Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.

(1)

1 Värdegrundsarbete

Värdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna större tillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunkten för detta arbete är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta

Syfte

Barn och unga i Landskrona stads förskolor och skolor ska i enlighet med den värdegrund som formulerats i stadens värdegrund BRA, kommunens skolplan och de nationella styrdokumenten skollag och läroplaner, uppleva trygghet, arbetsro och trivsel i en stimulerande och hälsofrämjande miljö.

Med detta som utgångspunkt håller en värdegrundspolicy på att utarbetas inom den blivande utbildningsnämndens ansvarsområde. Denna ska sen ligga till grund för ett medvetet arbete med grundläggande normer och värden.

Verksamheten ska aktivt och medvetet påverka barn och elever att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i

praktisk vardaglig handling.

Mål

 Utbildningsnämnden antar en ny Värdegrundspolicy som bas för värdegrundsarbetet.

 Fält – och fritidsgruppen inom socialtjänsten kan möta inkomna

önskemål från skolorna, i värdegrundsarbetet kring samarbete, trygghet, värdering.

 Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ökar.

Tillvägagångssätt

De nya statliga styrdokumenten för förskola och skola, dvs skollag och läroplaner, ska implementeras under våren för att gälla från 2011-07-01 Samtidigt implementeras den nya Värdegrundspolicyn i organisationen.

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.

Värdegrundsarbetet på förskolor och skolor fortsätter, genom ett medvetet konkret arbete med olika metoder, som leder till att barn och elever utvecklar ett förhållningssätt som uttrycker rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande, samt bidrar till en god självkänsla i ett socialt sammanhang.

Satsningen kring Vägledande sampel – ICDP fortsätter. Detta är en metod som handlar om att utveckla ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt kring bemötande. Satsningen innebär en utbildning av skolpersonal för att kunna sprida metoden och synsättet till flertalet förskolor och skolor i kommunen.

Skolans samarbete med fält- och fritidsgruppen inom socialtjänsten i

aktiviteter, som gagnar de ungas utveckling mot läroplanernas övergripande

(2)

mål och riktlinjer, fortsätter utifrån arbete kring samarbete, trygghet och värdering.

Samverkanspartners

Skolan och socialtjänsten samarbetar i aktiviteter och insatser, som nämnts ovan

Uppföljning

 Tidsbegränsade aktiviteter följs upp efter genomförd process. Antalet insatser som fält- och fritidsgruppen genomfört i förhållande till antalet inkomna önskemål från skolorna, mäts.

 Uppföljning av likabehandlingsplanen sker årligen i det systematiska kvalitetsarbetet.

 Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel mäts i den årliga kvalitetsenkät som genomförs inom Qualis kvalitetssäkringssystem, vilket används inom Landskrona stads förskolor och skolor, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet.

(3)

2 Ungdomsforum

Landskronas ungdomsforum skall ses som en långsiktig satsning inom det brottsförebyggande området. Arbetet är ett samarbete mellan Polisen och Räddningstjänsten i Landskrona. Tanken är att det genom ungdomsforum skall skapas en plattform för direkt kontakt mellan vuxna och ungdomar.

Mål  Arbetssituationen för Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att uppdrag

kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen.

 Polis och räddningstjänst ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation.

Ungdomsforum ska beså av 12 – 14 ungdomar lika fördelat mellan tjejer och killar i en ålder av 13 – 19 år.

Inför varje nytt år skall mötesdagar och tema/inriktning fastställas. Forumet ska träffas minst 6 gånger per år.

Bygga upp förtroende och bra relationer genom att träffa och ha en dialog med ungdomarna i rådet om normer och värderingar och ta tillvara ungdomars tankar, idéer och erfarenheter. Utöver det ansvar och uppgifter som Polis och Räddningstjänst har ska ungdomar ges kunskap om och förståelse för allas gemensamma ansvar.

Ungdomarna deltar frivilligt och utan ersättning och rekryteras från olika skolor och bostadsområden genom rektorer, lärare och fritidsledare. Föräldrarna informeras i samband med uttagningen. Varje möte har ett förutbestämt tema.

Studiebesök, föredragshållare och utbildning kan vara inslag i forumets möten.

