisstöd.

Från utomstående vuxen:

• Skolan polisanmäler

• Lärare erbjuds om så bedöms nödvändigt, en tids tjänstledighet (med lön)

• Skyddsombud underrättas

Från kollega:

• Skolan polisanmäler

• Den utsatte erbjuds om så bedöms nödvändigt en tids tj.ledighet (med lön). Förövaren kan avstängas efter beslut av skolchef.

• Skyddsombud underrättas

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

- Klasslärare, fritidspersonal eller annan vuxen på skolan

- Skolsköterskan Kajsa Cederblad/ kurator Maria Hallenius Henrysson - Bitr.rektorer Anna Collins-Gustafsson/ Kerstin Eskekärr/Birgitta Fagerberg

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra

elever se ovanstående

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

se ovanstående

(12)

Rutiner för uppföljning

Vid kränkande behandling (mobbing):

Uppföljningssamtal med berörda av antimobbing teamet.

Vid enstaka kränkning:

Uppföljningssamtal med berörda av ansvarig biträdande rektor.

Vid kränkande behandling involverande vuxen:

Uppföljningssamtal med berörda av bitr rektor/ rektor.

Rutiner för dokumentation

Annerstaskolan använder sig av Huddinge kommuns strukturstöd.

Ansvarsförhållande

Rektor är övergripande ansvarig för att rutinerna följs.

Bitr rektor Kerstin Eskeskärr ansvarar för antimobbingteamets rutiner.

Bitr rektor Anna Collins Gustafsson, Kerstin Eskekärr och bitr rektor Birgitta Fagerberg ansvarar för att rutinerna följs i respektive enhet.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller

könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

(13)

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande

generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.

Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

 Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och

”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

 Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

 Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.

Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

(14)

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat

förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P>

Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunderna

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier

 Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

 Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

 Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

 Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

 Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

 Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.

[trakasserier]

(15)

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes

modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av

diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

 Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.

[trakasserier]

 Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

 ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

 Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

(16)

 På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

 Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar

”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

 Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.

Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”

[diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning

 Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

 Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

 James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

 På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

 Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.

[trakasserier]

 Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]