Fakta om kvinnor och män i Västmanland

Fakta om

kvinnor och män i Västmanland

Visste du att i Västmanland...

... är män mer överviktiga än kvinnor.

högskolestudier inom tre år efter avslutade gymnasiestudier.

... pendlar män i större utsträckning än kvinnor.

arbetslösa och timanställda.

... är äldre kvinnor mest oroliga för att bli utsatta för våld, trots att det är yngre män som faktiskt blir mest utsatta.

010-22 490 00

2015

Förord

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska kunna göra sina livsval på lika villkor i vårt samhälle. Jämställdhet är därmed en fråga om kunskap, resurser och makt mellan könen. Utgångspunkten är alla människors lika värde och en fråga om mänskliga rättigheter.

Jämställdhet är en utmaning för hela vårt samhälle – för såväl offentlig sektor som näringsliv. Det kan gälla att tillhandahålla en jämställd medborgarservice eller att tillvarta kvinnors och mäns kunskaper och erfarenheter i det regionala utvecklingsarbetet. För att göra detta möjligt behöver villkoren för kvinnor och män, flickor och pojkar, belysas och hinder identifieras. Ett viktigt bidrag till det är könsuppdelad statistik.

Denna skrift ger i form av statistik en bred beskrivning av kvinnors och mäns villkor i Västmanland, både på läns- och kommunnivå. Det är vår förhoppning att vi på detta sätt kan sprida kunskap om kvinnors och mäns livssituationer i vårt län och därmed främja arbetet med jämställdhet.

Håkan Wåhlstedt Eva-Karin Wedin Landshövding Sakkunnig i jämställdhet

Innehåll

Befolkning ... 4

Hälsa ... 11

Utbildning ... 17

Barn och familj ... 25

Förvärvsarbete ... 32

Inkomst ... 49

Kriminalitet ... 54

Makt och inflytande ... 60

Producerad av SCB och Länsstyrelsen Västmanland Kontaktperson: Eva-Karin Wedin

e-post: eva-karin.wedin@lansstyrelsen.se Utgivningsår: 2015

Copyright Länsstyrelsen i Västmanlands län

Du kan ladda ner texten eller beställa fler exemplar av skriften på vår webbplats: www.lansstyrelsen.se/vastmanland/

Printed in Sweden 2015 Layout: Ateljén, SCB

jämställdhetsarbete i länet, samt bidrar till kunskapsuppbygg­

nad på området.

Jämställdhet och jämlikhet

Begreppet jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Ett näraliggande men vidare begrepp är jämlikhet. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, köns överskridande identitet och uttryck, religion, funktionsnedsättning eller ålder. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet

Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt.

Kvantitativ jämställdhet avser en jämn fördelning av anta­

let kvinnor och män. Kvalitativ jämställdhet avser att både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara och att kvinnor och män har lika möjligheter till makt och påverkan. En organisation med en jämn fördelning av antalet kvinnor och män kan likafullt vara ojämställd, om inte de bägge könen har lika villkor och möjligheter.

Jämställdhetsintegering

Jämställdhetsintegrering är den strategi som används för nå EU´s och riksdagens uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl besluts­

fattande, som i planering och uppföljning i en verksamhet, så att jämställdhet blir en del av det ordinarie arbetet istället för att drivas som en separat fråga. Det är en uppgift för alla som arbetar i offentlig sektor att ha ett jämställdhetsperspektiv i sitt dagliga arbete och belysa, analysera och beakta mäns och kvin­

nors skilda livsvillkor.

Jämställdhetspolitiska mål

Regering och riksdag har bestämt målen för jämställdhetspoli­

tiken. Det övergripande målet är:

”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. 

Utifrån det övergripande målet finns fyra delmål:

* En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmed­

borgare och forma villkoren i beslutsfattandet.

* Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

* En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

* Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Kvinnor och män ska synas i statistiken

Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna lyfta blicken från enskilda företeelser och se generella och ojämställda mönster i samhället. Riksdagen har beslutat att individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Både lik heter och skillnader mellan kvinnor och män ska på detta sätt upp­

märksammas och ge underlag för utveckling i organisationer, näringsliv och offentlig verksamhet.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen för jämställdhet får genomslag i länet. Det sker genom att Länsstyrelsen initierar, stödjer och följer upp

Befolkning Befolkning

Befolkningen efter kommun

31 dec 2014 Antal

Kvinnor Män Totalt Arboga 6 795 6 836 13 631 Fagersta 6 445 6 688 13 133 Hallstahammar 7 830 7 766 15 596 Kungsör 4 077 4 192 8 269 Köping 12 664 12 712 25 376 Norberg 2 773 2 946 5 719 Sala 10 986 10 939 21 925 Skinnskatteberg 2 142 2 292 4 434 Surahammar 4 820 5 098 9 918 Västerås 72 115 71 587 143 702 Länet 130 647 131 056 261 703 Riket 4 875 115 4 872 240 9 747 355 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

I tre av länets 10 kommuner bor det fler kvinnor än män.

I Västerås är kvinnoöverskottet störst medan mansöver­

skottet är störst i Surahammar.

Befolkningen efter ålder

31 dec 2014

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Andelen äldre är högre bland kvinnor än bland män i alla kommuner. I åldersgruppen 0–19 och 20–64 år är andelen män högre än andelen kvinnor i alla kommuner med undantag för Skinnskatteberg i gruppen 0–19 år.

0 20 40 60 80 100

Riket Länet Västerås Surahammar

Skinnskatte- berg

Sala Norberg

Köping Kungsör

Hallsta- hammar Fagersta Arboga

% 0 20 40 60 80 100

65– år 20–64 år 0–19 år

65– år 20–64 år 0–19 år

Kvinnor Män

Befolkning Befolkning

Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M 93 93 7 7 93 91 7 9 91 89 9 11 89 88 11 12 84 83 16 17 83 81 17 19 81 80 19 20 78 76 22 24 71 68 29 32 62 62 38 38

Befolkningen efter nationell bakgrund

²⁰¹⁴

Antal Procentuell fördelning

Länet Länet Riket

Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 106 201 107 976 81 82 83 84

varav

två inrikes

födda föräldrar 88 292 88 964 68 68 71 71 en inrikes och en

utrikes född förälder 10 099 10 894 8 8 7 7 två utrikes födda föräldrar 7 810 8 118 6 6 5 5 Utrikes födda 24 446 23 080 19 18 17 16

varav

bosättningstid i Sverige

0–4 år 4 380 4 768 3 4 3 4

5– år 19 524 17 876 15 14 13 12

uppgift saknas 542 436 0 0 0 0

Totalt 130 647 131 056 100 100 100 100

Utrikes födda 24 446 23 080 100 100 100 100

Norden 6 650 5 319 27 23 17 14

varav

Danmark 244 213 1 1 2 3

Finland 5 846 4 591 24 20 12 8

Island 46 51 0 0 0 0

Norge 514 464 2 2 3 2

EU28 utom Norden 2 910 2 967 12 13 19 20 Utanför EU28 och Norden 14 886 14 794 61 64 63 66

Befolkningen i och utanför tätorter

2014

Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning

I alla kommuner bor det fler män än kvinnor utanför tätorterna. 88 procent av länets befolkning bor i tätorter.

