Kund: Norrköpings kommun Projekt: Skepparen
Projektnummer: 787427
Författare
Claes Becker Datum 26/01/2021
Projekt ID
787427
Tel
072-736 60 60
claes.becker@afry.com
Riskbedömning och åtgärdsutredning på kvarteret Skepparen i Norrköping
ÅF-Infrastructure AB
Rasmus Lindström, Adrian Sokolik, Sara, Söderlund Claes Becker
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 2/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Innehållsförteckning
1 Inledning... 5
1.1 Projektorganisation ... 5
1.2 Bakgrund och syfte ... 5
2 Områdesbeskrivning ... 5
2.1 Lokalisering ... 5
2.2 Detaljplan ... 6
2.3 Hydrologi, geohydrologi och brunnar ... 7
2.4 Geologi ... 9
2.5 MIFO, historik och tidigare undersökningar ... 10
3 Genomförandebeskrivning ... 11
3.1 Jord ... 11
3.2 Grundvatten ... 12
3.3 Porgas ... 12
3.4 Analyser ... 12
4 Representativa halter ... 13
5 Jämförvärden ... 13
5.1 Jord ... 13
5.1.1 Generella riktvärden ... 14
5.1.2 Platsspecifika riktvärden 1 (PSRV1) för öppen mark ... 14
5.1.3 Platsspecifika riktvärden 2 (PSRV2) för bostäder ... 15
5.2 Porgas ... 15
6 Resultat ... 16
6.1 Markprover ... 16
6.2 Grundvatten ... 17
6.3 Porgas ... 18
7 Riskbedömning ... 19
7.1.1 PSRV1 Öppen mark ... 19
7.1.2 PSRV2 - Bostad ... 19
8 Åtgärdsbehov... 20
9 Åtgärdsutredning ... 20
9.1 11.1 Åtgärdsstrategier ... 20
9.1.1 11.1.1 Administrativa åtgärder ... 21
9.1.2 11.1.2 Tekniska skyddsåtgärder ... 21
9.1.3 11.1.3 Långtidsuppföljning eller övervakad naturlig självrening ... 21
9.1.4 11.1.4 Inneslutning ... 21
9.1.5 Massreduktion ... 22
10 Åtgärdsförslag ... 22
11 Diskussion och slutsatser ... 23
12 Referenser ... 25
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 4/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Bilagor
Bilaga 1 – Fältanteckningar porgasmätningar ... 27
Bilaga 2 – Uttagsrapport platsspecifika riktvärden PSRV 1 och PSRV2 ... 29
Bilaga 3 - Komplett sammanställning av analysresultat från mark ... 34
Bilaga 4 – Miljötekniska markundersökning AFRY ... 36 Bilaga 5 - Analysprotokoll
1 Inledning
1.1 Projektorganisation
Administrativa uppgifter för detta uppdrag framgår av nedanstående information.
Beställare: Samhällsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun
Kontakt (beställare): Karl Braune 011-15 20 81
karl.braune@norrkoping.se
Fastigheter: Skepparen 1-5, Saltängen 1:12-1:15 Fastighetsägare: Norrköpings kommun
Miljökonsult: AFRY (ÅF-Infrastructure AB) Kontakt (miljökonsult): Claes Becker
claes.becker@afry.com
1.2 Bakgrund och syfte
AFRY (ÅF-Infrastructure AB) har på uppdrag av Norrköpings kommun tidigare utfört en miljöteknisk markundersökning på parkeringskvarteret Skepparen på fastigheterna Skepparen 1-5 samt Saltängen 1:12-1:15 (Bilaga 1). Syftet med uppdraget var att undersöka förekomst av klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukter i mark, grundvatten och porgas samt förekomst av föroreningar i marken. Undersökningen är tidigare redovisad och bifogas i Bilaga 1 (AFRY, 2020).
Utifrån resultatet av den miljötekniska markundersökningen (AFRY, 2020) bedömdes oacceptabla risker för människors hälsa och miljön för känslig markanvändning föreligga med avseende på flera föroreningar. Förekomsten av PAH-M påvisades i halter
överskridande riktvärdena för KM (känslig markanvändning) och MKM (minde känslig markanvändning); förekomsten av PAH-H påvisades i halter överskridandes riktvärdena för KM, MKM och farligt avfall (FA). Metallerna kadmium, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink fanns i halter överskridandes riktvärdena för KM. Aromater påvisades i halter överskridandes riktvärdena för KM. Gällande klorerade alifater påträffades halter av trikloreten över riktvärdet för KM samt tetrakloreten över riktvärdet för MKM i mark.
Klorerade lösningsmedel påvisades dock låga halter i de porgasmätningar som utfördes.
Området planeras att bebyggas med bostäder med i övrigt mestadels hårdgjorda ytor, vilket bedöms begränsa exponeringen via kontakt och intag av jord. Därför bedömdes de framtida riskerna främst härröra från ångande ämnen som kvicksilver, PAH och klorerade lösningsmedel.
Föreliggande rapport beskriver de kompletterande provtagningar och analyser som genomförts och återanvänder data från den tidigare rapporten (AFRY, 2020) och genomför en riskbedömning och åtgärdsutredning.
2 Områdesbeskrivning
2.1 Lokalisering
Det aktuella undersökningsområdet är en parkeringsyta och är belägen i de centrala delarna av Norrköping. Fastigheterna som berörs innefattar Skepparen 1, Skepparen 2, Skepparen 3, Skepparen 4, Skepparen 5, Saltängen 1:12, Saltängen 1:13, Saltängen 1:14 och Saltängen 1:15 (Lantmäteriet, 2020). Området är avgränsat av Slottsgatan i söder,
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 6/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Orangerigatan i väst, Packhusgatan i öst och Norra promenaden i norr. Se Figur 1 för lokalisering.
Figur 1. Översiktskarta över Norrköping till vänster samt undersökningsområdet till höger. Under- sökningsområdet är markerat med blå figur. © Lantmäteriets medgivande R50086180_200001
2.2 Detaljplan
Enligt detaljplanen för området kommer det att upprättas bostäder, kontor och
centrumverksamhet inom aktuellt undersökningsområde (Figur 2). Minst 30% av området ska vara öppen kvartersmark.
Figur 2. Detaljplan för kommande utformning av undersökningsområdet, kvarteret Skepparen.
Brunmarkerat område anger Domstolsverksamhet, kontor, eller centrum. Gulmarkerat område anger bostäder, kontor med centrumverksamhet. Grå markerat område anger parkering, mobilitetshus, centrum, bostäder teknisk anläggning.
2.3 Hydrologi, geohydrologi och brunnar
Närmaste ytvatten är Motala ström som ligger ca 150 m söder om undersökningsområdet.
