Uppsats
Andra historier från medlemmarna i Knutby
En komparativ undersökning av de enskilda narrativen
Författare: Linda Hedberg Wallenstein Handledare: Ingela Visuri
Examinator: Gull Törnegren Huvudområde: Religionsvetenskap Kurskod: GRK2CD
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 15/1-2021
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.
Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden
Tel 023-77 80 00
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Bakgrund ... 5
2.1 Väckelserörelsen föds ... 5
2.2 Den svenska Pingströrelsen ... 6
2.3 Knutby Filadelfia ... 7
3. Metod och material ... 9
3.1 Metod för materialinsamling, kriterier för urval av material ... 9
3.1.1 Mediaperspektiv ... 10
3.2 Forskningsetiska överväganden ... 12
3.3 Analysmetod ... 12
3.3.1 Narrativ analys ... 12
3.3.2 Tillvägagångssätt ... 14
3.4 Litteratur ... 15
3.4.1 Artiklar ... 15
3.4.2 Böcker ... 16
4. Tidigare forskning ... 16
4.1 Funktionen av tro på profetior ... 16
4.2 Tidigare analyserad narration från Knutby ... 17
5. Teori ... 18
5.1 Begreppsförklaring ... 18
5.2 Intersektionalitet och religiös proximitet som teoretisk utgångspunkt ... 19
5.3 Intersektionalitet och våld i nära relationer som teoretisk utgångspunkt ... 20
5.4 Utveckling av identitet i form av karaktärer ... 21
6. Resultat ... 21
6.1 Presentation av medlemmarna ... 21
6.2 Teman och nyckelpersoner i narrativen... 22
6.2.1 Offer ... 22
6.2.2 Offer och förövare ... 24
6.2.3 Förövare ... 26
6.2.4 Sammanfattade kommentarer ... 27
6.3 Gruppens egna språk och dess betydelse för medlemmarna ... 28
6.3.1 Kristi brud ... 28
6.3.2 Att vara ”fel”... 30
6.3.4 Striden och fångvaktaren ... 32
6.4 Närheten till onaturlig död ... 33
6.5 Sammanfattning av resultatet... 34
7. Analys ... 35
7.1 Religiös proximitet ... 35
7.2 Genusnormer och dess inverkan på KF ... 36
7.3 Imagos betydelse för medlemmarna ... 37
7.4 Narrativens diskurs ... 38
8. Diskussion ... 39
8.1. Resultatdiskussion... 39
8.2. Metoddiskussion ... 40
8.3 Framtida forskning ... 41
9. Sammanfattning ... 41
10. Litteraturlista ... 43
Abstrakt
Knutby Filadelfia är en liten pingstförsamling som de senaste 20 åren fått stort utrymme i svensk media. Efter avslöjande om stora missförhållanden som gått så långt att sexuella övergrepp utfördes på en minderårig tjej löste församlingen upp sig själv 2018. Efter det har före detta medlemmars berättelse kommit upp till ytan, och de berättar en historia som församlingsledningen in i det sista försökte undanhålla. Detta arbete kommer men en narrativ analys, komparativt undersöka hur de före detta medlemmarna upplevt sin tid i församlingen.
Det är medlemmarnas egenberättade narrativ, presenterade i olika offentliga medier som ligger till grund för undersökningen. Det kommer ske ur ett religionspsykologiskt perspektiv, då undersökningen sker på individnivå, samtidigt har ett genusperspektiv applicerats på frågeställningarna genom hela arbetet. Resultatet visar på att maktstrukturer som kommer belysas genom intersektionella arbetsmetoder har spelat stor roll för händelseförloppet inom församlingen. Av de medlemmar som deltar i denna undersökning finns både offer och förövare, vissa har accepterat det som hänt, andra inte. Något som står klar efter genomför undersökning är att det är kvinnorna som grupp som genomlevt den värsta prövningen.