Högst andel tätortsbor har Västerås och Surahammar.

0 20 40 60 80 100 Skinnskatte-

berg Sala Kungsör Norberg Arboga Köping Hallstahammar Fagersta Surahammar Västerås

i tätort

utanför tätort

%

Definition gällande tätort se www.scb.se/MI0810.

SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2010.

Befolkning Befolkning

In- och utflyttningar

2014

Antal

Inflyttade Utflyttade Flyttnings-

överskott

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 416 504 350 416 66 88 Fagersta 487 670 396 508 91 162 Hallstahammar 473 482 431 426 42 56 Kungsör 322 356 278 299 44 57 Köping 619 693 588 596 31 97 Norberg 285 417 237 324 48 93 Sala 628 601 517 526 111 75 Skinnskatteberg 192 229 173 202 19 27 Surahammar 345 408 315 338 30 70 Västerås 3 245 3 423 2 779 2 859 466 564 Länet 4 998 5 684 4 050 4 395 948 1 289 Riket 57 853 69 113 23 907 27 330 33 946 41 783 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet som helhet har ett positivt flyttningsöverskott, både för kvinnor och män. Störst flyttningsöverskott har Västerås.

Utrikes födda

31 dec 2014

Totalt i länet finns en högre andel utrikes födda kvinnor än män, i samtliga länets kommuner är andelen kvinnor större. Länet har en högre andel utrikes födda jämfört med riket.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

%

0 5 10 15 20 25

Riket Länet Västerås Surahammar Skinnskatteberg Sala Norberg Köping Kungsör Hallstahammar Fagersta Arboga

Kv M

Hälsa Befolkning

Ohälsotalet

2000–2014

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

2000 2007 2014 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 45 28 59 35 37 20 Fagersta 69 43 67 42 39 26 Hallstahammar 69 43 70 44 40 26 Kungsör 58 40 64 46 44 29 Köping 53 37 63 43 38 27 Norberg 68 39 69 41 43 24 Sala 63 39 68 42 40 25 Skinnskatteberg 65 51 73 57 40 34 Surahammar 62 38 72 39 46 27 Västerås 49 31 53 35 33 22 Länet 54 35 59 36 36 24 Riket 47 33 50 33 33 22 Källa: Försäkringskassan

I alla kommuner är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män. Detta gäller för alla åren. År 2014 är skillnaden mellan mäns och kvinnors ohälsotal störst i Norberg och Surahammar.

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.

Flyttningsöverskott inom/utanför länet

2014 Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från länet Till/från

utlandet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga -19 -12 31 -1 54 101 Fagersta -19 17 -62 -127 172 272 Hallstahammar 6 8 -1 0 37 48 Kungsör -18 -16 11 22 51 51 Köping -25 -10 -23 36 79 71 Norberg -14 -42 -41 -89 103 224 Sala -11 -24 67 54 55 45 Skinnskatteberg -23 -16 2 -9 40 52 Surahammar 12 21 -8 -24 26 73 Västerås 111 74 30 99 325 391 Länet totalt . . 6 -39 942 1 328 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Alla kommuner i länet har ett flyttningsöverskott från

utlandet.

Hälsa Hälsa

Pågående sjukfall efter antal dagar

^dec2014

Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 29-dagar o mer 180-dagar o mer 180-dagar o mer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 145 67 42 24 -60 -57 Fagersta 102 64 39 22 -73 -75 Hallstahammar 168 71 51 21 -69 -80 Kungsör 113 48 34 15 -53 -71 Köping 280 149 80 54 -53 -50 Norberg 56 24 13 8 -83 -85 Sala 228 127 76 46 -78 -72 Skinnskatteberg 32 32 12 10 -57 -81 Surahammar 123 78 40 24 -44 -52 Västerås 1 674 787 530 248 -58 -65 Länet 2 921 1 447 917 472 -62 -67 Riket 104 556 54 018 32 380 16 910 -64 -68 Källa: ?

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Både sjukfall 29 dagar och mer samt 180 dagar och mer är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Anmälda arbetsskador

*2014 Antal

20–24 år 55–64 år 20–64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 2 0 5 5 25 14

Fagersta 3 4 6 9 24 36 Hallstahammar 2 3 17 6 53 29

Kungsör 0 1 6 6 10 14

Köping 9 4 14 38 93 96

Norberg 1 0 2 3 6 8

Sala 2 2 9 4 27 24

Skinnskatteberg 0 0 6 2 14 7 Surahammar 1 0 6 6 24 31 Västerås 37 59 70 85 328 380 Länet 57 73 141 164 604 639 Riket 1 563 2 146 4 720 4 666 19 318 21 000 Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar

Män drabbas generellt oftare av arbetsskador än kvinnor.

Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjuk- anmälan till arbets-givare eller försäkringskassa fram till 31 dec.

Hälsa Hälsa

Sjuk- och aktivitetsersättning

dec 2014 Andel (%) av inskrivna

Andel (%) Förändring 55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001,

20–64 år

procentenh.

Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 16 7 21 11 8 5 -3 -1 Fagersta 18 12 27 19 9 6 -6 -3 Hallstahammar 16 9 28 14 9 6 -7 -3 Kungsör 19 11 21 17 10 7 -3 -2 Köping 17 11 22 18 9 6 -3 -1 Norberg 19 8 26 14 10 5 -4 -2 Sala 16 10 26 14 10 6 -5 -4 Skinnskatteberg 17 13 22 19 10 8 -6 -2 Surahammar 22 11 32 13 10 6 -4 -2 Västerås 16 9 23 14 7 5 -3 -2 Länet 17 10 24 15 8 5 -4 -2 Riket 16 10 23 15 7 5 -3 -2 Källa: Försäkringskassan

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk­ och aktivitetsersättning. Högst andel bland kvinnorna finns i Kungsör, Norberg, Sala, Skinnskatteberg och Surahammar. Bland männen finns högst andel i Skinnskatteberg.