Enligt SGU:s brunnsarkiv (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020) finns det i närområdet en energibrunn ca 100 m sydost om området och en vattenbrunn ca 300 m sydost om området. I övrigt finns en brunn med osäker användning på Hamnbron ca 270 m sydost om området. Se Figur 3 för brunnskartan. Vid den tidigare provtagningen påvisades bara grundvatten i två av de positioner där grundvatten skulle provtas. Därmed var det svårt att avgöra vilken grundvattenflödesriktning som råder inom fastigheten.
För att få en indikation på hur grundvattenflödet sker har lerlagrets nivå bestämts i föreliggande rapport. Grundtanken är att grundvatten flödar längs lerans yta i större utsträckning än ned genom lerlagret. I undersökningen (AFRY, 2020) påvisades lera på mellan 1,3 – 2,5 m under markytan. I några fall påvisades sand eller siltig sand ovan leran vilket ej bedömdes vara fyllnadsmaterial. Det är dock lerans nivå som anges här. Nivån för lerlagret har beräknats från inmätta plushöjder (Figur 5). Den djupaste nivån påvisades centralt inom området (20AF05) med en nivå på -0,5. Söder om denna punkt fanns en nivå i samma i samma djupintervall (-0,49; 20AF06). Bedömningen blir därmed att om grundvatten rör sig utefter leran kommer flödesriktningen vara mot centrum och sen vidare i sydlig eller sydostlig riktning dvs mot Motalaström.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 8/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Figur 3. Utdrag ur SGU:s brunnskarta över undersökningsområdet samt närliggande område.
Undersökningsområdet är markerad med blå figur. Grön fyrkant markerar en energibrunn; rosa cirkel markerar en brunn med osäker användning samt osäkert läge; rosa vattendroppe markerar en vattenbrunn med osäkert läge. © SGU
Enligt SGU:s grundvattenmagasinkarta (Figur 4) ingår undersökningsområdet i ett större grundvattenmagasinområde (magasinposition J1) (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020). Det är en jordakvifär och överlagras inte av annat definierat grundvattenmagasin.
Det finns ett tätande lager ovanför magasinet. Det finns inga uppgifter om grundvatten- strömning men det ytliga grundvattnet bedöms strömma i riktning mot närmaste ytvatten, Motala Ström, dvs. söderut. Det djupare grundvattnets strömningsriktning kan vara mer osäkert.
Figur 4. SGU:s grundvattenmagasinkarta inom undersökningsområdet och inom närområdet. Blå färg med vita horisontala streck markerar grundvattenmagasinområde med ett tätande lager ovan magasinet.
Figur 5. Inmätta nivåer på lerlagrets nivå. Vita pilar markerar bedömd flödesriktning utifrån att grundvatten rör sig utefter fallande nivåer för lerlagrets yta.
2.4 Geologi
Enligt SGU:s jordartskarta (1:25 000 – 1:100 000) (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020) är de naturligt avlagrade jordarterna i och i anslutning till undersökningsområdet postglacial finlera samt svämsediment (ler-silt). Se Figur 6 för jordartskartan.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 10/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Figur 6. Utdrag ur SGU:s jordartskarta (1:25 000 - 1:100 000). Gul färg markerar postglacial finlera och rosa färg markerar svämsediment (ler-silt). Blå figur markerar undersökningsområdet.
© SGU
Enligt SGU:s jorddjupskarta (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020) är jorddjupet 30-50 m under markytan i och i närheten av undersökningsområdet. Enligt SGU:s observation var jorddjupet ca 100 m sydost om undersökningsområdet generellt 40 m under markytan med avslut mot berg (Figur 7).
Figur 7. SGU:s jorddjupkarta som visar att jorddjupet i och i närheten av undersökningsområdet 30-50 m under markytan. Blå cirkel markerar jorddjupsobservationer > 20 m under markytan.
Röda stjärnor markerar avslut mot berg och svart stjärna markerar öppet avslut. Blå figur markerar undersökningsområdet. © SGU
2.5 MIFO, historik och tidigare undersökningar
Information om MIFO, fastighetens historik och tidigare undersökningar redovisas i (Bilaga 1).
3 Genomförandebeskrivning
Inom ramen för föreliggande komplettering har prov som tidigare uttagits med hjälp av skruvborr och förvarats kylda hos ALS analyserats med avseende på PAH16. Dessutom har porgasprovtagning genomförts i sex kompletterande provpunkter. Genomförandet av provtagningen har tidigare beskrivits i Bilaga 1.
Totalt har AFRY genomfört provtagning av jord i åtta punkter, grundvatten i två punkter och porgas i nio punkter. Karta med provpunkternas ungefärliga placering redovisas nedan (Figur 8). För karta med koordinater för jord- och grundvattenprovpunkterna, se Bilaga 4 – Miljötekniska markundersökning AFRY.
Figur 8. Flygfoto med provpunkter. Röda prickar är markprovpunkter, gröna prickar är mark- och grundvattenprovpunkter och gula prickar är porgasprovpunkter från inledande provtagning medan orangefärgade kvadrater är porgaspunkter i den kompletterande provtagningen.
3.1 Jord
Jordprover uttogs 2020-07-03 (AFRY, 2020). Prover för analys av alifater, aromater, BTEX, PAH-16 och metaller uttogs som samlingsprov från skruvborr i intervaller om 0,5 m alternativt för enskilda utmärkande jordlager, i åtta punkter. Provtagning genomfördes ned till 0,5 m i naturlig mark alternativt till grundvattennivå. Provtagning av klorerade alifater uttogs som stickprover på torrskorpelera, alternativt översta lerlagret, med hjälp av en TerraCore-provtagare. Proverna analyserades på ALS Scandinavia AB som är ett ackrediterat laboratorium.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 12/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Prover insamlades i kärl avsedda för respektive laboratorieanalys. Jordlagerföljd, lukt- och synintryck noterades i fältprotokoll.
3.2 Grundvatten
Vid tillfället för jordprovtagning påvisades bara grundvatten i två punkter, därmed
installerades enbart två nya grundvattenrör i position 20AF02 och 20AF04 enligt Bilaga 1.
Proverna analyserades på ackrediterat laboratorium, ALS Scandinavia AB.
3.3 Porgas
Porgasmätning genomfördes med hjälp av utrustning tillhandahållen av ackrediterat laboratorium (Eurofins Pegasus lab AB). Spjut slogs ner minst 0,5 meter under marknivå, därefter pumpades luft igenom kolfilter med hjälp av förprogrammerade pumpar.
Provtagning genomfördes parallellt i tre provpunkter. Varje provtagning tog ca 100 minuter.
Proverna skickades till ackrediterat laboratorium (Eurofins Pegasuslab AB).
Vid den kompletterande porgasmätningen användes även slagborrmaskin för att borra genom den hårdgjorda markytan därefter användes samma teknik och laboratorium som ovan.
3.4 Analyser
Jordproverna analyserades i denna komplettering enbart för PAH-16. Tidigare provtagning inkluderade alifater, aromater, BTEX, PAH-16 och metaller (inkl. kvicksilver) samt klorerade alifater (inkl. vinylklorid). Notera att proverna för klorerade alifater togs som stickprov och endast på ett djup per provpunkt, inga lagrade prover finns därför för denna analys.
