Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector 2003

(1)

Martin Daniels, SCB, tfn 08-50 69 42 64, martin.daniels@scb.se Peter Skatt, SCB, tfn 08-50 69 48 71, peter.skatt@scb.se

Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området.

ISSN 1404-5893 Serie UF – Utbildning och forskning. Korrigerad version utkom den 11 mars 2005.

UF 14 SM 0401, korrigerad version

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2003

Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector 2003

I korta drag

Minskade FoU-utgifter

Företagens FoU-utgifter uppgick till 72 miljarder kronor år 2003. Det är en minskning med 8 procent jämfört med år 2001, mätt i fasta priser.

Procentuell förändring av FoU-utgifter 1989-2003, inflationsjusterad

Procent

-20 -10 0 10 20 30

89-91 91-93 93-95 95-97 97-99 99-01 01-03

Minskningen av FoU-utgifter beror på minskning av konsulter

Minskningen av FoU-utgifterna mellan år 2001 och år 2003 på närmare 8 procent beror på företagens minskade användning av externa konsulter i den egna FoU-verksamheten.

Minskning även i relation till BNP

I relation till bruttonationalprodukten (BNP) har FoU-utgifterna minskat från

3,32 procent år 2001 till 2,95 procent år 2003. Det är ändå över 1999 års nivå då

FoU-utgifternas andel av BNP uppgick till 2,74 procent.

(2)

…men fortfarande störst i norden!

I jämförelse med våra nordiska grannländer är Sverige fortfarande störst på FoU satsningar i näringslivet. Finland och Danmark spenderade 2,5 respektive 1,8 procent av BNP på näringslivsforskning år 2003. Norges BNP andel – som inte inkluderar näringslivsnära forskningsinstitut – uppgick till 0,86 procent av BNP.

Tre produkter står för 73 procent av FoU:n

Företagssektorn spenderar 73 procent av FoU-resurserna på tre produktgrupper:

läkemedel, transportmedel och produkter inom el/optik (inkluderar teleproduk- ter).

Tydlig minskning inom elektronikprodukter

Minskningen år 2003 på 8 procent beror främst på neddragningarna inom el/optikprodukter (inkluderar teleprodukter). Om man räknar bort

el/optikprodukter är insatserna oförändrade jämfört med 2001. På tjänstesidan är det framförallt databehandling, post och telekommunikation som minskat i FoU-omfattning, en minskning med 40 procent. Transportmedel går mot strömmen och ökar med 10 procent under perioden.

Stor koncentration till storstadslänen

FoU-verksamheten i Sverige är starkt koncentrerad till storstadslänen. Ungefär 75 procent utförs i någon av de tre storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Ökad FoU-finansiering från EU

Finansieringen från den Europeiska Unionen (EU) för FoU utförd i Sverige ökade mellan år 2001 och år 2003 från 251 miljoner kronor till 284 miljoner kronor, en ökning med 13 procent mätt i fasta priser.

Forskarutbildad FoU-personal ökar

Antalet FoU-årsverken minskade med tre procent jämfört med 2001. Trots en minskning av antalet FoU-årsverken har antalet forskarutbildad FoU-personal ökat med nio procent.

Mindre grundforskning och tillämpad forskning

Företagen spenderar en allt mindre del av sina resurser på forskning. År 2003

spenderades 12 procent på forskning och resterande 88 procent på utvecklings-

verksamhet. Detta innebär en minskning jämfört med 2001 då 13 procent lades

på forskning. Åren 1999 och 1997 lades det hela 17 procent på forskning.

(3)

Innehåll

Statistiken med kommentarer 6

FoU inom företagssektorn 6

Egen och Extern FoU 6

Personal i FoU-verksamhet 2003 6

Antalet personer inom FoU 6

Ökande andel akademiker 6

Antalet årsverken inom FoU 7

Stor minskning av konsulter – innebär troligen en underskattad

minskning av antalet utförda FoU-årsverken 2003 7

Utbildningsstrukturen för FoU-arbete 8

Mindre grundforskning och tillämpad forskning 8

FoU-utgifter 2003 8

Minskningen av FoU-utgifter beror på minskning av konsulter 9

Konsultinsatser i FoU 10

Programvarurelaterad FoU 10

FoU-investeringar 10

Inriktning på produktgrupper/tjänster 11

Syfte och ändamål med FoU-verksamheten 12

Koncentrationen av FoU-verksamheten 13

Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 14

Regional fördelning av FoU-verksamheten 15

Extern FoU-verksamhet 2003 16

Mindre FoU-uppdrag inom koncern 16

FoU-uppdrag läggs vanligast utomlands 17

FoU inom IT-företag 18

IT-företagen utgör en fjärdedel 18

Internationella jämförelser 19

Sverige fortfarande störst i norden 19

Tidsserier, 1991-2003 20

FoU-utgifter 1991-2003 20

FoU-årsverken 1991-2003 20

Branschjämförelser 22

Så läser man tabell M och N 22

Tabeller 25 Teckenförklaring 25 1. Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet 2003.

Fördelning efter näringsgren och kön 26

2. Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet 2003.

Fördelning efter utbildningsnivå, kön och näringsgren 27

3. Antal årsverken för FoU 2003 totalt respektive utförda av personer

med forskarutbildning. Fördelning efter näringsgren och kön 28

(4)

4. Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med eftergymnasial utbildning tre år eller längre, respektive med eftergymnasial utbildning kortare än tre år. Fördelning efter

näringsgren och kön 29

5. Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med gymnasial respektive med förgymnasial utbildning. Fördelning efter näringsgren

och kön 30

6. Antal årsverken för forskning respektive utveckling 2003.

Fördelning efter näringsgren och kön 31

7. Antal årsverken för forskning respektive utveckling 2003.

Fördelning efter utbildningsnivå 32

8. Antal årsverken för FoU 2003. Fördelning efter disciplin och

näringsgren 33 9. Antal årsverken för FoU 2003 inom några viktiga ämnesområden.

Fördelning efter ämne och näringsgren 35

10. Driftkostnader (inklusive konsultarvoden) och investeringsutgifter för FoU 2003. Fördelning efter typ av kostnad och näringsgren. Mkr 37 11. Kostnader för programvarurelaterad FoU 2003. Fördelning efter

näringsgren. Mkr 38

12. Regional fördelning av FoU-verksamhet 2003 39 13. Driftkostnader (inklusive konsultarvoden) för FoU 2003.

Fördelning efter syfte/ändamål och näringsgren. Mkr 40 14. Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 2003.

