• No results found

Hela Sverige ska leva!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hela Sverige ska leva!"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte

Cirka 100 kommunbygderåd

Cirka 4 500

lokala utvecklingsgrupper

Styrelse

24 Länsbygderåd Kansli

Cirka 40

medlemsorganisationer

(3)

Hela Sverige ska leva!

(4)

Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart

samhälle. Med landsbygdens intressen i fokus är samhälle. Med landsbygdens intressen i fokus är vi nyfikna, vidsynta, generösa och nyskapande.

Vi tar del av andras erfarenheter och delar med oss av våra, såväl nationellt som internationellt.

Demokrati, mångfald och jämställdhet präglar vårt arbetssätt.

(5)

Vi vill bygga starka lokalsamhällen

 Sprida erfarenheter

 Stimulera samverkan

 Tillhandahålla verktyg och metoder

 Bilda opinion

 Påverka politiken

 Jämställdhet

 Service

 Lokalt kapital

 Integration &

Mångfald

 Hållbar utveckling

 Lokal planering

 Ingå i nätverk

 Inspirera genom goda exempel

(6)

Carl Larsson

(7)

Den stora utmaningen för kommunerna är att utveckla ett politiskt ledarskap som klarar av att stimulera, leda och samordna de stora

att stimulera, leda och samordna de stora resurser som finns i kommuninvånarnas

engagemang för att tillgodose gemensamma behov

(8)

Arbetar brett för bygdens utveckling och bästa.

Tar tillvara bygdens gemensamma intressen och företräder bygden i olika sammanhang.

och företräder bygden i olika sammanhang.

Är öppen för alla och verkar offentligt. Utses och arbetar demokratiskt. Är ofta en ideell förening.

Verkar i ett område – byn eller församlingen – som avgränsas av bygdens befolkning.

(9)
(10)

 Hållbara bygder - Jämställdhet

- Integration och mångfald - Lokal planering

- Lokal planering

- Lokal kapitalbildning - Energiomställning

 Organisationsutveckling

 Opinionsbildning och erfarenhetsutbyte

 Stigfinnarverksamhet

(11)

Påverka utvecklingen – Gör en plan!

Lokal planering handlar om att ta initiativet till utveckling och omställning av den egna till utveckling och omställning av den egna bygden.

Alternativet är att vara offer för processer som styrs utifrån.

(12)

Målet är att så många utvecklingsgrupper som möjligt gör sin utvecklingsplan. Gärna i som möjligt gör sin utvecklingsplan. Gärna i samarbete med sin kommun för att kunna koordineras med kommunens

planeringsdokument.

(13)

Varför ska vi ha en utvecklingsplan?

- Svetsar samman

- Svetsar samman

- Starkare identitet

- Effektivare hantering

- Förutsättning för projektansökan

- Dialog med kommunen och andra myndigheter

(14)

En utvecklingsplan behöver inte vara komplicerad. De viktiga frågorna är:

- Var är vi?

- Vart ska vi?

- Hur kommer vi dit och på vilket sätt?

- Vem gör det?

(15)
(16)
(17)

Det var en gång fyra personer som hette Många, Någon, Någon Annan och Ingen.

Det fanns ett viktigt jobb som skulle göras, och Många skulle ta tag i detta.

Någon Annan skulle kunna ha gjort det men Ingen gjorde det.

Någon Annan skulle kunna ha gjort det men Ingen gjorde det.

Någon blev förbannad för det var ju faktiskt Mångas jobb.

Många tycke nu att Någon Annan skulle ha gjort något åt det, men Ingen förstod att Många faktiskt borde ha gjort det.

Det slutade med att Många skyllde på Någon Annan när i själva verket Ingen kunde skylla på Någon.

(18)

Hur många bor här?

Barn?

Äldre?

Äldre?

Vad gör folk?

Vad finns det för behov?

Vad vill man?

(19)

 Ett enkelt planeringsverktyg, Hela Sverige ska leva.

 Vänd planeringsperspektivet, Hela Sverige ska Vänd planeringsperspektivet, Hela Sverige ska leva.

 Lokalekonomisk analys, SCB.

 www.friametoder.se

 www.helasverige.se

(20)

 Samtliga länsbygderåd har olika aktiviteter på gång.

 Många processer har startats.

 Flera stora projekt igångsatta eller kommer att

 Flera stora projekt igångsatta eller kommer att starta inom kort.

 Inspirationsskrift med goda exempel

på lokala grupper som nyligen gjort sin utvecklingsplan.

Goda kommunexempel.