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.

Befolkningen efter vikt

2011–2014 Andel 16–84 år

0 20 40 60 80 100

Undervikt

Normalvikt Övervikt

Fetma

%

0 20 40 60 80 100

Undervikt

Normalvikt Övervikt

Fetma

%

Länet

Riket

M

M Kv

Kv

Fetma BMI 30 och över Övervikt BMI 25–29,9 Normal vikt BMI 18,5–24,9 Undervikt BMI 18,4 och under

Källa: Folkhälsomyndigheten

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedel- värden. För mer information, se www.folkhalsomyndigheten.se.

Utbildning Hälsa

Elever med slutbetyg från gymnasiet

Länet. Läsåret 2012/2013

Källa: Skolverket

Befolkning med riskabla alkoholvanor

2004–2007 till 2011–2014. Andel 16-84 år

Befolkning som röker dagligen

2004–2007 till 2011–2014. Andel 16-84 år Procent

0 5 10 15 20 25

2011-14 10-13 09-12 08-11 07-10 06-09 05-08 2004-07

män riket

män länet kvinnor riket

kvinnor länet

Källa: Folkhälsomyndigheten

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedel värden.

Procent

0 5 10 15 20 25

2011-14 10-13 09-12 08-11 07-10 06-09 05-08 2004-07

män riket män länet

kvinnor riket kvinnor länet

VVS- och fastighet (VF) El- och energi (EE) Fordon- och transport (FT) Bygg- och anläggning (BA) Teknik (TE)RX Naturvetenskap (NA) Ekonomi (EK) Estetiska (ES) Samhällsvetenskap (SA) Restaurang- och livsmedel (RL) Handels- och administration (HA)Hotell- och turism (HT)Barn- och fritid (BF) Naturbruk (NB) Vård- och omsorg (VO)

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

100 80 60 40 20 100 80 60 40 20

% %

Kv M

* *

* Fem procent av eleverna har tillhört program som ej särredovisas pga för få elever i respektive program och/eller att antalet i det ena könet är färre än tre.

Vård- och

omsorg (VO) Naturbruk (NB)

Hotell- och turism (HT) Barn- och

fritid (BF) Handels- och administration (HA)

Restaurang- och livsmedel (RL)

Samhällsvetenskap (SA)

Estetiska (ES)

Ekonomi (EK)

Naturvetenskap (NA) RX

Teknik (TE) Bygg- och anläggning (BA) Fordon- och

transport (FT)

El- och energi (EE) VVS- och

fastighet (VF)

%

%

Gymnaseskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom

yrkesförberedande program.

Utbildning Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå

2014 25

–

44 år. Procentuell fördelning

Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 12 15 46 60 40 24 2 2 Fagersta 16 14 47 62 34 22 2 3 Hallstahammar 13 15 49 61 36 21 2 3 Kungsör 12 17 50 62 36 19 1 1 Köping 14 16 49 62 35 20 2 2 Norberg 12 17 51 64 34 16 2 3 Sala 10 14 49 62 40 22 1 2 Skinnskatteberg 17 19 51 61 30 19 1 1 Surahammar 13 15 54 65 32 18 1 1 Västerås 10 13 35 44 53 41 2 2 Länet 11 14 41 52 46 33 2 2 Riket 9 11 36 46 53 40 2 3 Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad mellan könen är det i Norberg och Sala.

Befolkningens utbildningsnivå

2014 45

–

64 år. Procentuell fördelning

Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 13 16 56 59 31 25 1 0 Fagersta 16 19 58 64 25 17 1 0 Hallstahammar 16 18 55 61 28 20 1 1 Kungsör 14 20 55 58 30 21 1 1 Köping 13 20 57 58 29 22 1 0 Norberg 17 23 56 61 26 16 1 0 Sala 10 18 56 60 33 21 1 0 Skinnskatteberg 15 22 56 60 28 17 0 1 Surahammar 17 21 60 62 22 17 1 1 Västerås 12 14 46 49 41 37 1 1 Länet 13 16 51 54 35 29 1 1 Riket 13 18 47 49 39 32 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre i den äldre gruppen jämfört med de yngre. Det gäller både kvinnor och män. En större andel kvinnor har eftergym­

nasial utbildning jämfört med män.

Utbildning Utbildning

Jämfört med riket går en högre andel av kvinnorna vidare till högskolestudier inom 3 år efter gymnasiet. För män­

nen är andelen lägre. I alla länets kommuner fortsätter kvinnor att studera i högre utsträckning än män.

Övergång gymnasieskola – högskola

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2010/2011 och som påbörjat högskolestudier senast 2013/2014

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket

0 10 20 30 40 50 60

Riket Länet Västerås Surahammar Skinnskatteberg Sala Norberg Köping Kungsör Hallstahammar Fagersta Arboga

% Kv

M

Behörighet till vidare studier

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2013/14 Till gymnasiet Till universitet

och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 90 92 76 72

Fagersta 77 74 81 49

Hallstahammar 88 79 50 33

Kungsör* 83 76

Köping 90 84 77 47

Norberg* 84 88

Sala 91 84 75 45

Skinnskatteberg* 93 82 Surahammar* 83 86

Västerås 87 86 74 65

Länet 87 84 74 60

Riket 88 86 91 86

Källa: Skolverket

I länet var kvinnor i större utsträckning än män behöriga till vidare studier. Skillnaden är större avseende behöriga till universitet och högskola än till gymnasiet.

Samtliga skolor ingår.

*Inget gymnasium fanns i kommunen eller uppgift om behörighet saknas.

Utbildning Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år *

Läsåret 2013/2014

Antal Könsfördeln. Andel

(%) (promille) av alla i

resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 57 26 69 31 48 21 Fagersta 19 10 66 34 16 8 Halstahammar 43 22 66 34 31 15 Kungsör 26 14 65 35 41 21 Köping 80 57 58 42 34 23 Norberg 17 11 61 39 37 21 Sala 54 60 47 53 27 28 Skinnskatteberg 10 5 67 33 31 13 Surahammar 24 11 69 31 30 13 Västerås 593 421 58 42 38 26 Länet 923 637 59 41 35 23 Riket 35 225 25 980 58 42 34 24

Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2013-12-31

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar på högskolan. Detta gäller i alla kommuner med undantag för Sala.