Ge ungdomar information om hur polis och räddningstjänst arbetar för att förbättra polisens och räddningstjänsten arbetsmiljö. Vid mötena ska

ungdomarna ges möjlighet att få en inblick i Polisens och Räddningstjänstens praktiska arbete.

För ledningen av forumet svarar närpolischefen i Landskrona och förvaltningschefen för Räddningstjänsten i Landskrona stad.

Forumet ska diskutera ungas villkor, ungas syn på relationen mellan ungdomar och vuxna och ungdomars sätt att se på hur Räddningstjänst och Polis arbetar.

Förslag till teman för mötena kan vara:

 Brott och kriminella nätverk

 Otrygghet

 Hur polis, räddningstjänst och ungdomar bemöter varandra

 Hur förhindrar man att unga begår brott

(4)

 Alkohol och andra droger?

 Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för?

 Kränkande beteende och särbehandling.

 Normer och värderingar och hur dessa begrepp förändras i och med ålder, kunskap och erfarenhet.

 Förhållandet barn/förälder. Hur skall en bra förälder vara? Vad är viktigt?

 Brottsofferstöd

 Rättegångsskola/våga vittna

 Trafik

Räddningstjänsten, Närpolisen, skolorna i Landskrona och IOF.

Indikator för aktiviteten

 Antalet ungdomar som under året har deltagit i forumets möten.

 Antalet genomförda möten Indikator för målen

 Allvarliga störningar i arbetssituationer för Räddningstjänst eller/och Polis under året

 Analys av andra konfliktsituationer som uppstått mellan ungdomar och Polis/Räddningstjänst under året.

(5)

3 Langning av alkohol till ungdomar

Det är allt vanligare att ungdomar skaffar alkohol som är insmugglad från utlandet. Försäljningen sker genom kamrater och andra vuxna, från garage, lägenheter, bilar eller levereras direkt hem till dörren. Föräldrars attityder och gränssättning kring alkohol är viktig. Under 2012 – 2013 kommer arbetet att fokusera på frågor kring vuxnas attityder kring alkohol och langning av alkohol till minderåriga.

Syfte

Att genom ökad samverkan effektivisera Landskrona stads kort och långsiktiga insatser för att motverka langning av alkohol till ungdomar.

Målgrupp

 Föräldrar och föreningsledare.

 Ungdomar och unga vuxna. Främst 13-20år

Mål

Individ och familjeförvaltningen ska i steg 1 under 2012 i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Fritid och kulturförvaltningen samt i samråd med polisen arbeta fram en strategi för det kort och långsiktiga preventiva arbetet på universell (alla ungdomar), selektiv (grupper av ungdomar) och indikativ (ungdomar på individnivå) nivå. Som en viktig del i detta arbete specificeras arbetet mot langning till ungdomar.

Parallellt med arbetet med den gemensamma strategin påbörjas enskilda delar av det strategiska arbetet

Tillsätta en arbetsgrupp som leds av stadens alkohol och drogsamordnare i syfte nå ovan nämnda mål. En styrgrupp från nämnda förvaltningar leder arbetet.

Polisen fortsätter utveckla sitt arbete enligt den sk Kronobergsmodellen i samråd med stadens fältgrupp. Detta gäller alla poliser i yttre tjänst. Denna insats stämmer väl överens med övriga insatser som bedrivs med de sk svansenungdomarna. Kronobergsmodellen innebär kort följande;

- Nollvision.

- Alltid anmälan som innebär att ungdom och föräldrar kallas till polis som vittne till alkoholbrott. Socialtjänsten meddelas

- Identifiera och utreda alla försäljare av illegal alkohol.

- Aktivt underrättelsearbete med spaning som utmynnar i tillslag.

- Kontakt med föräldrar till alla under 18år som påträffas onyktra. Sker i nära samverkan med fält och fritid.

Delrapport på ovanstående lämnas första tertialen.

I det strategiska arbetet ska även andra externa aktörer involveras.

(6)

Utbildningsförvaltningen, Fritid- och kulturförvaltningen och polisen.

Uppföljning

Löpande redovisning vid tertialerna av alkohol och drogsamordnare.