Nyckelord:
Knutby, Pingströrelsen, ”Kristi Brud”, Religionspsykologi, Makt, Intersektionalitet
1. Inledning
Det finns nog inte många i Sverige som missat historien om Knutby Filadelfia (i
fortsättningen KF), en liten pingstförsamling med ca 85 församlingsmedlemmar1. Om hur en av de ledande pastorerna stått åtalad för mord på sin första fru och dömdes för anstiftan till mord och mordförsök på sin andra fru, genom att ha förlett Sara Svensson att först slå henne i huvudet med en hammare och vid ett senare tillfälle skjuta henne i huvudet med en pistol2. Många svenskar har åtminstone ett litet hum om vad som hände i Knutby den där
januarimorgonen 2004, efter de ständigt återkommande löpsedlarna med nya ”avslöjanden”
om den kontroversiella församlingen som levde kvar i Knutby fram till 20183.
I denna uppsats undersöks medlemmarnas egna berättelser om sin tid i KF. Det har gått 16 år efter att hela Sverige för första gången fick upp ögonen för den lilla församlingen, och först nu kommer en annan sida än den som församlingen velat visa fram i ljuset. Medlemmarnas berättelser vittnar om att de levt i en sekt med karismatiska ledare som styrt allt i deras liv, från vilken bil de skulle köpa, om de skulle skaffa barn, om de fick behålla sina barn och vilken hårfärg de skulle ha. Redan i första avsnittet av Uppdrag Gransknings dokumentärserie om KF så står det klart att kvinnorna har drabbats hårdare än männen4. Ungdomarna som träder fram först i avsnitt fyra har inte heller haft det lätt, men då flera forskningsstudier skrivits om deras tid i församlingen faller valet i detta arbete att fokusera på genusaspekten av missförhållandena. Studien baseras på en analys av offentligt material som publicerats under de två senaste åren.
Uppdrag granskning släppte under 2020 en sex avsnitt lång serie om KF där flera före detta medlemmar får komma till tals och berätta hur de upplevt åren inom sekten5. Men det är inte endast inom stora produktioner inom public service som dessa röster nu bubblar upp till ytan.
I den någorlunda nya men stora världen av poddar6 och vloggar7 ges alla med en mikrofon och en kamera, utrymme för att dela med sig av sin berättelse. Det är just vad en av KF:s medlemmar har valt att göra i Sektpodden. I podden samtalar Emma Gembäck, tidigare pastor och utstött Knutbymedlem, med psykoterapeuten Rigmor Robért8.
Detta arbete kommer att med ett religionspsykologiskt perspektiv närma sig de enskilda narrativen hos de tidigare medlemmarna i KF. Genom en narrativ analysmetod, applicerat på offentliga intervjuer och eget publicerat ljud och bildmaterial, fokuserar arbetet på de
1 Nilsson, Sanja. Den karismatiska ledaren i KF: barnens perspektiv. I Guds nya barnbarn Liselotte Frisk, Sanja Nilsson & Peter Åkerbäck (red.), 120-146. Stockholm: Dialogos Förlag, 2017, 120
2 Frisk, Liselotte. Knutby Filadelfia: A Schismatic New Religious Movement Within the Pentecostal Context. I Charismatic Christianity in Finland, Norway, and Sweden Case Studies in Historical and Contemporary Developments Moberg, Jessica. & Skojoldli, Jane. (red). 137-158. Cham: Palgrave Macmillan, 2018, 137;
Svahn, Clas. Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen. Sundbyberg: Bokförlaget Semic, 2007,175
3 Israelsson, Linette. Nu ställs pastorerna från Knutby inför rätta. Expressen. 2020-01-14
https://www.expressen.se/nyheter/krim/nu-stalls-pastorerna-fran-knutby-infor-ratta/ (hämtat 2020-12-02)
4 Westman, Marianne. Uppdrag Granskning: Knutby. (TV-Program). Stockholm: Sveriges Television. 2020.
https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-knutby
5 Ibid,.
6 En podd är en serie av ljudinspelningar där programledaren/na pratar med varandra och eventuella gäster.
Ämnena är ofta förutbestämda och lyssnarna erbjuds ofta via exempelvis spotify eller acast att prenumerera på podden.
7 En vlogg liknar podden i sin uppbyggnad med det undantag att det även rör sig om rörliga bilder och ljud.
Vloggar återfinns av den anledningen på andra ställen än bloggar. Den största plattformen för vloggar är Youtub.com
8 Gembäck, Emma. & Robért, Rigmor. Sektpodden. (Poddprogram) Acast. New York. 2019-2021
maktstrukturer som gjorde det möjligt för missförhållandena inom församlingen att fortgå.
