KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2013/2014. Systematiskt kvalitetsarbete

(1)

KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete

”En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad målupp- fyllelse i förhållande till de nationella målen.”

Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2

1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten

når de nationella målen och styrkortsmålen 3

1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? 3

1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? 3

1.3 Förslag till förbättringsåtgärder 3

1.4 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar 3

2. Grundfakta 5

2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten 5

2.2 Grundläggande statistik 2013-10-15 5

3. Förutsättningar – statistik 2013-10-15 6

3.1 Analys av förutsättningar och resultat 6

4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 8

4.1 Kunskapsuppföljning årskurs 2 8

4.4 Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål 24

5. Resultat och analys av skriva sig till läsning 26

5.1 Förskoleklass 26

5.2 Årskurs 1 28

6. Skolans egna prioriterade mål 29

(3)

1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse?

Höga förväntningar och anpassningar av undervisningen. Skickliga och ambitiösa lärare med god uppföljning av resultaten. Ett gott klimat i klasserna. Bra kartläggningar och åtgärder. Ett gott samarbete med kollegiet och omvärlden. Kompetensutveckling.Tydliga mål och arbete med Lpp.

1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen?

Att hitta arbetssätt, metoder och resurser för att stödja dem som har en långsammare utveckling, för de som är nyanlända eller de som kräver högre utmaningar och fler resurser.

Att förstå att det är viktigt att grunder befästs och att det ibland måste få ta längre tid än vad man tänkt, men att det kommer att fungera i ett längre perspektiv. Men att lusten bibehålls och att all utveckling synliggörs, elever känner till sina förmågor och kunskaper är den viktigaste drivkraften.

Tidspress, att hinna med allt i läroplanen. För mycket dokumentation. Krav på att lyckas.…man ser inte träden för all skog.

1.3 Förslag till förbättringsåtgärder

Att höja förväntningarna och förbättra uppföljningssystemen samt analyser och metoder därefter.

Prova andra elevaktiva undervisningsmodeller. Fokusera på att eleverna ska klara av läsningen i tidig ålder. Arbeta med läsförståelsestrategier och kamratbedömning. Att hjälpa/ stötta eleverna i att hitta motivationen. Fortsätta förbättra undervisningen i matematik.

1.4 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar

Vi har haft förmånen med kontinuitet i lärarkåren, vilket ger bättre förutsättningar för att följa eleverna över tid i deras kunskapsutveckling. Vi har kompetensutvecklat oss både i matematik och svenska.Sambedömning har stärkt lärarnas förmåga och ger eleverna ett mer rättsäkert resultat.

Vi har arbetat aktivt med trygghet och arbetsro, dock får det arbetet inte avstanna. Vi har arbetat aktivt med föräldrasamarbetet.

Att reflektera över tidigare kunskaper och repetitioner ger en tillbakablick och förstärker

kunskaperna. Nya metoder inom matematiken överenstämmer med forskning. Tydliga framsteg syns när eleverna problematiserar enskilt sedan tillsammans, kunskaper utvecklars enskilt och i grupp.

elevernas egna.

Att hitta ett system som stöttar elever med neuropsykiska problem är en utmaning som kräver resurser och nytänk.

Idag flyttar människor mitt i terminerna. Varje gång en ny elev börjar i klassen, starta en ny grupprocess. Detsamma gäller vid nyanställningar.

Vi har under året haft många nyanlända som kommit direkt in i våra klasser. Ibland med mycket goda resultat, ibland med stor frustration både hos elever och lärare. Organisationen för att ta emot och kartlägga nyanländas förmågor och kunskaper fungerar sådär, men enligt det nya lagförslaget är

(4)

det inte till fullo, varken hos oss eller i kommunen.Organisation-kunskaper och resurser saknas.Tillräckligt med lärare för studiehandledning och modersmål har inte kunnat rekvireras, resurser saknas dessutom.Här finns ett stort utvecklingsområde för kommunen, nytt lagförslag beräknas komma under 2015, departementsskrivelse finns.

Mängden arbetsuppgifter och dokumentation har ökat, liksom uppföljningar och nyskrivningar av olika planer och genomförande som lagar eller förordningar föreskriver.

Kraven på att få goda resultat såväl i arbetsmiljö, socialt och kunskapsmässigt är tydligare och syns på ett helt annat sätt än tidigare.Det innebär att kraven är och blir större. När kraven till synes ökar vill alla ha" rätt" och mera resurser, vilket också innebär att det blir svårare att leda och fördela.

Delaktigheten blir ännu viktigare och svårare att genomföra. Arbetsuppgifterna är många och komplexiteten i yrket är stort.

(5)

2. Grundfakta

2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten

Underlaget bygger på kontinuerliga uppföljningar på skolan under läsåret. Alla lärare analyserar först sitt egna arbete, därefter i arbetslag. Alla lärare har på något sätt varit delaktiga i utförande och analys av nationella prov-resultat.

Elevenkäter har analyserats egna och kommunala enkäter. Eleverna är med i olika råd på skolan och dilemman tas kontinuerligt upp i grupperna. Rektor har vid flertalet intervjuer ställt frågan om eleverna upplever delaktighet i undervisningen. Eleverna klargör tydligt att man vet vad som förväntas och att man känner sig mera delaktig av den undervisning som bygger på Lpp. Eleverna påtalar också att de upplever lärarnas kompetensutveckling som något roligt lärande som de får ta del av.

Vårdnadshavare upplever en delaktighet i skolan genom de informationsbrev som skickas varje vecka om mål och aktiviteter. Vårdnashavare får också möjlighet att påverka innehåll i

föräldramöten, likabehandlingsplan och regler för ordning och reda. Vårdnadshavare är delaktiga i Brukarråd.

Skolan är organiserad så att all finns med i olika tvärgrupper och kan ta del av varandras kunskaper.