Dokumentation av strategin som kvalitetssäkring. Ska uppföljning av denna överenskommelse kunna genomförasfullt ut måste den även genomföras under 2013.

Polisen lämnar statistik på sitt arbete med Kronobergsmodellen.

(7)

4 Kontaktpoliser

För att skapa rakare kontaktvägar och ökad kommunikation som borgar för ett snabbt och effektivt agerande, finns hos Närpolisen namngivna kontaktpoliser för varje högstadie- och gymnasieskola.

Mål

 Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön.

 Att minska anonymiteten och öka personkännedomen.

 Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor.

För uppgiften har särskilt lämpade Poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som Kontaktpoliser för samtliga högstadie- och gymnasieskolor.

Kontaktpolisens primära uppgifter i funktionen är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger och behov anses föreligga. Målsättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin Kontaktpolis under terminstid.

Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola.

Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans Kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis.

Gymnasieskolor, grundskolor och resursskolor.

Uppföljning

 Antal genomförda besök på respektive skola

 Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten

 Särskilda problemområden/prioriteringar under året

 Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola

(8)

5 Tidig upptäckt och arbete med kärnan/svansen

Att arbeta systematiskt i olika samverkansformer kring enskilda ungdomar kräver tydliga förutsättningar för deltagare, olika fastställda forum, förtydliganden av olikheter i synsätt, metoder, lagstiftning med mera. Denna bilaga är framtagen i dialog mellan Polis och Socialtjänst och bygger vidare på de erfarenheter som gjorts tidigare år.

Syfte

Rubriken och uppdraget syftar till att få ett än mer gemensamt förhållningssätt i arbetet med utsatta ungdomar med beaktande av myndigheternas olika grund- uppdrag. Att fortsätta och utveckla nuvarande samverkansstruktur mellan polisen och kommunen i arbetet med tidig upptäckt och gemensamma strategier med berörd målgrupp.

Målgrupp

Ungdomar och unga vuxna. Främst 13-25år

Mål

Målet är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom. Tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering.

Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom

verksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbete med kärnanungdomar. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer.

Arbetet inom området tidig upptäckt och arbetet kärnan/svansen har resulterat i en tydligare helhet med olika del insatser, där både polis socialtjänst deltar. Avsikten under 2012 är att fortsätta utveckla dessa delar.

 Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följas genom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsas gemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berörda målgrupper.

 Att under 2012 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 3 ärenden ur gruppen kärnanungdomar. Definition av vad kärnanungdom innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från så kallade svansenungdom.

 Att under 2012 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar. Definition av vad svansenungdomar innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från så kallade kärnanungdom.

(9)

 De kärnanungdomar eller förälder till berörd ungdom som identifierats, ska erbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom.

 De svansenungdomar eller förälder till berörd ungdom som identifierats, ska erbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom.

 Urvalet av ungdomar kvartalsvis sker på befintliga ”måndagsträffar”.

Deltagare är berörda sektionschefer eller annan medarbetare från

socialtjänsten. Från polisen deltar ungdomsutredare samt gruppchef eller polis från något av polisens arbetslag

 Socialtjänstens fältgrupp och polisen försöker att öka tillsynen på skolor och andra platser som uppdagats som s.k. "hot spots", där det finns tydlig risk för nyrekrytering av ungdomar till eventuell gängproblematik

 Socialtjänstens fältgrupp och polisen fortsätter att genomföra orossamtal med (föräldrar) och de ungdomar som befinner sig i riskzonen, det vill säga på olämpliga platser, tider och i "fel" sällskap.

 Redovisning av utvecklingen inom socialtjänstens verksamheter inom Utredning ungdom och Öppna Insatser som syftar till att möta berörd målgrupp sker främst i Individ och familjeförvaltningens egna tertial och verksamhetsbokslut. Där belyses även utvecklingen av samverkan med andra aktörer.

Individ- och Familjeförvaltningen inom Landskrona Stad har fått ekonomiskt stöd från BRÅ för att under 2012 genomföra en förstudie (görnå´t.nu) av de lokala förutsättningarna för att tillsammans med Polismyndigheten nå ut till och bedriva ett förebyggande arbete riktat till mycket grovt kriminella ungdomar för att förhindra en fortsatt kriminalitet. Resultatet från förstudien kommer att förankras och diskuteras i den grupp på ledningsnivå som nämns i denna bilaga.