Detta sker med hjälp av intersektionella teorier, såsom religiös proximitet och grunden till våld i nära relationer. Genus betraktas här som en viktig komponent i förklaringen till varför medlemmarnas narrativ skiljer sig åt – en insikt som hjälpt till att fastställa arbetets syfte. För även om arbetet började med en annan ingångspunkt gick det inte att bortse från den
uppenbara diskrepansen mellan männens och kvinnornas berättelser. Av den anledningen har materialet fått visa vägen och ett genusperspektiv har därmed vävts in i syftet och alla
frågeställningar.
Nu när det nästan gått fyra år sedan Peter Gembäck valde att anmäla sig själv och två andra av de styrande pastorerna, tre år sedan församlingen valde att lösa upp sig själv och ett år sedan rättegången mot de tre pastorerna inleddes och fler och fler röster börjas höras. Vad säger de?
De som inte tidigare hade en röst, vilka historier berättar de och vilken verklighet har dessa människor byggt sina liv i? En viktig dimension i dessa nya berättelser är att medlemmarna nu själva kan berätta hur de sett och ser på sin egen roll i det hela, hur hanterar de vad de gjort eller blivit utsatta för.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att bidra med ny kunskap kring Knutby Filadelfia genom att anlägga ett genusperspektiv på medlemmars personliga narrativ om de maktstrukturer som formade församlingen.
De frågeställningar som vägleder undersökningen är följande:
1. Vilka teman och nyckelpersoner framkommer i medlemmarnas narrativ om tiden i församlingen?
2. Hur kan inomgruppsliga maktbegrepp såsom att ”vara fel”, ”striden”, ”fångvaktaren”
och ”Kristi brud” förstås utifrån det intersektionella begreppet religiös proximitet?
3. Hur framträder beskrivningarna av upplevelsen av de två onaturliga dödsfallen i Fossmohushållet, samt hur dödfallen påverkat de enskilda medlemmarnas liv?
I studien analyseras bland annat vilken uppfattning dessa tidigare medlemmar har av sin egen såväl som andras roll vad gäller möjliggörandet av dessa strukturer.
2. Bakgrund
I följande stycke presenteras väckelserörelsen samt den tidiga Pingstkyrkans traditioner som legat till grund för KF. Vidare belyses bakgrunden till de händelser som har betydelse i möjliggörandet av den negativa utveckling som skedde inom församlingen, i syfte att tydliggöra vilken kontext narrativen sker inom. Personer som haft en bärande roll inom KF kommer även presenteras utifrån de påstådda egenskaper som legat till grund för deras särställning inom församlingen.
2.1 Väckelserörelsen föds
Azusa Street i Los Angeles är en av de platser som pingströrelsen anses ha bildads, det är i alla fall här den gren som sedan ska komma att sprida sig till Europa för första gången ser dagens ljus 1906. Kristna som längtade efter en annan sorts närhet till Gud än den som
erbjöds i de redan etablerade kyrkorna började hitta varandra. En liten bönegrupp bildades där tungomål och dop i Den Helige Anden inte bara var accepterade utan även önskvärda bevis på Guds närvaro bland dem. Efter att gruppen gått igenom en hård fasta, där flera av deltagarna
börjat tala i tungor, menade man även att gruppen hade lyckats helat en man från hans krämpor.
Annorlunda för denna rörelse är den mycket personliga relationen med Gud som får en central roll i deras teologi. Man tror att varje enskild medlem kan kontaktas av den heliga anden på olika sätt och att Jesus på så sätt kan arbeta för att bättre värld genom alla medlemmar. En annan viktig fråga för denna tidiga grupp i Pingstkyrkan var jämlikhet mellan raser och kön – något som inte var en vanlig ståndpunkt i 1910-talets USA.9
2.2 Den svenska Pingströrelsen
Den Svenska Pingströrelsen härstammar från samma tid som den amerikanska, och redan 1907 hade den utsända missionären Andrew G. Johnson etablerat församlingar i flera städer.
En av kyrkans mest framträdande och drivande personer i Sverige är Lewi Pethrus som kommer till den nya rörelsen från Baptistkyrkan där han blivit utesluten efter att ha predikat om öppen nattvard10.