Grundvattenprover och porgasprover analyserades för klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. vinylklorid; Tabell 1).
Inom ramen för denna komplettering har sex ytterligare porgasmätningar genomförts och 12 PAH-16 analyser. PAH analyser fördelades främst på större markdjup än 1 m (Tabell 1).
Tabell 1. Genomförda analyser. Tabellen ger provtaget medium, namnet på provpaket (ALS/Eurofins), vilka parametrar som ingår i analysen, antal prov som analyserats samt provtagningskärl.
Medium Provpaket Parameter Antal Provtagningskärl/prov Jord MS-1 11 st metaller (inkl.
kvicksilver) 8 Diffusionstät påse för jord
Jord OJ-21a Alifater, aromater,
BTEX och PAH16 8 Diffusionstät påse för jord
Jord OJ-1a PAH16 12 Diffusionstät påse för
jord
Jord OJ-6a Klorerade
lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)
8 Metanolvial med TerraCore-provtagare
Jord TOCB TOC beräknad från
glödförlust 8 Diffusionstät påse för jord
Grundvatten OV-6a Klorerade
lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)
2 2x40 ml brun EPA-vial med NaHSO4
Porgas PLUUX Klorerade
lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)
9 Provtagningsutrustning från Eurofins Pegasuslab
4 Representativa halter
För området används UCLM95-halter som representativ halt. UCLM95-halter tar hänsyn till antalet prov, deras standardavvikelse samt medelhalter och är områdets representativa halt av en förorening som områdets verkliga medelhalt med 95 % sannolikhet understiger. Det är ett konservativt mått på om området skulle kunna utgöra en oacceptabel risk eller inte.
Beroende på val av metod för uträkning av representativ halt ovan kommer ett områdes framräknade medelhalt att variera. Till exempel är UCLM95-halter alltid, när det finns en variation, högre än medelvärdet.
Beroende på val av beräknad representativ halt bör även begreppet ”felklassning” förklaras.
När ett förorenat område ska klassificeras som (a) i behov av åtgärder eller (b) ej i behov av åtgärder, så kan två typer av fel begås:
Typ 1: Ett område som i verkligheten är i behov av åtgärder blir istället klassificerat som att åtgärder ej krävs. Detta kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker.
Typ 2: Ett område som i verkligheten inte kräver åtgärder blir klassificerat som att åtgärder krävs. Något som kan leda till extra åtgärdskostnader.
Dessa felbeslut kan inträffa på grund av att alla undersökningar är förenade med
osäkerheter, bland annat orsakade av det begränsade antalet undersökningspunkter i en utredning.
I miljösammanhang betraktas oftast fel av typ 1 som mer allvarliga än fel av typ 2, eftersom fel av typ 1 kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker som man inte är medveten om. Fel av typ 2 leder däremot till ökade kostnader för åtgärder och att åtgärder görs utan att där finns ett behov.
I denna rapport förs med avseende på hälsorisker en diskussion om skillnader mellan områdenas representativa halt utifrån medel-, och UCLM95-halter. Detta görs för att skillnaderna mellan de olika beräkningarna av representativ halt ger olika möjligheter med olika säkerheter för vilka risker som ett egenskapsområde inducerar.
1. Om UCLM95-halter och medelhalter understiger ett riktvärde bedöms föroreningsnivån inte utgöra någon oacceptabel risk.
2. Om UCLM95-halter överstiger riktvärdet men medelhalten understiger kan föroreningsnivån utgöra en oacceptabel risk. Resultatet indikerar dock på att det finns vissa osäkerheter i dataunderlaget. Ett större dataunderlag skulle till exempel kunna göra att UCLM95-, och medelhalterna närmade sig varandra.
3. I de fall då UCLM95-halter och medelhalter överskrider riktvärdet är det sannolikt att föroreningsnivåer leder till oacceptabla risker.
5 Jämförvärden
5.1 Jord
Ett områdes markanvändning speglar de aktiviteter som antas förekomma inom aktuellt område och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning exponeringen förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av naturresurser (markmiljö, grundvatten, ytvatten) inom området.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 14/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
5.1.1 Generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden anger föroreningshalter i mark under vilka risken för negativa effekter på människor, miljö och naturresurser normalt är acceptabel
(Naturvårdsverket, 2009). I riktvärdesmodellen används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden:
• Känslig Markanvändning (KM) där markkvaliteten inte begränsar val av
markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.
KM gäller generellt för bostadsmark, skolor och förskolor.
• Mindre Känslig Markanvändning (MKM) där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t ex kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning.
Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas.
Inom området planeras bostäder vilket gör att markanvändningen bäst motsvarar känslig markanvändning. Dock skiljer sig markanvändningen från de generella förutsättningarna exempelvis genom reducerad odling eller enbart odling i krukor är förväntad, marken förväntas vara hårdgjord vilket reducerar exponeringen, dricksvatten kommer vara kommunalt samt att källare kan förekomma.
För fastigheten planeras bostäder och verksamheter men ca 30% av fastigheten kommer vara öppen mark. Därför har två platsspecifika riktvärden (PSRV) tagits fram. PSRV har tagits fram för de ämnen där representativa halter överskridit riktvärdet för KM.
5.1.2 Platsspecifika riktvärden 1 (PSRV1) för öppen mark
Dessa riktvärden är justerade enligt följande. Exponeringstider är justerade till 60 d/år under förutsättning att marken kommer anläggas med ca 0,5 m anläggningsmassor samt att ytan blir hårdgjord, 0% inomhusvistelse, inget dricksvattenintag från fastigheten samt bara 1% av växtintaget från området, markmiljö skyddas enligt MKM (Bilaga 2 för
uttagsrapport). De sammanvägda riktvärdena styrs för skydd av grundvatten eller skydd av markmiljö (Tabell 2).
Tabell 2. Översikt över PSRV1 för öppen mark. Tabellen ger ämne, riktvärde för skydd av människors hälsa, sammanvägt riktvärde, enhet samt skyddsobjekt som styr riktvärdet.
Ämne Hälsa PSRV1 öppen mark Enhet Styrande för riktvärde
Kadmium 11 7,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Koppar 20 000 200 mg/kg Skydd av markmiljö
Kvicksilver 5,8 2,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Bly 410 120 mg/kg Skydd av grundvatten
Zink 26 000 500 mg/kg Skydd av markmiljö
Aromat >C10-C16 1400 15 mg/kg Skydd av markmiljö Aromat >C16-C35 1400 10 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-M 150 15 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-H 7,2 5,0 mg/kg Skydd av grundvatten
1,2-dikloretan 29 0,018 mg/kg Skydd av grundvatten
Trikloreten 16 0,18 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 400 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
5.1.3 Platsspecifika riktvärden 2 (PSRV2) för bostäder
Exponeringstider har reducerats till 60 d/år för samtliga exponeringsvägar utom inandning ånga som kvarstår med 365 d/år, 100% inomhusvistelse, inget dricksvattenintag från fastigheten, 0 % av växterna kommer från området, markmiljö skyddas enligt MKM (Bilaga 2 för uttagsrapport).