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år *

Läsåret 2013/2014

Antal Könsfördeln. Andel

(%) (promille) av alla i

resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 8 1 89 11 3 0

Fagersta 3 3 50 50 1 1 Halstahammar 0 1 0 100 0 0 Kungsör 2 1 67 33 1 1

Köping 2 3 40 60 0 1

Norberg 2 1 67 33 2 1

Sala 3 3 50 50 1 1

Skinnskatteberg 1 0 100 0 1 0 Surahammar 1 1 50 50 1 0 Västerås 45 14 76 24 2 1 Länet 67 28 71 29 1 1 Riket 2 846 1 453 66 34 2 1

Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2013-12-31

Bland högskolenybörjare i åldern 35–64 år är den

kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre

åldrar.

Barn och familj Utbildning

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2013

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Under 1990­talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värden för båda könen inträffade i länet åren 1999. I länet låg talen år 2013 på 1,94 barn per kvinna och 1,73 barn per man.

Motsvarande för riket var 1,89 per kvinna och 1,70 per man.

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet.Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90

Antal barn per kvinna resp. man

Män – Länet

Män – Riket Kvinnor – Länet

Kvinnor – Riket

Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning

2014 Antal studerande respektive examinerade under året*

Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Ekonomi, administration

och försäljning 176 67 37 13 Hotell, restaurang och turism 76 11 23 3 Hälso- och sjukvård samt

socialt arbete 44 17 18 10 Lantbruk, djurvård, trädgård,

skog och fiske 32 14 10 3 Pedagogik och undervisning 9 10 9 9 Samhällsbyggnad och byggteknik 5 44 - - Teknik och tillverkning 74 468 10 98 Transporttjänster 14 56 5 19 Könsfördelning (%) 38 62 42 58 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

Fler män än kvinnor gick kvalificerad yrkeshögskole­

utbildning 2014.

Uppgifterna är sekretessgranskade.

* Gäller även ej folkbokförda i länet

Barn och familj Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen

2014 Personer som använt försäkringen. Könsfördelning (%)

FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 57 43 54 46

Fagersta 55 45 54 46

Hallstahammar 54 46 55 45

Kungsör 53 47 57 43

Köping 55 45 56 44

Norberg 53 47 54 46

Sala 54 46 57 43

Skinnskatteberg 56 44 54 46 Surahammar 52 48 53 47

Västerås 55 45 56 44

Länet 55 45 56 44

Riket 55 45 57 43

Källa: Försäkringskassan

I samtliga kommuner är det färre män än kvinnor som använder föräldrapenningen. I Surahammar är det minst skillnad mellan könen gällande både föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen.

FP = föräldrapenning vid barns födelse.

TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej.

Användning av föräldraförsäkringen

2014 Fördelning (%) av nettodagar

FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 78 22 60 40

Fagersta 73 27 56 44

Hallstahammar 76 24 61 39

Kungsör 75 25 62 38

Köping 77 23 64 36

Norberg 73 27 58 42

Sala 76 24 63 37

Skinnskatteberg 78 22 59 41 Surahammar 77 23 61 39

Västerås 74 26 62 38

Länet 75 25 62 38

Riket 75 25 63 37

Källa: Försäkringskassan

Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde.

Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida.

Barn och familj Barn och familj

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar

2014

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Från 19 års ålder flyttar flickor hemifrån i större utsträck­

ning än pojkar. År 2014 bodde 64 procent av de 20­åriga flickorna i länet kvar hemma. För pojkarna var mot­

svarande andel 72 procent. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna 20–25 år.

Pojkar – länet

Flickor – riket Flickor– länet

Ålder Procent

0 20 40 60 80 100

30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15

Pojkar – riket

Kommunernas omsorg för barn*

2014 Andel i respektive ålder

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år

Fagersta 88 47 .. ..

Hallstahammar 78 54 .. ..

Kungsör 86 46 2 ..

Köping 83 45 2 ..

Norberg 79 42 .. ..

Sala 75 54 6 ..

Skinnskatteberg 78 33 .. ..

Surahammar 82 52 .. ..

Västerås 84 57 3 0

Länet 83 53 2 0

Riket 83 57 2 0

Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig.

I Fagersta har 88 procent av 1–5­åringarna en förskole­

plats jämfört med 75 procent av barnen i Sala. I Västerås har 57 procent av 6–12 åringarna en fritidshemsplats.

Det kan jämföras med 33 procent av barnen i Skinn­

skatteberg.

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksam- heten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter.

Barn och familj Barn och familj

Befolkningen i ordinärt boende

med beviljad hemtjänst

januari–september 2014 Antal 65– år

65–79 år 80– år Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 64 41 125 57

Fagersta 76 43 255 105 Hallstahammar 43 45 148 92

Kungsör 22 23 71 22

Köping -- -- -- --

Norberg 15 24 55 41

Sala 94 62 271 121

Skinnskatteberg 15 13 36 35 Surahammar 34 31 84 32 Västerås 714 427 1 886 854 Länet* 1 077 709 2 930 1 359 Riket 36 366 27 127 107 629 49 572 Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner

men de räknas bara med en gång i länsuppgiften.

Fler kvinnor än män, 65 år och äldre, beviljas hemtjänst.

Familjehushåll efter hushållstyp

2003–2013 Procentuell fördelning samt antal

Länet Riket Sammanboende utan barn 29 27 Sammanboende med barn 16 18 Ensamstående kvinna utan barn 25 25 Ensamstående man utan barn 24 24 Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 2 2 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 134 5 035

Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn

2003–2013

Procentuell fördelning

Länet Riket

Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 64 86 92 59 87 94 1 barn 12 5 6 15 7 3 2 barn 18 6 1 18 5 2 3– barn 7 2 0 7 1 1 Summa, % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren 2006-2008 genomgick undersökningen för- ändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid.

För mer information se www.scb.se/LE0101.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande

2013 Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 63 69 80 85 70 78 73 79 Fagersta 64 72 79 83 69 76 72 78 Hallstahammar 65 71 80 85 68 75 73 78 Kungsör 65 70 80 86 70 74 74 79 Köping 63 73 79 85 71 75 72 79 Norberg 60 69 81 87 71 79 72 79 Sala 69 74 82 88 74 79 76 81 Skinnskatteberg 59 70 83 86 69 71 73 77 Surahammar 68 71 81 88 64 75 73 80 Västerås 65 72 82 86 69 76 74 79 Länet 65 72 81 86 70 76 74 79 Riket 67 71 83 86 73 76 76 78 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män, minst skillnad mellan könen är det i Skinnskatteberg.

