Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Läsår
2017-2018
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Monia Löhman, bitr förskolechef, Linn Boija, förskollärare, Maria Björklin Eriksson förskollärare
Vår vision
"I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling."
Planen gäller från 2017-07-01
Planen gäller till 2018-06-30 Läsår 2017-2018
Barnens delaktighet
I vardagen pratar vi med barnen om hur vi är bra kompisar och om hur man behandlar varandra på ett bra sätt. Barnen har fått vara delaktiga i likabehandlingsplanen genom intervjufrågor och observationer.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna blir informerade via mail om att ny likabehandlingsplan ligger ute på hemsidan. Likabehandlingsplanen gås igenom på första föräldramötet på hösten.
Personalens delaktighet
Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument som ständigt diskuteras i personalgrupppen. Personalen har kontinuerliga värdegrundsdiskussioner under året på verksamhetsplaneringstid. All personal så som förskolechef och pedagoger involveras i upprättandet av likabehandlingsplanen och kommer med nya förslag på kartläggningar och förebyggande åtgärder utifrån det aktuella behovet på förskolan.
Den nya likabehandlingsplanen läses igenom av samtlig personal som lämnar synpunkter, innan den nya planen fastställs i juni.
Förankring av planen
Genom observationer, dokumentationer och diskussioner gör vi likabehandlingsplanen levande i personalgruppen. Vid varje föräldramöte informeras föräldrarna om rådande likabehandlingsplan. Vi informerar också om att vår likabehandlingsplan finns att läsa på vår hemsida. En dokumentationsplats i hallarna där arbetet med likabehandlingsplanen tydliggörs för föräldrarna. Vid inskolning av nya barn skall likabehandlingsplanen göras känd för vårdnadshavare, likaså när ny personal anställs. Planen kommer att förankras hos ALL personal på förskolan så som förskolechef, pedagoger, ekonomibiträde.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Personal: Årets likabehandlingsplan har utvärderats i personalgruppen på en av vårterminens verksamhetsplaneringar.
Föräldrar: Enkäten med trivselfrågor, som delades ut vid kartläggningen, har delats ut igen i april för att jämföra resultaten.
Barnen: Barnintervjuer
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på Stenebergsgårdens förskola, förskolechef.
Föräldrarna via enkäten.
Barnen via intervju.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan främjande insatser:
Resultat av personalens utvärdering av de främjande insatserna.
Vi har kontinuerligt läst olika normbrytande böcker som läspiloten införskaffade från biblioteket. Vi upplever inte att barnen reflekterat runt könsnormer men diskussioner om att olika människor tycker och tänker på olika sätt, kanske utifrån var de bor, har upplevt, m.m, har förekomit. Därför behöver insatsen till det främjande målet kön göras om.
Överlag reflekterar barn inte så mycket utifrån läst litteratur. Vi i personalgruppen har diskuterat det och det finns en osäkerhet över hur mycket man ska ta upp och belysa för att inte göra "en höna av en fjäder".
Vi har jobbat lite olika på avdelningarna med de främjande punkterna. En avdelning har i samlingarna pratat om var föräldrarna kommer i från för land och satt upp flaggor, ord och räknat på de olika språk man fått fram. En avdelning har använt sig av världsalmanackan och belyst olika högtider som firas världen över.
Vi har jobbat medvetet med leken för att belysa attityder, värderingar och bemötande. Barnen har fått klä ut sig som de vill och utformat händelseförloppet som de vill utifrån traditionella sagor/böcker. Det har gett dem ett reellt inflytande och, upplever vi, stärkt deras självkänsla och identitet.
Vi har använt oss av känslobilder med barnen i samtal om känslor. Satt upp bilder på glada barn för att skapa en positiv atmosfär.
Vi pratar dagligen med barnen om hur man bemöter varandra.
Vi har haft större möjligheter att anpassa verksamheten efter barnens ålder och behov under året i och med att vi har haft en gruppresurs på 75%.
Förebyggande åtgärder:
Under året har vi jobbat med boken en bra start på verksamhetsplaneringarna och gjort olika övningar för att implementera de främjande punkterna.
Vi har även diskuterat begreppen attityder och värderingar och hur det kan visa sig i vårt bemötande. Det har lett till bra diskussioner om attityder och värderingar och hur våra egna attityder och värderingar speglar sig i arbetet med barnen. Vi har ökat medvetenheten om hur bilder påverkar oss och våra barn. Det har vi gjort genom att först titta på normbrytande bilder och sedan bilder i traditionella tidningar för att se mönster med utgångspunkt från diskrimineringsgrunderna.
Vi har jobbat med Alfons vänskapslåda i barngrupperna.
Kortfilmer har vi inte visat alls. Vi lyfter över den åtgärden till nästa år med en ev.
omarbetning av åtgärden.
Resultat av barnintervjuer:
Vi intervjuade 15st barn.
Vi upplevde att frågorna var svåra för barnen att förstå. Intervjuaren behövde formulera om och förklara runt frågeställningarna för att inte bara få ett "ja" eller "nej".
