Fortbildning i samverkan:
kompetensutveckling på vetenskaplig grund
”Sverige tillsammans”
Karin Sheikhi och Hanna Simola, Mälardalens högskola
2016-03-01
Hanna Simola, Eskilstuna kommun & Mälardalens högskola
2016-03-01
Utvecklingsprojekt i
Södermanland
Projekt 1: ”Stärkt kvalitet i mottagandet av ensamkommande (asylsökande)barn i
Södermanland”
● Ett-årigt projekt (Flyktingfonden, Regionförbundet Sörmland)
● Övergripande målsättning: Öka kommunernas förmåga och vilja att ta emot ensamkommande barn och
ungdomar
● Konkreta mål:
1) Höja kunskapsnivån
2) Stärka samverkan i länet
● Kartläggningar:
1) Mottagande och introduktion av nyanlända elever i skolan i
Södermanland
2) HVB-hemmen i Södermanland
Utbildningsinsatser som rör nyanlända elevers lärande och utbildning
● Studiecirklar – språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och Genrepedagogik
● Konferenser: ”Ensamkommande, men inte ensamma”,
”Nyanländas lärande”
● Webbutbildning tillsammans med SKL och länsstyrelserna i Västmanland, Örebro och Uppsala
(http://ensamkommandebarn.skl.se/)
● Godeman-utbildning: Ett tillfälle om nyanlända elevers lärande och utbildning
● Konferens för personal som arbetar på HVB för
ensamkommande: Ett pass om nyanlända elevers lärande och utbildning
4
Behovet av att förlänga projekt 1
● Antalet flyktingar som flyttade till Södermanlands län hade mer än fördubblats de senaste åren, ungefär hälften är barn och ungdomar
● Efterfrågan var (är) alltid mycket större än tillgången på platser
● Önskemål i länet av fortsatta insatser för att möta behoven i skolan
Önskar att ni genomför flera sådana träffar. Det är givande då man får tillfälle att träffa
andra som jobbar med samma kategori av elever.
Ge denna föreläsning till rektorer och kommunpolitiker. De är
dom som sitter med budgeten. Bra att de får en
insyn i hur det är för de nyanlända.
En känsla av att vi har långt kvar. Önskar att politiker och
förvaltningschefer varit med!
Flera gemensamma utbildningsdagar !
Projekt 2: ”Stärkt kvalitet i mottagandet av nyanlända elever i Södermanland”
● Ett-årigt projekt (§37-medel, Regionförbundet Sörmland)
● Övergripande projektmål: Att öka kvaliteten i mottagandet av nyanlända elever i skolan
● Utbildningsinsatser:
Konferens med fokus på nyanländas lärande i samarbete med MDH och Länsstyrelsen i Västmanlands län
Utbildning för studiehandledare på modersmål , 3 heldagar (UU), i samverkan med VKL
Länsträffar för grundskolepersonal som möter nyanlända elever
Länsträffar för personal på språkintroduktion
Nätverksträffar för skolsamordnare på HVB för ensamkommande
● Inspirationsmässa:
Hur kan man möta nyanlända barn och elever inom föreningar och skola? Deltagarna fick möjlighet att lyssna på och skapa kontakt med nya samverkanspartners och ställa frågor kring verksamheternas olika projekt.
● Rapport: Nyanlända barn och elever - Goda pedagogiska och sociala exempel i
Södermanlands län år 2015 6
Lärdomar från projekten
● Vikten av att nå fram till aktörer på olika nivåer:
Förvaltningschefer / Skolchefer / Enhetschefer
Politiker
Rektorer / föreståndare på HVB för ensamkommande barn
Olika yrkeskategorier kring nyanlända elever och ensamkommande barn
● Att lära tillsammans och av varandra:
Samarbete inom kommunen och mellan kommuner genom exempelvis regelbundna nätverksträffar (med olika teman)
Nonanen
Nonanen har fripperats till att leva i tranvanmiljö. Den är inte
kornevarande av några människor. Zufanerna låter nonanerna leva ett liv som till stor del liknar vildnonanernas sätt att leva. Några vilda
nonaner finns inte kvar i Sverige.
På våren speklar zufanerna upp nonanerna på laktranvanet. På hösten samlar man flog alla nonaner och flyttar ner dem till tranvaskogen, där de får var ahela vintern. Skogen ger skydd mot de puka och kalla
rakisherna på vintern medan tranvat ger squablig twid under den
varma trellistaden. Nonanerna äter spjukar av olika slag, men när det finns äter de även gräs, legater och blad.
8
Kompetensutveckling på en skola i form av en forskningscirklel
Karin Sheikhi, Mälardalens högskola 2016-03-01
Vad är en forskningscirkel?
● Fortbildning <–> utvecklingsarbete
● 4 kommuner; lärare och skolpersonal F-9
● 1o möten
● Två föreläsningar:
● Ulrika Jepson Wigg: Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om
● Birgitta Norberg Brorsson: Språk i alla ämnen
● En konferens
10
Varför en forskningscirkel?
● lära av varandra
● innehållet inte givet
● identifiera/lösa problem, förändra
● samsyn
● samla, jämföra, dela och utmana erfarenheter
● förstå en verksamhet genom samtal
● tillföra praktik och praktiker ett vetenskapligt perspektiv
● ”en plats för reflektion över handling i syfte att utveckla yrkets professionalism”
(Lahdenperä 2011)
Tallåsskolan i Katrineholm
● 7-9-skola
● 418 elever
● Ca 50 nyanlända, 150 flerspråkiga elever
● 8 pers. i cirkeln
● 10 möten
12
Hur arbetade vi i cirkeln?
Identifiera problem, utmaningar, svårigheter – och styrkor
Formulera önskningar, förslag, åtgärder, förändringar
Realisera och genomföra Spridning
Cirkelledarens roll
●
tydliggöra: ställa frågor
●
dokumentera för vidare reflektion
●
vetenskaplig anknytning: visa litteratur
●
analytiskt &problematiserande perspektiv
K U N S K A P E R S
A M
T A L
Lärande och resultat av cirkeln
● kvalitativ förändring av förståelse och färdigheter deltagarna fick ”en röst” och mod (empowerment)
● konklusion prov på andra språk än svenska, teorisal till idrotten, två flerspråkiga assistenter;
studiehjälp på somaliska och arabiska
● = förståelse formulering realisering
14
Varför gick det bra?
● Baserat på deltagarnas behov
● Ledningens och kommunens inställning
● Rätt tid och plats
Lärande och resultat av cirkeln
forts.●
ringar på vattnet: rektorn, ”expert” i kommunen, konferenser, forskning, undersökning, fler cirklar Några lärarröster:
16
”byta
erfarenheter”
”hjälp att tänka”
”förstår vad vi gör bra och vad vi gör dåligt”
”inblick i forskningen”
”fått syn på mitt eget arbete”
”själv- förtroen
de”
”demo- kratiskt arbetssätt”
”småprat blir insikter”
”vet varför jag tycker som jag tycker och
fått nya åsikter”