Uppföljning

Mötesdokumentation som kvalitetssäkring. Ska uppföljning av denna

överenskommelse kunna genomförasfullt ut måste den även ske under 2013.

(10)

6 Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar

Arbetet med att stärka skyddsfaktorerna för unga lagöverträdare och deras familjer fortsätter. Forskningen på området förespråkar familje- baserade insatser och insatser där barn och ungdomar tränas att se konsekvenserna av ett beteende och får utveckla nya förhållningssätt.

Syfte

Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar minska riskfaktorerna och skapa skyddsfaktorer.

Mål

 Ett hos föräldrarna medvetet definierat föräldraskap som fungerar och är relevant i förhållande till barnet/ungdomen och familjens situation.

 Fungerande sysselsättning för barnen/ungdomarna, det vill säga skola, praktik eller arbete.

 Skapa positiva inslag i barnens/ungdomarnas fritid.

 Prosociala attityder, förhållningssätt och problemlösningsmodeller hos barnen/ungdomarna.

 Genom samtal av familjebehandlare hjälpa föräldrarna att finna hur de kan påverka barnet/den unge i positiv riktning.

 Genom samtal och råd av familjebehandlare och eventuellt komplement av resurspersoner/kontaktpersoner eller liknande, hjälpa föräldrarna att skapa högre grad av struktur och förutsägbarhet i familjen.

 Genom samtal av familjebehandlare, som bl.a. innefattar stöd till

reflexion, öka föräldrarnas insikt i beteenden och reaktion på beteenden.

 Genom stöd av familjebehandlare i att agera efter den ökade insikten öka föräldrarnas förmåga till gränssättning.

 Skapa bättre förutsättningar för positiv skolgång genom uppmuntran, motivering och belöning, utfört av familjebehandlare eller annan med bedömd kapacitet till detta, riktat till barnet/den unge.

 Skapa bättre förutsättningar för positiv skolgång genom att i högre grad anpassa skolsituationen till barnets särskilda behov.

 Barnen/ungdomarna ska få aktivt stöd och hjälp att hitta en fungerande fritidssysselsättning, bla genom insatserna kontaktfamilj och

familjebehandlare.

 Genom att erbjuda påverkansprogrammen Kriminalitet som livsstil och Repulse kan man arbeta med ungdomarnas/barnens attityder och förhållningssätt Vidare visa dem alternativa problemlösningsmodeller och lära ut impulskontroll.

Arbetet utförs i samarbete med samtliga verksamhetsområden inom

förvaltningen Individ och Familj samt med skolan, arbetsförmedlingen och förekommande praktikplatser.

(11)

Uppföljning

Vi ska under året följa upp de planerade insatserna via genomförandeplanerna.

Fokus på risk- och skyddsfaktorer.

Konkreta indikatorer som ska beaktas är:

 Föräldrarna deltar i behandlingssamtal

 Föräldrarna gör framsteg i behandlingssamtal genom att i ökad grad resonera insiktsfullt och relevant kring sina barns situation och beteende.

 Föräldrarna kan ge konkreta exempel på verktyg/metoder de tagit till sig och där de sett effekt i barnets beteende.

 Hög eller ökande närvaro i skolan/praktiken.

 Goda eller bättre skolresultat (omdömen vid praktik) vid terminsavsluten

 Inga eller färre anmälningar från skolan.

 Inga eller färre polisrapporter

 Tid den unge deltar i prosociala fritidsaktiviteter

 Den unge deltar i behandlingsarbete i planerad utsträckning, eller närvaron där ökar i riktning mot planen.

 Den unge kan ge exempel på tillfällen där denne erfarit framgång av nya problemlösningsstrategier eller nytt beteende i en konkret situation

(12)

7 Familjefrid

Familjefrid eller våld i nära relationer innefattar mäns våld mot kvinnor och barn som upplevt våld, våld och förtryck i hederns namn samt våld i sam- könade relationer. Barn/ungdomar som växer upp i en familj där det före- kommer våld befinner sig i en miljö där risken för att de själva ska ta till våld eller bli utsatta för våld är många gånger högre än för andra barn/

ungdomar. Genom informations- och utbildningsinsatser ökar medvetandet om konsekvenserna för de vuxna och barn som upplever våld i sin familj.