Den tidiga pingströrelsens fokus låg på Jesus och innebörden av att bli fräst. De förväntade sig att Jesu återkomst var nära och att Anden var deltagande i deras liv. Man såg sin tro som något mer än bara handlingarna och upplevelserna, och man betraktade inte sin tro som ett lärosystem. Omfattande missionsarbete förekom för att sprida budskapet11. Utöver att
manifestera sin tro i handlingar ansågs även en personlig relation med Gud som väldigt viktig i vårdandet av Pingstvännens spirituella liv. Josefsson beskriver dessa grunder för de tidiga pingstvännerna så här.
”Den personliga erfarenheten var förutsättningen för att lärornas sanningar skulle bli verklighet och den var drivkraften i pingstvännernas handlingsmönster. Utifrån grundhållningarnas synvinkel hade den personliga erfarenheten egenvärde, det var själva gudsumgänget som var målet. Det kristna livets innersta innehåll var att ha >verkligt sällskap med Jesus <.”12
Den tidiga pingströrelsen lade även stor vikt vid den enskilda människans beroende av Gud.
Man hade en filosofi som gick ut på att både människan och Gud va beroende av varandra, men människan var mer beroende av Gud än vad Gud var av hen. Gud var beroende av att människorna överlät sig till honom, vilket kunde göras på en mängd olika sätt: genom
andedop, missionsarbete eller att ge donationer till minder lyckligt lottade. Det viktiga var att man var medveten och gjorde aktiva val i sin överlåtelse, för då kunde Gud ta till sig
överlåtelsen och frälsa människan. Hon blev då ännu mer beroende av Gud, då hon hade en bra gudsrelation, vilket sågs som något beundransvärt13.
Enligt Pingströrelsen kan en människa i sin relation till Gud uppleva tungomålstal, vilket är ett stadie som följer efter och fullföljer andedopet14. Man tror även på helbrägdagörelse där uppfattningen att Guds existens kunde bevisas i kroppens helande som en följd av att helandet
9 Nilsson, Sanja. Performing Perfectly, Presentations of Childhood in Knutby Filadelfia Before and After the Dissolution of the Congregation. Göteborg: Departement of Literature, History of Ideas, and Religion. 2019, 68- 69
10 Ibid,., 69-71
11 Josefsson, Ulrik. Liv och Över nog: Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2005, 13-14
12 Ibid,. 313
13 Ibid,.,316-317
14 Ibid,.117-119
skedde tack vare Guds förlåtande15. Detta är några av de grundläggande tankar och
trosuppfattningar som genomsyrande den tidiga Pingströrelsen och som fortfarande spelar stor roll för den moderna Pingströrelsen16. Visst har det förekommit en utveckling sedan starten i början på 1900-talet. Tungomålstalande väljer pingströrelsen till stort att tona ner och den personliga kontakten med Gud som resulterar i profetior ses mer som en möjlig framtid, inte som en absolut sanning17.
Pingströrelse är i strukturen uppbyggt på ett annorlunda sätt mot till exempel Svenska kyrkan som är mer välbekant för de flesta. Det finns inte samma centrala styrning, de enskilda församlingarna kan precis som enskilda medlemmar ha en egen relation med Gud. Det finns sedan 2002 en paraplyorganisation, Pingst – fria församlingar i samverkan, som verkar för gemensamma aktiviteter och vissa rättesnören för församlingarna. Pingströrelsen har en lång tradition av att organisera bibelkurser och andra event där medlemmar från olika församlingar får möjlighet att träffa likasinnade18.
2.3 Knutby Filadelfia
Innan redogörelsen för Knutby Filadelfia bör påpekas att många före detta medlemmar kommer omnämnas vid namn. Flera delar efternamn, och vissa förekommer under
pseudonym, av den anledningen kommer alla genom hela arbetet benämnas med förnamn.