Fördelning efter källa och näringsgren 45

15. Utgifter för FoU-verksamhet 2003. Fördelning på produktgrupp

och näringsgren 49

16. Utgifter för extern FoU-verksamhet 2003. Fördelning på

mottagande enhet och näringsgren. Mkr 54

17. Företagens kostnader för extern programvarurelaterad FoU 2003.

Fördelning efter näringsgren. Mkr 58

18. Driftkostnader och årsverken för forskning och utveckling 2003.

Fördelning efter bransch. Mkr 59

Fakta om statistiken 61

FoU inom företagssektorn 61

Detta omfattar statistiken 61

Definitioner och förklaringar 61

Redovisningsperiod 63

Så görs statistiken 65

Statistikens tillförlitlighet 65

Täckningsfel 65 Mätfel 66 Svarsbortfall 66 Urvalsfel 68 Modellantaganden 68

Bra att veta 69

Annan statistik 69

Publicering och spridning 69

Jämförbarhet över tiden 69

(5)

Primärmaterial 69

In English 70

Summary 70

Drop in expenditure on R&D 70

Decreased R&D expenditure due to reduction in on-site consultants 70

Also a lower GDP ratio… 70

…but still largest in the Nordics! 70

80 per cent of total R&D in three product groups 70 Considerable decrease in electronics/optics R&D 70

High concentration in metropolitan areas 70

Increased financing from EU 70

Increased number of postgraduate R&D staff 70

Reduction in basic and applied research 70

List of tables 71

List of terms 71

(6)

Statistiken med kommentarer

FoU inom företagssektorn

Egen och Extern FoU

Två huvudtyper av engagemang i FoU-verksamhet kan urskiljas. Den ena ut- görs av forskning och utvecklingsarbete (FoU) som bedrivs inom det egna före- taget. Den andra huvudtypen − extern FoU − innebär utbetalning av medel, bidrag, avgifter osv. för FoU-arbete som utförs av en annan enhet, såsom andra företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut etc. Extern FoU-

verksamhet kan ske i två former, FoU-uppdrag eller FoU-understöd.

Personal i FoU-verksamhet 2003

Vid mätning av arbetsinsatsen i FoU-verksamhet används två olika mått. Dels totala antalet personer helt eller delvis engagerade i FoU-verksamhet, dels anta- let FoU-årsverken, där ett årsverke utgör den arbetsinsats en heltidsperson utför under ett år. Antalet årsverken uppdelas på forskning respektive utvecklingsar- bete. För att belysa FoU-personalens struktur, klassificeras personalen efter utbildningsnivå.

Antalet personer inom FoU

Antalet personer som är helt eller delvis engagerade i FoU-arbete uppgick till 52 346 år 2003, vilket innebär en minskning med 2 procent sedan senaste un- dersökningen som avsåg år 2001. Andelen kvinnor i förhållande till män ökade något, från 25 procent till 26 procent.

Ökande andel akademiker

FoU-verksamheten bedrivs i allt större utsträckning av personal med akademisk utbildning. Andelen har kontinuerligt ökat sedan början av 90-talet och är en fortsättning på den trend som pågått sedan början av 80-talet. År 2003 var ande- len akademiker i FoU-arbetet över 58 procent, vilket innebär att närmare sex av tio FoU-verksamma personer i svenska företag har akademisk utbildning. Att jämföra med början av 90-talet då färre än fyra av tio hade akademisk utbild- ning.

Diagram A. Andel akademiker i FoU-arbete 1991-2003

Procent

0 10 20 30 40 50 60 70

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

(7)

Andelen akademiker bland kvinnor är något lägre än andelen bland män, 57 procent mot 59 procent. I varuproducerande företag uppgår andelen akade- miker till 55 procent att jämföra med tjänsteproducerande företag där 71 procent hade akademisk utbildning år 2003. Fler män än kvinnor har akademisk utbild- ning i tjänsteproducerande företag, 75 respektive 62 procent, medan andelen i varuproducerande företag är i stort sett samma. Med varuproducerande företag avses: jord och skogsbruk, fiske, industriverksamhet, energi- och byggföretag.

Med tjänsteproducerande företag avses: handels- och tjänsteföretag inklusive finansiella företag.

Tabell A. Andel akademiker i FoU

Sektor Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%)

Totalt företagssektorn 58 57 59

Varuproducerande företag 55 56 55

Tjänsteproducerade företag 71 62 75

Antalet årsverken inom FoU

Antalet FoU-årsverken uppgick till 48 113 år 2003, en minskning med omkring tre procent jämfört med 2001. Av dessa årsverken utfördes 12 067 av kvinnor.

Mellan 1999 och 2001 ökade antalet FoU-årsverken med 5 262 (12 procent), mellan 1997 och 1999 ökade antalet FoU-årsverken med 300 (1 procent).

Diagram B. Antal FoU-årsverken 1991-2003

Årsverken

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Antal årsv erken totalt v arav kv innor

Stor minskning av konsulter – innebär troligen en underskattad minskning av antalet utförda FoU-årsverken 2003

Många företag anlitar i större eller mindre utsträckning konsulter för att utföra

FoU-arbete. Konsulternas arbete redovisas endast som en övrig driftkostnad

(konsultarvode). Det är alltså inte möjligt att utläsa hur många konsulter som

utfört arbete åt företaget. Det är heller inte uppgifter som företagen har möjlig-

het att uppge. En konsekvens av detta blir att antalet personer och antalet FoU-

årsverken är underskattade. År 2003 minskade företagen sina konsultinsatser

kraftigt, en minskning med 44 procent jämfört med 2001. Vilket kan innebära

att den faktiska minskningen av antalet FoU-årsverken mellan 2001 och 2003

kan vara större än siffrorna inger.

(8)

Utbildningsstrukturen för FoU-arbete

Det minskade antalet årsverken för FoU har inneburit en förändring av utbild- ningsstrukturen bland FoU-personalen. Trots en minskning av antalet FoU- årsverken för undersökningsperioden med tre procent har antalet forskarutbildad FoU-personal ökat med nio procent. Övriga akademiker, de med eftergymnasial utbildning på minst tre år (motsvarande kandidat- och magisterexamen) har också ökat något.

Tabell B. Förändring i utbildningsstrukturen 2001-2003

Utbildningsnivå 2003 2001 Förändring

Antal (%)

Forskarutbildning 4 324 3 966 358 9

Eftergymn. Utb. ≥ 3 år 24 079 23 918 161 1

Eftergymn. utb.< 3 år 5 809 7 229 -1 420 -20

Gymn. utb. 11 460 10 825 635 6

Övrig utb. 2 440 3 492 -1 052 -30

Tendensen är tydlig, andelen akademiker ökar. Utvecklingen mot en högre ut- bildad personalstyrka inom FoU har pågått i många år. Något överraskande, kan tyckas, har antalet med gymnasieutbildning ökat något under perioden. Grup- pens storlek har annars minskat under många år.

Mindre grundforskning och tillämpad forskning

Företagen spenderar en allt mindre del av sina resurser på forskning. År 2003 spenderades 12 procent på forskning och resterande 88 procent på utvecklings- verksamhet. Detta innebär en minskning jämfört med 2001 då 13 procent lades på forskning. Åren 1999 och 1997 lades hela 17 procent på forskning. Se tabell 6 i tabellbilagan.

Kvinnor forskar mer än män

Kvinnor forskar i genomsnitt 19 procent av tiden, vilket är nästan dubbelt så mycket som männen (10 procent). Förklaringen ligger främst i att kvinnorna jobbar i mer forskningsintensiva branscher, snarare än att de på arbetsplatsen är mer involverade i forskningen än i utvecklingsverksamheten. Se tabell 6 i ta- bellbilagan.

FoU-utgifter 2003

Företagens FoU-utgifter uppgick till drygt 72 miljarder kronor år 2003. Uppgif-

terna avser FoU utförd i Sverige. Det är en minskning med fyra procent jämfört

med 2001 mätt i löpande priser. Mätt i fasta priser (inflationsjusterat) är minsk-

ningen närmare åtta procent.