Genom inrättandet av ett kommunalt skyddat boende erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn en trygg miljö och adekvat stöd och hjälp för att kunna gå vidare.

Syfte

Öka kännedomen om våld i nära relationer och de konsekvenser det medför för barn och vuxna. Öka kunskapen om hur man bryter vålds-spiralen och

tillhandahålla hjälp och stöd till våldsutsatta.

Mål

 Att klientinflödet från polisen till familjefridsteamet ökar, både vad det gäller de våldsutsatta och våldsutövarna.

 Fungerande kontaktytor mellan familjefridsteamet och polisen.

Ett nära samarbete mellan polisens brottsoffersamordnare och familjefridsteamet, bland annat genom polisens deltagande i kommunens externa nätverk kring familjefridsfrågor. Detta nätverk träffas två gånger per termin.

Återkommande möten med närpolis som hanterar kontaktförbud, för informations- och kunskapsutbyte mellan socialtjänst och polis.

Delta i APT-möte hos polisen 1 gång/år. Syftet är att nå ut till flertalet poliser i Landskrona och medvetandegöra dem om vilka insatser, vilken hjälp som finns att erbjuda våldsutsatta och våldsutövare.

Samverkanspartners är bland annat BOJ, ISIS, Svenska Kyrkan, närpolisen, brottsoffersamordnare – familjevåld Helsingborg, Frivården, samt

primärvården. Samverkan sker även mellan samtliga sektioner inom individ- och familjeförvaltningen.

Uppföljning

 Undersöka hur stor andel av de Barn i fara-rapporter polisen skriver gällande våld i familjen som leder till insatser i form av kontakt med kvinnofrid, Manfred och barnsamtal (Ventilen).

 Ökat antal polisanmälningar avseende våld i nära relationer som kommer familjefridsteamet till känna. Redovisas vid årligt bokslut.

 Genomförda träffar med ansvarig polis för kontaktförbud.

(13)

8 Skadegörelse

Skadegörelser, klotter och nedskräpning upplevs av många som ett problem i Landskrona och förstärker den relativa känslan av upplevd otrygghet.

Syfte

Åtgärden syftar till att snabbt åtgärda klotter, nedskräpning och annan

skadegörelse och därmed öka tryggheten. Det är tydligt att skräp drar mer skräp till sig och att detsamma gäller för klotter. Det är därför angeläget med en snabb sanering.

Mål  Klotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats skall vara

åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Stadsbyggandsförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med tiden bli fri från klotter, nedskräpning och annan skadegörelse eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är ”mödan värt” för dem som ägnar sig år klotter eller dylikt.

 Privata fastighetsägare följer samma policy.

Att från polisens sida tillämpa den nya lagen om nedskräpning.

Resurser (egna, eller genom anlitade entreprenörer) skall finnas inom Stads- byggnadsförvaltningen för att snabbt och professionellt kunna ta hand om klotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats.

Genom att göra det enkelt att anmäla per telefon eller dator, samtidigt som Stadsbyggnadsförvaltningen har resurser att snabbt åtgärda, kommer anmälaren att uppleva en positiv återkoppling. Rapporteringen sker enklast på Landskrona stads kanaler för synpunktshantering alternativt felanmälan, se Landskrona stads hemsida. Internt inom Stadsbyggnadsförvaltningen skall arbetsuppgiften att åtgärda klotter, nedskräpning och annan skadegörelse vara tydligt

definierad.

Om ett inkommet ärende konstateras beröra privatägd fastighet ska mottagaren ombesörja att fastighetsägaren informeras.

För att kunna dokumentera inträffade fall av klotter, nedskräpning och annan skadegörelse och för att kunna följa upp effekten av åtgärden, skall berörd personal (även entreprenörer) vara utrustade med kamera med GPS loggning.

Före åtgärd skall alla fall av klotter, nedskräpning och annan skadegörelse dokumenteras, bland annat genom foto med GPS-koordinater. Rapport kan då skapas på karta, så att åtgärder kan sättas in på speciellt belastade platser.