2.2 Grundläggande statistik 2013-10-15

Organisationsform Antal elever/barn Antal årsarbetare Antal elever/årsarbetare Förskoleklass

21 1,5 14,0

Grundskola

195 16,6 11,8

varav skolbarnsomsorg

117 6,01 19,5

Grundsärskola

- - -

Summa

216 24,1 13,8

(6)

3. Förutsättningar – statistik 2013-10-15

Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, sektorns ekonomiska bokslut och rektorns uppgifter kring organisationen.

Läsåret 2013-2014 (budgetåret 2013)

Antal elever, från årskurs 1 195

Total budget i tkr, inklusive extra tilldelning 11 763

Resultat/utfall -10

Undervisningsresurs i tkr, utfall -45

Undervisningsresurs/elev, utfall 37,5

Lärartäthet (SCB höstterminen 2013) 11,8

Extra tilldelning centrala resurser i tilldelad budget 360

Specialpedagogisk kompetens och nyttjande

Här avses specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser, inte det specialpedagogiska teamet. Uppgifterna baseras på rektorns uppskattning för verksamhetsåret 2013/2014.

Specialpedagog

undervisning Specialpedagog

utredning Specialpedagog

utveckling Undervisning i

tal och språk Speciallärare

50 % 25 % 5 % - % 140 %

3.1 Analys av förutsättningar och resultat

3.1.1 Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse?

Organisationen.

Resurserna har fördelats jämnts enligt personalens önskemål. Önskan hade varit att elever med neuropsykiska hinder hade kunnat få en mer riktad undervisning i form av utbildade pedagoger i klassrummen sida vid sida med lärare med klassansvar. Är ganska säker på att resultaten skulle

(7)

Plan för kunskapsuppföljningen med analys och åtgärder har vi förbättrat och kommer att förbättras ytterligare, den ger ett bra underlag för fortsatt undervisning. Önskan om att speciallärare och specialpedagog skulle hinna med fler elever finns.

Skolan är organiserad så att all finns med i olika tvärgrupper och kan ta del av varandras kunskaper.

Skolans budget var svår att följa under året, budgetuppföljningsredskapen fanns inte. Bokslut kom sent, dock positiv + 10000 kr. Arbetsbelastningen var hög vid tillfällen när elever blir utåtagerande.

Det här året kan vi inte ha lika hög arbetsbelastning om vi ska orka genomföra och hinna med våra uppdrag. Besvikelsen av att inte kunna använda matematiklyftetpengarna är stor.Skolan fortsätter att påverka, att det som frös inne under budgetåret, av vilka skäl vet vi inte, åter skall budgeteras till skolan.

3.1.2 Kan måluppfyllelsen förbättras genom organisationsförändring? Beskriv.

Att hitta rätta former för att undervisa i SVA är fortfarande svårigheter. Dock är det viktigt hur vi använder oss av varandras kunskaper och delar med oss. Men att hitta tid och former för all samverkan, dokumentation, policies verkar mission impossible. Vi försöker fördela våra resurser utefter de olika konferenser som är riktade till klasserna eller skolan. Vi försöker också att arbeta mer i perioder enligt forskningsbaserad grunder. Dock är önskan om att följa vissa elever dagligen och stundligen i två lärarsystem stark.

3.1.3 Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvaliteten.

Minskad dokumentation. Minskad kommunikation via mail. Översyn av pedagogiska hjälpmedel och stöd med tekniska funktioner. Fortsätta utveckla stöddokument. Ekonomisk uppföljning en gång i månaden.

Komplexiteten i uppdraget är tid och resurs krävande. Att Skolorna fick ett ökat stöd i egenkontroll och systematiskt skyddsarbete. Att slippa lägga tid på att sköta skötsel av fastigheten och översyn av skolgården utan fokusera på det utvecklande pedagogiska arbetet.

(8)

4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 4.1 Kunskapsuppföljning årskurs 2

4.1.1 Resultat och analys DLS februari

Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter.

Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittet. Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet.

Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) – läsförståelse, årskurs 2

Stanine 1

Stanine 2

Stanine 3

Stanine 4

Stanine 5

Stanine 6

Stanine

7-9 Medelvärde

Linnéskolan

52 elever 8 5 6 15 6 4 7 4,0

Eksjö kommun

181 elever 20 14 22 40 24 30 30 4,5

Linnéskolan % 15,3 9,6 11,5 28,9 11,5 7,7 15,3

Eksjö kommun, % 11 7,8 12,1 22,1 13,2 16,6 16,6

Analys diagnostiska läs-skrivprov (DLS) – läsförståelse, årskurs 2 Vad har varit framgångsrikt i undervisningen?

Vi arbetar i ämnesövergripande teman. Eleverna tränar avkodning och läsförståelse på texter i ett sammanhang. När vi arbetar med t.ex. rymden eller religion som kunskapsfokus, arbetar vi lika mycket med läsförståelse. Vi går regelbundet till biblioteket och läser och lånar. Eleverna måste få chans att upptäcka att läsning är en upplevelse och inte bara träning. Vi använder ljudböcker och/eller högläsning varje dag. Kortare texter används till att träna på att läsa mellan raderna och eleverna diskuterar texterna tillsammans och lärarna ställer frågor på texter.

Läsläxorna består inte bara av att läsa texten, eleverna får frågor både på- och under ytan.

Vi har börjat arbeta med olika läsförståelsestrategier, vilket vi kommer att utveckla mer.

Eleverna läser i par 3-4 gånger i veckan. Klasslärarna lyssnar på och stöttar de svaga avkodarna dagligen. Speciallärare lästränar med eleverna och arbetar med Fonomix.

(9)

Vilka svårigheter i läsförståelsen har uppmärksammats för elever med stanine 1-2?