De sammanvägda riktvärdena styrs till stor del av skydd för markmiljö eller skydd för grundvatten. För kvicksilver och PAH-M styrs riktvärdena för skydd av inandning av ånga (Tabell 3).
Skillnaden mellan de två framtagna sammanvägda PSRV är endast för kvicksilver och PAH- M som båda styrs av inandning ånga och påverkas av andelen inomhusvistelse (Tabell 2 och Tabell 3). Observera dock att skyddsnivåer för hälsa varierar för flera ämnen men detta påverkar inte det sammanvägda riktvärdena för mer än de flyktiga ämnena.
Tabell 3. Översikt över PSRV2 för bostad. Tabellen ger ämne, riktvärde för skydd av människors hälsa, sammanvägt riktvärde, enhet samt skyddsobjekt som styr riktvärdet.
Ämne Hälsa PSRV-bostad Enhet Styrande för riktvärde
Kadmium 47 7,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Koppar 84 000 200 mg/kg Skydd av markmiljö
Kvicksilver 0,44 0,40 mg/kg Inandning av ånga
Bly 480 120 mg/kg Skydd av grundvatten
Zink 11 0000 500 mg/kg Skydd av markmiljö
Aromat >C10-C16 2 200 15 mg/kg Skydd av markmiljö Aromat >C16-C35 2 400 10 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-M 3,8 4,0 mg/kg Inandning av ånga
PAH-H 13 5,0 mg/kg Skydd av grundvatten
1,2-dikloretan 0,85 0,018 mg/kg Skydd av grundvatten
Trikloreten 2,4 0,18 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 7 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
5.2 Porgas
I tidigare rapport användes Naturvårdsverkets (2016) bedömningsgrunder för inomhusluft (RfC eller RISK-inhalation) med en spädning på 10 ggr vilket motiverades med att endast låga halter av klorerade lösningsmedel påvisades i markluften. Naturvårdsverket använder dock vanligen en större spädning (vanligen 1 000 till 10 000 ggr) när ämnen går från porgas till inomhusluft (Naturvårdsverket, 2009). För att bedöma riskerna med klorerade lösningsmedel i porgas används här andra bedömningsgrunder enligt resonemanget nedan.
Då det inte finns framtagna riktvärden för porgas i Sverige har beräkningar utgått från envägskoncentrationer för inandning av ånga från Naturvårdsverkets beräkningsverktyg (Naturvårdsverket, 2009; Naturvårdsverket, 2016). Utifrån Naturvårdsverkets antaganden anger dessa envägskoncentrationer gränsen för när en halt i jord övergår från att vara acceptabel eller ej (Naturvårdsverket, 2016). Dvs nivån indikerar en nivå över vilken halten skulle kunna innebära risker med inandning av ånga (Tabell 4).
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 16/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Tabell 4. Utdrag av Naturvårdsverkets envägskoncentrationer från riktvärdesmodellen under KM (Naturvårdsverket, 2016). För beräkningar har koncentrationer för inandning ånga använts (rödmarkerad).
Naturvårdsverkets beräkningsark har en annan flik som benämns ”halter” där verkliga halter i jord kan anges och utifrån dessa halter beräknas den förväntade fördelningen av ämnen mellan olika medier (Naturvårdsverket, 2016). Bland dessa medier anges exempelvis förväntade halter i porluft och inomhusluft (Tabell 5). I denna tabell går det också att utläsa skillnaden i spädning mellan porluft och inomhusluft. Istället för att använda verkliga halter i jord används här de acceptabla envägskoncentrationer för inandning ånga (Tabell 4 och Tabell 5). Resultatet indikerar därmed den nivå där porgashalter övergår från att vara acceptabla halter till oacceptabla (Tabell 5). De
framräknade halterna ges i enheten mg/m3 medan analyssvar har rapporterats i µg/m3. För att omvandla mg/m3 till µg/m3 har de multiplicerats med 1000.
Tabell 5. Översikt av fördelningen av ämnen utifrån att envägskoncentrationen för inandning ånga från (rödmarkerad kolumn till vänster). Den rödmarkerade kolumnen till höger indikerar de förväntade (tillika gränsen mellan acceptabel och oacceptabel halt) koncentration i porgas.
6 Resultat
6.1 Markprover
Representativa halter (UCLM95-halter) med avseende på kadmium, koppar, kvicksilver, bly, zink, aromater >C10-C16, Aromater >C16-C35, PAH-M, PAH-H, 1,2-dikloretan, trikloreten samt tetrakloretan överskred samtliga riktvärdet för KM. För 1,2-dikloretan var dock samtliga halter under analysmetodens rapporteringsgräns och bedöms därmed inte utgöra en oacceptabel risk (Tabell 6). Medelhalter med avseende på kvicksilver, bly, PAH-M samt PAH-H överskred riktvärdet för KM (Tabell 6).
Tabell 6. Sammanställning av samtliga analysresultat för markprover av ett urval av ämnen som analyserats på fastigheten Skepparen. Samtliga ämnen med medel eller UCLM95-halter över KM redovisas. Tabellen visar ämne, enhet, nivå för mindre än ringa risk, riktvärde för KM och MKM, max-, medelhalt standardavvikelse, antal analyser, samt UCLM95-halten.