(9)

Diagram C. Procentuell förändring av FoU-utgifter 1989-2003, inflationsju- sterad

Procent

-20 -10 0 10 20 30

89-91 91-93 93-95 95-97 97-99 99-01 01-03

I relation till bruttonationalprodukten (BNP) har FoU-utgifterna minskat från 3,32 procent år 2001 till 2,95 procent år 2003. Det är ändå över 1999 års nivå då FoU-utgifternas andel av BNP uppgick till 2,74 procent. Diagrammet nedan belyser FoU-utgifternas kraftiga nivåökning 2001 som till stor del raderades ut under 2003.

Diagram D. Företagens FoU-utgifter som andel av BNP 1991-2003

Procent

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Minskningen av FoU-utgifter beror på minskning av konsulter Minskningen av FoU-utgifterna mellan år 2001 och år 2003 på närmare 8 procent beror på företagens minskade användning av externa konsulter i den egna FoU-verksamheten. Diagrammet nedan belyser utvecklingen av arbets- kraftskostnader, övriga kostnader och investeringsutgifter för den egna FoU- verksamheten, per FoU-årsverke. Minskningen av övriga kostnader mellan åren 2001 och 2003 förklaras av minskade konsultarvoden i FoU.

Diagram E. FoU-utgifter/årsverke 1991-2003, inflationsjusterad

Tkr

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Arbetskraftskostnader/årsv erke Öv riga kostnader/årsv erke Inv esteringsutgifter/årsv erke

(10)

Konsultinsatser i FoU

Att använda sig av konsulter i FoU-arbetet blev allt vanligare i slutet på 90-talet.

Anledningen till att man anlitar konsulter i FoU varierar från företag till företag och från bransch till bransch. Det kan vara brist på personal hos företaget eller på just den kompetens som FoU-projektet kräver. Eftersom livscykeln för FoU- resultaten i många branscher är kort, föredrar många företag att använda den kompetens som konsultföretagen redan har.

Konsultföretagen betraktar sällan det arbete de utför åt beställarna som FoU- arbete. Att projektet är ett utvecklingsarbete vet endast kunden/företaget som köper tjänsten. I nuläget inkluderas i princip konsulterna i den egna FoU- verksamheten i posten konsultarvoden som del av driftkostnaderna. Det är alltså inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företaget. Det är heller inte uppgifter som företagen har möjlighet att uppge. Detta betyder att antalet personer som är engagerade i FoU-arbete (likaså årsverken de utför) är underskattade.

Kraftig minskning i användandet av konsulter i FoU

Årets undersökning redovisar konsultinsatser på knappa 6 miljarder, vilket är en minskning med 46 procent jämfört med 2001, mätt i fasta priser. Företagen spenderar 8 procent av FoU-utgifterna på konsulter i den egna FoU-

verksamheten. Därutöver lägger de ut FoU-uppdrag på andra företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut etc. FoU-uppdrag och FoU-understöd redovi- sas som extern FoU.

Främst är det företag inom industrin för el- och optikprodukter och forsknings- institutioner som skurit ner rejält på konsulter. Dessa branscher var tidigare väldigt konsultintensiva. Se tabell 10 i tabellbilagan för fördelning på bransch.

Programvarurelaterad FoU

Kostnaderna för programvarurelaterad FoU uppgick 2003 till omkring 16 miljarder kronor, en minskning med 22 procent jämfört med 2001 mätt i fasta priser. FoU inom programvaruområdet utförs främst inom industrin för el- och optikprodukter (inkluderar teleprodukter). Se tabell 11 i tabellbilagan för fördelning på bransch.

Diagram F. Programvarurelaterad FoU 1997-2003, fasta priser (2003)

Miljoner kronor

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

1997 1999 2001 2003

FoU-investeringar

Investeringarna i byggnader, maskiner och inventarier för FoU-verksamhet

uppgick 2003 till 4 miljarder kronor. Jämfört med föregående undersökning är

det en minskning med 11 procent mätt i fasta priser. FoU-investeringarna ut-

gjorde 2003 ungefär 6 procent av de totala FoU-utgifterna. Se tabell 10 i tabell-

bilagan.

(11)

Inriktning på produktgrupper/tjänster

När flera aktiviteter förekommer inom ett företag, gäller i princip att den största aktiviteten avgör till vilken bransch företaget skall tillhöra. Det betyder att all FoU-verksamhet som stora företag med en omfattande och mångfacetterad FoU-verksamhet redovisas i den bransch där företaget är klassificerat.

Många företag bedriver FoU-verksamhet som omfattar flera produkter och tjänster. En redovisning av FoU-verksamheten enbart efter företagens huvud- bransch ger därmed inte tillräcklig information av FoU-verksamhetens inrikt- ning. Genom att studera både branscher och produktgrupper får man en mer nyanserad bild av den FoU-verksamhet som bedrivs i företagen.

Tabell C. FoU-utgifter 2003 och 2001 fördelade på produktgrupper, fasta priser (2003), Mkr

Produktgrupp FoU-utgifter

2003 2001

Förändring (%)

Samtliga produkter/tjänster 71 953 77 962 -8

Varor 64 455 68 963 -7

El och optik (inkluderar teleprodukter) 22 104 28 085 -21

Transportmedel 16 324 14 812 10

Läkemedel 14 047 13 980 0

Maskiner som ej ingår i annan underavdelning 5 013 5 754 -13 Petroleumprodukter och övriga kemiska produkter 1 299 1 378 -6

Massa och papper 1 276 1 316 -3

Metaller 1 210 1 234 -2

Energiförsörjning, vatten och byggverksamhet 619 506 22

Jordbruk och skogsbruk 494 229 116

Metallvaror utom maskiner 455 313 45

Livsmedel-, dryckes- och tobaksvaror 409 399 3

Gummi- och plastvaror 320 295 9

Övriga tillverkade varor 279 193 45

Icke-metalliska mineraliska produkter 229 123 86

Trä och trävaror 200 169 18

Malmer 102 108 -5

Textilvaror 74 67 11

Tjänster 7 498 8 999 -17

Forskning och utveckling 2 638 2 759 -4

Databehandling, post och telekommunikation 2 978 4 993 -40

Finansiell verksamhet 955 852 12

Utbildning, vård, personliga och kulturella tjänster 639 111 476

Företagstjänster 182 230 -21

Transport och magasinering, fastighetstjänster 90 54 66

Parti- och detaljhandel m.m. 17 0

(12)

Tre produkter står för 73 procent av FoU:n

Företagssektorn spenderar 73 procent av FoU-resurserna på tre produktgrupper:

läkemedel, transportmedel och produkter inom el/optik (inkluderar teleproduk- ter). Minskningen år 2003 på 8 procent beror främst på neddragningarna inom el/optikprodukter. Om man räknar bort el/optikprodukter är insatserna oföränd- rade jämfört med 2001. På tjänstesidan är det framförallt databehandling, post och telekommunikation som minskat i FoU-omfattning, en minskning med 40 procent. Transportmedel går mot strömmen och ökar med 10 procent under perioden.

Orsaker till stora differenser

Några produktgrupper har mellan år 2001 och 2003 haft en relativt stor procen- tuell förändring även om produktgruppen inte nödvändigtvis är särskilt stor.

• Ökningen av produktgruppen utbildning, vård m.m. beror på bolagise- ringen av flera sjukhus under perioden.