Utrikes födda förvärvsarbetande

2013 Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 35–54 55–64 20–64 Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 34 43 54 61 46 60 46 55 Fagersta 26 51 55 64 59 63 47 59 Hallstahammar 31 53 56 62 54 64 48 60 Kungsör 27 41 57 60 59 66 49 56 Köping 32 55 56 64 56 64 48 61 Norberg 22 36 48 72 53 60 43 57 Sala 37 55 58 69 56 53 50 61 Skinnskatteberg 34 59 69 70 58 62 58 65 Surahammar 47 59 66 75 58 64 60 68 Västerås 40 57 63 69 53 59 53 63 Länet 37 56 61 68 54 61 52 62 Riket 44 55 63 67 54 57 55 61 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Utrikesfödda män förvärvsarbetar i högre utsträckning

än utrikesfödda kvinnor.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid per vecka

1990 och 2014

16-64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 56 procent av kvinnorna i länet heltid.

År 2014 har andelen ökat till 70 procent.

Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från 93 procent till 91 procent.

0 20 40 60 80 100

Riket Länet Riket

Länet 0

20 40 60 80 100

Riket Länet Riket Länet

1990 2014 1990 2014

35– tim20–34 tim 1–19 tim

Procent Procent

Utrikes födda förvärvsarbetande

2013 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år

Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 61 69 57 70 40 48 Fagersta 70 72 48 61 34 53 Hallstahammar 67 71 54 67 38 52 Kungsör 63 73 64 78 39 40 Köping 69 74 69 71 37 55 Norberg 58 70 62 75 30 45 Sala 66 72 54 62 46 59 Skinnskatteberg 69 70 64 76 45 53 Surahammar 69 73 65 80 44 51 Västerås 71 75 64 71 48 60 Länet 69 73 62 71 45 58 Riket 68 65 61 67 50 59 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Högst andel förvärvsarbetande i länet har gruppen

utrikes födda i Norden. I alla grupper i länet är andelen

förvärvsarbetade kvinnor lägre än motsvarande andel hos

männen.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2013

Antal Andel (%) av alla yrken*

Vård- och omsorgspersonal 12 214 23 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 336 6 Förskollärare och fritidspedagoger 2 074 4

Sjuksköterskor 1 780 3

Grundskollärare 1 641 3 Övrig kontorspersonal 1 518 3

Städare m.fl. 1 467 3

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 431 3 Redovisningsekonomer, administrativa

assistenter m.fl. 1 359 3 Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 1 301 2 Köks- och restaurangbiträden 1 219 2 Bokförings- och redovisningsassistenter 1 073 2 Drift- och verksamhetschefer 1 004 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 907 2 Gymnasielärare m.fl. 793 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 780 1

Kundinformatörer 734 1

Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild

kompetens 718 1

Psykologer, socialsekreterare m.fl. 708 1 Lager- och transportassistenter 685 1 Totalt 20 yrken 36 742 70 Totalt alla yrken** 52 216 100 Källa: SCB, Yrkesregistret

Kv

* av alla yrkesverksamma anställda 16-64 år med bostad i länet

** Här ingår 1 559 kvinnor vars yrke klassas som okänt.

En stor andel av länets kvinnor arbetar inom vård och omsorg.

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2013

Antal Andel (%) av alla yrken*

Ingenjörer och tekniker 3 557 6 Byggnads- och anläggningsarbetare 3 005 5 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 693 5 Byggnadshantverkare 2 556 4 Lager- och transportassistenter 2 552 4 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 2 371 4

Fordonsförare 2 341 4

Maskinoperatörer, metall- och mineral-

behandling 2 182 4

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1 886 3 Dataspecialister 1 803 3

Montörer 1 798 3

Vård- och omsorgspersonal 1 748 3 Maskin- och motorreparatörer 1 443 3 Drift- och verksamhetschefer 1 329 2 Chefer för särskilda funktioner 1 175 2 Chefer för mindre företag och enheter 1 094 2 Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 1 066 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer

m.fl. 1 064 2

Övriga maskinoperatörer och montörer 983 2

Maskinförare 932 2

Totalt 20 yrken 37 578 66 Totalt alla yrken** 57 190 100 Källa: SCB, Yrkesregistret* av alla yrkesverksamma anställda 16-64 år med bostad i länet

** Här ingår 2 522 män vars yrke klassas som okänt.

M

Ingen yrkesgrupp är bland män så dominerande som vård­ och omsorgspersonal är bland kvinnor.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De fem vanligaste yrkena i länet för kvinnor

2013

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt- befolkning*

Vård- o Försäljare, Förskol- Sjuk- Övrig- omsorgs- detaljh. lärare o sköterskor kontors- personal demon- fritids- personal

stratörer peda- goger Arboga 28 7 5 3 3 Fagersta 25 5 4 2 3 Hallstahammar 30 6 6 2 3 Kungsör 32 5 4 3 4

Köping 29 5 4 3 3

Norberg 35 5 5 3 3

Sala 31 7 4 4 4

Skinnskatteberg 28 5 5 3 4 Surahammar 33 6 5 3 2 Västerås 19 7 4 4 3

Länet 23 6 4 3 3

Riket 21 6 4 3 3

Källa: SCB, Yrkesregistret

Vårdyrken dominerar kraftigt bland anställda kvinnor.

I Norberg är 35 procent av kvinnorna inom gruppen vård­ och omsorgspersonal. I Västerås var denna andel 19 procent.

*Bor i en region men kan arbeta i en annan.

Uppgifterna på kommunnivå är sekretessgranskade.

De fem vanligaste yrkena i länet för män

2013

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt- befolkning*

Ingen- Bygg- o- Säljare, Byggnads- Fordons- jörer o anlägg- inköpare hant- förare tekniker nings- mäklare verkare

arbetare m.fl.

Arboga 9 7 4 4 3

Fagersta 6 4 3 4 2

Hallstahammar 6 6 4 6 4

Kungsör 8 11 4 4 3

Köping 7 6 3 5 3

Norberg 6 11 3 6 1

Sala 5 9 4 7 2

Skinnskatteberg 6 7 3 6 6 Surahammar 7 7 3 7 4

Västerås 6 4 6 4 6

Länet 6 5 5 4 4

Riket 5 5 6 4 2

Källa: SCB, Yrkesregistret

Bland män dominerar ingen yrkesgrupp på samma sätt som vård­ o omsorgspersonal gör bland kvinnor.

