Överenskommelse om forskning 2009
Mellan Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen och Forskningsnämnden, Örebro läns landsting avseende forskningsverksamheten inom psykiatrin
Överenskommelse om forskning 2009 ...3
Landstingets forskningsstrategi ...3
Forskning i Örebro läns landsting ...4
Psykiatrins utgångspunkter...4
Medborgarmodellen...5
Överenskommelse 2009 – tredje året med överenskommelse om forskning ...5
Nyheter 2008 ...6
Nyheter 2009 ...6
Tidsperspektiv och påverkan på budgettilldelning ...6
Målrelaterad ersättning ...7
Prestationsersättning ...7
Uppföljning...7
Omfattning...8
Ekonomisk omfattning ...8
Mål för forskningsverksamheten inom psykiatrin att uppfylla...8
Prestationer för forskningsverksamheten inom psykiatrin att utföra...9
Giltighetstid ...10
Underskrifter...11
Överenskommelse om forskning 2009
Denna överenskommelse som avser forskningsverksamhet inom psykiatrin 2009 är tecknad mellan Forskningsnämnden och Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen.
Förvaltningsledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse genomförs samt blir kända för medarbetarna.
Landstingets forskningsstrategi
Örebro läns landsting arbetar för länsinvånarnas välfärd, hälsa och trygghet och för länets utveckling. För att landstinget skall kunna garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och även kunna fortsätta att erbjuda högspecialiserad sjukvård till
omkringliggande landsting behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla och rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där stora pensionsavgångar och hårdnande konkurrens om arbetskraften hotar sjukvårdens personalförsörjning.
Landstinget är en mycket stor och mångfacetterad kunskapsorganisation. Sedan lång tid tillbaka finns en forsknings- och utbildningstradition inom landstinget. Under senare år har denna förstärkts genom tillkomst av universitetssjukhuset och universitetet. Samverkan med Örebro universitet i forsknings- och utbildningsfrågor har ökat kraftigt och ytterligare potential finns i denna samverkan liksom i samverkan med kommunerna i länet och med andra universitet/högskolor och landsting.
Landstinget antog i juni 2005 en forskningsstrategi för åren 2005-2009. Den har titeln Forskningsförankra vården – vårdförankra forskningen. Det innebär att all forskning och utbildning vid Örebro läns landsting i framtiden skall kännetecknas av att:
• den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget.
• landstinget samarbetar med Örebro universitet och länets kommuner för att stärka den medicinska forskningen och utbildningen samt utvecklingen i regionen.
• forskare finansierade av landstinget har en klinisk förankring och är kliniskt verksamma.
• ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och att etik och genusperspektiv är självklara inslag i forskningen.
• ett evidensbaserat arbetssätt tillämpas i all hälso- och sjukvård inom landstinget.
Forskningsstrategin lyfter fram fyra prioriterade forskningsområden:
• Bassjukvård
• Högspecialiserad sjukvård
• Den samtida ohälsan
• Evidensbaserad vård
Övriga områden som prioriteras i forskningsstrategin är:
• Utbildning
• Samverkan
• Effektivare resursutnyttjande, styrning och uppföljning av forskningen
• Extern finansiering
• Särskilda satsningar på
• Jämställdhet
• Genusmedicinsk forskning
• Starka forskningsmiljöer
• Yngre forskare
• Utbildningens och forskningens hus
• Forskarutbildningens betydelse för ledarskapet
Forskning i Örebro läns landsting
Forskning och utbildning är en av landstingets tre huvudprocesser. Örebro läns landsting är ett av de landsting som satsar mest resurser på forskning. Syftet med det är att tillsammans med Örebro universitet bygga upp det medicinska vetenskapsområdet till en fullständig medicinsk fakultet med läkarutbildning och med ökat statligt stöd till den medicinska forskningen.