• Ökningen inom jord- och skogsbruksprodukter beror på svårigheten, i några fall, att fördela FoU mellan skogsbruksprodukter, trä och trävaror, massa och papper samt skogsbruksmaskiner. Om företaget bedriver grundforskning kan det vara svårt att fördela på produkt.

FoU inom el- och optikprodukter (inkluderar teleprodukter)

Mellan år 2001 och 2003 har det skett några större omstruktureringar av företag inom elektronikindustrin. Dessa förändringar har försvårat branschjämförelser av årets undersökning med tidigare år. Branschjämförelsen ger inte en rätt- visande bild av FoU-verksamhetens utveckling i denna bransch då den faktiska minskningen i realiteten blir större än vad siffrorna visar. Förutom att redovisa FoU-utgifter på bransch finns möjlighet att redovisa på produktgrupp. Följande avsnitt belyser FoU-verksamhet som faktiskt utförts på el- och optikprodukter och inte för företag som branschklassificerats inom industrin för el- och optik- produkter.

Tabell D. FoU inom El- och optikprodukter, fasta priser, Mkr

Produktgrupp 1997 1999 2001 2003

El- och optikprodukter (SPIN 30-33) 16 067 19 036 28 085 22 104 varav driftkostnader 15 026 18 062 26 726 21 569

varav investeringar 1 041 976 1 359 536

El- och optikprodukter är den produktgrupp företagen spenderar störst andel FoU på. År 2003 uppgick produktgruppens andel till 31 procent av företagens samlade FoU-resurser. Motsvarande andel år 2001 var 36 procent. En kraftig minskning av FoU-utgifterna med hela 21 procent har skett. Minskningen har varit större för investeringar än för driftkostnader i procent räknat. FoU- investeringarna har mer än halverats sedan 2001.

Syfte och ändamål med FoU-verksamheten

Då företagen är vinstdrivande, syftar en övervägande del av FoU-verksamheten till att bibehålla eller öka företagens konkurrenskraft, lönsamhet etc. Detta sker främst genom att ta fram nya produkter eller förbättra redan existerande produk- ter, men det kan även ske genom framtagning eller förbättring av nya processer och system.

Företagen spenderar 92 procent av FoU-resurserna på någon av ovan nämnda

ändamål. Bland övriga ändamål är det förbättring av försvar som dominerar

med 4 procent. Detta ändamål anges av företag som finansierats med medel från

militära myndigheter.

(13)

Tabell E. Driftkostnader för FoU-verksamhet 2003. Fördelning på syf- te/ändamål, fasta priser (2003), Mkr

Syfte/ändamål 2003 2001 Förändring

(%) Summa främjande av industriell verksamhet 62 448 68 668 -6 220 -9%

Framtag. av nya men på marknaden exist. prod. 9 044 12 072 -3 028 -25%

Framtagning av för marknaden nya produkter 22 878 23 343 -465 -2%

Förbättring av existerande produkter 20 831 19 238 1 593 8%

Framtagning av nya processer, system 3 969 6 056 -2 087 -34%

Förbättring av existerande processer, system 2 855 5 197 -2 342 -45%

Allmän kunskapsuppbyggnad 2 871 2 762 109 4%

Minskad andel FoU syftar till framtagning och förbättring av processer och system

En uppdelning av ovan fördelade FoU-medel mellan framtagning/förbättring av produkter och processer/system visar att framtagning och förbättring av proces- ser och system minskade med hela 39 procent medan framtagning och förbätt- ring av produkter minskade med endast tre procent.

Koncentrationen av FoU-verksamheten

FoU-verksamheten i Sverige är i hög grad koncentrerad till några nyckelbran- scher. De tre dominerande branscherna: Läkemedelsindustrin, Transportmedels- industrin samt Industrin för el- och optikprodukter (inkluderar teleprodukter) svarar för närmare två tredjedelar av företagens utgifter för forskning och ut- veckling 2003.

De 20 FoU-intensivaste företagen står för 68 procent

FoU-verksamheten är inte bara koncentrerad till ett fåtal FoU-intensiva bran- scher, utan även till ett fåtal stora företag, främst inom ovan nämnda branscher.

De 20 FoU-intensivaste företagen står för 68 procent av företagssektorns totala FoU-utgifter.

Tabell F. Koncentration av FoU-verksamheten 2003

Rangordning

av företag FoU-utgifter % Ack. %

Årsverke

för FoU % Ack. %

1-20 48 821 68 68 28 604 59 59

21-40 6 429 9 77 5 150 11 70

41-60 3 484 5 82 2 801 6 76

61-80 2 345 3 85 2 067 4 80

81-100 1 819 3 88 1 462 3 83

Övriga 9 055 12 100 8 029 17 100

Stora företag väger tungt

Att FoU-verksamheten är koncentrerad till stora företag, inte bara FoU-

intensiva utan också storleksmässigt efter antalet anställda, visar tabellen nedan.

Företag med minst 1000 anställda står för 74 procent av företagens FoU-

utgifter.

(14)

Tabell G. Utgifter och årsverken för FoU-verksamhet 2003. Fördelning efter storleksklass (antal anställda)

Storleksklass FoU-utgifter % Ack. %

Årsverken

för FoU % Ack. %

50-99 3 315 5 5 3 035 6 6

100-249 5 484 8 12 4 739 10 16

250-499 4 154 6 18 3 574 7 23

500-999 5 207 7 26 3 735 8 31

1000- 53 793 74 100 33 030 69 100

Kvinnor vanligare i medelstora företag

Totalt bedrivs vart fjärde FoU-årsverke av en kvinna i Sverige, vilket ligger i nivå med år 2001. Något högre andel kvinnor som jobbar med FoU, jämfört med män, finns i företag med 100-499 anställda. Störst andel för både kvinnor och män finns i stora företag.

Tabell H. Årsverken för FoU 2003. Fördelning efter storleksklass (antal anställda) och kön

Storleksklass Totalt % Ack. % Kvinnor % Ack. % Män % Ack. %

50-99 3 035 6 6 696 6 6 2 339 7 7

100-249 4 739 10 16 1 432 12 18 3 307 9 16

250-499 3 574 7 23 1 020 9 26 2 554 7 23

500-999 3 735 8 31 848 7 33 2 888 8 31

1000- 33 030 69 100 8 071 67 100 24 959 69 100

Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten

Självfinansieringsgraden i företagens FoU-verksamhet uppgick till 80 procent, vilket innebär samma andel som för år 2001. Även militära myndigheters finan- sieringsandel på 5 procent är oförändrad jämfört med 2001. Då FoU-

verksamheten generellt har minskat, innebär att militära myndigheters FoU- finansiering till företag minskat med 236 miljoner kronor från år 2001 till år 2003.

Den utländska FoU-finansieringen ökar

Finansieringen från utlandet har ökat med 5 procentenheter till 8 procent. Sam-

tidigt har finansieringen från svenska företag minskat med 6 procentenheter till

5 procent. Förklaringen bottnar i en omfördelning av finansieringsstrukturen

från svenska företag till utländska företag och då främst företag inom den egna

koncernen.

(15)

Diagram G. Finansieringskällor för FoU-utgifter i den egna FoU- verksamheten

Själv finansiering 80%

Sv enska företag 5%

Militära my ndigheter 5%

Utländska enheter 8%

Öv riga 2%

Ökad finansiering från EU

Finansieringen från den Europeiska Unionen (EU) för FoU utförd i Sverige ökade mellan år 2001 och år 2003 från 251 miljoner kronor till 284 miljoner kronor, en ökning med 13 procent mätt i fasta priser. Av EU-finansieringen kom 224 miljoner kronor via ramprogram för FoU.