*Bor i en region men kan arbeta i en annan.

Uppgifterna på kommunnivå är sekretessgranskade.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Källa: SCB, Yrkesregistret

De 30 vanligaste yrkena i länet

2013

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet.

Förvärvsarbete efter sektor

2013 16– år. Avser nattbefolkning*

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

I länet arbetar 56 procent av alla kvinnor inom näringslivet och 44 procent, i offentlig sektor. I riket är fördelningen, 57 procent i näringslivet och 43 procent i offentlig sektor. Män arbetar i huvudsak inom näringslivet. Det gäller både i länet och i riket.

0 20 40 60 80 100 Riket

Länet Västerås Fagersta Skinnskatteberg Surahammar Hallstahammar Sala Köping Arboga Kungsör Norberg

0 20 40 60 80 100

Kvinnor Män

Off. sekt. Näringslivet

%

*Bor i en region men kan arbeta i en annan.

Säkerhetspersonal

Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.

Bokförings- och redovisningsassistenter Storhushålls- och restaurangpersonal Gymnasielärare m.fl.

Övriga maskinoperatörer och montörer Maskin- och motorreparatörer Chefer för mindre företag och enheter Köks- och restaurangbiträden Chefer för särskilda funktioner

Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

Städare m.fl.

Sjuksköterskor Övrig kontorspersonal Grundskollärare

Förskollärare och fritidspedagoger Dataspecialister

Drift- och verksamhetschefer

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Montörer

Fordonsförare

Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Byggnadshantverkare

Civilingenjörer, arkitekter m.fl.

Byggnads- och anläggningsarbetare Lager- och transportassistenter Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.

Vård- och omsorgspersonal

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

100 80 60 40 20 100 80 60 40 20

% %

Kv M

Vård- och omsorgspersonal

Försäljare, detaljhandel;

demonstratörer m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Lager- och transportassistenter Byggnads- och anläggningsarbetare

Civilingen., arkitekter m.fl.

Byggnadshantverkare Maskinop, metall- o mineralbeh.

Fordonsförare Montörer

Företagsek, marknads-

förare o pers.tjm Drift- och verksamhetschefer

Dataspecialister Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare

Övrig kontorspersonal Sjuksköterskor

Städare m.fl.

Redovisningsek,

adm. ass. m.fl. Chefer för särskilda funktioner

Chefer för mindre ftg. o enh.

Maskin- o motorrep.

Övr. maskinop. o mont.

Gymnasielärare m.fl.

Storhush.- o rest.pers.

Bokförings- o

redovisn.ass. Elmont., tele- o

el.rep. m.fl.

Säkerhetspersonal

Köks- och restaurangbiträden

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret.

0 300 600 900 1200 1500 Energiförsörjning;

miljöverksamhet Finans- och försäk- ringsverksamhet Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Byggverksamhet Utbildning Hotell- och restaurang- verksamhet Tillverkning och utvinning Vård och omsorg;

sociala tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd verksamhet Handel Företagstjänster Kulturella och personliga tjänster m.m.

Antal

10 90 20 80

41 59 57 43

40 60 54 46

0 100 1 99

6 94 9 91

39 61 75 25

42 58 62 38

20 80 35 65

48 52 51 49

60 40 53 47

56 44 67 33

37 63 55 45

73 27 64 36

67 33 85 15

100 0 91 9

0 0 100 0

Kv M

Offentlig förvaltning och försvar

Egna företagare i länet efter näringsgren

2013 16– år. Avser dagbefolkning*

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) *Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Egna företagare

2013

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkning*

Kvinnor Män

Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare

Arboga 41 167 166 315

Fagersta 27 100 130 159 Hallstahammar 42 126 184 216

Kungsör 21 97 114 183

Köping 53 247 270 446

Norberg 9 66 82 122

Sala 78 341 309 641

Skinnskatteberg 8 65 57 127 Surahammar 19 61 89 103 Västerås 530 1 019 2 075 1 629 Länet 828 2 289 3 476 3 941 Riket 36 985 109 622 133 942 196 063 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Bland de kvinnor som är företagare i länet har 27 procent ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 25 procent. För män är motsvarande andelar 47 respektive 41 procent.

*Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Källa: Tillväxtanalys

Nyföretagare

2012

Länet Riket

Kv M Gem Kv M Gem Antal 498 883 101 21 532 41 436 6 247 Procentuell fördelning 34 60 7 31 60 9 Källa: Tillväxtanalys

Nystartade företag efter form av ledning

2000–2012 Antal i länet

* Enligt nytt aktivitetskriterium

Före 2007 ingick ej branschgrupperna jord-, skogsbruk och fiske samt fastighetstjänster.

0 500 1 000 1 500 2 000

2012*

2011*

2010*

2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Kv+M Kv

M

Pendling till arbetet

2013

Antal 16– år som pendlar över kommun-/länsgränsen

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar

i kommunen/

länet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 721 1101 936 1 293 1 823 1 914 Fagersta 913 1241 439 602 2 107 2 428 Hallstahammar 807 910 1 400 1 949 1 746 1 665 Kungsör 348 436 844 1 073 867 883 Köping 1 293 1 895 1 268 1 769 3 981 4 312 Norberg 221 290 582 714 561 638 Sala 751 949 1 677 2 292 3 169 3 191 Skinnskatteberg 164 286 323 405 556 653 Surahammar 326 548 893 1 284 1 065 1 059 Västerås 5 652 8 587 4 101 6 553 27 510 28 724 Länet 4 124 7 279 5 391 8 970 50 457 54 431 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Män pendlar mer än kvinnor. I Skinnskatteberg är det minst skillnad mellan könen gällande utpendlare.

Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klas- sificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Deltidsarbetslösa och timanställda

2014 Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad

Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 19 5 37 12

Fagersta 14 4 20 17

Hallstahammar 13 5 36 16

Kungsör 8 5 16 6

Köping 40 11 64 30

Norberg 4 1 12 3

Sala 27 9 69 31

Skinnskatteberg 4 1 6 4 Surahammar 16 3 28 9 Västerås 277 120 425 245

Länet 423 164 712 372

Riket 13 053 6 029 23 451 14 423 Källa: Arbetsförmedlingen

Fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa liksom timanställda.