KF grundades redan 1921 av fyra personer som tilltalades av den nya pingströrelsen som spred sig i Sverige. Församlingen har under dessa nära 100 år varierat i storlek, men som mest har antalet varit upp på 106 i början av 1930-talet för att i mitten på 1980-talet vara nere på endast ett 30-tal medlemmar när Kim Wincent kom som ny pastor till församlingen.19
Wincent var starkt influerad av Livets ord, en evangelisk-karismatisk frikyrkoförsamling som till mycket högre grad än Pingstkyrkan förordar möjligheten för enskilt samtal med Gud för alla troende20. Livets ords bibelskola gav även Wincent en tro på demoner och onda andars närvaro i de troendes vardagliga liv, och vikten av att bekämpa dessa. Detta nya
förhållningssätt till en ond andlig dimension kommer att ha stor inverkan på utveckling inom församlingen 21.
Wincent introducerar även Livets ords övertygelse om att Jesus snart kommer att återkomma, något som Pingströrelsens profetior ofta talade om i rörelsens begynnelse, men som inte var vanligt förekommande i början av 1990-talet22. Åsa Waldau flyttar till Knutby 1992 efter att hon fått lämna sin tjänst som ungdomspastor i Uppsalas Pingstkyrka23. Åsa kommer under sin tid i Knutby gå under olika benämningar: utöver sitt personnamn och Kristi brud tar hon även på sig titeln Himlens drottning och namnet Tirsa som båda stammar från den passage i Bibeln där Kristi brud omnämns. Hon flyttar in med familjen Waldau och gifter sig med sonen i hushållet, Patrik, när han fyller 18 år. Åsa anses ha direktkontakt med Gud och anses vara
15 Ibid,. 140
16 På Pingströrelsen officiella hemsida www.pingst.se finns alla ovan nämnda egenskaper listade som eftersträvsamma inom den nutida rörelsen
17 Nilsson. Performing Perfectly, 73
18 Ibid,. 71
19 Nilsson. Performing Perfectly,, 71-73; Frisk. Knutby Filadelfia: A Schismatic New Religious Movement Within the Pentecostal Context, 138
20 Livets ord. Vad är egentligen Livets ord? 2020. https://www.livetsord.se/uppsala/om-livets/ (hämtat 2020-12- 21)
21 Nilsson. Performing Perfectly,, 73
22 Ibid,. 73-74
23 Frisk. Knutby Filadelfia: A Schismatic New Religious Movement Within the Pentecostal Context, 139
väldigt speciell i förhållande till de övriga medlemmarna. Hon bygger vidare på Wincents influenser från Livets ord om möjligheten för direktkontakt med Gud och reser runt i landet för att predika sin övertygelse, vilket bidrar till att många ungdomar från pingströrelsen i andra delar av Sverige väljer att flytta till Knutby. Medlemsantalet stiger på bara några år från 40 till strax över 100 medlemmar 24.
Helge Fossmo kommer till KF 1997 och tjänstgör som pastor 2000–2004, samt som
församlingens ledare mellan 2002–2004. Han anses vara mycket bibelkunnig och tros ha en förmåga att genom drömmar förutspå framtiden, och får av dessa anledningar en speciell ställning inom församlingen 25. Det råder delade meningar om vem som presenterar förslaget att Åsa skulle vara Kristi brud. I en intervju 2007 menar Åsa att det var Helge som
presenterade henne för möjligheten att hon skulle vara Jesus brud i mänsklig form26. Helge menar att det var Åsa själv som fått denna insikt och att trolovningen som ska ha ägt rum i mars 1999 var på initiativ av Åsa27. Hur än denna övertygelse kom till kommer den att ha en avgörande roll i hur församlingens teologi utvecklar sig.
Helges först fru, Helene Fossmo, dör väldigt ung 1999 i vad som då anses vara en fallolycka i badkaret. Denna händelse lägger grunden för ett väldigt speciellt förhållande till döden som församlingen anammar. Man talar om att Gud ”hämtat hem” Helen, något som nödvändigtvis inte behövde vara något ont. Församlingen var övertygade om att återkomsten av Jesus och Gudsrike var nära och att man då skulle få möta sin förlorade vän igen. Församlingen bad även en tid att Gud skulle ”hämta hem” Åsa som ett steg i att hon äntligen skulle få äkta Jesus28. Församlingen levde med tron att Jesus återkomst var nära och i och med det skulle den sista striden mellan gott och ont också stå inom en snar framtid29.