Regional fördelning av FoU-verksamheten Stor koncentration till storstadslänen

FoU-verksamheten i Sverige är starkt koncentrerad till storstadslänen. Ungefär

75 procent utförs i något av de tre storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland

och Skåne. Stockholm är störst på FoU i landet, men har minskat i omfattning

jämfört med år 2001. Västra Götaland och Skåne har samtidigt ökat i omfatt-

ning under perioden 2001-2003.

(16)

Diagram H. FoU-utgifter fördelade på län 2003

#

FoU-utgifter per Län

#

^{25.000 Mkr}

#

^{12.500 Mkr}

# 2.500 Mkr

Värmland, Väster- och Norrbotten minskar mest

Störst procentuella minskningar av företagens FoU noteras i Värmland, Stock- holm och Norrbotten för 2003 jämfört med 2001. Se tabell 12 i tabellbilagan för årsverken och utgifter per län.

Extern FoU-verksamhet 2003

Företag som ingår i denna undersökning bidrar ofta till FoU-verksamheten utan- för den egna enheten. Detta kan ske genom att företagen lägger ut FoU-uppdrag till andra enheter eller genom att med bidrag och avgifter stödja kollektiv FoU vid exempelvis branschforskningsinstitut.

Mindre FoU-uppdrag inom koncern

Årets undersökning redovisar extern FoU-verksamhet för 2003 på ungefär 20 miljarder kronor. Det är en minskning med 41 procent jämfört med år 2001.

Om man rensar för FoU-uppdrag som sker inom den egna koncernen, framgår att ökningen år 2001 berodde av just dessa inom-koncern-uppdrag. Även

minskningen år 2003 kan till stor del hänföras till dessa inom-koncern-uppdrag.

(17)

Diagram I. Företagens externa FoU-verksamhet 1997-2003, fasta priser (2003)

Miljoner kronor

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000

1997 1999 2001 2003

FoU-uppdrag/understöd totalt

Ex tern FoU ex klusiv e uppdrag inom den egna koncernen

FoU-uppdrag läggs vanligast utomlands

Av företagens externa FoU-verksamhet går 81 procent till mottagande/utförande enheter utomlands och 19 procent till svenska enheter. En stor del av alla FoU- uppgrag sker inom den egna koncernen och då främst till koncernbolag i utlan- det. Av företagens totala externa FoU-verksamhet går 11 procent till andra svenska företag som inte tillhör samma koncern, 3 procent går till svenska uni- versitet och högskolor, 1,5 procent går till branschorganisationer och forsk- ningsinstitut.

Diagram J. Företagens externa FoU-verksamhet 2003, mottagande enhe- ter(%)

Sv enska företag 11%

Utlandet, öv riga enheter 19%

Sv enska univ ersitet och högskolor

3%

Sv enska, öv riga 2%

Utlandet, företag inom koncern

62%

Sv enska företag inom koncern

3%

(18)

FoU inom IT-företag

IT-företag har definierats i enlighet med OECD:s rekommendationer. FoU- verksamhet med stark IT-inriktning förekommer även inom andra branscher som inte klassificeras som IT-företag, t.ex. FoU-institut och FoU-företag.

IT-företagen utgör en fjärdedel

IT-företagens andel av företagens totala insatser för FoU utgör ungefär en fjär- dedel, 27 procent av FoU-årsverken och 26 procent av FoU-utgifterna.

Andelen FoU-arbetande kvinnor i IT-företagen är 20 procent, vilket är lägre än för företagssektorn totalt med en andel på 25 procent.

Tabell I. Årsverken och utgifter för FoU inom IT-företag 2003, Mkr

FoU-årsverken Kvinnor Män FoU-utgifter

Summa IT-företagen 13 000 2 377 10 623 18 286

IT-företagens andel av företags-

sektorn (%) 27 20 30 26

(19)

Internationella jämförelser

Sverige fortfarande störst i norden

Företagssektorn i Sverige minskade sin FoU i relation till BNP från

3,32 procent år 2001 till 2,95 procent år 2003. BNP andelen överstiger ändå 1999 års nivå på 2,74 procent. I jämförelse med våra nordiska grannländer är Sverige fortfarande störst på FoU-satsningar i näringslivet. Finland och Dan- mark spenderade 2,5 respektive 1,8 procent av BNP på näringslivsforskning år 2003. Norges BNP andel – som inte inkluderar näringslivsnära forskningsinsti- tut – uppgick till 0,86 procent av BNP. Island andel uppgick år 2001 till 1,8 procent av BNP.

Diagram K. Företagens FoU-utgifter i relation till BNP år 2003

Procent

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

Italien (2001) Kina (2002) Irland (2001) Norge Nederländerna (2002) Canada (2001) Storbritannien (2002) Frankrike (2002) Belgien (2001) Ty skland (2002) Island (2001) Danmark USA (2002) Korea Japan (2002) Finland Sv erige

Procent av BNP Källa: OECD och Statistics Norway (SSB)

(20)

Tidsserier, 1991-2003

FoU-utgifter 1991-2003

Företagens FoU-insatser har ökat för varje år sedan början av 1980-talet, med undantag för en period av stagnation åren 1989 och 1991. Men någon gång mel- lan 1991 och 1993 vände det återigen upp och företagen började öka sina FoU- insatser. En del av denna ökning kan dock förklaras av en successiv utbyggnad av FoU-statistiken. Mellan åren 1993 och 1995 ökade företagen sin FoU- verksamhet kraftigt. Ökningen fortsatte sedan 1995-1997 och 1997-1999, även om ökningstakten avmattats något, 11 respektive 12 procent. I början på 2000- talet ökade FoU-utgifterna rejält; en uppgång på 27 procent redovisades 1999- 2001. Efter de FoU-expansiva åren 2000 och 2001 har insatserna stramats åt inom företagen och för 2003 redovisades en nedgång på 8 procent. Alla redovi- sade förändringar är till fasta priser.

Under 2003 minskade företagens FoU-utgifter som andel av BNP till

2,95 procent, från rekordåret 2001 då BNP-andelen uppgick till 3,32 procent.

I början på 1990-talet uppgick andelen till omkring 2 procent och har under perioden 1995-1999 legat någorlunda stabilt mellan 2,48 och 2,74 procent. 2003 års FoU-utgifter som andel av BNP på 2,95 procent ligger något högre än 1999 års BNP-andel, men lägre än 2001.

Tabell K. FoU-utgifter

¹

i företagssektorn som andel av BNP 1991-2003, Mkr. Fasta priser, referensår 2003

Sektor 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Totalt företagssektorn 35 307 40 454 49 394 54 730 61 260 77 962 71 953 Varuproducerande sektor 31 343 34 765 42 176 46 222 50 632 61 153 58 574 Tjänsteproducerande sektor 3 964 5 689 7 218 8 508 10 628 16 808 13 379

BNP till marknadspris, FP² 1 892’ 1 832’ 1 986’ 2 061’ 2 234’ 2 352’ 2 439’

Företagssektorns andel (%) 1,87% 2,21% 2,49% 2,66% 2,74% 3,32% 2,95%

Viktigt att komma ihåg är att FoU-utgifter i förhållande till BNP är ett rela- tionsmått som inte bara påverkas av förändringar i FoU-utgifter utan även på- verkas av utvecklingen av BNP. I tabellen ovan ser man t.ex. att BNP har mins- kat mellan 1991 och 1993 beräknat i 2003 års priser. Det är likaså värt att notera att BNP och därmed BNP-deflatorn revideras. Redovisning av fastprisutveck- lingen kan därför skifta mellan olika publiceringar.