De elever som hamnat lågt på DLS läsförståelse är de som har en långsam avkodning som inte är automatiserad. Några elever har behov av att sitta enskilt och läsa högt. Testet säger inte så mycket om de svaga avkodarnas läsförståelse, eftersom de hindras av avkodningen.

Några av eleverna är luststyrda och de klarar endast av att koncentrera sig under 10 minuter.

Vi kan tydligt se att det finns elever som inte orkat läsa allt utan de har gissat på de sista sidorna.

Några elever har brister i svenska språket eftersom det inte är deras modersmål, en elev har bara varit i Sverige strax över ett år

Vi har elever som pga. svag avkodning eller att de inte har svenska språket inte har genomfört testet.

Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2?

Eleverna med stanine 1-2 har svårigheter med avkodningen. De får enskilt stöd av speciallärare eller klasslärare samt lästränar dagligen tillsammans med sin klass. Eleverna får läsa högt enskilt och de får längre tid på sig att lösa uppgifter. Specialpedagog och logoped har utrett och kommer att utreda fler elever som har bristande läsförståelse och avkodning. Genomförda utredningar har i några fall visat att elever har specifika läs- och skrivsvårigheter.

Lärdomar man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra:

Det är viktigt att anpassa testsituationen så att alla elever får bästa möjlighet att lyckas. Anpassningar kan bestå i att få läsa högt eller att få mer tid. En del elever behöver hjälp med att dela upp texten i mindre delar för att de inte ska ge upp innan de kommit igång. Eleverna är inte vana vid att läsa i 30 minuter och det är viktigt att de får träna på att läsa längre stunder om de ska klara ett test som DLS.

Vi kommer att genomföra ett läsprojekt i år 2 med upprepad läsning under 3 veckor i alla klasser.

Samtidigt kommer klasslärarna att arbeta med läsförståelsestrategier.

Vi kommer att låta de svaga avkodarna få göra Vilken bild är rätt för att se hur deras läsförståelse utvecklats (vi jämför med resultaten från höstterminen).

4.1.2 Resultat och analys av insatser för elever med stanine 1-3, årskurs 2, juni 2014

(10)

4.1.3 Simkunnighet årskurs 2

I årskurs 2 räknas man som simkunnig om man simmar 25 meter.

Simkunniga Ej simkunniga

Linnéskolan

54 elever 41 13

75,9 % 24,1 %

Eksjö kommun 83,7 % 16,3 %

Analys av resultatet

År 2 har under 2013/2014 genomfört 6 tillfällen med simundervisning. 3 ggr/ ter-min. Eleverna som inte uppnår målet att simma 25 meter bröstsim har fått erbjudande att gå på extrasimning i slutet av terminen. Detta har 12 elever erbjudits varav 10 antagit erbjudan. En elev har erbjudits extrasimning för enbart kvinnor, vilket genomförts 1 ggr/vecka under VT- 14 med goda resultat.

Antal elever i åk 2 som uppnår målet 25 meter bröstsim är 41 st.

(11)

4.2 Kunskapsuppföljning årskurs 3

4.2.1 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 3

Totalt Flickor Pojkar

Antal elever

Antal som gjorde delprovet

Antal som nått kravnivån

Antal flickor

Antal pojkar

Nått (N) eller inte nått (IN)

kunskapskraven, helhetsbedömning

Delprov A

Gruppuppgift: Geometriska former 23 23 23 10 10 10 13 13 13

Delprov B

Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion

23 23 22 10 10 9 13 13 13

Delprov C

Enkla bråk, uppdelning av tal 23 23 22 10 10 9 13 13 13

Delprov D

Geometriska begrepp 23 23 22 10 10 9 13 13 13

Delprov E

Taluppfattning, huvudräkning, addition och multiplikation

23 23 14 10 10 6 13 13 8

Delprov F

Enkla problem 23 23 21 10 10 8 13 13 13

Delprov G

Mäta och uppskatta tid, uppskatta area.

23 23 22 10 10 9 13 13 13

Analys av resultat – ämnesprov i matematik, årskurs 3

Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse:

Vi har lagt mycket tid och arbete på att lägga grunderna i matematiken. Att alla får talraden klar för sig.

Att kunna använda sig av matematiskabegrepp även när eleven inte anser att vi ”har matte”.

Vi har arbetat mycket med att se samband. Att lösa verklighetsanknutna problem med hjälp av våra matematikkunskaper.

Moment/förmågor som eleverna hade behövt träna mer på:

Mina elever hade behövt träna mer på att lita på sin egen förmåga och att låta arbetet ta tid. De behöver träna på sin uthållighet-vill snabbt komma fram till en lösning. De behöver också bli bättre på att kontrollera sina

lösningar: Är det rimligt?

Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt:

Jag vill utveckla min förmåga att lära eleverna tänka friare- inte svara det de tror förväntas. Har sett att när eleverna får en ”friare” uppgift så klarar oftast de elever som inte är ”så starka” att lösa uppgiften lättare. De är vana att tänka till och anstränga sig för att komma fram till en lösning. De elever som jag upplever starkare arbetar på utan att reflektera vad problemet handlar om och känner sig klara bara de skrivit ett svar.