Denna satsning har medfört en ökad forskningsproduktion i form av fler disputationer och fler publikationer. Nu pågår arbetet med att öka den externa forskningsfinansieringen eftersom den tillsammans med publicering blir de viktigaste framtida måtten på forskningsframgång och underlag för ökat statligt stöd.
Landstingsdirektören har tillsatt en utredning som under våren 2009 kommer att se över hur landstingets forsknings- och utbildningsprocess ska organiseras och ledas. Syftet är att med utgångspunkt i landstingets vision och värdegrund konkretisera och formulera syfte, mål och aktiviteter för landstingets forsknings- och utbildningsverksamhet så att processer,
organisation och ledning blir tydliga och effektiva.
Psykiatrins utgångspunkter
Psykiatrin inrättade år 1994 en FoU-enhet, som sedermera kom att övergå i Psykiatriskt forskningscentrum (PFC). PFC har som uppdrag att bedriva och stödja klinisk patientnära forskning och utvärdering i syfte att bidra till en förbättrad vård av patienter med psykiska problem. Detta uppdrag har konkretiserats i följande tre övergripande mål:
1. Bedriva och stödja psykiatrisk forskning och utvärdering, 2. Utveckla den vetenskapliga kompetensen i psykiatrin,
3. Bidra till en kunskapsbaserad och reflekterande psykiatrisk praktik.
I det tredje målet ingår att med vetenskaplig kompetens bidra till den innehållsliga utvecklingen av psykiatrin genom stöd till forskningsförberedande projekt av karaktären utvärdering och uppföljning, so m en rekryteringsbas för framtida forskningsprojekt. Genom dessa aktiviteter kan dels verksamheterna se nyttan av vetenskaplig kompetens, dels nya forskningsområden genereras och nya doktorander och forskare rekryteras.
Under de senaste åren har utvecklingen varit god i termer av vetenskaplig produktion och antalet nya doktorander. Två disputationer har skett under de senaste tre åren och ett flertal är nära förestående. Med nuvarande landstingsbidrag och under förutsättning av fortsatt god nivå på externa anslag bedöms en volym av cirka tio-tolv doktorander vara rimlig under de närmaste åren.
Inriktningen på forskningen är klinisk patientnära forskning inom några områden med hög relevans för den kliniska verksamheten i psykiatrin och i överensstämmelse med landstingets forskningsstrategi.
Medborgarmodellen
Örebro läns landsting arbetar fr.o.m. 2003 i en politisk organisation, medborgarmodellen, som sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Syftet med medborgarmodellen är att
• Verksamheten ska tydligare inriktas på att förbättra länsbornas hälsa.
• All verksamhet ska utgå från medborgarnas behov.
• Vården ska fördelas rättvist över länet.
• En bättre produktion ska åstadkommas.
• Länsinvånarna ska få bästa nytta av skattepengarna.
De förtroendevalda styr landstingets verksamhet. Det är politikerna som fastställer målen och de ramar som ska gälla för att uppnå målen. Politikerna utvärderar också om verksamheten är ändamålsenlig och följer upp om de uppsatta målen nås och behoven tillgodoses. Uppgiften är att avgöra vad som ska göras och för vilka. Verksamheten leds och utförs av de anställda med utgångspunkt i fastställda mål. Uppgiften är att veta hur det ska göras – och att göra det.
Överenskommelse 2009 – tredje året med överenskommelse om forskning År 2007 var första gången som Forskningsnämnden tecknade överenskommelser om forskning med förvaltningarna. Utfallet av dessa överenskommelser har utvärderats under 2008. Svårigheterna har varit att hitta de rätta prestationsområdena för respektive förvaltning och att kunna formulera tydliga och utvärderingsbara mål. Såväl mål som prestationer ska spegla landstingets intentioner såsom de uttrycks i forskningsstrategin men det ska också finnas utrymme för förvaltningarna att påverka vilka mål och prestationsområden som väljs.