FoU-årsverken 1991-2003

Antalet årsverken ökade med omkring 5 procent per år i början på 1980-talet.

Därefter avtog ökningstakten något, i slutet på 1980-talet och början på 1990- talet minskade rent av antalet årsverken. I mitten på 90-talet skedde en kraftig ökning av antalet årsverken, 18 procents ökning 1993-1995. Ökningen mellan år 1995-1997 och 1997-1999 var mindre och uppgick till ca 5 respektive 1 procent. Ökningen mellan 1999 och 2001 var återigen över 10 procent, för att minska med 3 procent perioden 2001-2003.

1 En del av ökningen i företagssektorn beror på en successiv utbyggnad av FoU-statistiken

2 Uppgifter om BNP till fasta och löpande priser är inhämtat från konjunkturinstitutets hemsida, www.konj.se, 041201

(21)

En av förklaringarna till att årsverken visar en lägre förändringstakt än FoU- utgifterna är en allt större användning av konsultföretags tjänster. Den tjänst som företaget köper av konsultföretagen redovisas i forskningsstatistiken som en driftkostnad i form av konsultarvode. Det största problemet är att det är svårt att fånga storleken på de personella resurserna, dvs. personer som är engagerade i FoU-arbete som konsulter. Konsultföretagen betraktar sällan det arbete de utför åt beställarna som FoU-arbete. Beställaren vet sällan hur många konsulter som utfört FoU-arbetet, utan bara vilken kostnad det medfört. Beställaren sak- nar även för det mesta konsulterna i sina personalregister. Detta medför att anta- let personer som är engagerade i FoU-arbete är underskattade.

Tabell L. FoU-årsverken

³

i Sverige 1991-2003 fördelade på utförande sek- tor

Sektor 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Totalt företagssektorn 33 757 35 330 41 636 43 881 44 171 49 433 48 113 Varuproducerande sektor 29 998 30 453 34 951 35 903 35 880 38 999 39 137 Tjänsteproducerande sektor 3 759 4 877 6 685 7 978 8 291 10 434 8 976

3 En del av ökningen i företagssektorn beror på en successiv utbyggnad av FoU-statistiken.

(22)

Branschjämförelser

I vissa fall kan branschbyten tydligt slå igenom i FoU-statistiken. Även i år har en del branschändringar skett jämfört med föregående undersökning. Dessa förändringar beror på omklassificering av några företag eller bolagiseringar.

Dessa omklassificeringar, som ofta blir följden vid företagsförvärv och andra förändringar i företagens organisation, försvårar branschjämförelser mellan åren. Tabellen nedan innehåller sådana förändringar som är kända för SCB.

Tabellen bygger på företag som mellan undersökningarna bytt bransch samt några stora förändringar som inte bygger på identiska enheter. Tabellen måste tolkas med försiktighet och ger bara en grov bild av utvecklingen i respektive bransch.

Så läser man tabell M och N

I tabell M på nästa sida redovisas företagens årsverken för FoU. Den första sif- ferkolumnen är företagens uppgifter om årsveken avseende år 2001 redovisade enligt den bransch företaget tillhörde 2001. Företagets dominerande verksamhet avgör branschtillhörighet. Den sista sifferkolumnen redovisar, på samma sätt, företagens uppgifter om årsverken avseende år 2003 enligt branschtillhörighet 2003. Dessa två kolumner är den faktiska branschredovisningen respektive år.

Den andra sifferkolumnen är en fiktiv redovisning efter att justeringar av branschförändringar är gjorda. Den första sifferkolumnen jämförs med den and- ra sifferkolumnen för att se den reala utvecklingen i respektive bransch, dvs.

jämförelsen mellan åren utan påverkan av företag som bytt branschtillhörighet.

Exempelvis var antalet årsverken 38 503 inom tillverkningsindustrin år 2001.

År 2003 var antalet årsverken inom tillverkningsindustrin 38 748, vilket tyder

på en nästintill oförändrad utveckling mellan åren. Efter justeringar av företag

som bytt bransch mellan undersökningarna framgår att antalet årsverken inom

tillverkande företag uppgår till 35 453, vilket är en minskning med 8 procent.

(23)

Tabell M. FoU-årsverken 2003, redovisade enligt företagens branschtillhö- righet 2001 och 2003 samt förändringar beroende på stora branschbyten

2003 års FoU-årsverken enligt företagets bransch 2001 och 2003

Näringsgren 2001 års

årsverken för FoU enligt företagens

bransch 2001 2001 Förändringarnas betydelse

2003

Jord, skogsbruk 188 157 25 182

Gruvor o mineralutvinning 81 49 - 49

Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 339 344 - 344 Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri 80 66 - 66

Trävarutillverkning, ej möbler 79 55 - 55

Massa-, och pappersindustri 799 881 -32 849

Petrol. prod. o övrig kemisk industri 1 370 1 363 -30 1 333

Läkemedelsindustri 5 189 5 015 38 5 053

Gummi- och plastvaruindustri 260 334 -45 289

Icke metalliska mineraliska produkter 78 91 - 91 Stål- och metallframställning 1 165 949 10 959

Metallvaruindustri 284 285 14 299

Maskinindustri 4 650 4 658 131 4 789

Industrin för el- och optikprodukter 13 060 9 922 3 071 12 993 Transportmedelsindustri 11 013 11 343 136 11 479

Övrig tillverkning 137 147 2 149

Tillverkning 38 503 35 453 3 295 38 748

Energiförsörjning o byggverksamhet 226 159 - 159 Varuproducerande företag 38 999 35 817 3 320 39 137

Parti- och detaljhandel m.m. 778 658 261 919 Transport och magasinering, fastighetstjänst 15 29 - 29 Databehandling, post- och telekommunik. 3 828 3 589 -424 3 165 Forskningsinstitutioner 4 449 6 363 -2 922 3 441

Företagstjänster 603 773 -232 541

Utb, vård, personliga o kulturella tjänster 119 253 -3 250

Icke finansiella företag 48 791 47 481 - 47481

Finansiell verksamhet 642 632 - 632

Totalt företagssektorn 49 433 48 113 - 48 113

(24)

Tabell N. FoU-utgifter 2003, redovisade enligt företagens branschtillhörig- het 2001 och 2003 samt förändringar beroende på stora branschbyten

2003 års FoU-utgifter enligt företa- gens bransch 2001 och 2003

Näringsgren 2001 års utgif-

ter för FoU enligt företa- gets bransch

2001 2001 Förändringarnas betydelse

2003

Jord, skogsbruk 152 167 44 211

Gruvor o mineralutvinning 129 60 - 60

Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 328 410 - 410 Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri 63 60 - 60

Trävarutillverkning, ej möbler 118 141 - 141

Massa-, och pappersindustri 1 005 1 108 -49 1 059 Petrol. prod. o övrig kemisk industri 1 517 1 574 -62 1 512