Arbetssökande

2014

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa Program med aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 4,8 5,3 4,2 4,9 Fagersta 5,8 6,6 4,0 4,8 Hallstahammar 3,4 3,8 3,7 4,1 Kungsör 4,2 4,7 3,5 4,6

Köping 3,9 4,5 4,0 4,3

Norberg 4,0 5,9 3,1 3,2

Sala 2,9 3,5 4,2 3,8

Skinnskatteberg 4,1 4,0 2,2 3,3 Surahammar 3,2 3,6 3,2 3,2 Västerås 3,7 4,3 3,1 3,3

Länet 3,8 4,4 3,4 3,7

Riket 3,1 3,7 2,8 3,2

Källa: Arbetsförmedlingen

För länet i stort är andelen öppet arbetslösa något högre

bland män än bland kvinnor. Jämfört med riket är

andelen i program med aktivitetsstöd högre i länet.

Inkomst Förvärvsarbete

Sammanräknad förvärvsinkomst

31 december 2013

20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal

Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 230 306 237 317 Fagersta 244 315 255 332 Hallstahammar 234 302 246 317 Kungsör 238 310 247 320 Köping 232 311 243 325 Norberg 231 315 245 328

Sala 231 299 239 306

Skinnskatteberg 237 293 246 300 Surahammar 235 318 247 335 Västerås 252 343 255 328 Länet 244 327 250 324 Riket 256 330 256 317 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Män har en betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i medelinkomst är det i Västerås. Minst är skill­

naden i Skinnskatteberg, både när det gäller medel­ som medianinkomst.

Öppet arbetslösa

^2000–2014

20–64 år

Källa: Arbetsförmedlingen

Den öppna arbetslösheten i länet är något högre bland män än bland kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. Personer med förvärvs- inkomst = 0 kronor ingår.

Procent

Män – länet Män – riket

0 1 2 3 4 5 6

14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03 02 01 00

Kvinnor – länet Kvinnor – riket

Inkomst Inkomst

Disponibel medelinkomst för familjer

2013 Antal kronor i 1000-tal

Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män

utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn*

Arboga 408 539 172 264 209 330 Fagersta 445 527 174 270 211 328 Hallstahammar 417 538 168 275 203 355 Kungsör 436 521 170 293 201 343 Köping 419 546 170 273 211 336 Norberg 417 547 170 263 206 342 Sala 432 536 175 274 210 343 Skinnskatteberg 402 543 169 285 200 304 Surahammar 410 536 169 275 209 340 Västerås 490 611 190 302 227 400 Länet 455 579 182 289 219 370 Riket 473 617 193 312 222 388 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *barn under 18 år

Den disponibla inkomsten är lägre i länet än i riket som helhet. Det gäller alla familjetyper.

Höga respektive låga inkomster

²⁰¹³

Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 7 23 22 17

Fagersta 9 25 21 16

Hallstahammar 7 21 20 17

Kungsör 8 23 19 15

Köping 7 24 22 16

Norberg 6 25 22 16

Sala 6 21 19 16

Skinnskatteberg 7 20 20 17 Surahammar 7 25 18 14 Västerås 12 30 22 18

Länet 10 27 21 17

Riket 13 27 21 19

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha låga inkomster. Skillnaden mellan könen är dock inte lika stor i denna grupp som den är för de som har höga inkomster.

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 403 834 kr.

Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 109 691 kr.

Inkl. 0-inkomsttagare.

Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år.

Inkomst Inkomst

Hushåll med ekonomiskt bistånd

2013 Antal

Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män

utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Arboga 23 35 118 79 182 19 Fagersta .. 28 96 63 149 21 Hallstahammar 18 64 97 71 179 ..

Kungsör 15 20 44 29 59 10 Köping 37 124 222 177 296 ..

Norberg .. 11 42 33 87 0 Sala* 23 56 156 108 277 ..

Skinnskatteberg 6 16 36 16 71 ..

Surahammar 7 22 60 39 99 ..

Västerås 202 496 1 031 723 1 694 51 Länet 346 868 1 876 1 333 3 056 134 Riket 10 947 25 886 55 680 36 591 90 121 7 642 Källa: Socialstyrelsen * Sala partiellt bortfall december.

Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin.

Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor utan barn.

Pensionssparande

2013 20–64 år. Medelvärde i Tkr

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arboga 39 33 5,1 5,5

Fagersta 39 34 5,2 5,5 Hallstahammar 42 37 4,7 5,1

Kungsör 39 33 5,0 5,4

Köping 42 37 5,0 5,4

Norberg 38 32 5,0 5,5

Sala 40 35 5,4 5,8

Skinnskatteberg 41 36 4,8 4,9 Surahammar 42 36 4,8 5,2 Västerås 39 34 5,6 6,3

Länet 39 34 5,4 5,9

Riket 39 33 5,7 6,2

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar samman- räknad förvärvsinkomst ingår ej.

Kriminalitet Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot män

²⁰¹⁴

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Arboga 74 82 170 37

Fagersta 171 132 140 117 Hallstahammar 64 90 103 64

Kungsör 61 98 37 24

Köping 111 95 111 59

Norberg 232 285 178 160

Sala 64 179 101 51

Skinnskatteberg 113 91 45 68

Surahammar 92 71 92 61

Västerås 58 73 161 62

Länet 90 114 163 83

Riket 59 88 157 66

Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig

Män löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Detta gäller för länet som för riket. Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor

2014 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Arboga 89 215 37 22

Fagersta 70 179 16 39 Hallstahammar 39 238 13 32

Kungsör 12 98 24 37

Köping 48 174 44 36

Norberg 71 160 36 18

Sala 60 147 5 23

Skinnskatteberg 91 181 45 0 Surahammar 41 153 20 20 Västerås 50 165 37 38

Länet 70 210 35 43

Riket 41 184 37 31

Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig

Kvinnor löper störst risk att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. Detta gäller länet liksom riket.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora. De anmälda brott där uppgift om kommun saknas är ej medräknade i dessa uppgifter (184 av 1 112 anmälningar för 2014).