Hälften av barnen upplever att det förekommer fysiska kränkningar bland barnen. Så som slag, sparkar, knuffar och dra i håret. Fula ord som barnen använder sig av/har hört är "fuck you", "pucko", och "bebis".
Kan pojkar och flickor ha lika dana kläder på sig?
10 av 14 tyckte att det är okej.
"Ja, en kille på Mc Donalds hade klänning på sig".
Resultatet upplevs som liknande det resultat vi fick vid kartläggningen.
Resultat av föräldrar enkät
Vi delade ut Föräldrar enkäten igen. Vi fick in 14 enkäter. Svarsfrekvensen var något lägre än vid kartläggningstillfället. Av svaren kunde vi avläsa att föräldrarna upplevde att barnen trivs bra på förskolan. Nästan inga föräldrar kände någon oror över att barnen skulle fara illa i mötet med andra barn, 2st svarade ibland.
Finns det arbetsätt eller regler som du upplever som orättvisa eller diskriminerande på förskolan? På den frågan svarade alla nej.
På frågan; Upplever du att personalen ser ditt barn och respekterar honom/henne för den person han/hon är? så svarade nästan alla ja. Ingen förälder såg några risker/faror i miljön.
Årets plan ska utvärderas senast 2018-04-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Personal: Årets likabehandlingsplan kommer att utvärderas i personalgruppen på vårterminens verksamhetsplaneringar.
Föräldrar: Får svara på en enkät angående barnens trivsel i mars.
Barnen: Vi intervjuar barnen igen och jämför resultatet med svaren från kartläggningen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Maria Björklin Eriksson, Linn Boija och övriga pedagoger på Stenebergsgårdens förskola samt förskolechef.
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett kön
Områden som berörs av insatsen Kön
Mål och uppföljning
Mål: "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98/16 s7)
Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Köpa in/låna könsneutrala böcker att läsa för barnen. Inventera befintligt material.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras på verksamhetsplanering under läsåret.
Ansvarig
All personal. Läspiloterna letar fram litteratur som berör ämnet.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck
Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Mål: "Att barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den". (Lpfö 98/16 s.9)
Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar. Inventera befintliga böcker.
2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under läsåret.
Ansvarig Alla pedagoger.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Mål: "att barnens förmåga till /.../ öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt
utvecklas" (Lpfö 98/16 s.4)
Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Göra barnen uppmärksamma på att människor har olika attityder och värderingar utifrån tidigare erfarenheter.
2. Vi diskuterar begreppet etnisk tillhörighet på verksamhetsplaneringen under läsåret.
Ansvarig
Likabehandlingsansvarig tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Mål: "att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av //....// religion."(Lpfö 98/16
s.8)
Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Reflektera tillsammans med barnen om deras bakgrund, likheter och olikheter. Vi ska undersöka vilka högtider som
barnens familjer firar.
2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under läsåret.
Ansvarig All personal
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Mål: "Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov". (Lpfö 98/16 s.5) Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Anpassa verksamheten utifrån den barngrupp vi har med ett lösningfokuserat förhållningssätt. t.ex bildstöd,
anpassning av mat, möblering m.m.
2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under läsåret.
Ansvarig
Alla i personalgruppen samt förskolechef. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja arbete mot kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Mål:"Att vare barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra" (Lpfö 98/16 s.8)
Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Prata med barnen om vad som är okej att säga till varandra utan att såra någon.
2.Diskrimineringsgrunden diskruteras på verksamhetsplaneringar under läsåret.
Ansvarig
Alla i personalgruppen. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Mål: Att "varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av/.../ sexuell läggning". (Lpfö
98/16 s.8)
Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Läsa böcker om olika familjekonstellationer och bemöta barnens frågor utifrån läst litteratur. I leken får barnen vara
den de vill. (Tillexempel två kan vara mamma). Vi ska inventera befintliga böcker.
2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under läsåret.
Ansvarig
Alla i personalgruppen. Läspiloterna tar fram böcker. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Främja likabehandling oavsett ålder
Områden som berörs av insatsen Ålder
Mål och uppföljning
"Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
föreställningar som baseras på ålder." (www.planforskolan.se) Uppföljning: sker under verksamhetsplanering.
Insats
1. Pedagogerna utmanar barnen utifrån deras nivå, inte ålder. Bemöter barnen utifrån deras individuella behov. Alla barn
ska få möjlighet att prova aktiviteter utifrån sin förmåga och intresse.
2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under läsåret.
Ansvarig
Alla i personalgruppen. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag.
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Observationsenkät för personal gällande att få syn på attityder, värderingar och kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna hos barn och personal. På
observationsenkäten skulle vi sätta ett sträck vid "rätt" diskrimineringsgrund eller kränkande behandling utifrån det vi observerat. Vi hade även med exempel på vad det kunde innebära under varje diskrimineringsgrund, för att förtydliga.
Vi har intervjuat de äldsta barnen, 15 st. Vi har valt att ta frågor från alla diskriminerings grunderna för att se om vi kunde hitta något mönster.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har observerats av personalen.
Vi har intervjuat de äldsta barnen.