För 2007 användes en viss försiktighet vid beslut om mål och prestationer och från
Forskningsnämnden uttalades en välvillighet i bedömningen av utförandet. Viktigast första åren är att hitta formerna för överenskommelser som styrmodell för att gradvis öka deras roll som strategiskt styrinstrument.
Vid utvärderingen av överenskommelsen avseende forskning inom psykiatrin 2007 konstaterades att psykiatri- och habiliteringsförvaltningen uppfyllt samtliga fem mål.
Beträffande de fem prestationerna klassificerades samtliga som mer än uppfyllda.
Avsikten är att arbetet med överenskommelserna ska ske i dialog med förvaltningarna och deras forskningsenheter.
Nyheter 2008
• Överenskommelsen för 2007 blev i stor utsträckning ett prövoår för systemet där mål och prestationskraven sattes utifrån forskningsenheternas egen bedömning av vad man skulle komma att producera. Prestationsmålen ökades med ca 10 % under 2008. Fortsättningsvis kommer överenskommelsernas betydelse som strategiskt styrinstrument att öka, med ökade prestationer inom vissa nyckelområden.
• En långsiktighet bör byggas in i överenskommelserna så att förvaltningarna och forskningsenheterna har möjlighet att bättre samordna med landstingets och den egna verksamhetsplaneringen. I överenskommelsen för 2008 angavs därför också en inriktning för prestationerna 2009, även om dessa kan komma att ändras beroende på ändrade förutsättningar.
• Publikationer, disputationer och externa anslag föreslogs bli nyckeltalsområden som fr.o.m. 2009 års överenskommelse återfinns i samtliga överenskommelser.
• De mål som sätts i kommande överenskommelser bör bli tydligare resultatmål i stället för att som nu i huvudsak vara processinriktade.
• Som ett nytt mål för 2008 lyftes forskningens betydelse för ledarskapet in.
• Forskningsenheterna inom PPH fick ett särskilt uppdrag att utreda samverkan och samordning.
Överenskommelsen om forskning 2008 kommer att utvärderas under våren 2009.
Nyheter 2009
• Storleksordningen på prestationsökningarna 2009 är ytterligare ca 10 %, jämfört med 2007. För efterkommande år har någon nivå på ökningen ännu inte fastställts.
• Externa anslag är ett nytt prestationsområde, som i framtiden blir ännu viktigare som mått på den egna forskningen. Under första året kommer definitioner och mål att formuleras.
• De forskningsförberedande projekt som genomförs beskrivs i år som ett mål i stället för under rubriken prestationer.
Tidsperspektiv och påverkan på budgettilldelning
Från ett helt anslagsfinansierat system sker en gradvis övergång till ett system där mål- och prestationsuppfyllelse delvis avgör hur landstingets anslag till forskning fördelas till de olika
förvaltningarna. Under tre år sker en övergång mot en större andel mål- och prestations- finansiering.
Tabell 1: Förändring i fördelningen av forskningsbidrag. Tabellen avser det
totalt tillgängliga bidraget, för enskilda förvaltningar kan nivån ändras beroende på mål- och prestationsuppfyllelse.. Överenskommelsen 2008 påverkar alltså budgeten 2010.
2007-8 2009 2010 2011
Fast anslag
100 % 90 % 85 % 80 %
Målrelaterad ersättning0 % 5 % 8 % 12 %
Prestationsersättning0 % 5 % 7 % 8 %
100 % 100 % 100 % 100 %
Oavsett hur väl fastställda mål och prestationer uppfylls räknas det fasta anslaget ner enligt ovanstående. De rörliga delarna knyts till en överenskommen prestation samt måluppfyllelse.
Beräkningsmodellen har förenklats något jämfört med överenskommelsen 2007.
Målrelaterad ersättning
I överenskommelsen om forskning beskrivs fem mål förvaltningarna ska uppfylla. Dessa mål kan vara gemensamma eller skilja sig mellan förvaltningarna. För varje mål beskriver överenskommelsen vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt.