(21)

Gunde Svan

(22)

Människans utveckling

(23)
(24)

 Stoppa den globala uppvärmningen av klimatet innan de självförstärkande

mekanismerna gör situationen okontrollerbar

 Rädda och återskapa de ekosystemtjänster

 Rädda och återskapa de ekosystemtjänster

som idag är hotade och som vi är beroende av för vår överlevnad

 Kraftigt minska vår energiförbrukning

samtidigt som vi ersätter fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebar energi

(25)

 Fokusera på hälsa, livskvalitet och livsinnehåll framför ökad materiell konsumtion

 Förbereda oss för en global omfördelning av resursanvändningen

resursanvändningen

 Skapa ett ekonomisystem som hjälper oss att göra denna omställning

(26)

NannyMaja Anderback, Västerbotten

(27)

Rob Hopkins, Transition Towns, England

(28)
(29)
(30)

 Flyg - Sthlm - Luleå ca 400 kg

 Bil - Sthlm - Luleå ca 300 kg

 Tåg - Sthlm - Luleå ca 7 kg

 Buss - Sthlm - Luleå ca 57 kg

(31)

 Kräver en konstant ökning av vår konsumtion

 Mår bra av mycket transporter

 Mår bra av miljökatastrofer

 Skapar storskalighet och centralisering

 Skapar storskalighet och centralisering

 Ger ett ökat materiellt välstånd

 Ökar klyftorna i samhället

 Bidrar detta till att skapa en hållbar framtid och en levande landsbygd?

(32)

 Kan alla bygder, kommuner, regioner, länder och världsregioner växa mer, samtidigt?

och världsregioner växa mer, samtidigt?

 112  200, 15  20, 771  950

 Är det av godo med en ökad befolkningstillväxt?

 Vad händer om man inte lyckas?

(33)

14000

16000 100

Årsinkomst efter skatt

($)

% som beskriver sig själv som väldigt lyckliga

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

4000 6000 8000 10000 12000 14000

20 40 60 80

Omritad från diagram i: DuNann Winter, 1996

(34)

 Ohälsotalen ökar

 Flickor och unga kvinnor mår särskilt dåligt

 En ökad tidspress, speciellt hos föräldrar och tidspressen ökar med högre konsumtionsnivå tidspressen ökar med högre konsumtionsnivå

 Stressen över att känna sig otillräcklig

 Mindre tid till umgänge

(35)

Målsättningen är att finna nya sätt för ett gott liv när oljan minskar, klimatet förändras och

ekosystemen försvagas

 Öka förmågan hos medverkande grupper till att på ett uthålligt sätt utveckla sina lokalsamhällen

 Öka kunskapen om hållbar utveckling bland målgrupperna

 Förbättra politiken i hållbar riktning

(36)

 Ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ett anpassat ekonomisystem

 Landsbygden är en viktig resurs i omställningen till ett hållbart samhället

 En stark demokratisk förankring som grund för

 En stark demokratisk förankring som grund för

uthållighetsarbetet genom lokala utvecklingsplaner

 Varje bygd driver sitt eget lokala projekt byggt på lokala förutsättningar

 Vi ska inspirera andra genom att skapa goda exempel

 Hela Sverige ska leva är sammanhållande i det nationella projektet

 Samarbete med SLU, SNF, CBM, LRF

(37)

 Vi arrangerar nationella träffar där alla bygder möts

 Vi har en kontaktperson ur arbetsgruppen till varje bygd

 Vi erbjuder spetskompetens utifrån bygdernas behov

 Vi tar fram ett handledningsmaterial som ska stimulera en

 Vi tar fram ett handledningsmaterial som ska stimulera en omställningsprocess och skapa en omställningsplan

 Vi gör en skrift med goda exempel

 Vi hämtar inspiration utifrån, bland annat från Transition Towns i England

 Bygderna besöker varandra i studiebesök

 Vi har arrangerat flera regionala träffar där vi informerat om vårt arbete

(38)

 Samvaro

 Engagemang

 Delaktighet Trygghet

 Trygghet

 Inspiration

 Hjälpas åt

 Civilkurage

 För att kunna skapa stolta unga behöver vi stolta vuxna först

(39)

 Stärka och utveckla bygden

 Långsiktigt fungerande ekonomisystem – lokal kapitalbildning, Silverdalsfonden och Hultsfredsfonden

Hultsfredsfonden

 Aktier i lokala utvecklingsbolag som investerar i utvecklingen av det lokala näringslivet

 Handla lokalt och stärk ditt lokalsamhälle

 LEA

(40)