Läkemedelsindustri 12 594 13 063 71 13 134

Gummi- och plastvaruindustri 233 287 -33 254

Icke metalliska mineraliska produkter 71 117 - 117 Stål- och metallframställning 1 139 1 064 12 1 076

Metallvaruindustri 287 302 - 302

Maskinindustri 5 581 5 858 174 6 032

Industrin för el- och optikprodukter 21 379 13 513 4 571 18 084 Transportmedelsindustri 13 901 15 361 132 15 493

Övrig tillverkning 107 132 1 133

Tillverkning 58 322 52 990 4 817 57 808

Energiförsörjning o byggverksamhet 332 495 - 495 Varuproducerande företag 58 936 53 712 4 861 58 574

Parti- och detaljhandel m.m. 1 233 973 423 1 396 Transport och magasinering, fastighetstjänst 33 70 - 70 Databehandling, post- och telekommunik. 4 683 4 607 -111 4 496 Forskningsinstitutioner 8 694 10 735 -4 888 5 847

Företagstjänster 646 845 -284 561

Utb, vård, personliga o kulturella tjänster 82 257 -2 255

Icke finansiella företag 74 307 71 200 - 71 200

Finansiell verksamhet 828 753 - 753

Totalt företagssektorn 75 135 71 953 - 71 953

(25)

Tabeller

Teckenförklaring Explanation of symbols

– Noll Zero

0 Mindre än 0,5 Less than 0.5

.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges

Data not available

(26)

1. Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet 2003. Fördelning efter näringsgren och kön

1. Number of persons engaged full-time or part-time in R&D activities by industry and gender

SNI 02 Näringsgren Totalt Kvinnor Män

01-02 Jord- och skogsbruk 202 104 98

10-14 Gruvor och mineralutvinning 90 22 68

15-16 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 385 223 162

17-19 Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri 67 20 47

20 Trävarutillverkning, ej möbler 68 11 57

21 Massa- och pappersindustri 1 000 487 513

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 1 414 614 800

24.42 Läkemedelsindustri 4 908 2 971 1 937

25 Gummi- och plastvaruindustri 324 38 286

26 Icke-metalliska mineraliska produkter 122 21 101

27 Stål- och metallframställning 1 070 216 854

28 Metallvaruindustri 325 42 283

29 Maskinindustri 5 455 723 4 732

30-33⁴ Industri för el- och optikprodukter 13 069 2 347 10 722

34-35 Transportmedelsindustri 12 079 1 944 10 135

22+36-37 Övrig tillverkning 159 27 132

15-37 Tillverkning 40 443 9 682 30 761

40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 377 63 314

01-45 Varuproducerande företag 41 112 9 871 31 241

50-52 Parti- och detaljhandel m.m. 842 408 434

60-63+70 Transport och magasinering, fastighetstjänster 50 12 38 64+72 Databehandling, post- och telekommunikation 3 336 662 2 675

73 Forskningsinstitutioner 4 185 1 318 2 867

74 Företagstjänster 1 085 176 908

80-93 Utbildning, vård, personliga och kulturella tjänster 685 459 226

01-93 exkl. 65-67 Icke-finansiella företag 51 296 12 906 38 390

65-67 Finansiell verksamhet 1 050 539 511

01-93 Totalt företagssektorn 52 346 13 445 38 901

4 Omstruktureringar av företag gör att den faktiska minskningen i branschen i realiteten är större än vad siffrorna visar. En mer rättvisande bild av utvecklingen finns på sidan 11 i publikationen.

(27)

2. Personer helt eller delvis sysselsatta med FoU-verksamhet 2003. Fördelning efter utbildningsnivå, kön och näringsgren

2. University graduates and persons without a university degree respectively, engaged full-time or part-time in R&D-activities by industry and gender

Akademisk utbildning Icke-akademisk utbildning SNI 02 Näringsgren

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

01-02 Jord- och skogsbruk 114 46 68 88 58 30

10-14 Gruvor och mineralutvinning 68 17 51 22 5 17

15-16 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 258 152 106 127 72 55 17-19 Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri 30 5 25 37 15 22

20 Trävarutillverkning, ej möbler 25 6 19 43 5 38

21 Massa- och pappersindustri 508 217 291 492 270 222

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 888 355 533 525 258 267 24.42 Läkemedelsindustri 3 180 1 656 1 524 1 728 1 315 413

25 Gummi- och plastvaruindustri 145 26 119 179 11 168

26 Icke-metalliska mineraliska produkter 63 11 52 60 10 49

27 Stål- och metallframställning 531 116 415 539 100 440

28 Metallvaruindustri 136 21 114 190 21 169

29 Maskinindustri 2 712 396 2 316 2 743 327 2 416

30-33⁵ Industri för el- och optikprodukter 8 426 1 520 6 906 4 643 827 3 816 34-35 Transportmedelsindustri 5 212 875 4 337 6 867 1 069 5 798

22+36-37 Övrig tillverkning 54 20 34 105 7 98

15-37 Tillverkning 22 165 5 375 16 790 18 278 4 307 13 971

40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 274 43 231 104 20 84 01-45 Varuproducerande företag 22 620 5 481 17 140 18 492 4 390 14 101

50-52 Parti- och detaljhandel m.m. 553 251 302 290 158 132 60-63+70 Transport och magasinering, fastighetstjänster 29 6 23 21 6 15 64+72 Databehandling, post- och telekommunikation 2 764 523 2 241 572 139 433

73 Forskningsinstitutioner 3 011 841 2 170 1 174 477 697

74 Företagstjänster 808 153 656 276 24 253

80-93 Utb., vård, personliga och kulturella tjänster 519 309 210 166 150 16 01-93 exkl.

65-67 Icke-finansiella företag 30 305 7 563 22 742 20 991 5 343 15 647

65-67 Finansiell verksamhet 308 152 156 742 387 355

01-93 Totalt företagssektorn 30 613 7 715 22 898 21 733 5 730 16 002

(28)

3. Antal årsverken för FoU 2003 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter näringsgren och kön

3. Total person-years and person-years performed by postgraduates respectively by industry and gender

Samtliga utbildningsnivåer Forskarutbildning SNI 02 Näringsgren

01-02 Jord- och skogsbruk 182 95 87 26 9 17

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 1 333 571 762 219 60 159

24.42 Läkemedelsindustri 5 053 3 020 2 033 1 284 476 808

29 Maskinindustri 4 789 626 4 163 185 29 156

30-33⁶ Industri för el- och optikprodukter 12 993 2 347 10 646 731 106 624 34-35 Transportmedelsindustri 11 479 1 841 9 638 410 59 351

15-37 Tillverkning 38 748 9 338 29 410 3 093 796 2 296

40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 159 30 129 33 8 26 01-45 Varuproducerande företag 39 137 9 473 29 664 3 157 813 2 343

50-52 Parti- och detaljhandel m.m. 919 393 526 94 25 68

60-63+70 Transport och magasinering, fastighetstjänster 29 7 22 0 0 0 64+72 Databehandling, post- och telekommunikation 3 165 606 2 559 128 10 118

80-93 Utb., vård, personliga och kulturella tjänster 250 154 96 66 34 32 01-93 exkl. 65-

67 Icke-finansiella företag 47 481 11 790 35 691 4 297 1 084 3 214

(29)

4. Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med eftergymnasial utbildning tre år eller längre, respektive med eftergymnasial utbildning kortare än tre år. Fördelning efter näringsgren och kön