Om förvaltningen uppfyller minst fyra av de fem målen utgår hela det avsatta beloppet i ersättning. Om förvaltningen uppfyller tre av de fem målen utgår 75 % av det avsatta beloppet i ersättning. Om förvaltningen uppfyller två av de fem målen utgår 50 % av det avsatta beloppet i ersättning och slutligen, om förvaltningen uppfyller ett av de fem målen utgår 25 % av det avsatta beloppet i ersättning. Om inget av de fem målen är uppfyllda utgår ingen målrelaterad ersättning.
Prestationsersättning
Den del av anslaget som avser prestationsersättningen lyfts ur forskningsbidraget för varje förvaltning och läggs i en gemensam pott. I överenskommelsen om forskning anges fem prestationsområden förvaltningen ska uppfylla. Varje prestationsområde knyts till en femtedel av prestationsersättningen.
Uppföljning
Vid uppföljningen som görs på våren efter det år överenskommelsen avser, dvs. våren 2010, fastställs graden av mål- och prestationsuppfyllelse för det gångna året. Det ligger till grund för anslaget 2011. Uppföljningen sker i dialog med förvaltningen Vid oenighet om huruvida överenskomna mål och prestationer har uppfyllts har Forskningsnämnden tolkningsföreträde.
Omfattning
Denna överenskommelse omfattar forskningsverksamheten inom psykiatrin vid Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen. Den omfattar inte ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), personalutbildning eller utvecklingsverksamhet.
Ekonomisk omfattning
Överenskommelsen avser tilldelningen av landstingsbidrag för forskning som görs från forskningsnämnden till förvaltningen. Storleken på bidraget avgörs av landstingets budgetbeslut men som utgångspunkt för beräkningen används anslaget 2007 med ev. upp- eller nedräkning beroende på beslut i landstingsfullmäktige. Ev. riktade satsningar eller anslag som fördelas via landstingets forskningskommitté omfattas inte.
Mål för forskningsverksamheten inom psykiatrin att uppfylla 1. Klinisk, patientnära och relevant forskning
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen ska se till att forskningen vid Psykiatriskt
forskningscentrum är klinisk och patientnära med tydlig relevans för länets medborgare och för landstingets verksamheter. För att målet ska anses vara uppfyllt ska förvaltningen visa hur detta kommer till uttryck i forskningsverksamheten.
2. Prioriterade forskningsområden
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen ska se till att forskningen vid Psykiatriskt
forskningscentrum har en tydlig anknytning till landstingets prioriterade forskningsområden:
bassjukvård, samtidens ohälsa och evidensbaserad vård. För att målet ska anses vara uppfyllt ska förvaltningen visa hur detta kommer till uttryck i forskningsverksamheten.
3. Forskarutbildningens betydelse för ledarskapet
Ledning och organisation av en kunskapsintensiv och utvecklingsinriktad verksamhet som landstingets bör omfattas av ett kritiskt förhållningssätt och dynamisk kunskapssyn som tar tillvara nya landvinningar inom hälso- och sjukvården. Förutsättning för utveckling av det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet och i ÖLL är därför att
forskarutbildning och forskningserfarenhet vägs in som en av meriterna vid tillsättning av högre chefsposter. Förvaltningen ska redovisa vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att öka den vetenskapliga kompetensen hos personer i chefsställning.
4. Etik, genusperspektiv och jämställdhet
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen ska se till att all forskning vid Psykiatriskt forskningscentrum genomsyras av en medvetenhet om etik och genusperspektiv. Med genusperspektiv avses här könstillhörighetens betydelse i hälsofrågor. Vidare ska
förvaltningen sträva efter att uppnå en könsfördelning inom forskningsverksamheten som motsvarar könsfördelningen hos den forskningsbehöriga personalen vid förvaltningen. För att målet ska anses uppfyllt ska förvaltningen redovisa hur man arbetat för att uppnå det samt vilket resultat detta fått.