Kv M

Kriminalitet Kriminalitet

Urval av anmälda brott mot frihet och frid

2014

Länet Antal Riket Antal Antal per Antal per

100 000 100 000

inv inv

Grov kvinnofridskränkning

(ingår även i hotbrott) 101 39 1 989 21 Grov fridskränkning

(ingår även i hotbrott) 207 80 1 731 18 mot flicka under 18 år 78 30 650 7 mot pojke under 18 år 114 44 683 7 mot kvinna 18 år eller äldre 11 4 259 3 mot man 18 år eller äldre 4 2 139 1 Olaga förföljelse

(ingår även i hotbrott) 41 16 655 7 mot flicka under 18 år 2 1 40 0 mot pojke under 18 år 0 0 6 0 mot kvinna 18 år eller äldre 23 9 471 5 mot man 18 år eller äldre 16 6 138 1 Olaga hot 1 746 674 50 629 525 mot flicka under 18 år 126 49 2 551 26 mot pojke under 18 år 131 51 3 195 33 mot kvinna 18 år eller äldre 637 246 20 276 210 mot man 18 år eller äldre 734 283 21 426 222 mot grupp 118 46 3 181 33 Ofredande 1 847 713 57 299 594 mot flicka under 18 år 110 42 3 064 32 mot pojke under 18 år 65 25 1 940 20 mot kvinna 18 år eller äldre 985 380 30 384 315 mot man 18 år eller äldre 563 217 17 954 186 mot grupp 124 48 3 957 41 Källa: BRÅ

Anmälda sexualbrott efter brottstyp

2005–2014 Antal Antal per

100 000 inv Länet Länet Riket 2005 2010 2014 2014 2014 Våldtäkt inkl. grov

(ingår även i våldsbrott) 128 167 242 93 69 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 69 12 11 4 4 Sexuellt ofredande (ej blottning) 188 190 253 98 86 Utnyttjande av barn för sexuell

posering inkl grov .. 2 12 5 15 Blottning 57 28 32 12 10 Koppleri inkl. grovt 2 2 2 1 1 Köp av sexuell handling

av barn under 18 år 0 2 1 0 1 Barnpornografibrott inkl. grovt 16 10 11 4 10 Sexköpsbrott 0 101 9 3 6 Människohandel för sexuella

ändamål (trafficking) 0 1 1 0 0 Sexuellt utnyttjande av barn

under 18 år .. 13 9 3 4 Sexuellt övergrepp mot barn

under 18 år .. 13 16 6 8 Kontakt med barn under

15 år i sexuellt syfte .. 5 3 1 2 Totalt 460 546 602 232 214 Källa: BRÅ

Könsredovisning är ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking).

Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen.

Kriminalitet Kriminalitet

Misstänkta efter brottstyp

2013 Antal och könsfördelning för ett urval av brott

Länet Riket

Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%)

Kv M Kv M

Brott mot brottsbalken, därav 1 728 20 80 65 376 19 81 Fullbordat mord och dråp samt

misshandel med dödlig utgång 2 0 100 142 13 87 Misshandel, grov misshandel 416 17 83 13 976 18 82 därav mot barn 0–6 år 20 50 50 780 40 60 mot barn 7–14 år 38 24 76 1 676 32 67 mot kvinna 18– år 152 16 84 5 306 14 86 mot man 18– år 182 12 88 6 046 13 87 Sexualbrott, därav 76 1 99 2 572 2 97 våldtäkt, grov våldtäkt 37 3 97 1 062 2 98

Biltillgrepp 33 6 94 1 060 8 92

Inbrottsstöld, därav 75 4 96 3 210 8 92 i bostad (lägenhet/villa) 33 6 94 1 060 9 91 Övrig stöld och snatteri 473 38 62 22 557 32 68 ur/från motordrivet fordon 13 0 100 855 7 93 i butik och varuhus 404 41 58 18 702 35 65 Rån inkl. grovt rån, därav 29 10 90 1 439 9 90

butiksrån 6 0 100 362 8 92

personrån 21 14 86 819 9 91

Bedrägeri o annan oredlighet 190 19 81 6 716 19 81 Skadegörelsebrott 156 7 93 5 418 11 89 Våld mot tjänsteman 53 30 70 2 003 21 79 Brott mot trafikbrottslagen, därav 758 12 88 25 617 11 89 rattfylleri, grovt rattfylleri 278 14 86 10 688 11 89 Brott mot narkotikastrafflagen 805 16 84 27 058 13 87 Brott mot skattebrottslagen m.m. - - - 2 398 14 85 Brott mot bidragsbrottslagen 21 38 62 1 069 40 60 Samtliga brott 2 900 20 80 107 331 19 81 Källa: BRÅ

Oro för våld och faktiskt våld efter ålder

2003–2013

Medelvärde för perioden

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 0

5 10 15 20 25 30 35 40

45

Länet

Oro för våld Faktiskt våld

%

0 5 10 15 20 25 30 35 40

45

Riket

Oro för våld Faktiskt våld

%

Samtl.

16–84 75–

84 65–

74 45–

64 25–

44 16–

24 Samtl.

16–84 75–

84 65–

74 45–

64 25–

44 16–

24

Samtl.

16–84 75–

84 65–

74 45–

64 25–

44 16–

24 Samtl.

16–84 75–

84 65–

74 45–

64 25–

44 16–

24

M Kv

M Kv

De äldre kvinnorna är mest oroliga för att bli utsatta

för våld men det är de yngre männen som faktiskt blivit

utsatta. Så är det i både länet och i riket.

Makt och inflytande Makt och inflytande

Chefer efter sektor och nivå

2013 Antal i länet. Avser dagbefolkning*

Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 39 33 2 9 Chefstjänstemän i intresse-

organisationer 0 1 3 7

Verkställande direktörer,

verkschefer m.fl. 2 3 51 410 Drift- och verksamhetschefer 587 238 367 1 065 Chefer för särskilda funktioner 28 21 495 1 050 Chefer för mindre företag

och enheter 50 19 377 1 064 Totalt 706 315 1 295 3 605 Källa: SCB, Yrkesregistret Arbetar i regionen men kan bo i en annan.

Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är 69 procent kvinnor och 31 procent män. För båda könen är det vanligast att vara drift­ och verksamhets­

chef. Könsfördelningen bland chefer i näringslivet är 26 procent kvinnor och 74 procent män. Det är vanligast att vara chef för särskilda funktioner.

Chefer efter sektor

2013 Avser dagbefolkning*

Källa: SCB, Yrkesregistret *Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Bland kvinnor i länet som är chefer finns 35 procent inom offentlig sektor och 65 procent inom närings­

livet. Bland män är motsvarande andelar 8 respektive 92 procent. I riket är motsvarande andelar 35 respektive 65 procent för kvinnorna och 10 respektive 90 procent för männen.

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

Riket Länet Västerås Skinnskatteberg Köping Fagersta Surahammar Arboga Hallstahammar Sala Kungsör Norberg

0 20 40 60 80 100

Näringslivet Off. sektor

%