(14)

Berörd personal (egna, eller anlitade entreprenörer) ska direkt åtgärda

upptäckta fall utan att anmälan kommer från arbetsledare. Det är dock viktigt att även dess dokumenteras enligt ovan.

Att ständigt hålla polisen och miljöförvaltningen informerade om speciellt utsatta platser är också ett viktigt led i en fungerande samverkan. Likaså är en återkoppling från polisen tillbaka till staden viktig, till exempel om någon kan kopplas till en speciell ”tagg”, för att gå vidare med ett åtal utifrån tidigare tagna foton.

Ett stort bidrag till att hålla stadens gaturum rena och städade vore om samtliga fastighetsägare, affärs- och restaurangidkare kunde göra en daglig städinsats utanför sin egen verksamhet. Genom god och regelbunden kontakt med

fastighetsägare, representanter för City handeln m fl kunde en sådan gemensam nyttoinsats förverkligas. Ett förslag på hur detta arbete ska läggas upp kommer i samarbete med trygghetssamordnaren att tas fram under hösten.

En stor förebyggande insats gör Utbildningsförvaltningen genom att engagera skolbarn under Håll Sverige Rent dagarna i maj varje år. Barn lär sedan vuxna.

Stadsbyggnadsförvaltningen ska generöst sponsra detta evenemang.

Användandet av säsongsbundna sopsäckshållare på väl valda platser ökades betydligt under 2011. Detta gav positivt resultat och kommer att ökas

ytterligare under 2012. Den utökade helgstädningen lördag + söndag gav bra resultat och kommer även det att fortsätta under 2012.

Polisen och utsedd entreprenör för klottersanering, samt miljöförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Cityhandlarna.

Uppföljning

 Tre gånger per år kommer vi att följa upp skadegörelse, klotter och nedskräpning utifrån omfattning, plats och kostnad. Dessa uppgifter kommer att jämföras med samma uppgifter för föregående år.

 Har åtgärd skett inom två dagar från anmälan?

 Fungerar mottagningskanalerna?

(15)

9 Polisens volontärer

Ett ökat engagemang och en större uppslutning kring brottsföre-

byggande åtgärder är en viktig samhällsfråga. Enbart polisiära resurser räcker inte till och medvetenheten om att alla har ett ansvar måste hållas levande. Därför är det av stor vikt att mobilisera goda krafter för att förebygga brott i lokalsamhället. Volontärerna kommer under sina uppdrag att sprida information om åtgärder som kan vidtas i brottsföre- byggande syfte. Polisens volontärer har inga särskilda befogenheter, inte heller rapporteringsskyldighet vid brott som lyder under allmänt åtal.

Mål  Polisens volontärer ska på sikt utgöra ett naturligt inslag som tillsammans

med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet

 Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla.

Genom konkreta mål, som t. ex att verka i ett utsatt område och där lämna information och skapa kontakt med allmänheten, hjälpa polisen att förebygga brott.

Polisens volontärer ska verka som en förstärkt kontakt mellan allmänhet och polis och genom sin närvaro bidra till minskad brottslighet, trygghet och ökad synlighet.

Volontärerna kommer att vara verksamma i samband med förutbestämda evenemang som exempelvis julskyltning, luciafirande, nightcap,

fyrverkeriförsäljning och vid Landskrona karnevalen.

Polisens Volontärer disponeras av närpolisområdeschefen som efter behov fastställer vid vilka tillfällen volontärerna skall användas.

Volontärerna skall genomföra uppdrag vid minst 25 tillfällen och arbeta på minst 10 olika platser/områden i Landskrona under 2012.

Under uppdrag bär volontärerna en väst i enhetlig färg med texten "Polisens volontärer".

Vid varje uppdrag kommer volontärerna att stå i nära kontakt med en i förväg utsedd ansvarig polis. Uppdrag föregås av en genomgång som klargör

omfattning, mening och mål. Uppdragen avslutas med en utvärdering där erfarenheter, synpunkter och resultat noteras och bevaras för att verksamheten skall kunna utvecklas kontinuerligt.

Efter varje fullgjort uppdrag skrivs en uppdragsrapport.