5. Forskningsförberedande projekt
Psykiatrins forskningscentrum är engagerade i ett antal utvärderings- och
uppföljningsprojekt. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en strategi för hur dessa projekt ska kunna utvecklas till forskningsprojekt. För att målet ska anses uppfyllt ska förvaltningen redovisa hur man arbetat för att uppnå det samt vilket resultat detta fått för respektive projekt.
Prestationer för forskningsverksamheten inom psykiatrin att utföra 1. Tio vetenskapliga publikationer
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen avser att forskare verksamma inom psykiatrin i Örebro län ska publicera minst tio vetenskapliga artiklar i refereegranskade tidskrifter under 2009. För att undvika alltför stor påverkan av naturlig variation över tid formuleras
prestationen:
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt I medeltal publicerat
< 9,5 artiklar årligen 2006-9
I medeltal publicerat 9,5 artiklar årligen 2006-9
I medeltal publicerat 10 artiklar årligen 2006-9
Inriktningen är att prestationen i 2010 års överenskommelse ska avse 12 publikationer.
2. Sju övriga publikationer
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen avser att forskare verksamma inom psykiatrin i Örebro län ska publicera minst sju övriga vetenskapliga publikationer under 2009. Med övriga publikationer avses t ex vetenskapliga rapporter, bokkapitel, redaktörskap eller inbjudna kommentarer i vetenskapliga tidskrifter. För att undvika alltför stor påverkan av naturlig variation över tid formuleras prestationen:
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt I medeltal publicerat
< 8 övriga publikationer årligen 2006-9
I medeltal publicerat 8 övriga
publikationer årligen 2006-9
I medeltal publicerat 8,5 övriga
publikationer årligen 2006-9
3. Nio presentationer (föredrag eller posters) vid vetenskapliga konferenser
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen avser att forskare verksamma inom psykiatrin i Örebro län ska presentera minst nio föredrag eller posters vid vetenskapliga konferenser under 2009. För att undvika alltför stor påverkan av naturlig variation över tid formuleras prestationen:
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt I medeltal
presenterat < 10,5 posters/föredrag årligen 2006-9
I medeltal presenterat 10,5 posters/föredrag årligen 2006-9
I medeltal presenterat 11 posters/föredrag årligen 2006-9
4. Disputationer
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen avser att minst vart annat år en person verksam inom psykiatrin i Örebro län ska disputera. För att undvika alltför stor påverkan av naturlig
variation över tid formuleras prestationen:
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt I medeltal < 0,3
disputation årligen 2006-9
I medeltal 0,3 disputation årligen 2006-9
I medeltal 0,5 disputation årligen 2006-9
5. Extern finansiering
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen avser att se till att forskare och
forskargrupper inom psykiatrin ska söka externa forskningsanslag motsvarande 30 % av det beviljade landstingsanslaget för forskning 2008.
Till externa anslag räknas
• forskningsanslag från bidragsgivare utanför Örebro läns landsting och Örebro universitet
• doktorandstöd från andra universitet och högskolor
• ersättning för läkemedelsstudier etc
• Anslag från regionala forskningsfonden kan räknas Till externa anslag räknas här inte
• doktorandstöd från Örebro universitet
• anslag från Nyckelfonden
• anslag från landstingets forskningskommitté
• anslag för att driva kvalitetsregister eller liknande
Om ett anslag avser såväl delar som kan räknas som sådana som inte ingår i beräkningsgrunden bör en specificering av de olika delarna göras.
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt
< 20 % 20 – 30 % 30 %
Giltighetstid
Denna överenskommelse gäller för tiden 2009-01-01 till och med 2009-12-31
Underskrifter
Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit varsitt.
Örebro 2008-12-17
Mårten Blomquist Marie Vallgårda
Forskningsnämndens Direktör Primärvård, Psykiatri och Habilitering ordförande
Lars Norgren Forskningschef