(12)

4.2.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, svenska

Resultat - ämnesprov i svenska och Svenska som andraspråk årskurs 3

Antal elever

Antal flickor

Antal pojkar

Nått (N) eller inte nått (IN)

kunskapskraven, helhetsbedömning

Delprov A

Tala, muntlig uppgift 23 23 23 10 10 10 13 13 13

Delprov B

Läsuppgift, berättande text 23 23 22 10 10 9 13 13 13

Delprov C

Läsuppgift, faktatext 23 23 20 10 10 8 13 13 12

Delprov D

Elevens högläsning 23 23 23 10 10 10 13 13 13

Delprov E

Elevens textsamtal 23 23 23 10 10 10 13 13 13

Delprov F

Skrivuppgift, berättande text 23 23 18 10 10 8 13 13 10

Delprov G

Stavning, interpunktion 23 23 21 10 10 10 13 13 11

Delprov H

Skrivuppgift, faktatext 23 23 14 10 10 6 13 13 8

*1 elev följer kursplanen för Svenska som andraspråk

Analys av resultat – ämnesprov i svenska, årskurs 3

Jag har lagt stort fokus på att läsningen och läsförståelsen ska fungera för alla mina elever. Vi har arbetat mycket med de grundläggande färdigheterna som att uttrycka sig i tal och skrift. Vi har haft ”kompisläsning” 2-3

tillfällen/vecka. Vi har mätt elevernas framsteg i läsning och läsförståelse under årets gång med olika diagnoser.

Mina elever hade behövt träna på att lägga ner lite mer tid och kraft på sina arbeten speciellt skriftliga arbeten.

De hade behövt träna mer på att läsa fakta texter och plocka ut relevant fakta som de sedan skulle formulerat ner med egna ord. De behöver även bli bättre på att kontrolläsa sina egna texter.

Jag behöver låta mina elever uttrycka sig mer i skrift. Vi hade behövt träna mer på provsituation.

Avdramatiserade jag provsituationen för mycket?

(13)

4.2.3 Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtligen ämnen i årskurs 3

Ämne Flickor Pojkar Samtliga Flickor % Pojkar % Samtliga %

Antal elever årskurs 3 10 13 23 43,5% 56,5 100 %

Bild 10 13 23 100 % 100 % 100 %

Engelska 9 13 22 90 % 100 % 95,7 %

Hem- och konsument-

kunskap - - - % % %

Idrott och hälsa 10 13 23 100 % 100 % 100 %

Matematik 9 13 22 90 % 100 % 95,7 %

Modersmål - - - % % %

Musik 10 13 23 100 % 100 % 100 %

NO 9 13 22 90 % 100 % 95,7 %

SO 9 13 22 90 % 100 % 95,7 %

Slöjd 10 13 23 100 % 100 % 100 %

Svenska 9 12 21 90 % 92,3 % 91.3 %

Svenska som andraspråk - 1 1 % 100 % 100 %

Teckenspråk för hörande - - - % % %

Teknik 9 13 22 90 % 100 % 95,7 %

Analys av resultat – klarar kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 3

Klassen har nått goda resultat i samtliga ämnen. Gruppen har en god kommunikativ förmåga.Vi har arbetat medvetet med att befästa olika grundläggande begrepp i samtliga ämnen. Vid behov har åtgärder satt in för enskilda elever och grupp.

(14)

4.3 Kunskapsuppföljning årskurs 6

4.3.1 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 6

Antal elever

Antal som gjorde delpro vet

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

som gjort delprovet som gjort delprovet som gjort delprovet

F E D C B A F E D C B A F E D C B A

Provbetyg (Tot) 31 31 1 3 7 6 5 9 17 17 0 2 4 3 3 5 14 14 1 1 3 3 2 4

Analys av resultat – ämnesprov i matematik, årskurs 6

Undervisningen har bedrivits i halvklass eller med två behöriga lärare i helklass. Detta har varit nödvändigt då klassen har varit stor (31 elever). Under året har kompetensutveckling för matematiklärare skett; Matematiklyftet, vilket har utvecklat arbetet med eleverna positivt. Nya metoder och mer problemlösning enskilt och i grupp har använts med positivt resultat på så sätt att eleverna visat mer självförtroende i matematik-arbetet och vågat diskutera olika lösningar.

Klassrumsklimatet har varit tryggt, vilket har resulterat i att eleverna har vågat be om mer hjälp/stöd i mindre grupper och då vi har varit två lärare har vi kunnat vara flexibla i vårt arbete och kunnat erbjuda extra

genomgångar vid behov. Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet.

Eleverna hade behövt träna på att generalisera matematiska uttryck samt att skriftligt uttrycka sig matematiskt på ett mer korrekt sätt.

Vi skulle ha kunnat ha ännu mer muntlig matematik och tränat på att kommunicera och uttrycka sig verbalt.

(15)

4.3.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska

Resultat - ämnesprov i svenska och Svenska som andraspråk årskurs 6

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Svenska

Provbetyg (Tot) 31 30 1 2 7 6 12 2 17 17 0 0 5 5 5 2 14 13 1 2 2 1 7 0

Delprov A Tala, samtal,

redogörelse 31 30 2 0 3 8 11 6 17 17 0 0 2 5 7 3 14 13 2 0 1 3 4 3

Delprov B Läsförståelse berättande text

och sakprosa 31 30 1 3 3 7 10 6 17 17 0 1 2 5 5 4 14 13 1 2 1 2 5 2

Delprov C Skivuppgift, berättande och

sakprosa 31 30 1 6 9 11 3 0 17 17 0 3 4 7 3 0 14 13 1 3 5 4 0 0

*6 elever följer kursplanen för Svenska som andraspråk

Analys av resultat – ämnesprov i svenska, årskurs 6

Vi har läst och skrivit olika slags texter. Eleverna har också tränats i att diskutera, analysera, dra slutsatser och se samband i alla ämnen vilket ger gott resultat även i svenskan. Eleverna har gjort muntliga framställningar.

Under året har ny textsamling köpts in, vilket har lockat eleverna till läsning.

Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet.

Under sin skolgång har eleverna framför allt tränats i att skriva berättande texter. Vi kunde tidigare ha fokuserat på att skriva andra slags texter, t.ex. argumenterande. Vi skulle också ha lagt lite mer tid på att jobba med hur man planerar och disponerar texter.