Föräldrarna har fått svara på en enkät gällande barnens trivsel på förskolan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Tillsammans i personalgruppen diskuterade vi hur vi skulle göra kartläggningen för att få syn på våra och barnens värderingar och attityder. Pedagogerna har observerat barnen med fokus på attityder, värdering och kränkningar under två veckor.
Resultat och analys Resultat
1. Observationer gjorda av pedagoger på både barn-barn och vuxen- barn.
Vi observerade 82 situationer på "kränkande behandling", 4 på "ålder", 2 på "sexuell läggning" 1 på "religion eller annan trosuppfattning och 1 på "kön".
2. Barnintervju
Vi intervjuade 15 barn.
Hälften av barnen upplever att det förekommer fysiska kränkningar mellan barnen. Så som slag, sparkar, knuffar och dra i håret. Fula ord som barnen använder(har hört är
"fuck you", "pucko" och "bebis".
Kan flickor och pojkar ha likadana kläder på sig?
10 av 14 tyckte att det var okej.
"Ja en kille på Mc Donalds hade klänning på sig." Var et av svaren vi fick.
Vi upplevde att frågorna var svåra för barnen att förstå. Intervjuaren behövde formulera om och förklara runt frågeställningarna för att inte bara få ett "ja" eller "nej".
Analys
Genom pedagogernas observationer upplever vi att attityder och bemötanden barn emellan kan förbättras. Vi såg väldigt många situationer där kränkande behandling förekommer. Observationsresultatet stämmer överens med intervjuresultatet.
Om frågorna hade varit lättare att förstå så hade vi kanske fått ett annat resultat.
Utifrån resultatet ser vi att vi behöver prioritera insatserna mot kränkande behandling i det främjande och förebyggande arbetet.
Förebyggande åtgärder
Namn
Alfons vänskapslåda
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Att skapa en trevlig miljö för alla.
Uppföljning: Sker under verksamhetsplanering.
Åtgärd
Arbeta med materialet Alfons vänskapslåda tillsammans med barnen.
Motivera åtgärd
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
situation samt vilja att hjälpa andra." (Lpfö98/16, s.8)
Syftet är att stärka barnens empati och prata om hur man är en bra kompis, för att medvetandegöra attityder och
bemötande barn emellan.
Ansvarig Alla pedagoger
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn
Litteraturdiskussioner
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning
Bibehållen medvetenhet hos pedagoger kring vårt bemötande och hur det speglar våra attityder och värderingar.
Uppföljning sker under verksamhetsplanering Åtgärd
Arbeta vidare med pedagogernas medvetenhet kring hur vårt bemötande speglar våra attityder och värderingar.
Likabehandlingsansvariga tar fram relevant litteratur och frågeställningar att läsa och diskutera kring på verksamhetsplanering. (En bra start, Tänka tillsammans, Normkreativitet i förskolan- om normkritik och vägar till likabehandling)
Motivera åtgärd
Vi behöver bli mer uppmärksamma om olikheter i vårt bemötande gentemot barnen.
Ansvarig
Maria Björklin Eriksson & Linn Boija Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Namn Film
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Att skapa en trevlig miljö för alla.
"Att vare barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra" (Lpfö 98/16 s.8)
Uppföljning: sker på verksamhetsplanering under läsåret.
Åtgärd
Leta fram lämpliga filmer utifrån diskrimineringsgrunderna som barnen kan titta på.
Motivera åtgärd
Diskutera attityder och värderingar i barngruppen för att öka empatin mellan barnen.
Ansvarig Alla pedagoger
Datum när det ska vara klart 2018-04-30
Rutiner för akuta situationer
Policy
Vi jobbar aktivt och medvetet för att förhindra trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, namngivna.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Chef med direktansvar: Monia Löhman, 026-179991, monia.lohman@gavle.se Likabehandlingsrepresentant:
Maria Björklin Eriksson, Förskollärare, maria.bjorklin_eriksson@gavle.se Linn Boija, Förskollärare, linn.boija@gavle.se
076-518 95 01
Vårdnadshavare kan vända sig till all personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2.
Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp.
Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning.
Uppföljningen dokumenteras.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Förskolechef Karin Sundell ansvarar för att rutiner följs.
Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret Rutiner för uppföljning
Vid mindre allvarlig kränkning barn-barn: All personal är uppmärksamma på
relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna gör en uppföljning inom en månad, eventuellt tillsammans med chef. Uppföljningen dokumenteras. Vid
allvarligare kränkning barn-barn: All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna tillsammans med chef har ett
uppföljningssamtal med de berörda barnens vårdnadshavare inom en månad.
Uppföljningen dokumenteras. Vid kränkning kollega-barn: Chef ansvarar för
utredning och uppföljning. Utredningen ska innehålla konkreta åtgärder. Chefen kan vända sig till enhetens ledningsteam. Personalavdelningen inom förvaltningen kan vara behjälplig i arbetet. Bedöm om anmälan ska ske till andra instanser
(socialtjänsten, polisen, arbetsmiljöverket m.fl.) Utredningen dokumenteras.
Rutiner för dokumentation
Varje åtgärd och uppföljning dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörda pedagoger och chef.
Ansvarsförhållande
Pedagogerna ansvarar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i likabehandlingsplanen. Chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet.