från Skolverket 2007:80
ningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64
Utbildningsinspektion i Hammarö kommun
Bes lut
Kommunrapport S kolrapporter
Innehåll
Beslut
Kommunrapport Skolrapporter
Götetorps skola
Hallersruds skola
Hammarlundens skola, F–6, 7–9 Lillängsskolan
Mörmoskolan, F–6, 7–9
Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9
663 21 Skoghall
1 (3) Dnr 53-2006:1617
Genomförd utbildningsinspektion i Hammarö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Hammarö kommun av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen och obligatoriska skolan. Besök gjordes i kom- munens skolor och andra verksamheter under perioden den 4 oktober 2006 t.o.m.
den 24 januari 2007.
Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.
Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomfö- rande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en hel- täckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergri- pande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.
Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde i kommunen.
Detta beslut redovisar en brist på kommunnivå och brister på skolnivå som kom- munen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).
I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.
Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 8 augusti 2007 skall Hammarö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot bristen på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verk- samheter som berörs.
Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.
Beslut
2007-05-08 2 (3) Dnr 53-2006:1617
Skolverkets beslut med anledning av inspektionen
Eleverna i Hammarö kommuns grundskolor har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. Tillgång till engagerad, välutbildad och erfaren personal i grund- skolan och i förskolan samt specialpedagogisk kompetens i såväl förskoleverksam- heten som kommunens grundskolor bidrar till detta. Andelen personal med peda- gogisk högskoleutbildning är betydligt högre jämfört med genomsnittet i riket.
Värdegrundsarbetet är ett av kommunens prioriterade områden. Besök i olika verk- samheter och intervjuer med elever visar att det sker ett medvetet arbete med att skapa en trivsam och trygg lärandemiljö. Vid inspektionstillfället finns inte likabe- handlingsplaner upprättade i alla verksamheter. De som upprättats är av varierande kvalitet.
Andelen elever i kommunen som är behöriga till gymnasieskolan och andelen som når målen i alla ämnen är liksom det genomsnittliga meritvärdet högre än riksge- nomsnittet. Kommunen har uppmärksammat skillnader mellan flickors och pojkars resultat och har utbildat och utbildar genuspedagoger, bland annat för att öka mål- uppfyllelsen men också för att synliggöra och hitta metoder i arbetet med jäm- ställdhet.
Den pedagogiska verksamheten bedrivs i huvudsak på ett funktionellt och systema- tiskt sätt kopplat till läroplanens intentioner. Dock är flertalet elever, i synnerhet i de lägre åldrarna i kommunens grundskolor, endast i liten omfattning medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna, förutom i de ämnen som omfat- tas av de nationella proven. Då elevernas kunskaper om utbildningens mål är be- gränsade minskar elevernas förutsättningar att vara delaktiga i såväl sitt eget lärande som skolans övergripande arbete.
Hammarö kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Samtliga intervjua- de politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer anser att ansvarfördelningen är tydlig och att alla är införstådda med av vem och på vilket sätt beslut skall fattas. I kommunen finns ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Dock saknas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska.
De kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av följer en gemensam struk- tur med mål, insatser, resultat analys och bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna omfattar kommunens prioritera- de mål.
Hammarö kommuns kvalitetsredovisning omfattar dock inte den obligatoriska sär- skolan. Skolverket bedömer därför att kommunens kvalitetsredovisning inte upp- fyller förordningens krav.
I kommunen finns ett tydligt gemensamt förhållningssätt när det gäller elever i be- hov av särskilda stödåtgärder. Både politiker och tjänstemän framhåller vikten av att ha ett inkluderande synsätt, vilket innebär att stödet i huvudsak ges inom ordi-
Dnr 53-2006:1617
narie verksamhet. Kommunen har satsat på utbildning av specialpedagoger samt har ett väl fungerande övergripande elevhälsoteam, som kommunen kallar Ö-laget.
Skolverket bedömer att följande brist på kommunnivå måste åtgärdas.
- Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 §§
förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)
I bilaga till beslutet anges sådana brister på skolnivå som måste åtgärdas.
Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.
- Kommunen bör följa upp och utvärdera skolbarnsomsorgens verksamhet.
- Kommunen bör förbättra uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaps- utveckling i samtliga ämnen i den obligatoriska skolan.
- Elevernas medvetenhet om de nationella målen för utbildningen bör förbättras.
På Skolverkets vägnar
Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef
Marie Karlsson
Undervisningsråd
I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, un- dervisningsrådet Elisabeth Fogelberg samt juristen Ulrika Lindmark.
Kopia till
Enligt fastställd sändlista
Bilaga
Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.
Bilaga
1 (2)
Följande brister vid respektive skola måste åtgärdas Grundskolor
Götetorps skola F–6
- Götetorps skola saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot dis- kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
Hallersruds skola F–6
- Likabehandlingsplanen för Hallersruds skola uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkan- de behandling av barn och elever).
Hammarlundens skola F–9
- Hammarlundens skola F–6 saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Likabehandlingsplanen för Hammarlundens skola 7–9 uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Elever som behöver studiehandledning på modersmålet får inte det vid Ham- marlundens skola F–6 (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Svenska som andraspråk anordnas inte vid Hammarlundens skola F–6 för ele- ver som behöver det (2 kap. 15 § grundskoleförordningen).
Lillängsskolan F–6
- Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap. 19–20
§§ grundskoleförordningen).
Mörmoskolan F–9
- Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). (Mörmoskolan F–6 och Mörmoskolan 7–9)
- Alla elever får inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kurs- planer för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). (Mörmoskolan F–6) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (2 § förordningen
om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i sin lydelse före den 15 augusti 2005). (Mörmoskolan 7–9)
- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningens krav (5 kap. 1 § grundskoleförordningen). (Mörmoskolan 7–9)
Utbildningsinspektion i Hammarö kommun
Dnr 53-2006:1617
Utbildningsinspektion i Hammarö kommun
Innehåll
Inledning... 1
Underlag... 1
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2
Sammanfattande bedömning ... 3
Bedömning av resultaten ... 4
Bedömning av genomförandet ... 7
Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning
Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarns- omsorgen och obligatoriska skolan i Hammarö kommun.
Skolverket sände den 16 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samt- liga skolor har besökts under perioden den 4 oktober 2006 t.o.m. den 24 januari 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författ- ningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare in- formation om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webb- plats (www.skolverket.se /Inspektion).
De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen.
Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observa- tioner, intervjuer och besöken. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljnings- system. I Hammarö kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, skolledningen vid respektive
skolor eller rektorsområde, personal, elever samt föräldrar med barn inom för- skoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen och grundskolan.
Samtliga grundskolor har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skol- barnsomsorgen har besökts.
Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen
Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande
Förskoleverksamhet 819 Skolbarnsomsorg 653 Förskoleklass 185 Grundskola 1865 Obligatorisk särskola 23 Källa: Kommunens statistik
Hammarö kommun har cirka 14 500 invånare och är beläget vid Vänern söder om Karlstad. Till ytan är den en av Sveriges minsta kommuner. Centralorten i kommunen är Skoghall. Från Skoghalls centrum är det cirka sju kilometer till Karlstads centrum.
Sedan mitten av 1970-talet har befolkningsutvecklingen varit positiv genom såväl födelse- som inflyttningsöverskott. I kommunens översiktsplan anges som ett mål att kommunens befolkning skall uppgå till 15 500 personer år 2010. I kommunen finns attraktiv tomtmark med närhet till vatten. Många har bosatt sig i Hammarö kommun och pendlar till arbetet i Karlstad. Arbetsutpendlingen från Hammarö uppgår enligt officiell statistik till drygt 4 200 personer.
Av officiell statistik framgår också att andelen utrikes födda i kommunen är sex procent vilket skall jämföras med att det i riket finns cirka 12 procent. Vidare är arbetslösheten något högre än genomsnittet för rikets kommuner och andelen ungdomar (20-24 år) av de arbetslösa är påtagligt högre, 24 procent i Hammarö kommun jämfört med rikets 12 procent.
Bildningsnämnden (BIN) i kommunen ansvarar för förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, förskoleklass och obligatoriska skolan. Bildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef, som bland annat har en utvecklingsledare till sitt stöd.
Förskoleverksamheten omfattar 14 kommunala förskolor samt familjedaghem och öppen förskola. I kommunen finns också fyra föräldrakooperativ. De ingår inte i inspektionen.
I kommunen finns sju grundskolor, fem med förskoleklass och årskurserna 1–6 samt två med årskurserna 7–9. Förskoleklass och skolbarnsomsorg bedrivs i eller i anslutning till skolorna.
I kommunen finns ett centralt resursteam, Ö-laget, med ett övergripande ansvar för arbetet med elever i behov av särskilda stödinsatser.
SKOLVERKET
I den obligatoriska särskolan i Hammarö kommun finns eleverna placerade i Götetorps skola, Lillängsskolan, Mörmoskolan 7–9, Hammarlundens skola 7–9 samt ett fåtal elever i träningsskolan, vid ”Solen”. Dessutom finns en grundsko- leelev mottagen på försök i särskolan.
Hammarö kommun samarbetar med Karlstad kommun om gymnasie- och vux- enutbildning. Kommunerna har bildat en gymnasienämnd, Karlstads-Hammarö gymnasienämnd, som ansvarar för all gymnasie- och vuxenutbildning. Ham- marö kommun har två av elva platser i denna nämnd. Sedan 2001 svarar gym- nasieförvaltningen i Karlstad kommun för genomförandet av utbildningarna i de båda kommunerna, varför gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte om- fattas av inspektionen. Dessa verksamheter kommer att ingå i en framtida in- spektion av Karlstads kommun
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förut- sättningarna för lärandet.
Eleverna i Hammarö kommuns grundskolor har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. Tillgång till engagerad, välutbildad och erfaren personal i grundskolan och i förskolan samt specialpedagogisk kompetens i såväl försko- leverksamheten som kommunens grundskolor bidrar till detta. Andelen perso- nal med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt högre jämfört med genom- snittet i riket.
Värdegrundsarbetet är ett av kommunens prioriterade områden. Besök i olika verksamheter och intervjuer med elever visar att det sker ett medvetet arbete med att skapa en trivsam och trygg lärandemiljö. Vid inspektionstillfället finns inte likabehandlingsplaner upprättade i alla verksamheter. De som upprättats är av varierande kvalitet.
Andelen elever i kommunen som är behöriga till gymnasieskolan och andelen som når målen i alla ämnen är liksom det genomsnittliga meritvärdet högre än riksgenomsnittet. Kommunen har uppmärksammat skillnader mellan flickors och pojkars resultat och har utbildat och utbildar genuspedagoger, bland annat för att öka måluppfyllelsen men också för att synliggöra och hitta metoder i arbetet med jämställdhet.
Den pedagogiska verksamheten bedrivs i huvudsak på ett funktionellt och sys- tematiskt sätt kopplat till läroplanens intentioner. Dock är flertalet elever, i syn- nerhet i de lägre åldrarna i kommunens grundskolor, endast i liten omfattning medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna, förutom i de ämnen som omfattas av de nationella proven. Då elevernas kunskaper om ut- bildningens mål är begränsade minskar elevernas förutsättningar att vara delak- tiga i såväl sitt eget lärande som skolans övergripande arbete.
Hammarö kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Samtliga inter- vjuade politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer anser att ansvarfördel- ningen är tydlig och att alla är införstådda med av vem och på vilket sätt beslut skall fattas. I kommunen finns ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete.
Dock saknas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska.
De kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av följer en gemensam struktur med mål, insatser, resultat analys och bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna omfattar kommu- nens prioriterade mål. Hammarö kommuns kvalitetsredovisning omfattar dock inte den obligatoriska särskolan. Skolverket bedömer därför att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav.
I kommunen finns ett tydligt gemensamt förhållningssätt när det gäller elever i behov av särskilda stödåtgärder. Både politiker och tjänstemän framhåller vik- ten av att ha ett inkluderande synsätt, vilket innebär att stödet i huvudsak ges inom ordinarie verksamhet. Kommunen har satsat på utbildning av specialpe- dagoger samt har ett väl fungerande övergripande elevhälsoteam, som kommu- nen kallar Ö-laget.
I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och skol- nivå som snarast måste åtgärdas (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporter- na framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avse- ende kvaliteten.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) samt de nationella kursplanerna.
Förskoleverksamhet
Förskoleverksamheten i Hammarö kommun arbetar för att ge barnen goda förutsättningar för fortsatt lärande. Inspektörernas intryck är att personalen är engagerad i sitt arbete och på ett medvetet sätt planerar verksamheten utifrån intentionerna i läroplanen för förskolan. Enligt insända dokument och i genom- förda intervjuer med representanter för personal och föräldrar arbetar försko- lorna målmedvetet med att barnen skall trivas och känna sig trygga. Personalen uppger att de stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande och arbe- tar aktivt för att ge dem erfarenheter och kunskaper. Barnens lek och kreativitet betonas och ges stort utrymme i det dagliga arbetet. Personalen säger också att de utgår från det enskilda barnets behov vid planering av verksamheten.
Skolbarnsomsorg
I intervjuer med skolbarnsomsorgspersonal och föräldrar framkommer att bar- nen verkar vara trygga när de är i fritidsverksamheten. De barn inspektörerna möter vid skolbesöken berättar att de trivs och att de tycker om sitt fritidshem.
Genom den dokumentation som inspektörerna tagit del av och från intervjuer med elever och personal är inspektörernas intryck, att personalen är lyhörd och lyssnar på barnen. Personalen uppger att de försöker utgå från varje barns in- tresse och behov och ge barnen möjlighet till inflytande över verksamheten.
Vidare säger personalen att de arbetar med att utveckla barnens förmåga att visa
SKOLVERKET
hänsyn och empati. Personalen upplever också att de har möjlighet att ge ele- verna en meningsfull fritid med en blandning av aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Inspektörerna bedömer att skolbarnsomsorgen stimulerar barnens sociala och personliga utveckling och erbjuder en trygg omsorg. Skolbarnsom- sorgens verksamhet redovisas inte i kommunens kvalitetsredovisning och redo- visas endast marginellt i skolornas kvalitetsredovisningar. Se vidare i avsnittet, Systematiskt kvalitetsarbete.
Obligatoriska skolan
Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera ele- verna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Inspektörernas intryck är att eleverna i Hammarö kommun får möjligheter att utveckla dessa förmågor som skolan har ansvar för att ele- verna utvecklar.
Skolorna i Hammarö kommun präglas vid inspektörernas besök av en lugn och vänlig atmosfär med respektfullt bemötande mellan lärare och elever. Inspektö- rerna möter i stor utsträckning verksamheter där arbetsro råder och elever som uppger att de trivs och känner sig trygga. Detta bekräftas i intervjuer med för- äldrar och i de enkätundersökningar som skolorna gör. I de flesta skolor uppger eleverna att förekomsten av mobbning och annan kränkande behandling är ovanlig och att personalen är mycket uppmärksam och ingriper om något hän- der. Förslag på olika åtgärder för att uppnå att alla elever skall känna trygghet beskrivs i skolornas arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Inspektörernas intryck är att skolorna i Hammarö kommun arbetar med att ge eleverna förut- sättningar att omfatta läroplanens intentioner när det gäller normer och värden.
Inspektörerna vill dock fästa kommunens uppmärksamhet på att kraven ytterli- gare har skärpts i lagen om likabehandling och det råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever samt att ett målinriktat arbete måste vidtas för att förebygga och förhind- ra att barn och elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling.
För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används olika tester och diagnostiskt material samt nationella ämnesprov i årskurserna 5 och 9. I skolornas kvalitetsredovisningar finns måluppfyllelsen i svenska, matematik, engelska och elevernas trivsel redovisad. I kommunens kvalitetsredovisning år 2005 analyseras och redovisas resultat i läsning från årskurs 1 och kommunge- mensamma baskunskaper i matematik redovisas från årskurs 3.
Kommunens kvalitetsredovisning för 2005 redovisar också resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och årskurs 9. Enligt den når eleverna i årskurs 5 målen med 85–90 procent i svenska, matematik och engelska. För årskurs 9 redovisas att andelen elever som fick godkänt var 96 procent i svenska och 95 procent i matematik respektive engelska. Åtgärdsprogram upprättas för de ele- ver som inte når målen enligt de nationella proven i årskurs 5.
Officiell statistik visar att andelen elever från kommunen som når behörighet till gymnasieskolan ligger högre än riksgenomsnittet. Se nedan tabell 1.
Jämförelse mellan kommunens två 7–9 grundskolor år 2005 visar en tydlig skill- nad i meritvärde. Inspektörerna vill lyfta fram att kommunen analyserat och vidtagit åtgärder för ökad måluppfyllelse. År 2006 visar att skillnaden mellan de
två skolornas meritvärde utjämnats och meritvärdet har i jämförelse med riket blivit högre, vilket också framgår av tabell 1.
Tabell 1. Utbildningsresultat vid grundskolan i Hammarö jämfört med hela riket år 2005 och 2006.
Betygsresultat Hammarö 2005
Riket 2005
Hammarö 2006
Riket 2006 Genomsnittligt meritvärde1
- Hammarlundens skola 7-9 - Mörmoskolan 7-9
217 234 205
206 220 231
211
207
Andel (i procent) behöriga till gymnasieskolan
94 89 98 90
Andel (i procent) som nått målen i alla ämnen
85 76 89 76
Källa: Skolverkets statistik
År 2005 var för flickornas del 97 procent behöriga till nationellt program och bland pojkarna var 91 procent behöriga. Motsvarande andel behöriga år 2006 är 97 respektive 98 procent. Inspektörerna vill lyfta fram att kommunen har upp- märksammat skillnader i flickors och pojkars resultat och initierat utvecklings- och utbildningsplaner med genusperspektiv i samtliga verksamheter.
Det framkommer vid samtal med personal och dokumentgenomgång att sko- lorna och kommunen att systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling endast görs i svenska, engelska och matematik. Detta gäller även den obligatoriska särskolan. Inspektörerna konstaterar att kommunen en- dast gör uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik och bedömer att detta bör göras i samtliga ämnen.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anges att skolan skall klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Elevernas möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den skall leda till bygger på att de har kännedom om de nationella målen. Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer inspektörerna gör är intrycket att eleverna överlag i kommunens grundskolor i de tidiga åldrarna, endast i liten omfattning är medvetna om må- len i läroplanen och de nationella kursplanerna. Eleverna i grundskolorna 7–9, är till viss del insatta i målen för utbildningen och väl insatta i betygskriterierna.
Inspektörerna bedömer att elevernas medvetenhet om de nationella målen för utbildningen bör förbättras.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att barnen och eleverna i kommunens förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg och grundskola överlag utvecklas i och når resultat i de grundläggande värden som läroplanerna anger. Eleverna har kunskapsresul- tat som ligger över riksgenomsnittet och visar förmågor som skolan har ansvar för att eleverna utvecklar. Inspektörerna möter i stor utsträckning verksamheter
1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts så att MVG ger 20, VG 15 och G 10 meritpoäng. Därefter räknas de 16 bästa meritpoängen samman till det så kallade meritvärdet. En elev med minst 16 betyg kan alltså få högst 320 och minst 160 poäng i me- ritvärde.
SKOLVERKET
där arbetsro råder och eleverna uppger att de trivs och känner sig trygga. In- spektörerna vill lyfta fram att kommunen uppmärksammat skillnader i pojkars och flickors resultat och har handlingsplaner i verksamheterna. Grundskolorna bör arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaps- utveckling i samtliga ämnen, vilket också gäller särskolans elever. Vidare bör elevernas medvetenhet om de nationella målen för utbildningen förbättras.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kom- munikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lä- randet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.
Ledning och intern kommunikation
I Hammarö kommun ansvarar bildningsnämnden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och den obligatoriska skolan.
Ett villkor för en effektiv ledning och styrning av skolverksamheten är tydlighet i ansvarsfördelningen, mandat och befogenheter. Enligt förvaltningschef, rekto- rer och politiker är ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän klart de- finierad bland annat genom delegation och specificerade uppdrag. Inspektörer- na bedömer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmannen för skolverksamheten i Hammarö kommun och skolans ledning.
Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschefen, utvecklingsledaren och samtliga nio rektorer. Ledningsgruppen träffas regelbundet för att diskutera gemensamma frågor, exempelvis arbetet med elever i behov av särskilt stöd, elevernas kunskapsutveckling, kompetensutveckling och budgetfrågor.
Ansvarsfördelningen i bildningsförvaltningen präglas av en ambition att decent- ralisera besluten till rektorerna i så hög utsträckning som det är möjligt. Inspek- törerna bedömer att den interna kommunikationen mellan ledningsnivåerna inom den kommunala organisationen fungerar väl. Enligt inspektörernas upp- fattning har förvaltningschefen god insyn i och kontroll över de olika verksam- heterna.
Bildningsnämndens ledarskapspolicy innebär bland annat att alla rektorerna skall genomgå den statliga rektorsutbildningen. Inspektionen visar att rektorer- na överlag är förtrogna med sina verksamheter och att den pedagogiska led- ningen är inriktad på hur skolan skall nå de nationella målen.
Systematiskt kvalitetsarbete
I Hammarö kommun finns det, i enlighet med bestämmelserna, en av kom- munfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. I skolplanen anges vissa utvalda mål från läroplanen som kommunens särskilt prioriterade mål samt de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå dessa mål.
I bildningsförvaltningens modell för kvalitetsredovisning väljer bildningsnämn- den och ledningsgruppen ut vissa mål i skolplanen som sedan behandlas i samt- liga skolors kvalitetsredovisningar. För dessa mål görs redovisning av resultat, analyser, bedömning av måluppfyllelse och redovisning av planerade åtgärder.
Därutöver kan skolorna på samma sätt redovisa annat kvalitetsarbete som har sin utgångspunkt i skolans egna bedömningar om vad som behöver utvecklas för att nå förbättrad måluppfyllelse.
Skolornas kvalitetsredovisningar, som avser år 2005, grundar sig på utvärde- ringar, sammanställningar av kunskapsresultat samt diskussioner mellan lärar- na/arbetslagen och skolledningen. Inspektionen visar dock att det finns skolor där personalen anser att sådant kvalitetsarbete som skolan bedriver utifrån egna bedömningar av behoven i viss mån får stå tillbaka då arbetet med de centralt initierade målsättningarna kräver en stor arbetsinsats. Inspektörerna förutsätter att man inom bildningsförvaltningen arbetar vidare med hur angelägna utveck- lingsbehov skall prioriteras inom verksamheten.
Hammarö kommuns kvalitetsredovisning upprättas av bildningsförvaltningen och bygger på skolornas kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att bildningsförvaltningen som helhet har ett väl fungerande kvalitetsarbete och kommit långt i ambitionen med att styra utifrån mål och resultat. Inspektörerna konstaterar också att kvalitetsredovisningarna används som levande instrument för styrning, ledning och kvalitetssäkring av utbildningsverksamheten i skolorna och på central nivå.
I kommunens kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2005 redovisas inte uppföljningen av fritidshemmens verksamhet och respektive skolas kvalitetsre- dovisningar redogör och beskriver fritidshemmen marginellt. Inspektörerna vill uppmärksamma att fritidshemmets uppdrag och verksamhet behöver tydliggö- ras och formerna för fritidshemmens uppföljningar och utvärderingar behöver utvecklas och framdeles anges i kvalitetsredovisningarna.
Inspektörerna har inte fått ta del av någon kvalitetsredovisning från särskolans verksamhet och verksamheten är marginellt synlig i grundskolornas redovis- ningar och saknas i kommunens kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen måste omfatta en kontinuerlig uppföljning och utvärdering även av verksamhe- ten i den obligatoriska särskolan. Inspektörerna bedömer därför att kommu- nens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Inspektörerna be- dömer vidare att skolbarnsomsorgens verksamhet bör följas upp och utvärderas på såväl verksamhetsnivå som kommunal nivå.
Individanpassning och stöd
Förskoleverksamheten har en väl fungerande organisation och etablerade ruti- ner för att identifiera behov, sätta in och följa upp insatser för barn i behov av särskilt stöd. Barn med annat modersmål än svenska får möjligheter att utveckla sitt modersmål i förskolorna. Förskolan kan konsultera specialistkompetenser och samverkar också med barnavårdscentralen.
Vid samtal med personalen från fritidshemmen tycks samarbetet mellan fritids- hem och skola gälla främst skoltiden, även om undantag finns. Personalen upp- lever överlag att fritidspedagogerna i första hand utgör en resurs för skolverk- samheten. Behovet av en fördjupad samverkan och ett mer utvecklat samarbete mellan verksamheterna framförs, allmänt sett av all personal i intervjuer. Det finns i kommunen framtagna rutiner för hur och när barnen i förskolan skall besöka förskoleklassen inför läsårstarten, för överlämnande av information mellan förskola och förskoleklass liksom för överlämningar inom grundskolan.
Överlämningen är dock mest utvecklad för barn och elever som har åtgärds-
SKOLVERKET
program. Inspektörerna vill påpeka att kommunen bör se till att formerna för samverkan mellan och inom verksamheterna fördjupas och utvecklas för att säkra alla barns progression i lärandet. I kontakter med Skolverket påpekar förvaltningen att det pågår en verksamhetsutveckling i perspektivet 1–16 år.
Enligt läroplanen skall undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Särskilt stöd ges till barn och elever som är i behov av det, och det sker huvudsakligen inom ramen för den ordinarie verksamheten. När behov uppstår kan personalen få handledning av exempelvis specialpedagog. Kom- munen satsar på utbildning av specialpedagoger och det kommer att finnas en specialpedagog i varje rektorsområde och ingå i förskolornas och skolorna loka- la team för att stödja arbetslagen och enskilda lärares arbete med elever. Det centrala elevhäsoteamet, Ö-laget, bidrar med kompletterande och kompetens- utvecklande insatser. Ö-laget leds av utvecklingsledaren och elevhälsoteamet lämnar också underlag för fördelning av resurser för särskilda stödåtgärder.
Personalen i de olika verksamheterna bedömer att respektive verksamhet fångar upp och tillgodoser barnens behov av särskilt stöd i ett tidigt skede, vilket också är de intervjuade föräldrarnas bedömning. För elever i grundskolan i behov av särskilda stödåtgärder skrivs åtgärdsprogram av varierande kvalitet. Se vidare i respektive skolrapport.
Arbetsmiljö och delaktighet
Både skollagen och läroplanerna betonar att verksamheterna skall motverka kränkande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde.
Från och med den 1 april 2006 finns också en lag om förbud mot diskrimine- ring och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behand- ling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever ut- sätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäli- gen krävs för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behand- ling.
Kommunen ansvarar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner och att de upprättas till den egna verksamhetens behov och de olika diskrimine- ringsgrunder som anges i lagen. Hammarö kommun har vid inspektionstillfället inte upprättat likabehandlingsplaner för varje verksamhet. I de skolor som har likabehandlingsplaner är dessa av varierande kvalitet. Verksamheternas likabe- handlingsplaner beskrivs och bedöms i respektive skolrapport. Som tidigare beskrivits i rapporten finns ett engagerat och förebyggande värdegrundsarbete för barn och elever. Eftersom det trots det målinriktade arbetet mot diskrimine- ring, trakasserier och annan kränkande behandling som bedrivs i kommunen kan förekomma att elever upplever kränkningar förutsätter inspektörerna att det arbetet fortsätter att utvecklas.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygsättning
Intervjuade föräldrar till barn i förskolorna uppger att de i stort är nöjda med de utvecklingssamtal som genomförs. De anser att de är väl förberedda och håller hög kvalitet. Inspektörerna ges exempel på hur förskolorna dokumenterar inför utvecklingssamtalet i portföljer, de individuella pärmar som innehåller doku- mentation kring barnet, och intervjuer med barnen.Förskolan har börjat an- vända den i kommunen gemensamma modellen för individuella utvecklingspla- ner (IUP). Dock uttrycker några av de intervjuade föräldrarna, liksom en del av förskolans personal, en viss oro över användandet av IUP inom förskolan. In- tentionen i förskolans läroplan är att ha verksamhetsfokus snarare än individfo- kus. Därför vill inspektörerna uppmärksamma kommunen på att inleda diskus- sioner för att säkerställa att ambitionen med att följa barnens utveckling enligt läroplanens mål att sträva mot inte leder till mätningar och värderingar av det enskilda barnets förmågor.
Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och att säkra att betygen är likvärdiga. Rektor och lärare ansvarar för arbetet med betygssätt- ningen och att den följer nationella bestämmelser. Kontinuerliga insatser av flera slag krävs för att säkra en likvärdig och rättvis bedömning och betygssätt- ning. Intervjuer och dokumentstudier visar att bildningsförvaltningen utvecklar rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning i kommunen.
Lärare från förskola, förskoleklass och grundskola har i tvärgrupper bland annat tolkat de nationella kursplanerna och gjort lokala konkretiseringar. Gemen- samma lokala överenskommelser görs för vilka tester och prov som skall ge- nomföras. Gemensamma mallar för åtgärdsprogram och individuella utveck- lingsplaner har också tagits fram. Dock framkommer som tidigare nämnts i denna rapport att skolorna och kommunen inte har någon systematisk uppfölj- ning och analys av de samlade kunskapsresultaten i samtliga ämnen.
Inspektörerna bedömer att kommunen arbetar metodiskt för att säkra en lik- värdig bedömning och betygsättning.
Sammanfattning
Inspektionen visar att Hammarö kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Enligt inspektörernas uppfattning har förvaltningschefen god insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Det finns i kommunen ett systema- tiskt och väl fungerande kvalitetsarbete. Dock uppfyller inte kommunens kvali- tetsredovisning de krav som ställs i förordningen om kvalitetsredovisning. Slut- ligen bedömer inspektörerna att kommunen arbetar metodiskt för att säkra en likvärdig bedömning och betygsättning.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skolla- gen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar.
Förskoleverksamhet
I Hammarö kommun deltar 89 procent av barnen i förskoleverksamhet. Totalt har 819 barn plats i kommunens förskoleverksamhet, varav 679 i förskola och
SKOLVERKET
68 i familjedaghem. Förskolegrupperna omfattar även den allmänna förskolan för fyra- och femåringar. Barn till arbetssökande och föräldralediga ingår i den ordinarie verksamheten i förskolor och familjedaghem. Vistelsetiden kan utökas med kort varsel. Vid inspektörernas besök uppges att inga barn står i kö längre tid än 4 månader. Efterfrågan på platser i förskolan är dock stor i kommunen.
Enligt personal och föräldrar har barnantalet inom avdelningarna ökat och i en del områden har nya förskoleavdelningar öppnats. Personalen uppger att antalet barn på vissa avdelningar når maximal nivå. Inspektörerna bedömer att kom- munen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål.
Förskolan skall, enligt läroplan för förskolan, medverka till att barn med annat modersmål än svenska utvecklar såväl sitt modersmål som det svenska språket.
Inspektörerna bedömer att kommunen tar ansvar för detta samt har väl inarbe- tade rutiner för att säkra att barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas och erbjuds plats i förskolan.
För bedrivande av förskoleverksamhet skall det finnas personal med sådan ut- bildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Officiell statistik visar att andelen anställda med pedagogisk utbildning inom förskoleverksamheten år 2005 är 83 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet i riket, 51 procent.
Antal inskrivna barn per årsarbetare är 5,6 vilket är något högre än rikets, 5,2.
Det genomsnittliga antalet barn i förskolegrupperna per avdelning är 18 barn jämfört med riksgenomsnittets 17. Ålderssammansättningen i grupperna varie- rar på ett flexibelt sätt. Inspektörerna bedömer att barnen i förskolan ges förut- sättningar att utvecklas i enlighet med förskolans värdegrund och uppdrag.
Skolbarnsomsorg
Inspektionen visar att tillgången till skolbarnsomsorg i kommunen är god.
Skolbarnsomsorg erbjuds i form av fritidshem och familjedaghem för barn till och med tolv års ålder. Kommunen har 653 barn i skolbarnsomsorgen Det finns fritidshem integrerade i de fem F–6 skolorna med totalt 16 avdelningar. I genomsnitt, enligt officiell statistik, är antalet inskrivna barn per avdelning 32,2 jämfört med riket 30,6.
Barn som behöver stöd i sin utveckling, kan erbjudas detta inom fritidshem- mens verksamhet. I skolområdena finns särskolans elever integrerade i fritids- hemmet. Det är 18,0 barn per årsarbetare i kommunen och i riket är det något högre, 18,4. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ligger avse- värt högre än riket, 93 procent att jämföra med rikets, 59 procent. Fritidsverk- samhetens lokaler ligger i allmänhet integrerade i skolornas lokaler och utemil- jön är i de flesta fall stimulerande. Inspektörerna bedömer att barnen i skol- barnsomsorgen ges förutsättningar enligt intentionerna i läroplanen.
Obligatoriska skolan
Barn och elever har tillgång till god omsorg och utbildning i de olika skolverk- samheterna enligt skollagens bestämmelser.
Inspektionen visar dock att inte alla elever har tillgång till elevens val i enlighet med bestämmelserna, vilket framgår av respektive skolrapport.
Tiden i timplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap är utlagd i årskur- serna 6–9 i någon skola. Alla elever har inte undervisning i ämnet i årskurs 5 eller tidigare, vilket gör att eleverna i dessa skolor inte ges möjlighet att nå må-
len för ämnet före utgången av årskurs 5. Detta framgår av respektive skolrap- port.
Enligt officiell statistik är det 1,3 procent av eleverna som läser svenska som andraspråk. Den visar också att andelen barn i Hammarö kommun som har ett annat modersmål än svenska och som är berättigade till modersmålsundervis- ning är 5,2 procent. Av de berättigade deltar 28 procent i modersmålsundervis- ning i kommunen. Det kan jämföras med riket där 14,8 procent är berättigade till modersmålsundervisning och 54,6 procent av dessa deltar.
Enligt samma källa som ovan är lärartätheten, i grundskolan 7,5 per 100 elever, vilket är lägre än genomsnittet i riket som är 8,2. Inspektionen visar att i samtli- ga grundskolor har i stort sett alla lärare pedagogisk högskoleutbildning och utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver.
Eleverna i kommunen har, enligt inspektörernas bedömning, böcker, skrivma- terial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Lokalerna är oftast mycket ändamålsenliga och utemil- jöerna är omväxlande och stimulerande. Inspektörerna bedömer att eleverna ges förutsättningar för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen.
Sammanfattning
Inspektörernas bedömning är att tillgången till utbildning, pedagogisk högsko- leutbildad personal, läromedel, pedagogiskt material och andra hjälpmedel samt lokaler finns i den omfattning som bestämmelserna anger. Eleverna i Hammarö kommun ges förutsättningar att nå de nationella målen i utbildningen.
Datum Ort
2007-05-08 Göteborg
Marie Karlsson Astrid Halling Mats Lindström Agneta Wennberg Karin Widlund
Utbildningsinspektion i Hammarö kommun Götetorps skola Dnr:53-2006:1617
Utbildningsinspektion i Götetorps skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1–6
samt obligatorisk särskola årskurserna 1–6
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av resultaten... 3
Bedömning av genomförandet... 4
Bedömning av förutsättningarna ... 7 Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Götetorps skola den 23 och 24 november 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Hammarö kommun och Götetorps skola dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Götetorps skola intervjuades rektor, elever, lärare och övrig personal den 23 och 24 november samt föräldrar med barn i olika årskurser den 6 december
2006. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklasserna och årskurserna 1–6.
Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Götetorps skola Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 88 Förskoleklass 25 Grundskola 146 Obligatorisk särskola 1
Hammarö kommun ligger vid Vänern söder om Karlstad. Till ytan är Hammarö en av landets minsta kommuner. Invånarantalet är cirka 14 500. Centralorten är Skoghall, som ligger sju kilometer från Karlstads centrum.
Götetorps skola ligger i ett äldre villaområde i Skoghall. Skolan är en av Hammarö kommuns fem skolor för elever i förskoleklass samt årskurserna 1–6.
I anslutning till Götetorps skola finns det såväl fritidshem som förskoleavdelningar.
Skolan består av fem byggnader varav den äldsta är ca 130 år. I anslutning till skolan finns en skolskog. Skolgården är stor och består av flera lek- och naturområden som erbjuder eleverna stora möjligheter till lek- och rastaktivitet.
Eleverna i Götetorps skola har sitt språkval, idrott och slöjd i Mörmoskolan, som är en av kommunens två grundskolor för årskurserna 7–9. De flesta eleverna fortsätter sin skolgång vid Mörmoskolan.
Götetorps skola har en rektor, som ansvarar för all verksamhet.
Skolan har endast ett fåtal elever med annat modersmål än svenska.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Götetorps skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Eleverna vid Götetorps skola är studiemotiverade och trivs i sin skola. Skolan har fungerande rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder och i skolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete för att skapa trygghet och tillit hos eleverna.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Götetorps skola saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
SKOLVERKET
- Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål.
- Skolans systematiska uppföljning av elevernas kunskapsutveckling bör ut- vecklas till att omfatta samtliga ämnen och årskurser.
- Skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet.
- Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Skolan skall, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har.
Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling, utvärdera och dokumentera elevernas resultat i relation till de nationella målen. I skolans uppdrag ingår också mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling.
Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, strategier för det egna lärandet, tillit till den egna förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra, förmåga att lyssna och diskutera samt se helheter och sammanhang.
Efter att ha besökt förskoleklassen bedömer inspektörerna att eleverna i förskoleklassen ges goda förutsättningar att utveckla både nyfikenhet och lust att lära utifrån de mål som skolformen anger. Inspektörerna bedömer att eleverna får en god grund för fortsatt lärande.
Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2006 är, enligt rektorn, att alla elever har nått mål att uppnå i svenska, engelska och matematik.
Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs 5 vid Götetorps skola år 2005 är att en elev inte hade nått mål att uppnå i svenska och en elev inte hade nått mål att uppnå i matematik. Skolan har åtgärdsprogram för de elever som inte når målen och de följs upp under årskurs 6.
Intervjuer med elever och personal visar att elevernas kännedom om de nationella målen varierar. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål.
I skolan finns ett system för att diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Däremot redovisas inte något sätt för systematisk uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i skolans övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling bör omfatta alla ämnen och årskurser.
Normer och värden
Enligt läroplanen skall barn och elever utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Undervisningen skall
bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan skall även befrämja elevernas förmåga till ansvarstagande och arbeta för att eleverna successivt får ett allt större inflytande över såväl det egna lärandet som skolans verksamhet i stort.
Vid verksamhetsbesök och intervjuer med elever, föräldrar och personal framkommer att Götetorps skola har elever som har respekt för varandra och inte tolererar kränkande behandling. De flesta upplever skolan som en mycket trygg miljö.
Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden skapar förutsättningar för att eleverna trivs i sin skola och upplever miljön som trygg.
Utifrån dokument och verksamhetsbesök bedömer inspektörerna att eleverna ges möjligheter att arbeta i demokratiska former och att deras formella inflytande och delaktighet i form av klass- och elevråd fungerar väl.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Skolan skall enligt bestämmelserna samverka med elevernas vårdnadshavare i frågor som gäller skolverksamheten i stort och i frågor som rör den enskilda eleven.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Kommunen är skyldig att målinriktat arbeta för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år.
Vid inspektionstillfället har Götetorps skola en handlingsplan mot våld och mobbning. Götetorps skolas plan mot våld och mobbning uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan eftersom den bland annat inte specifikt visar hur skolans arbete med hur elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder skall främjas och hur trakasserier och annan kränkande behandling skall förebyggas och förhindras. En plan som tar upp det vidare begreppet kränkande behandling är under arbete. Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att Götetorps skola saknar en likabehandlingsplan.
Inspektionen visar att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. Vid intervjuer berättade eleverna att de känner sig trygga i skolan, och att de vet vart de skall vända sig om något händer.
SKOLVERKET
Som tidigare nämnts är elevernas medvetenhet om de nationella kursplane- målen begränsade och intervjuerna med elever och personal visar också att elevernas möjlighet att påverka det egna lärandet, varierar mellan klasserna. En förutsättning för att eleverna skall ha inflytande över och kunna ta ansvar för sitt eget lärande och skolans verksamhet i stort är att de har kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att skolan behöver utveckla arbetet med att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet.
Skolan är en social och kulturell mötesplats som har ansvar för att förbereda dess elever på samhällts internationalisering och de krav som ställs på män- niskors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mång- fald. Götetorps skola ligger i ett bostadsområde med få elever från andra kulturer än den svenska och eleverna har få tillfällen att träffa människor med annan etnisk bakgrund. Inspektörerna vill peka på skolans ansvar för att stärka förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar och förutsätter att skolan utvecklar ett arbete där eleverna ges insikter i hur det mångkulturella samhället ser ut och vilka krav det ställer på medborgarna.
Innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen
Organisationen av skolans undervisning skall ha sin utgångspunkt i såväl läroplanens mål som de enskilda elevernas förutsättningar och behov. Skolan skall, enligt författningarna, främja elevernas lust att lära.
Intervjuer och dokument visar att skolans mål och planering ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Kunskapssynen och synen på lärandet i skolan speglar dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna.
Skolans elever och personal är organiserade i två arbetslag med förskoleklass och årskurserna 1–3 och ett arbetslag för årskurserna 4, 5 och 6.
Inspektörerna har besökt de flesta årskurser i skolan och sett undervisning i flera olika ämnen. Det pedagogiska arbetet är som regel kreativt och omväxlande. Lärarna vägleder, stimulerar och motiverar eleverna. I ämnet matematik används ”mattecirkeln”, som är ett läromedel som på ett åskådligt sätt hjälper eleverna att planera och följa upp sin inlärning. Inspektörerna bedömer att undervisningen är varierad och främjar elevernas lust att lära.
Individanpassning och stöd
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på att upprättandet av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner.
Kommunen har en gemensam mall för hur individuella utvecklingsplaner skall utformas. Intervjuer och dokument visar att varje enskild elev har en individuell utvecklingsplan.
Vid inspektionstillfället och i de dokument som inspektörerna tidigare tagit del av presenteras olika exempel på hur elevernas individuella utvecklingsplan kan se ut. Bland annat dokumenteras inte elevens utveckling och lärande eller
beskriver var eleven befinner sig i förhållande till målen i läroplan och kurs- planer. Se Skolverkets allmänna råd, Den individuella utvecklingsplanen. In- spektörerna bedömer att skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet.
Götetorps skola har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder. I skolan arbetar en specialpedagog 50 procent av heltid och en speciallärare. I kommunen finns också en central stödenhet, kallad Ö-laget, som bistår med pedagogisk och psykologisk kompetens. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som är i behov av särskilda stödåtgärder.
Enligt den statliga regleringen i författningarna är elevernas rätt till särskilt stöd inte begränsat till vissa ämnen. I Götetorps skola ges i huvudsak särskilt stöd i svenska, engelska och matematik. Eleverna kan också få stöd med särskild inriktning på motorik och koordination. Specialläraren uppger att elever får stöd inom de områden som är aktuella för eleven. Inspektörerna bedömer att skolan har fungerande rutiner när det gäller att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder och att eleverna får det stöd de skall ha.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygsättning
I Götetorps skola finns ett utvecklat system för att diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Verksamhetsbesök och samtal med lärare i årskurserna 1–6 visar att den systematiska kunskapsuppföljningen i skolans övriga ämnen varierar mellan lärare och ämne. Som tidigare beskrivits i denna rapport saknar skolan en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och årskurser.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Enligt författningarnas krav skall skolan följa upp och utvärdera sina resultat med utgångspunkt i nationella mål. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar skolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning.
Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.
Götetorps skolas kvalitetsredovisning följer den mall som utarbetats av Hammarö kommun. Den nybildade ledningsgruppen på Götetorps skola prioriterar kvalitetsarbetet. Skolan redovisar också utvecklingsarbete för sina egna mål. Av intervjuer med rektor och personal framgår att personalen är delaktig i arbetet med att utarbeta kvalitetsredovisningen och att kvalitetsredovisningen uppfattas som ett levande dokument för utveckling på den egna skolan. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning uppfyller författningens krav.
Skolledning och internkommunikation
I Götetorps skola finns det en rektor. Rektorn har ett övergripande ansvar för skolans verksamhet och ekonomi. Han har en lång och bred pedagogisk erfarenhet och en ledarutbildning. Rektorn och en representant för varje arbetslag bildar skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas regelbundet för att diskutera skolutvecklingsfrågor. På skolan finns också sex tvärgrupper som arbetar med olika utvecklingsprojekt. Vid intervjuer med elever, föräldrar och personal framkommer att de anser att rektorn är väl förtrogen med den dagliga
SKOLVERKET
verksamheten. Inspektörerna bedömer att Götetorps skolas rektor tar ett övergripande ansvar för den pedagogiska utvecklingen i skolan och är förtrogen med verksamheten.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen.
Tillgång till utbildning
Eleverna har enligt författningarna rätt till en garanterad undervisningstid och i den nationella timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.
Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kun- skaper i ett eller flera ämnen. Vidare skall styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Inspektörerna bedömer, genom intervjuer med elever och lärare, att genom det temaarbete som skolan bedriver erbjuds eleverna, elevens val i enlighet med bestämmelserna.
Eleverna erbjuds, enligt rektorn, utbildning om minst den garanterade undervisningstiden. Eleverna erbjuds modersmålsundervisning i önskad utsträckning och språkval.
Inspektörerna bedömer att eleverna vid Götetorps skola har tillgång till utbildning i den omfattning som skall erbjudas enligt de nationella bestämmelserna.
Personal och kompetensutveckling
Götetorps skola har innevarande läsår 11 anställda lärare i grundskolan.
Samtliga lärare är utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt officiell statistik för år 2005 är lärartätheten vid Götetorps skola 7,0 lärare per 100 elever, att jämföra med riket som är 8,2.
Enligt skollagstiftningen skall kompetensutveckling anordnas för personalen och kommunen skall vinnlägga sig om en planering av personalens kompetensutveckling. I Hammarö kommun genomförs under läsåret gemen- samma studiedagar som planerats tillsammans utifrån gemensamma behov.
Personalen i Götetorps skola deltar i denna utbildning men har också tillgång till annan kompetensutveckling som behövs utefter skolans och elevernas behov. Inspektörerna bedömer att kompetensutveckling sker i enlighet med bestämmelserna.
Materiella resurser
Inspektörerna bedömer att eleverna i Götetorps skola har tillgång till böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen.
Datum Ort
2007-05-08 Göteborg
Astrid Halling
Marie Karlsson
Utbildningsinspektion i Hammarö kommun Hallersruds skola Dnr:53-2006:1617
Utbildningsinspektion i Hallersruds skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1–6
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten ... 3 Bedömning av genomförandet ... 4 Bedömning av förutsättningarna ... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Hallersruds skola den 14 december 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam- manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Hammarö kommun ochHallersruds skola dels den information som samlats in under be- söket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och sko- lan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Hallersruds skola intervjuades rektor, elever, representanter för lärare och övrig personal den 14 december samt representanter för föräldrar med barn i olika årskurser den 6 december 2006. Inspektörerna besökte lektioner i försko-
leklassen och i årskurserna 1–6. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif- ter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Hallersruds skola Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 71 Förskoleklass 24 Grundskola 142
Hammarö kommun ligger vid Vänern söder om Karlstad. Till ytan är Hammarö en av landets minsta kommuner. Invånarantalet är cirka 14 500. Centralorten är Skoghall, som ligger sju kilometer från Karlstads centrum.
Hallersruds skola ligger i ett villaområde i närheten av Hammarlundens skola men flera kilometer från Skoghall.
Till Hallersruds enhet hör förutom Hallersruds skola med fritidshem även för- skolor. Hallersruds skola är en av Hammarö kommuns fem skolor för elever i förskoleklass och årskurserna 1–6. Skolan består av tre byggnader varav den äldsta är ca 80 år. Hallersruds skola tar emot elever från glesbygdsområdet i södra Hammarö.
Eleverna har idrott, hem- och konsumentkunskap, slöjd och sitt språkval i Hammarlundens skola, som är en av kommunens två grundskolor för årskur- serna 7–9. De yngre eleverna får åka buss dit och de äldre promenerar eller cyklar. De flesta eleverna fortsätter sin skolgång i årskurs 7 vid Hammarlundens skola.
Hallersruds skola har en rektor, som ansvarar för all verksamhet.
Skolan har inga elever med annat modersmål än svenska.
Skolgården består av flera lek- och naturområden som erbjuder eleverna stora möjligheter till lek och rastaktiviteter.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Hallersruds skola F–6 och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att Hallersruds skola bedriver ett aktivt värdegrundsar- bete för att skapa trygghet och tillit hos eleverna. Eleverna vid Hallersruds skola är studiemotiverade och trivs i skolan. Skolan har fungerande rutiner när det gäller att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder och att ge eleverna stöd. Skolan har en rektor som är väl förtrogen med den dagliga verksamheten, tar ett övergripande ansvar för den pedagogiska och administrativa utvecklingen och har ekonomiskt ansvar och befogenhet att anpassa verksamheten efter ele- vernas behov. Personalen får god tillgång till kompetensutveckling utifrån sko- lans behov.