(16)

Närpolisen, Individ och familj förvaltningen/Fält &Fritid och Stadsledningskontoret.

Uppföljning

 Hur många uppdrag volontärerna haft under året.

 Hur många olika platser volontärerna varit verksamma på.

 Vid årets slut svarar volontärerna på en enkätundersökning som utgör grunden för val av arbetsuppgifter och utveckling av arbetsmetoder för kommande år.

(17)

10 Polisiär synlighet

Forskning visar att synliga poliser minskar antalet brott och påverkar medborgarnas känsla av trygghet.

Mål  Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad

 Den upplevda tryggheten ska öka till förmån för allehanda aktiviteter i Landskrona

 Bibehålla den nedåtgående trend som 2009 - 2011 uppvisat gällande våld i offentlig miljö.

Bibehållen polisiär synligheten i Landskrona Stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter – kvällar och helgkvällar/nätter – då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst.

Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som t. ex. "Citysamverkan,

"Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i butiker och banker i samband med fotpatrullering.

Nära samarbete med de ordningsvakter som tjänstgör i centrum genom en väl upparbetad kontakt och ett aktivt informationsutbyte.

Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar.

Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, t.ex. rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten.

Samverkanspartners Tillförordnade ordningsvakter.

Uppföljning

Trygghetsmätningen

 andelen som känner sig trygga ute på kvällen

 andelen som avstått från en aktivitet p.g.a. upplevd otrygghet.

Statistik

 antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.

(18)

11 En gemensam kommunikations- strategi

Kommunikation är en viktig pusselbit i Landskrona stads och Polisens arbete för att öka den upplevda tryggheten i Landskrona. Bilden av staden formas genom kommunikation, oavsett om det sker via möten, media eller på annat sätt.

Syfte

Syftet är att göra vårt arbete känt och att allmänhetens förväntningar

harmoniserar med vad Polisen och Landskrona stad faktiskt kan och ska göra.

Mål

Landskrona stad och Polisen ska förmedla en tydlig och relevant bild av våra verksamheter och resultat. Detta så att förväntningarna på vad vi ska och kan göra för att öka känslan av trygghet motsvarar våra uppdrag.

 Kunskap om stadens och polisens aktiviteter, verksamheter och resultatet av vårt arbete, såväl internt som externt.

De åtgärder som vidtas inom ”Överenskommelsen” ska kommuniceras såväl internt som externt. Kommunikationen ska bland annat ske via Landskrona stads arbetsnät och hemsida, arbetsplatsträffar, pressmeddelanden och sociala medier.

Nyhetsbrevet som utkommer tre gånger per år ska utvecklas. Även föreningar, företag, med flera ska ges möjlighet att prenumerera på nyhetsbrevet.

Upprättandet av kommunikationsplaner kopplade till bilagorna kommer att uppmuntras. Kommunikationsgruppen¹ har ansvaret för att berätta vad en kommunikationsplan ska innehålla och visa på ett praktiskt exempel.

Under 2012 kommer kommunikationsgruppen utveckla medborgar-dialogen och arbeta med information riktad till gruppen äldre.

Samtliga som har ansvarsområden i ”Överenskommelsen” samt Landskrona stads kommunikationsavdelning.

Uppföljning

 I september månad kommer 50 anställda inom Polis och Landskrona stad tillfrågas om de känner till överenskommelsen.

1 I kommunikationsgruppen ingår Annika Wågsäter, Josefin Berglund, Anders Enqvist och Anneli Manelli.

(19)

De kommer även att tillfrågas om de känner till någon

brottsförebyggande verksamhet som Landskrona stad och/eller polisen bedriver.

Minst 40 stycken av dem ska svara ja samt ska kunna uppge minst en förebyggande verksamhet.

 I september månad kommer 50 landskronabor tillfrågas om de känner till överenskommelsen mellan Landskrona stad och polisen.

De kommer även att tillfrågas om de känner till någon

brottsförebyggande verksamhet som Landskrona stad och/eller polisen bedriver.

Minst 40 av dem ska svara ja samt ska kunna uppge minst en förebyggande verksamhet.

Resultatet av enkätsvaren kommer att ligga till grund för planeringen av 2013 års bilaga/verksamhet.