2004 mördas Helges andra fru, tillika Åsas lillasyster, Alexandra och en granne till paret blir svårt skottskadad av Sara Svensson, Helge och Alexandras tidigare barnflicka. Historien som nu kommer fram blir ett av Sveriges mest mediabevakade mord. Helge har inlett en sexuell relation med Sara med föreställningen att det skulle hjälpa hans strid mot Djävulen. Han har sedan via anonyma sms duperat henne att begå morden då hon trott att sms:en varit från Gud.
Helge döms för anstiftan till mord och mordförsök till livstidsfängelse medan Sara döms för mord och mordförsök till rättspsykiatriskvård, och är sedan 2011 på fri fot30. KF blir 2004 utesluten från Pingst – fria församlingar i samverkan. Detta efter att KF inte fogat sig efter organisationens krav på förändring i vad de såg som en oroande hierarkiska ledningen31.
Urban Fält flyttar in i Helges hus efter mordet och blir inom de närmaste åren även han pastor. Han kommer att inta en roll som Jesu ställföreträdare på jorden för Åsa och stiger snabbt inom den innersta kretsen. Han kommer att under de sista aktiva åren ha en
framträdande roll som ledare och en person som enligt församlingsmedlemmarna har stor andlig insikt. Han anses ha den högsta förståelsen för vad Åsa som himmelens drottning
24 Nilsson. Performing Perfectly, 74-75
25 Ibid,. 75-76
26 Frisk. Knutby Filadelfia: A Schismatic New Religious Movement Within the Pentecostal Context,, 144
27 Nilsson. Performing Perfectly, 81
28 Frisk. Knutby Filadelfia: A Schismatic New Religious Movement Within the Pentecostal Context,, 141;
Nilsson. Performing Perfectly, 83
29 Nilsson. Performing Perfectly,, 83
30 Ibid,. 76-79
31 Ibid,. 78-79
behöver32. Det uppdagas så småningom att han i tron att ha utkämpat en strid för Åsas möjlighet att förenas med Jesus haft flera intima relationer med andra
församlingsmedlemmar, varav en är minderårig.
Det är när denna information kommer till Peter Gembäck och Patrik Waldaus kännedom i början av 2016 som början till slutet för KF inleds. Urban och Åsa får på begäran av de övriga medlemmarna lämna församlingen, 2018 upplöses församlingen och Peter anmäler sig själv, Urban och Åsa för övergrepp de begått mot församlingsmedlemmarna. Under våren 2020 döms de tre åtalade på alla åtalspunkter till dagsböter, samhällstjänst och villkorlig dom33.
KF har som församling anammat en syn på män och kvinnor som till mångt och mycket kan liknas vid en konservativt kristen, patriarkal genushierarki. Män förväntades vara ”Män” och kvinnorna skulle följa dem. I en predikan av Åsa från 2002 finns utdrag där hon talar om vikten av att kvinnor inte ska vilja fatta beslut, utan de ska följa sina män. Männen är de som har ansvaret för familjen och bör anses att likt Jesus vara födda med ledaregenskaper34. I den kommande analysen undersöks dessa könsroller i relation till hur de religiösa hierarkierna format de medlemmar som nu beskriver upplevelsen av sin tid i församlingen.
3. Metod och material
I följande avsnitt beskrivs metoderna som använts för att hitta material till denna uppsats, liksom kriterierna i urvalsprocessen av materialet.
3.1 Metod för materialinsamling, kriterier för urval av material
Materialet som ligger till grund för den kommande analysen består av före detta medlemmars egna berättelser som finns tillgängliga för allmänheten i form av ljud och bild spår på olika plattformar på internet. För att kunna ge en så fullständig bild som möjligt narrativen har valet att inte begränsa uppsatsen till ett av dessa medier gjorts. För att hitta dessa narrativ har framförallt sökmotorn google.com använts och utifrån sökordet ”Knutby” har sedan relevant material sållats ut. Intervjuer med Åsa, Helge, Urban och Sara har valts bort då det är de övriga församlingsmedlemmarnas narrativ som arbetet fokuserar på. Då stort fokus ligger på den enskilda medlemmens upplevelse och hur hen berättar om sin egen del i historien har valet att i största möjliga mån inte inkludera det en medlem, berättar om en annan. Berättar medlemmarna något om andra medlemmar så finns det narrativet med i analysen av gruppen, inte i analysen om den utpekade medlemmen.