(16)

4.3.3 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska som andraspråk Resultat - ämnesprov i svenska som andraspråk, årskurs 6

Antal elever

Andel (%) av elever

Antal elever

Andel (%) av elever

Antal elever

Andel (%) av elever

Svenska som andraspråk

Provbetyg (Tot)

Delprov A Tala, samtal,

redogörelse

Delprov B Läsförståelse berättande text

och sakprosa

Delprov C Skivuppgift, berättande och

sakprosa

Analys av resultat – ämnesprov i svenska som andraspråk, årskurs 6

Temadagar och temaativiteter är positiva för de nyanlända eleverna. De kan då känna delaktighet med hela skolan. Att klasserna arbetar med gruppdynamik, klassrutiner och relationer är också viktigt för de nyanlända eleverna. Jag märker att de nyanlända eleverna känner sig trygga i sin klass och att de känner tillhörighet. Vid behov bistår jag klassläraren med att förklara och förtydliga för dessa elever och jag hjälper till att reda ut konflikter och missförstånd som uppstår. Skolan är mycket viktig och central för de nyanlända eleverna. Det är en plats där de känner tillhörighet och där de får en möjlighet att integreras i sitt nya land.

De nyanlända eleverna och de elever som läser enligt kursplanen för SvA får olika stor del av sin

svenskaundervisning hos mig. Här arbetar de med att lära sig språket muntligt samtidigt som de lär sig läsa och skriva. Vi arbetar inte uttalat med metoden skriva sig till läsning. Däremot får de börja skriva själva tidigt, så fort de börjar ha ett språk.

Hållbar utveckling och närmiljö är ett område som jag inte tagit upp i min undervisning och som jag skulle kunna integrera i undervisningen i svenska som andraspråk.

Kamratbedömning

Arbete med värdegrund- skolans trivselregler

Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så

(17)

4.3.4 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, engelska Resultat - ämnesprov i engelska, årskurs 6

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Engelska

Provbetyg (Tot) 31 31 0 3 5 8 8 7 17 17 0 1 2 7 3 4 14 14 0 2 3 1 5 3

Delprov A

Tala / samtala 31 31 0 3 10 5 8 5 17 17 0 1 6 4 3 3 14 14 0 2 4 1 5 2

Delprov B Läsa och förstå /

Lyssna och förstå 31 31 3 3 4 6 8 7 17 17 1 1 3 4 4 4 14 14 2 2 1 2 4 3

Delprov C

Skriftlig uppgift 31 31 0 2 5 5 10 9 17 17 0 1 2 3 6 5 14 14 0 1 3 2 4 4

Analys av resultat – ämnesprov i engelska, årskurs 6

Det mesta av undervisningen har bedrivits i halvklass, vilket medför att flera kommer till tals. Undervisningen har varierats mycket och den traditionella läroboken har kompletterats med en mängd annat material. Läraren har mestadels pratat engelska och eleverna har uppmuntrats att också tala och samtala på engelska.

Eleverna har blivit informerade om målen i ämnet

(18)

4.3.5 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, NO-ämnen, där ämnesprov har genomförts

Resultat - ämnesprov i NO-ämnen, årskurs 6

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Kemi

Provbetyg (Tot) 31 31 1 4 11 9 5 1 17 17 0 3 5 5 3 1 14 14 1 1 6 4 2 0

Delprov A

31 31 17 17 14 14

Delprov B

31 31 17 17 14 14

Delprov C

31 31 17 17 14 14

A: Mäter förmågan att använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning B. Mäter förmågan att genomföra systematiska undersökningar i naturvetenskap

C. Mäter förmågan att använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband

Analys av resultat – ämnesprov i NO-ämnen, årskurs 6

Vi har haft en hel del halvklasstillfällen, vilket är värdefullt då man ska göra laborativa övningar. Vi har varvat teori och praktik för att göra ämnet så förståeligt och intressant som möjligt för eleverna. Vi har också kompletterat med filmer för att använda så många sinnen som möjligt i inlärningssituationen.

Lägga upp egna undersökningar.

Arbetet med systematiska undersökningar hade kunnat vidareutvecklas. Ofta planerar man som lärare själv de laborativa övningarna, men fokus hade kunnat flyttas mer till eleverna där, så att eleverna övar sin färdighet att lägga upp egna undersökningar.

(19)

4.3.6 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, SO-ämnen, där ämnesprov har genomförts

Resultat - ämnesprov i SO-ämnen, årskurs 6

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Antal elever

Antal av elever

Religion

Provbetyg (Tot) 31 31 0 11 8 12 0 0 17 17 0 5 3 9 0 0 14 14 0 6 5 3 0 0

Delprov A

31 31 17 17 14 14

Delprov B

31 31 17 17 14 14

Delprov C

31 31 17 17 14 14

Analys av resultat – ämnesprov i SO-ämnen, årskurs 6

Eleverna har fått arbeta på olika sätt och variationen har varit stor. Till exempel har eleverna fått se filmer, använda olika läroböcker och vanliga faktaböcker, fått muntliga genomgångar, haft många samtal och

diskussioner samt själva sökt fakta via internet eller via diverse böcker. Eleverna har redovisat sina kunskaper på olika sätt; alltifrån grupparbete och muntlig framställan till vanliga prov.

Utveckla förmågan, hos samtliga elever, att kunna resonera mer och djupare kring orsaker och samband. En del intar en passiv roll i större grupper då de ”vet” att andra, mer muntligt aktiva, för diskussionerna framåt.