4. Person-years performed by persons with a post-secondary education three years or longer or shorter than three years and gender

Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre

Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år SNI 02 Näringsgren

01-02 Jord- och skogsbruk 72 31 41 7 6 1

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 627 269 357 191 106 85

24.42 Läkemedelsindustri 1 984 1 207 777 760 577 183

29 Maskinindustri 2 244 320 1 924 674 73 601

30-33⁷ Industri för el- och optikprodukter 7 731 1 440 6 291 1 233 260 973 34-35 Transportmedelsindustri 4 576 781 3 794 1 517 217 1 300

15-37 Tillverkning 18 475 4 471 14 004 4 804 1 343 3 461

73 Forskningsinstitutioner 1 731 533 1 198 279 115 163

(30)

5. Antal årsverken för FoU 2003 utförda av personer med gymnasial respektive med förgymnasial utbildning. Fördelning efter näringsgren och kön

5. Person-years performed by persons with a secondary education or persons with other qualifications respectively by industry and gender

Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning

SNI 02 Näringsgren Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 288 131 157 9 4 5

24.42 Läkemedelsindustri 854 631 223 172 130 42

29 Maskinindustri 1 465 168 1 297 222 36 186

30-33⁸ Industri för el- och optikprodukter 2 622 419 2 203 676 121 554

34-35 Transportmedelsindustri 4 154 622 3 532 822 161 661

15-37 Tillverkning 10 172 2 182 7 990 2 204 544 1 660

40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 13 3 11 12 5 7 01-45 Varuproducerande företag 10 221 2 207 8 015 2 263 578 1 685

60-63+70 Transport och magasinering, fastighetstjänster 2 1 1 0 0 0 64+72 Databehandling, post- och telekommunikation 184 50 135 10 5 5

73 Forskningsinstitutioner 545 195 350 125 65 60

67 Icke-finansiella företag 11 168 2 511 8 657 2 420 660 1 760

01-93 Totalt företagssektorn 11 460 2 632 8 828 2 440 668 1 772

(31)

6. Antal årsverken för forskning respektive utveckling 2003. Fördelning efter näringsgren och kön

6. Person-years for research and development respectively by industry and gender

Forskning Utveckling SNI 02 Näringsgren

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 143 43 100 1 189 510 679

24.42 Läkemedelsindustri 1 705 942 763 3 349 2 078 1 271

29 Maskinindustri 307 42 266 4 482 612 3 870

30-33⁹ Industri för el- och optikprodukter 655 133 522 12 338 2 212 10 126 34-35 Transportmedelsindustri 504 169 335 10 975 1 666 9 310

15-37 Tillverkning 3 660 1 434 2 226 35 088 7 828 27 260

(32)

7. Antal årsverken för forskning respektive utveckling 2003. Fördelning efter utbildningsnivå

7. Total person-years for research and development respectively by level of education

Forskning Utveckling Utbildningsnivå

Antal Relativ

fördelning

Antal Relativ fördelning

Forskarutbildning 1 833 32 2 491 6

Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 2 664 46 21 414 51

Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 613 11 5 196 12

Gymnasial utbildning 559 10 10 902 26

Förgymnasial utbildning 115 2 2 326 5

Totalt 5 785 100 42 328 100

(33)

8. Antal årsverken för FoU 2003. Fördelning efter disciplin och näringsgren 8. Person-years for R&D by industry and field of science

Totalt Fördelade på disciplin SNI 02 Näringsgren

Summa Natur- vetenskap

Mate- matik

Teknik- vetenskap

Medicin

01-02 Jord- och skogsbruk 182 179 12 - 32 -

10-14 Gruvor och mineralutvinning 49 47 5 - 39 -

15-16 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 344 208 144 1 41 1 17-19 Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri 66 59 3 0 51 -

20 Trävarutillverkning, ej möbler 55 50 13 - 35 1

21 Massa- och pappersindustri 849 841 118 36 680 -

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri 1 333 1 244 921 25 276 22

24.42 Läkemedelsindustri 5 053 5 053 1 855 - 225 2 969

26 Icke-metalliska mineraliska produkter 91 57 14 - 32 10

27 Stål- och metallframställning 959 949 35 - 915 -

28 Metallvaruindustri 299 249 29 1 219 -

29 Maskinindustri 4 789 4 520 108 39 4 253 2

30-33¹⁰ Industri för el- och optikprodukter 12 993 12 929 75 206 12 488 154 34-35 Transportmedelsindustri 11 479 11 433 79 34 11 203 16

22+36-37 Övrig tillverkning 149 87 7 2 72 -

15-37 Tillverkning 38 748 37 888 3 406 349 30 686 3 175

40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 159 145 19 13 94 - 01-45 Varuproducerande företag 39 137 38 258 3 442 362 30 851 3 175

50-52 Parti- och detaljhandel m.m. 919 879 17 - 434 399

60-63+70 Transport och magasinering, fastighetstjänster 29 26 2 - 19 - 64+72 Databehandling, post- och telekommunikation 3 165 2 985 - 47 2 934 -

73 Forskningsinstitutioner 3 441 3 163 671 - 2 050 96

80-93 Utb., vård, personliga och kulturella tjänster 250 224 1 - 32 183 01-93 exkl. 65-

67 Icke-finansiella företag 47 481 45 871 4 171 424 36 588 3 860

65-67 Finansiell verksamhet 632 632 - 171 345 3

01-93 Totalt företagssektorn 48 113 46 503 4 171 595 36 933 3 863

(34)

8. Forts.

Fördelade på disciplin SNI 02 Näringsgren

Lantbruks- vetenskap

Samhälls-

vetenskap Humaniora Tvärveten- skap

Ej fördel- ade på disciplin

01-02 Jord- och skogsbruk 135 - - - 3

10-14 Gruvor och mineralutvinning - - - 3 2

15-16 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 5 - - 16 136

17-19 Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri - - - 4 7

20 Trävarutillverkning, ej möbler - 2 - - 5

21 Massa- och pappersindustri 2 - - 4 8

23-24 exkl. 24.42 Petroleumprodukter och övrig kemisk industri - - - - 88

24.42 Läkemedelsindustri - - - 3 -

25 Gummi- och plastvaruindustri - - - 2 82

26 Icke-metalliska mineraliska produkter - - 1 - 34

27 Stål- och metallframställning - - - - 9

28 Metallvaruindustri - 1 - - 50

29 Maskinindustri 102 1 - 14 269

30-33 Industri för el- och optikprodukter - - 2 3 64

34-35 Transportmedelsindustri - 62 21 19 47

22+36-37 Övrig tillverkning - 2 - 4 62

15-37 Tillverkning 109 69 24 70 860

40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 2 3 2 12 14

01-45 Varuproducerande företag 246 71 26 85 879

50-52 Parti- och detaljhandel m.m. 25 5 - - 40

60-63+70 Transport och magasinering, fastighetstjänster - - - 4 3 64+72 Databehandling, post- och telekommunikation - 4 - - 180

73 Forskningsinstitutioner 246 17 27 56 278

74 Företagstjänster - 2 - 4 205

80-93 Utb., vård, personliga och kulturella tjänster 6 3 - - 26 01-93 exkl. 65-

67 Icke-finansiella företag 523 103 53 149 1 610

65-67 Finansiell verksamhet - 73 40 - -

01-93 Totalt företagssektorn 523 176 93 149 1 610