Avgränsningen för dessa narrativ är tiden de är publicerade, snarare än mediet de är publicerade i. Uppsatsen undersöker såväl TV-intervjuer som poddar och vloggar
presenterade på Youtube under perioden 2018-03-28 då församlingen upplöstes till och med 2020-11-01 när arbetet med denna uppsats påbörjades. Utöver tidsbegränsningen undersöks enbart medier som inte kräver medlemskap för att se eller höra berättelserna – alltså baseras det undersökta materialet på sådant som de före detta medlemmarna valt att dela med allmänheten. Före detta medlemmar som enbart valt att medverka i dessa medier med korta brev har valts bort då det inte varit möjligt att utifrån dessa korta narrativ undersöka det
32 Westman, Marianne. Uppdrag Granskning: Knutby. Fostra dem. Avs:4 (TV-Program). Stockholm: Sveriges Television. 2020-06-14. https://www.svtplay.se/video/27181565/uppdrag-granskning-knutby/uppdrag- granskning-knutby-sasong-1-fostra-dem?start=auto, 35:16
33 Westman, Marianne. Uppdrag Granskning: Knutby. Slutet. Avs:6 (TV-Program). Stockholm: Sveriges Television. 2020-06-14. https://www.svtplay.se/video/27179477/uppdrag-granskning-knutby/uppdrag- granskning-knutby-sasong-1-slutet?start=auto, 25:50
34 Nilsson. Performing Perfectly, 87
uppsatsen ämnar göra. Emma och Peter förekommer i såväl Uppdrag Gransknings
dokumentärserie, Sektpodden och intervjuer i olika TV-program. De övriga medlemmarna förekommer endast i Uppdrag Granskning.
Uppdrag gransknings dokumentärserie bidrar med den största delen av de intervjuer som kommer analyseras i detta arbete. Här, liksom på andra plattformar, finns flera vittnesmål från numera unga vuxna som antingen föds in i församlingen eller flyttade dit som små barn.
Dessa har dock valts bort då Liselotte Frisk och Sanja Nilssons forskning redan har fokuserat på barnen och hur deras uppväxt inom församlingen påverkat dem. Valet att utesluta dem från detta arbete har därför gjorts för att på så sätt kunna gå djupare in i undersökningen av de vuxnas narrativ som ännu inte undersökts mer ingående i forskningssammanhang.
Detta innebär att det är ett begränsat antal medlemmar som valt att öppet berätta sin historia.
Händelserna ligger fortfarande väldigt nära i tid och det kan mycket väl vara så att det inom en inte allt för avlägsen framtid kommer presenteras fler livsberättelser, varav några sannolikt går i samma linje som de som redan berättas medan andra har en annan uppfattning om hur livet inom sekten har gestaltat sig. Denna undersökning påverkas med andra ord av tillgången på de berättelser som finns att tillgå, medan annat material hade kunnat leda till en annorlunda slutsats än vad som kommer fram i denna uppsats. Relevansen i denna uppsats ligger alltså inte i en undersökning av stor kvantitet, utan möjligheten att på ett personligt plan närma sig de enskilda individernas narrativ.
3.1.1 Mediaperspektiv
Alla intervjuer och uttalanden från medlemmarna är som tidigare påvisat taget från offentliga produktioner, produktioner som kan tänka sig ha ett annat syfte än medlemmarna att berätta deras historia. Produktionen kan klippa i intervjuer och utan respondentens inflytande. Det är av den anledningen viktigt att i användandet av liknande intervjuer vara medveten om denna möjliga intressekonflikt. Både tv-produktioner, poddar och radioprogram produceras för att informera och underhålla en mottagare, av den anledningen byggs det på ett eller annat sätt en dramaturgisk ram.