 Lokal, kommunal, regional och nationell

 Omställningscoach/samordnare

 Utgår från den lokala nivån

Vi ska inte backa, vi ska byta spår

 Vi ska inte backa, vi ska byta spår

 Gemensam framtidsbild, passion & handling

 LOP:en ett inspirations- och handledningsmaterial

 Sammanställa en omställningsplan

 Finansiering från Landsbygdsprogram och Leader

(41)

Inledning Omvärlds Värdering analys

Öka medvetenheten

Handlingsplan

Nuläge/

Visioner

Visa konkreta resultat

Bygg på människors lust Bakgrund

12-steg

Sök finansiering

Struktur för LOP:en 090415

Första blocket består av Inledningen som beskriver tankarna bakom innehållet och omvärldsanalysen som är den plattform vi grundat arbetet på i Hållbara bygder. Vi beskriver vikten av rätt värderingar och att dokumentera resultaten i processen till en handlingsplan för omställningen.

Andra blocket baseras på TT:s 12-stegsmodell i svensk version med olika punkter som är viktiga att arbeta med i processen. Vi ger en beskrivning om tillvägagångssätt samt ger tips på fördjupningar, mötesmetoder och verktyg.

Generellt kan sägas att LOP:en ska i alla avsnitt innehålla hänvisning till fördjupningar inom de olika områdena samt beskrivning av metoder och verktyg. Vi ska väva in viktiga och relevanta frågeställningar. LOP:en ska webbaseras.

Så organiserar vi oss

Ekonomi Energi

Mötesmetoder Etablera

arbetsgrupper

Traditionell kunskap

Så når vi ut med det vi gör Förankra, skapa

goda relationer

Organisera en manifestation

Dokumentera och utvärdera

arbetet

Livsmedel Krisberedskap Rättvisa

Solidaritet Mångfald

Integration Vatten Avfall Transporter

Tredje blocket beskriver vissa konkreta insatsområden där omställningsarbetet till viss del redan startat och ska fungera som en aptitretare till målgruppen. Denna del kan anses vara viktig för de som vill arbeta med praktiska saker. De olika delarna beskriver våra tankar samt goda processer och konkreta exempel som finns idag. Blocket kan också fungera som ett ”skyltfönster” för organisationer. Beskrivningarna ska ske efter en given struktur och ha koppling till den omvärldsanalys som finns i block ett.

Service Introduktion

Lokal samförvaltning

(42)
(43)

Vi måste våga bryta strukturer och använda sunt förnuft

(44)

 Hela Sverige ska leva är huvudman

 Nätverk av bygder,

byar och städer 300350

400 450

Antal

byar och städer

 MoU

 Kompetenspool

 Tematiska grupper

 Projekt för olika insatsområden

 Samverka med några Leaderområden

0 50 100 150 200 250 300

2010 2011 2012 2013

(45)

Vi mår bra av att göra något konkret

(46)

Förändring

Det är stor skillnad mellan att vara

föremål för

förändring och förändring och

att själv vara en av dem som arbetar med att förändra

(47)

Wolfgang Sachs, tysk miljöforskare

(48)
(49)

Rob Hopkins, Transition Towns, England

(50)

Vårt ansvar

Vår generation kan göra något åt situationen – om vi vill.

vi vill.

Utnyttjar vi inte den möjligheten kommer våra barn att tillhöra den

generationen som vill göra något

men inte kan.

(51)
(52)

Henrik Tikkanen

References

Related documents

En svårighet som kan uppstå om pedagogerna inte har kunskap om Gelman och Gallistels fem principer, är att barnen endast får med sig ett par av principerna istället för alla.

Dels ökade antalet häckande par, dels ökade antalet tranor som vistades i jordbruksområden under fram- för allt våren och hösten.. När det gäller ökningen i antalet häckande

Svara i hela procent. 30) Med hur många procent har priset sänkts på DVD-R skivor? Svara i hela procent. Priset sänktes med 195 kr. Med hur många procent sänktes priset? Svara

Vi kan också se att tillhör man någon av de nordiska, kontinentala eller sydeuropeiska regimerna är chansen att synen på fertiliteten är för låg mindre

”Ja men det beror på innehållet därför att, dels vad jag själv tycker men också vad skolan tycker för det kan vara liksom som att värdegrunden att det inte ska vara

bokstäver, siffror, krumelurer. De börjar även låtsasskriva, de skriver då krumelurer som de anser är bokstäver. Genom att dra nytta av den erfarenhet som de skapat då de

De resultat och slutsatser vi funnit mest intressanta och anmärkningsvärda, för att klara av att ha ett psykiskt påfrestande arbete, är att socialarbetare måste ge sig själva

Inte heller har man någon nämnvärd kunskap om hur många för naturen redan tidigare kända före­.. ningar som nu sprids ut i onaturligt