(20)

4.3.7 Resultat och analys av betyg årskurs 6

2014

Flickor Pojkar Totalt

Antal Meritvärde Antal Meritvärde Antal Meritvärde

elever elever elever

Linnéskolan 17 230,8 14 197,5 31 215,5

Eksjö kommun 2014 86 216 98 194,8 184 204,6

Eksjö kommun 2013 221 196 208

BI, Biologi 17 13,8 14 12,1 31 13,1

BL, Bild 17 17,8 14 13,8 31 15,4

EN, Engelska 17 15,9 14 15,4 31 15,7

FY, Fysik 17 14,0 14 12,3 31 13,2

GE, Geografi 17 14,3 14 14,5 31 14,4

HI, Historia 17 14,1 14 14,1 31 14,1

HKK, Hem &

Konsumentkunskap

1 10,0 1 10,0

IDH, Idrott och Hälsa 17 14,7 14 14,6 31 14,7

KE, Kemi 17 14,1 14 13,4 31 13,8

MA, Matematik 17 15,7 14 13,4 31 14,7

MLRUS, Ryska 1 17,5 1 17,5

MLSQI, Albanska 1 17,5 1 17,5

MU, Musik 17 17,2 14 13,9 31 15,7

RE, Religionskunskap 17 14,7 14 13,9 31 14,4

SH, Samhällskunskap 17 14,1 14 12,5 31 13,4

SL, Slöjd 17 15,9 14 12,3 31 14,3

SV, Svenska 14 16,1 11 13,4 25 14,9

SVA, Svenska som andra språk 3 12,5 3 7,5 6 10,0

TK, Teknik 17 13,7 14 13,0 31 13,4

Analys av resultat, årskurs 6

Undervisningen har bedrivits i halvklass eller med två behöriga lärare i helklass. Detta har varit nödvändigt då klassen har varit stor (31 elever). Under året har kompetensutveckling för matematiklärare skett; Matematiklyftet, vilket har utvecklat arbetet med eleverna positivt. Nya metoder och mer problemlösning enskilt och i grupp har använts med positivt resultat på så sätt att eleverna visat mer självförtroende och vågat diskutera olika lösningar.

Klassrumsklimatet har varit tryggt, vilket har resulterat i att eleverna har vågat be om mer hjälp/stöd i mindre grupper och då vi har varit två lärare har vi kunnat vara flexibla i vårt arbete och kunnat erbjuda extra genomgångar vid behov.

Eleverna har blivit informerade om målen i ämnena.

(21)

Eleverna bör ofta få följdfrågan ”Varför är det så?” för att utveckla sin analysförmåga och kunna se orsaker och samband.

Önskvärt är att få fler elever att inse att lärande inte bara handlar om att producera utan om att förstå på ett djupare plan, vilket är ett digert arbete för mig som lärare.

(22)

4.3.8 Simkunnighet årskurs 6

I årskurs 6 räknas man som simkunnig om man simmar 200 meter, varav 50 meter i ryggläge.

Simkunniga Ej simkunniga

Linnéskolan

31 elever 31 0

100 % 0 %

Eksjö kommun 96,9 % 3,1 %

Analys av resultatet i idrott och hälsa

Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?

- Undervisning baserad på Lgr 11

- Eleverna har varit införstådda med vilka mål vi arbetar med samt vad de behöver göra för att uppnå dem.

- Arbete med trygghet i gruppen - Tydlig struktur

- Blockbaserad undervisning

- Träffa idrottskollegor på kompetensutvecklingsdagar har varit givande för utbytande av erfarenheter samt diskussioner kring betygsättning samt nya metoder.

- Reflektion i slutet av lektion om vad vi gjort och varför. - Vad har vi gjort idag? Hur gick det? - Varför? Både enskilt i skrivform/loggbok samt diskussioner i hel-klass och/eller mindre grupp i samtliga klasser i någon form.

- Ej fokus på poäng och tävling. Detta ser jag framförallt gynnar de mindre aktiva eleverna som ser att det är exempelvis passningen som uppmuntras och inte själva målet vid exempelvis spel. Detta skapar vilja att delta samt tro på den egna förmågan hos eleverna.

- ”Fånga” varje elevs intresse i något moment. (Mötet lärare-elev)

- Olika uttrycksformer i diskussion. B.la. loggbok med åk 5och 6, diskussions-grupper i mindre grupper, självbedömning där eleven kryssar i matris.

Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?

(23)

-Elevernas förmåga att ta eget ansvar.

Vad behöver du utveckla i din undervisning för att ge eleverna förutsätt-ningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

- Hitta mer och olika former för lärande.

- Arbeta mer med alternativa material som film, loggbok osv

- Arbeta mer med elevernas förståelse för hela bilden av idrott, hälsa och leverne.

- Fortsätta ha en tydlig och klar struktur för ämnet.

- Arbeta mot ramfaktorer för en mer omväxlade miljö i undervisningen.

- Hitta former för samarbete mellan andra ämnen. Exempelvis temaarbete.

Simkunnighet åk 6, 2013/2014

Åk 6 har under läsåret genomfört 7 tillfällen av simundervisning. Samtliga 31 elever uppnår målen i simning, 200 meter varav 50 i ryggläge. för mer info

(24)

4.4 Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål

Resultat och analys från skolenkät.

Mål Utfall 2014

Årskurs 4-6 Kommunen

Alla barn och elever känner sig

trygga i skolan 97,9% 95,6%

Analys:

Det stämmer till största del, men för fem elever kan det bli bättre.

Det är viktigt att arbeta för att de också ska känna sig helt trygga.

Åtgärd:Ta reda på vad otryggheten beror på hos de elever som inte känner sig trygga och sedan sätta in lämpliga åtgärder. Det är skillnad på fysisk och psykisk otrygghet.

Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer.

81,2 % 72,2%

Analys:

Det stämmer för flertalet elever. En elev anser att det stämmer ganska dåligt och en vet ej. Vi får fortsätta att arbeta för att de två eleverna också kommer med. Lusten att lära sig mer minskar med ökande ålder.

Åtgärd: Att som pedagog känna att man kan frångå sin planering när något väcker extra intresse i undervisningen. Det kan t.ex.

vara aktuella händelser i världen. Elevernas egen nyfikenhet leder då till lärande. ..