Ämne Enhet MRR KM MKM Max Medel Std.av Antal UCLM95
Torrsubstans % 95,3 79,16 11,33 27 88,67
Totalt organiskt kol (TOC) % torrvikt 4,24 2,174 1,302 8 4,18
As mg/kg TS 10 10 25 8,07 4,681 1,991 8 7,749
Ba mg/kg TS 200 300 164 108,3 39,82 8 169,7
Cd mg/kg TS 0,2 0,8 12 1,21 0,431 0,354 8 0,976
Co mg/kg TS 15 35 9,86 6,421 1,942 8 9,414
Cr mg/kg TS 40 80 150 31,2 22,66 5,788 8 31,58
Cu mg/kg TS 40 80 200 109 48,1 30,51 8 95,12
Hg mg/kg TS 0,1 0,25 2,5 0,954 0,421 0,249 7 0,832
Ni*4 mg/kg TS 35 40 120 42,2 18,42 10,89 8 35,19
Pb mg/kg TS 20 50 400 202 91,64 65,83 8 193,1
V mg/kg TS 100 200 38 28,25 7,434 8 39,71
Zn mg/kg TS 120 250 500 408 177,4 113,9 8 353
Aromater >C8-C10 mg/kg TS 10 50 0,5 0,438 0,177 8 0,71
Aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 5 1,875 1,527 8 4,228
Aromater >C16-C35 mg/kg TS 10 30 12,5 4,813 4,264 8 11,38
Summa PAH L mg/kg TS 0,6 3 15 1,74 0,511 0,521 20 1,019
Summa PAH M mg/kg TS 2 3,5 20 48,1 11,76 13,14 20 24,57
Summa PAH H mg/kg TS 0,5 1 10 60,7 14,84 16,36 20 30,79
diklormetan mg/kg TS 0,08 0,25 0,04 0,04 0 8 0,04
1,1-dikloretan mg/kg TS 0,02 0,06 0,023 0,007 0,006 8 0,017
1,2-dikloretan* mg/kg TS 0,02 6 0,025’ 0,025* 4E-18 8 0,025*
tetraklormetan mg/kg TS 0,08 0,35 0,005 0,005 0 8 0,005
1,1,1-trikloretan mg/kg TS 5 30 0,005 0,005 0 8 0,005
trikloreten mg/kg TS 0,2 0,6 0,239 0,057 0,095 8 0,203
tetrakloreten mg/kg TS 0,4 1,2 1,77 0,232 0,622 8 1,19
Bensen*5 mg/kg TS 0,012 0,04 0,005 0,005 0 8 0,005
Etylbensen mg/kg TS 10 50 0,025 0,025 4E-18 8 0,025
Summa, xylener mg/kg TS 10 50 0,002 0,002 0 8 0,002
Toluen mg/kg TS 10 40 0,025 0,025 4E-18 8 0,025
*För 1,2 dikloretan påvisades samtliga halter under analysmetodens rapporteringsgräns.
6.2 Grundvatten
Grundvatten har ej analyserats i den kompletterande undersökningen. SGU:s
bedömningsgrunder (2013) omfattar tre av de organiska ämnena som analyserats (1,2- dikloretan, kloroform och summan av trikloreten + tetrakloreten). För övriga ämnen har jämförelse gjorts med holländska riktvärden (VROM 2000). Inga uppmätta halter överstiger klass 5 enligt SGU:s bedömningsgrund mellan 1 och 5. Summan av halterna trikloreten och tetrakloreten från 20AF02 ligger inom klass 3 vilket motsvarar bakgrundshalten från ett måttligt påverkat område. Övriga halter understiger klass 3. Se Tabell 7 för
sammanställning av erhållna resultat.
Samtliga ämnen utom vinylklorid understiger det holländska riktvärdet för kraftig påverkan;
halten vinylklorid från 20AF02 överstiger däremot riktvärdet trefaldigt. Summahalten av cis- och trans-1,2-dikloreten ligger på en halt som motsvarar halva riktvärdet för kraftig påverkan (VROM 2000).
Tabell 7. Uppmätta halter av klororganiska ämnen i grundvattenprover jämfört med SGU (2013 bedömningsgrunder och holländska (VROM 2000) riktvärden). Alla halter anges i µg/L.
Ämne Grundvattenrör
Klassindelning enligt bedömningsgrunder (SGU)
Riktvärden från Holland (VROM 2000)
20AF02 20AF04
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 4
Klass 5
Ingen påverkan
Kraftig påverkan
diklormetan <2,0 <2,0 0,01 1000
1,1-dikloretan <1,0 1 7 900
0,02- 0,1-
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 18/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
trans-1,2-
dikloreten <1,0 <1,0
cis-1,2-
dikloreten 9,9 <1,0
1,2-dikloreten
(cis-trans) 9,9 - 0,01 20
1,2-
diklorpropan <1,0 <1,0 0,8 80
kloroform <0,30 <0,30 <1 1-20 20-50 50-
100 ≥100
tetraklormetan <0,20 <0,20 0,01 10
1,1,1-trikloretan <0,20 <0,20 0,01 300
1,1,2-trikloretan <0,50 <0,50 0,01 130
trikloreten 1,3 <0,10 24 500
tetrakloreten 0,32 <0,20 0,01 40
trikloreten +
tetrakloreten 1,62 - <0,1 0,1-1 1-2 2-10 ≥10
vinylklorid 16 <1,0 0,01 5
1,1-dikloreten <0,10 <0,10 0,01 10
Se Bilaga 3 för komplett sammanställning av analysresultat avseende grundvatten. Se Fel!
Hittar inte referenskälla. för laboratoriets analysprotokoll.
6.3 Porgas
Resultat från porgasanalyserna påvisar att samtliga halter underskred framtagna bedömningsgrunder för porgas (Tabell 8). Ämnena med de högsta uppmätta halterna är trikloreten och tetrakloreten i provpunkt SP2 (Tabell 8).
Se Fel! Hittar inte referenskälla. för laboratoriets analysprotokoll.
Tabell 8. Komplett sammanställning av analysresultat för klorerade lösningsmedel i porgas med framtagna riktvärden.
Ämne Enhet Porgas
KM SP1 SP2 SP3 SP4 SP5 SP6 20AF01P 20AF02P 20AF03P
Kloretan µg/m³ <3 <3 <3 <3 <2 <2 <3 <3 <3
Vinylklorid µg/m³ <0,4 5,4 0,62 <0,4 <0,3 <0,3 <0,4 <0,4 <0,4
1,1-Dikloretan µg/m³ 74 3 220 <0,4 <0,3 <0,3 10 <0,4 14
1,1-Dikloreten µg/m³ <0,4 26 0,71 <0,4 <0,3 <0,3 <0,4 <0,4 <0,4 1,2-Dikloretan µg/m³ 31 000 <0,09 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,2 <0,09 <0,09 <0,1 cis-1,2-
Dikloreten µg/m³ 550 3700 <0,4 <0,4 <0,3 <0,3 <4 <0,4 <0,9 trans-1,2-
Dikloreten µg/m³ 170 1100 <0,4 <0,4 <0,3 <0,3 27 <0,4 2,3
Kloroform µg/m³ 750 000 41 37 29 <1 <0,7 0,91 6,4 1,5 2,5
1,1,1-Trichloro-
etan µg/m³ 1,1 1,1 500 <1 <0,7 3,3 <0,9 <0,9 14
Trikloretylen µg/m³ 260 000 3 600 49 000 310 <1 <0,7 <0,8 93 <0,9 27
Tetraklormetan µg/m³ 37 000 <0,9 1,4 77 <1 <0,7 <0,8 <0,9 <0,9 <1
Tetrakloreten µg/m³ 1 200 000 980 65 000 55 <1 <0,7 <0,8 540 35 420
7 Riskbedömning
7.1.1 PSRV1 Öppen mark
Representativa halter (UCLM95) överskred framtagna PSRV för öppen mark med avseende på bly, aromater >C16-C35, PAH-M, PAH-H, trikloreten samt tetrakloreten (Tabell 9).
Medelhalter överskred riktvärdet med avseende på PAH-H. Detta innebär att påvisade representativa halter kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller miljö vid markanvändningen öppen mark (Tabell 9).
För samtliga ämnen som överskred riktvärdet PSRV1 för öppen mark överskreds
skyddsnivån skydd av grundvatten (Tabell 9). Med avseende på PAH-H överskred halterna skyddsnivån för hälsa, markmiljö och grundvatten.
Tabell 9. Jämförelse av framtagna PSRV1 – för öppen mark med medelhalt och UCLM95-halter.
Kolumnerna för hälsa, markmiljö och skydd GV visar skyddsnivåer för dessa skyddsobjekt i syfte att se kunna identifiera på vilket sätt oacceptabel risk föreligger. För medelhalt och UCLM95 indikerar grön färg att PSRV1 överskreds. För hälsa, markmiljö och skydd GV indikerar grön färg vilket skyddsobjekt som ej erhåller fullgott skydd.
Ämne Enhet Medel-
halt
UCLM95-
halt PSRV1 Hälsa Mark- miljö
Skydd GV
Cd mg/kg TS 0,431 0,976 7,0 11 12 7,2
Cu mg/kg TS 48,1 95,12 200 20 000 200 430
Hg mg/kg TS 0,421 0,832 2,0 5,8 10 2,2
Pb mg/kg TS 91,64 193,1 120 410 400 130
Zn mg/kg TS 177,4 353 500 26 000 500 870
Aromater >C10-C16 mg/kg TS 1,875 4,2 15 1 400 15 16 Aromater >C16-C35 mg/kg TS 4,813 11,38 10 1 400 40 9,7
Summa PAH M mg/kg TS 11,76 24,57 15 150 40 16
Summa PAH H mg/kg TS 14,84 30,79 5,0 7,2 10 5,3
trikloreten mg/kg TS 0,057 0,203 0,18 16 10 0,18 tetrakloreten mg/kg TS 0,232 1,19 0,40 400 10 0,4
Utifrån kompletterande analyser av klorerade lösningsmedel i porgas bedöms dessa ämnen ej innebära oacceptabla risker för människors hälsa via exponeringsvägen inandning ånga (Tabell 8).
7.1.2 PSRV2 - Bostad
Representativa halter (UCLM95) överskred framtagna PSRV2 för bostad med avseende på bly, aromater >C16-C35, PAH-M, PAH-H, trikloreten samt tetrakloreten (Tabell 10).
Medelhalter överskred riktvärdet med avseende på PAH-H. Detta innebär att påvisade representativa halter kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller miljö för bostad.
För de flesta ämnen som överskred riktvärdet PSRV2 för bostad överskreds skyddsnivån skydd av grundvatten (Tabell 10). Med avseende på kvicksilver, PAH-M och PAH-H
överskred halterna skyddsnivån för hälsa. För PAH-H överskred halterna även skyddsnivån för markmiljö (Tabell 10).
Tabell 10. Jämförelse av framtagna PSRV1 – för bostad med medelhalt och UCLM95-halter.
Kolumnerna för hälsa, markmiljö och skydd GV visar skyddsnivåer för dessa skyddsobjekt i syfte att se kunna identifiera på vilket sätt skyddsobjekten ej skyddas. För medelhalt och UCLM95
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 20/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
indikerar ljusblå färg att PSRV1 överskreds. För hälsa, markmiljö och skydd GV indikerar ljusblå färg vilket skyddsobjekt som ej erhåller fullgott skydd.
Ämne Enhet Medel-
halt
UCLM95-
halt PSRV1 Hälsa Markmiljö Skydd GV
Cd mg/kg TS 0,431 0,976 7,0 47 12 7,2
Cu mg/kg TS 48,1 95,12 200 84 000 200 430
Hg mg/kg TS 0,421 0,832 0,4 0,44 10 2,2
Pb mg/kg TS 91,64 193,1 120 480 400 130
Zn mg/kg TS 177,4 353 500 110 000 500 870
Aromater >C10-C16 mg/kg TS 1,875 4,2 15 2 200 15 16 Aromater >C16-C35 mg/kg TS 4,813 11,38 10 2 400 40 9,7
Summa PAH M mg/kg TS 11,76 24,57 4,0 3,8 40 16
Summa PAH H mg/kg TS 14,84 30,79 5,0 13 10 5,3
trikloreten mg/kg TS 0,057 0,203 0,18 2,4 10 0,18
tetrakloreten mg/kg TS 0,232 1,19 0,40 7 10 0,4
Utifrån kompletterande analyser av klorerade lösningsmedel i porgas bedöms dessa ämnen ej förorsaka oacceptabla risker via exponeringsvägen inandning ånga (Tabell 8).
8 Åtgärdsbehov
Markmiljö och spridning – I syfte att balansera riskerna för typ 1 och typ 2 fel enligt kapitel 4 ovan skulle medelhalter kunna användas som representativ halt för att värdera risker för markmiljö och skydd av grundvatten. Detta innebär att risken för att dessa skyddsobjekt inte uppnår fullgott skydd balanseras med risken för att översanera området med tillhörande ökade kostnader.
Utifrån dessa antaganden överskred enbart medelhalterna för PAH-H PSRV1 för öppen mark samt PSRV2 – bostad. Det vill säga PAH-H kan utgöra en oacceptabel risk för skydd av grundvatten och markmiljö.
Hälsa – För hälsa rekommenderas att UCLM95-halter används som representativ halt enligt kapitel 4 ovan.
För PSRV1 – öppen mark överskred halterna av PAH-H riktvärdet sex gånger vilket innebär att öppen mark kan innebära oacceptabla hälsorisker för människor.
För PSRV2 – bostad överskred halterna av kvicksilver, PAH-M och PAH-H riktvärdena vilket innebära att markanvändningen kan innebära oacceptabla risker för människors hälsa.
Sammantaget bedöms ett åtgärdsbehov föreligga för båda markanvändningarna.
9 Åtgärdsutredning
I en åtgärdsutredning identifieras tänkbara åtgärdsalternativ för det förorenade området.
9.1 11.1 Åtgärdsstrategier
Vid efterbehandling av förorenad mark kan olika metoder väljas för att minska risken för exponering och spridning av föroreningar. De åtgärder som kan vara aktuella för riskreduktion av ett förorenat område är:
• Ingen åtgärd
• Administrativa skyddsåtgärder
• Tekniska skyddsåtgärder
• Långtidsuppföljning
• Övervakad naturlig reduktion
• Inneslutning (ex. övertäckning, inneslutning, stabilisering)
• Massreduktion (ex. konventionell jordtvätt, jordtvätt med tillsatser, biologisk behandling, termisk avdrivning, geooxidation, deponering, förbränning, landfill mining)
Nedan görs en översiktlig genomgång där möjliga strategier.
9.1.1 11.1.1 Administrativa åtgärder
Administrativa åtgärder, så som information och instängsling bedöms minska de akuta riskerna och ett förslag på hur detta kan göras på kort sikt kommer tas fram.