Alla elever har inflytande över

arbetssätt. 72,3% 75,4%

Analys:

Flertalet elever upplever att de får vara med och påverka. Fem elever anser sig inte ha inflytande. De hör troligen till de elever som behöver ha tydliga ramar och strukturer och därför inte kan få lika stort eget inflytande.Att så många sjätteklassare anser sig ha lite inflytande över arbetssätt beror troligen på alla nationella prov. Äldre elever har större inflytande, men också större ansvar och det är viktigt att de förstår sambandet.

Åtgärd: Elever med koncentrationssvårigheter, diagnoser behöver

(25)

Alla elever upplever studiero på lektionerna.

93,8% 81,1%

Analys:

Det stämmer för alla elever utom en.Vår definition på studiero är att man har ro att utföra det arbete man ska. Ta reda på vad orsaken till att eleven inte upplever studiero är. Det kan ha yttre eller inre orsaker. Åtgärderna måste sättas in efter orsak. Det är lättare att ordna den yttre studieron t.ex. med trivselregler, belöningar och konsekvenser.

(26)

5. Resultat och analys av skriva sig till läsning 5.1 Förskoleklass

5.1.1 Genomfört arbete

¤ ”Datorskrivning” i olika teman, t.ex. ord och meningar som är knutet till vårt aktuella arbetsområde.

5.1.2 Resultat Analys av resultatet Framgångsfaktorer:

Utifrån elevernas intresse har vi arbetat temainriktat med språklig medvetenhet, läs/skriv ( olika metoder) och även med matematiskt tänkande. Detta har inneburit att elevernas olika lärstilar har kunnat tillgodoses.

Svenska:

¤ Vi använder oss av det skrivna ordet i vår undervisning.

¤ ”Datorskrivning” i olika teman, t.ex. ord och meningar som är knutet till vårt aktuella arbetsområde.

Vi anpassar arbetsuppgifterna efter elevernas ”läs o skriv mognad”.

Matematik:

¤ Vi arbetar med de grundläggande matematiska termerna.

¤ Varje moment arbetar vi med en längre tid.

¤ Vi arbetar med antal. Vi går igenom varje siffra och dess antal på olika sätt.¤ Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs – och skrivinlärningen.

Det är bra med ett samarbete med specialpedagogerna.

Det har varit framgångsrikt med projektet ”skriva sig till läsning” som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse.

¤ Bli mer fokuserade på det de gör.

¤ Bli bättre på att ta till sig instruktioner.

(27)

Det är bra med ett samarbete med specialpedagogerna.

Vad behöver vi utveckla i vår undervisning för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

¤ Att ge eleverna TTT: ” Tid Till Tanke”. Vilket innebär att eleverna får tid att tänka efter själva först.

¤ Att bli ännu bättre på att använda oss av metoden: ”introduktion på tavlan”.

Arbetsgången visas konkret och därefter skrivs och ritas den på tavlan. Denna metod används för att träna upp elevernas arbetsminnen, vilket forskningen visat har stor betydelse för vidare

kunskapsinlärning.

¤ Den sociala kompetensen genom bl.a. grupplek ska vara mer framträdande i vår verksamhet under hela läsåret.

¤ Vi behöver arbeta ännu mer i mindre grupper så att eleven får mer egen tid. ¤ Vi ska arbeta med

”veckans par modell” för att utöka elevernas sociala kontakter.

¤ Vi behöver utveckla läs o skrivinlärningen genom att använda metoden ”Fonomix” intensivt från början av terminen.

¤ Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs och skrivinlärningen. Då är det bra med ett samarbete med specialpedagogerna. Vad har varit framgångsrikt i "projektet skriva sig till läsning" som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse?

Hinder och svårigheter

Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska bli mer framgångsrikt?

¤ Vi vill bli bättre på att involvera detta hjälpmedel i den vardagliga undervisningen.

¤ Vi vill ha mer datakunskap. Utrustningen har inte fungerat till fullo

(28)

5.2 Årskurs 1

5.2.1 Genomfört arbete

Att skriva till läsning har inte fungerat, vi har istället fokuserat på traditionell läsinlärning med en andra metoder/ arbetssätt och projektet matematiklyftet.

5.2.2 Resultat

Se nedan, observara att det inte är skriva till läsning utan andra metoder.

Analys av resultatet Framgångsfaktorer:

1. Kompisläsning – två olika metoder

Under året har vi använt oss av två olika sätt att läsa kompisläsning.

Vi började med att de läste i sin läsebok samt att en del grupper även hade en skönlitterär extrabok om det behövdes. Texterna lästes en gång/dag under 15-20 minuter. Detta gjorde vi under en period på 2-3 månader.

Sedan gjorde vi ett uppehåll och när vi körde igång igen fick varje grupp ett litet häfte med väl anpassade texter i. Häftet lästes två gånger per dag tillsammans med en kompis. Det tog 20-30 minuter/tillfäller. Efter en vecka fick gruppen ett nytt häfte. Detta gjorde vi under en period på 5 veckor.

Jag upplever att båda sätten fungerar bra och ger goda resultat för alla elever. Vi gjorde två H4-test med 2 månaders mellanrum. Jag tänkte mig att elever som tidigare haft goda resultat kanske inte skulle visa ngn större läsutveckling men det gjorde de och för svaga elever har metoden visat sig vara väldigt effektiv. Två av eleverna har troligtvis läs- och skrivsvårigheter men har med denna metoden ändå kunna komma igång med sin läsning.

2. Tänka själv – tänka i grupp – utveckla ett matematiskt tänk

Metoden har jag tidigare använt i andra ämnen men inte i matte. Att låta eleverna tänka till och sedan diskutera i par eller i liten grupp har varit mycket effektivt framför allt inom ämnet matematik.