Administrativa åtgärder bedöms inte innebära någon egentlig riskreduktion på lång sikt. Exploatering genomförs inte.
9.1.2 11.1.2 Tekniska skyddsåtgärder
Tekniska skyddsåtgärder, så som en tät grund och ökad ventilation i byggnader, bedöms inte tillämpbart då dels andra risker än inandning av ångor har identifierats samt att ventilation vanligtvis behöver ökas i stor omfattning.
9.1.3 11.1.3 Långtidsuppföljning eller övervakad naturlig självrening
Långtidsuppföljning eller övervakad naturlig självrening bedöms inte tillämpligt då exploatering planeras i närtid.9.1.4 11.1.4 Inneslutning
Inneslutning är – tex övertäckning, stabilisering eller solidifiering. Inneslutning anses vara ett bra alternativ utgående från att det reducerar exponeringen och därmed minskar riskerna. Detta innebär att behovet av att transportera bort jordmassor från platsen och därmed negativ klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp, minskas, vidare minskas behov av deponiutrymme samt återfyllnadsmassor. Inneslutning bedöms kunna vara ett möjligt åtgärdsalternativ.
Stabilisering/solidifiering tillämpas i första hand för efterbehandling av jordar, sediment och avfall som förorenats av metaller och andra oorganiska föroreningsämnen men även för PCB, PAH och halogenerade pesticider. Metoden tillämpas i första hand på källzoner (området med höga föroreningshalter), för att reducera eller stoppa en pågående föroreningsspridning. Solidifiering/stabilisering syftar till att minska föroreningarnas rörlighet.
Vid stabilisering kan ett eller flera additiv som reagerar med de föroreningsämnen som finns i jorden eller avfallet tillföras. Vid de kemiska reaktioner som inträffar omvandlas de
ingående föroreningsämnena till mindre spridningsbenägna former/ämnen.
Solidifiering innebär att föroreningen inkapslas i material med låg permeabilitet, t.ex.
betong, bentonit eller andra barriärmaterial. I regel påverkas inte föroreningens kemiska
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 22/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
form eller sammansättning. Inkapslingen av föroreningen motverkar spridningen av föroreningar från det förorenade materialet.
Ler- och siltjordar, liksom jordar med hög halt organiskt material, är generellt mindre lämpade för solidifiering/stabilisering än sandjordar. Förekomst av avfallsrester och
skrotfragment kan försvåra inblandningen av additiv. Det är därför viktigt att föroreningens kemiska sammansättning, kornstorlekssammansättning, organiska halt, vattenkvot och eventuellt avfallsinnehåll samt utbredning i yt- och djupled är noggrant kartlagd.
Övertäckning är en enklare form av solidifiering. Metoden innebär att jordföroreningen helt eller delvis täcks med massor.
9.1.5 Massreduktion
Massreduktion inbegriper reduktion av föroreningsmängden genom antingen in situ- behandling (vilket innebär behandling på plats utan föregående uppgrävning) eller fysisk massreduktion med efterföljande ex situ-behandling (vilket innebär behandling eller deponering efter uppgrävning), tills det att åtgärdsmålen uppnås.
Deponering
Schaktade massor bedöms kunna tas om hand på en mottagningsanläggning och kan deponeras.
Förbränning
Schaktade massor som på grund av för hög organisk halt ej kan deponeras kan i vissa fall förbrännas. Förbränning är dock dyrt och skrot mm förbränns inte.
Sorteringsmetoder
Sorteringsmetoder syftar generellt till att separera finkorniga jordmassor från mer grovkorniga jordmassor. Föroreningarna koncentreras i den finkorniga fraktionen och kan omhändertas på deponi. De utsorterade grövre fraktionerna kan återanvändas till fyllning, eller hanteras i enlighet med lägre föroreningsgrad.
10 Åtgärdsförslag
Med utgångspunkt från riskbedömningen och genomgången av möjliga
åtgärdsalternativ har följande åtgärdsförslag valts ut för en närmre genomgång i en åtgärdsutredning.
0 - Nollalternativ
A – Bortschaktning av massor inom hela området ner till åtgärdsmål B – Inneslutning genom övertäckning
Tabell 11- Värdering av delmoment för tre åtgärdsförslag. Förslagen är värderade på en skala 1 – 5 där ett högre värde är mer positivt ex lägre kostnad, mindre transporter eller större
måluppfyllnad.
Värdering Nollalternativ Bortschaktning Inneslutning/övertäckning Metod
(Välkänd 5 – okänd 0)
5 – känd metod 5 – känd metod 5 – känd metod
Måluppfyllelse 1 – ingen
måluppfyllelse 5 – all förorening
avlägsnas 2 – förorening lämnas men exponeringen reduceras
Riskreduktion
spridning 1 – ingen
måluppfyllelse 5 – all förorening
avlägsnas 2 – förorening lämnas men spridning kvarstår Riskreduktion
markmiljö 1 – ingen
måluppfyllelse 5 – all förorening
avlägsnas 3 – hög riskreduktion i ytlig jord medan föroreningen lämnas Riskreduktion hälsa 1 – ingen
måluppfyllelse 5 – all förorening
avlägsnas 3 – exponeringen reduceras Transporter (lite 5p
-, mycket 1p) 5 – inga
transporter 1 – Mycket
transporter 3 – måttligt med transporter Teknisk
genomförbarhet
5 - genomförbart 5 - genomförbart 3 – inneslutningens täthet över tid är svår att garantera
Resursutnyttjande 5 – inga nya
massor 2 - 2-3 m nya
massor kan behövas
4 - en mängd massor kommer tillföras
Kostnad 5 – marken
exploateras ej 1 – höga
kostnader 3 – medelhöga kostnader
Summa 29 34 28
Sammantaget fick alternativ A Bortschaktning högst summa poäng vilket indikerar att det kan vara den mest fördelaktiga tekniken för att reducera riskerna.
11 Diskussion och slutsatser
Analysresultatet för markproverna påvisade förekomsten av föroreningar över hela ytan samt hela djupet av fyllnadsmassorna (1,3 – 2,5 m under markytan).
Utifrån riskbedömningen bedöms ett åtgärdsbehov föreligga dels utifrån att oacceptabla risker för spridning och markmiljö där medelhalter överskred PSRV1 för öppen mark samt PSRV2 – bostad med avseende på PAH-H. Det vill säga PAH-H kan utgöra en oacceptabel risk för skydd av grundvatten och markmiljö.
Med avseende på människors hälsa överskred halterna PSRV1 med avseende på PAH-H sex gånger vilket innebär att öppen mark kan föranleda oacceptabla hälsorisker för människor.
För PSRV2 – bostad överskred halterna av kvicksilver, PAH-M och PAH-H riktvärdena vilket innebära att markanvändningen kan förorsaka oacceptabla risker för människors hälsa.