Ett viktigt moment är att kunna redogöra för egna lösningar och tankar. Att ge eleverna en uppgift och sedan låta dem tänka själva innan de pratar med en kompis tycker jag har varit väldigt

utvecklande för eleverna i klassen. Jag tycker om metoden för att den är enkel och man kan använda den ofta ( i många ämnen) och på det viset får eleverna träna ofta på att redogöra för hur de tänkt och tränar de ofta blir de också vana vid att redovisa sina egna och/eller sina kompisars lösningar.

Mina elever behöver träna mer på att använda sig av matematiska ord/begrepp när de ska redovisa

(29)

Jag ska se till att använda mig mer av matematiska termer och se till att även eleverna lär sig dem så att de kan använda dem på ett naturligt sätt i sitt arbete. ngsrikt i "projektet skriva sig till läsning"

som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse?

6. Skolans egna prioriterade mål

Socialt

Tillsammansdagar skapar gemenskap, delaktighet och trygghet. Stående tvärgrupper ger trygghet till de elever som behöver det.

Vi har jobbat en del i tema i årskurs 2. Samarbetet mellan tvåorna har varit mycket bra, både socialt och kunskapsmässigt. Man lär känna fler elever på skolan.

Nyanlända elever får ett bra och medvetet mottagande i klasserna. Några pedagoger har arbetat särskilt med att ”alla är olika”. Detta är kanske något vi kan stärka i personalgruppen, utbyta tankar, erfarenheter, pedagogik, bemötande etc. Kanske en temadag till nästa termin. Kanske kan en förälder berätta hur det var att komma till Sverige? Vi kan fokusera på olikheter och inte bara på olika kulturer.

Regler upprättas i klasserna och gemensamt och utvärdering görs. Det är bra att det är uttalat att alla ska, och att uppföljning görs.

Det har uppmärksammats under året att det sker en hel del i sociala medier. Vi upplever att eleverna har ett stort behov att prata om det som sker. Vi behöver prata om det här regelbundet nästa läsår och även med föräldrarna exempelvis på föräldramöten.

Fotbollsplanen är ofta, inte alltid, upptagen av killar. Vi behöver stärka tjejerna att ta för sig på planen. Hur gör vi det? Och hur gör vi när elever inte följer reglerna? Gör all pedagogisk personal lika? Bandyplanen är särskilt hårdhänt. Vi behöver nog jobba något mer förebyggande med hur vi är tillsammans. Hur kan likabehandlingsrådet stötta ytterligare? Kan vi frigöra mer tid? Eller är vi nöjda? Varför vågar inte alla elever säga till oss vuxna?

Kunskapsmässigt

Det har varit många diagnoser som stöd för utvärdering.

Svenska

Vi har delvis jobbat ämnesintegrerat vilket har gjort att vi fått meningsfulla övningstillfällen att träna på att exempelvis skriva, vilket har gett guldtillfällen att träna på kamratrespons och de olika

förmågorna.

Upprepad läsning har gett bra resultat. Parläsning upplevs positivt medan zlatanläsningen upplevs som något motigare hos vissa elever och olika i olika klasser. Oavsett metod behöver alla elever strukturerad läsundervisning, i synnerhet de elever som ligger efter i läsutvecklingen.

ASL- metoden har vi inte använt som huvudmetod, någon av oss. Finns inte datorer så är det svårt.

Vi upplever att eleverna har missat skrivträningen. Många elever i årskurs två har lärt in en felaktig skrivteknik. Fördelarna som det har gett oss är att eleverna har samarbetat bra, att resultaten blir snyggt och att texterna blivit mer avancerade.

(30)

Matematik

STA- tid/EPA har varit framgångsrikt som undervisningssätt.

Pedagogiska diskussioner har varit bra och har gett mycket. Ipaden har varit jättebra som hjälpmedel då man kan fota och visa upp för alla.

Elever använder sig av sina kunskaper i matematik och ser samband på en hög nivå. Vi tror att det beror på att vi har lagt grunden bra och analyserat mycket tillsammans. Att diskutera olika lösningar tillsammans har gett mycket på många olika plan.

Räkna med flyt har varit väldigt framgångsrikt.

Övrigt

Några av oss tycker att Lpp är ett stort stöd i undervisningen.

Kamratbedömning kan några av oss försöka utveckla mer.

Några av oss behöver jobba mer med matematiska begrepp.

Träna uthållighet i olika sammanhang- orka läsa länge, orka läsa igenom texter och rätta, orka ta tid på sig för att lösa olika uppgifter.

Till exempel matematiklyftet.

Vad har varit framgångsrikt i vår undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?

•Varierad undervisning där eleverna är medvetna om vilka mål de ska nå.

•I de klasser där undervisningen varit uppdelad ma/no och sv/so mellan lärarna märker vi STORA pedagogiska vinster.

•Halvklasser i de teoretiska ämnena gentemot de praktisk/estetiska ämnena gynnar alla.

•Ämnesbehöriga lärare.

•Alla ska känna ansvar över sitt eget lärande. Det är eleverna själva som måste VILJA lära sig och ha motivationen att lära. De måste inse att deras egen insats påverkar resultatet.

•Ge eleverna former för struktur för att de ska kunna hålla ordning på sitt material.

•Värdegrundsarbete i alla former.

(31)

Vad behöver vi utveckla i vår undervisning för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

•Kontinuitet och röd tråd i specialundervisningen. En plan för varje elevs arbete (Lpp). Elevtid ska gå före alla möten!

•Hitta fler och olika former för lärande. Strategier, studieteknik och träna uthållighet.

•Värdegrundsarbete på schemat varje vecka.

•Så mycket halvklasser som möjligt.

•Studiebesök i/besök av ”verkligheten”.

•Digitala verktyg som fungerar! Kompetensutveckling i de digitala verktygen t.ex. Smartboard.

•Värdegrundsarbetet ska vara schemalagt och fast personal ska vara ansvarig...