Resultat från porgasanalyserna påvisar att samtliga halter underskred framtagna riktvärden. Värt att notera är att halterna med avseende på trikloreten tetrakloreten överskred riktvärden för mark i två punkter men att de uppmätta halterna i porgas ej överskred framtagna riktvärden. Området är således till viss del påverkat av klorerade alifater (mark) 7och även grundvatten men att uppmätta halter i porgas inte bedöms generera oacceptabla risker.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 24/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Vid framtagande av riskbedömningen var det osäkert i vilken omfattning källare kommer anläggas. Om källare anläggs kommer de förorenade massorna behöva grävas ur vilket då bedöms reducera riskerna.
Då påvisade föroreningar till viss del är ångande (PAH-M och Hg) och därmed skulle kunna tränga in i byggnader bedöms den mest fördelaktiga åtgärden vara en schaktsanering där massor grävs ur och tas om hand. Denna åtgärd bedöms nödvändig för massor
underliggande framtida bostäder. För öppen mark skulle eventuellt massor kunna
övertäckas med acceptabla risker som följd. Då är det dock nödvändigt att säkerställa att eventuella ångor inte leds in i byggnader exempelvis via ledningsgravar.
.
12 Referenser
AFRY, 2020. 787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping, u.o.: u.n.
Arbetsmiljöverket, 2018. Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Avfall Sverige, 2019. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor (Rapport 2019:01), u.o.: Avfall Sverige.
Lantmäteriet, 2020. Kartsök och ortnamn. [Online]
Available at: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/#
[Använd 16 juni 2020].
Länsstyrelsen, 2020. Östgötakartan. [Online]
Available at: https://ext-
geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=57213faf51ad4e918140e23a11a47dc0 [Använd 16 juni 2020].
Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av förorenade områden:
Bedömningsgrunder för miljökvalitet: Vägledning för insamling av underlagsdata (Rapport 4918), Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark: Modellbeskrivning och vägledning (Rapport 5976), Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2010. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten: Handbok (Handbok 2010:1), Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2016. Beräkningsverktyg för förorenade områden. [Online]
Available at: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-
miljoarbetet/Vagledningar/Fororenade-omraden/Riktvarden-for-fororenad- mark/Berakningsverktyg-och-nya-riktvarden/
Naturvårdsverket, 2020. Branschlistan (2020). [Online]
Available at: https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-
miljoarbetet/vagledning/fororenade-omraden/branschlistan-fororenade-omraden-2020.pdf [Använd 18 juni 2020].
NIRAS AB & Structor Miljöanalys AB, 2008. Översiktlig miljöteknisk markundersökning av kvarteren Spinnhuset och Skepparen i Norrköping, u.o.: u.n.
Norrköpings kommun, 2020. Norrköpingskartan. [Online]
Available at: https://kartor.norrkoping.se/spatialmap?
[Använd 17 juni 2020].
Ramboll Sverige AB, 2018. PM Miljöteknisk markundersökning avseende klorerade kolväten i porgas, u.o.: Ramboll Sverige AB.
Svenska Geotekniska Föreningen, 2013. Fälthandbok: Undersökningar av förorenade områden (Rapport 2:2013), u.o.: u.n.
Sveriges Geologiska Undersökning, 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten (Rapport 2013:01), Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 26/36
Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 26/01/2021
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Sveriges Geologiska Undersökning, 2020. Kartvisare. [Online]
Available at: https://apps.sgu.se/kartvisare/
[Använd 16 juni 2020].
VROM, 2000. Streefwaarden en interventiewaarden bodemsanering.. Staatscourant, Issue 39.
Bilaga 1 – Fältanteckningar porgasmätningar
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 28/36
AFRY (ÅF- Infrastructure AB) Frösundaleden 2A
SE-169 70 Solna Sweden
Telefon 010 505 00 00 Registrerat kontor i Solna Org. id: 556185-2103 VAT: SE5561852103
afry.com
Provtagningsprotokoll, porgas
Projektnamn: Skepparen Datum: 2020-11-13
Uppdragsnr: 787427 Plats: Skepparen, Norrköping
Uppdragsledare: Claes Becker Provtagare: Rasmus Lindström & Adrian Sokolik
Provtagning på kolrör för laboratorieanalys
Instrument (QRAE II):
Provpunkt
Intervall (m u.
my.) Gas flöde (l/hr) O2
(%) Tid/ min
Kommentarer
SP1 0,5 Enligt
labbanvisning 16,5 105,0
SP2 0,5 Enligt
labbanvisning 11,9 106,0
SP3 0,5 Enligt
labbanvisning 8,8 107,0
SP4 0,5 Enligt
labbanvisning 19,1 100,0
SP5 0,35 Enligt
labbanvisning 19,0 124,0 Fick ej ner spjutet djupare
SP6 0,5 Enligt
labbanvisning 11,6 122,0
Bilaga 2 – Uttagsrapport platsspecifika
riktvärden PSRV 1 och PSRV2
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i Norrköping 210126.docx Sida 30/36
AFRY (ÅF- Infrastructure AB) Frösundaleden 2A
SE-169 70 Solna Sweden
Telefon 010 505 00 00 Registrerat kontor i Solna Org. id: 556185-2103 VAT: SE5561852103
afry.com
Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1
Eget scenario: PSRV1 - öppen mark
Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets
generella riktvärden för förorenad mark.
Beräknade riktvärden
Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig)
1,2-dikloretan 0,018 mg/kg Skydd av grundvatten
Triklormetan 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
1,1,1-trikloretan 30 mg/kg Skydd av markmiljö
Koltetraklorid 0,10 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
Triklormetan 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
Trikloreten 0,18 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
Kadmium 7,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Koppar 200 mg/kg Skydd av markmiljö
Kvicksilver 2,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Bly 120 mg/kg Skydd av grundvatten
Zink 500 mg/kg Skydd av markmiljö
Aromat >C10-C16 15 mg/kg Skydd av markmiljö
Aromat >C16-C35 10 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-M 15 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-H 5,0 mg/kg Skydd av grundvatten
1,2-dikloretan 0,018 mg/kg Skydd av grundvatten
Trikloreten 0,18 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
Dioxin (TCDD-ekv) 0,000060 mg/kg Skydd av grundvatten
Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv)
PSRV1 - öppen mark KM
Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Kommentar saknas!
Exp.tid barn - intag av jord 60 365 dag/år Kommentar saknas!
Exp.tid vuxna - intag av jord 60 365 dag/år Kommentar saknas!
Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Kommentar saknas!
Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Kommentar saknas!
Exp.tid barn - inandning av damm 60 365 dag/år Kommentar saknas!
Exp.tid vuxna - inandning av damm 60 365 dag/år Kommentar saknas!
Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Kommentar saknas!
Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0 1 - Kommentar saknas!
Andel växter från odling på plats 0,01 0,1 - Kommentar saknas!
Skydd av markmiljö MKM-värde KM-värde Kommentar saknas!
Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv)
Inga avvikelser i modellparametrar. - -