Uppdrag Gransknings dokumentärserie har en liknande intervjuteknik för medlemmarna, en teknik som följer med genom alla sex avsnitten. Respondenten sitter i de flesta fallen ensam i bild och berättar sin historia för reportern som sitter strax utanför bilden. Teman om vad som tas upp är genomgående för alla respondenterna men vad de sedan berättar som går åt olika håll. Jag vill därför utifrån Denscombe35 beskrivning av olika intervjutekniker hävda att reportern använder sig av en semistrukturerad intervju. I vissa lägen när det för icke
medlemmar blir svårt att förstå gruppens interna angelägenheter eller språk finns följdfrågor med i programmet. Annars presenteras respondenternas narrativ själva i ett större narrativ om församlingen, produktionen ger oss en kontext att förstå medlemmarnas uttalanden mot.
Den semistrukturerade intervjutekniken är en fördelaktig teknik när intervjuaren efter satta teman vill låta respondenten att fritt utveckla sitt svar. En skicklig intervjuare kan då anpassa intervjun efter den informationen som kommer fram, och ställa relevanta följdfrågor.
Följdfrågorna kan vara menade både för den aktuella reformandan men även kommande, som kan ställas mot den information som framkommit36. Erikson lyfter i sin bok Kritiskt Tänkande
35 Denscombe, Martyn. The Good Research Guide. Fifth Edition. Open University Press. 2014 https://r2.vlereader.com/Reader?ean=9780335264711, 257
36 Ibid,. 257
fram tre faktorer som man bör beakta med ett kritiskt sinne när man arbetar med intervjuer37. För intervjuerna utförda av Uppdrag Granskning är det framförallt två av dessa kritiska punkter som jag ser bör tas i beaktande. Intervjuareffekten, där risk finns att samspelet mellan intervjuare och respondenten resulterar i oönskade resultat. Från de aktuella programmen ser jag denna risk vara större i ungdomarnas intervjuer, där det visar att reportern har en personlig relation med vissa av dem från innan.
Halo-effekten handlar om att icke relevanta saker så som titlar, utseende eller klädsel kan påverka resultatet av intervjun38. Det bör utifrån halo-effekten tas i beaktande att
medlemmarna har vetat ett SVT som producerat programmet anses vara en del av
folkbildningen i Sverige. Uppdrag Granskning är ett välkänt och prestigefullt program, med många tunga avslöjanden och djup journalistik bakom sig. Programmet kommer att ses av många och diskuteras av ännu fler. Det är nog tack vare att programmet har det ryktet om sig som flera av medlemmarna valt att ställa upp och vara med där och ingen annanstans. Jag kan även se att det kan vara anledningen att inte fler medlemmar valde att ställa upp, många är nog inte redo att berätta sin historia för en sån välkänd produktion.
Det är inte enbart intervjutekniken och reporterns skicklighet som spelar in på hur narrativen tas emot i en tv-produktion. Här har även bild, klippning och stämningsmusik stor del till hur vi som tittare tar till oss programmet. Hur medlemmarna presenteras i bild är även det en del av Uppdrags Gransknings narrativdiskurs. Man har som tidigare nämnts att visa de flesta medlemmar ensamma, med svart bakgrund och framifrån. Enligt Björkvall tyder det på att man vill visa på en jämlik symboliskmaktstruktur mellan oss som tittare och respondenten39. I de fall medlemmarna valt att vara anonyma filmas de snett bakifrån, enligt Björkvall det mest anknytningsvänliga perspektivet om man inte vill visa ett ansikte40. Utifrån Björnevalls listade kriterier kan det ses som att produktionen val av kameravinklar underlätta för tittarna att knyta an och känna för medlemmarna.
En risk i ett klippt material som detta programmet är, är att respondentens narrativa hamnar utanför sitt sammanhang, förkortas eller på annat sätt klipps ihop på ett sätt som inte var respondentens önskan. SVT skriver på sin hemsida om Spelregler för Public service och hur de följer satta pressetiska regler41. Utgångsläget för detta arbete är att lite på att SVT följt dessa och har verkat efter att framföra en så sanningsenlig bild av respondenternas berättade verklighet som möjligt. De största orosmomenten för detta arbete är därför möjligheten att citat från medlemmarna kortas av och att viktiga uttalanden gått förlorade. Vetskapen om detta finns med inför analysen av materialet. Avgränsningen att i största möjliga mån enbart analysera det medlemmarna berättar om sig själva, det vill säga inte vad ett annat medlemma berättar fins trots detta kvar. Risken att plocka in utomstående åsikter i analysen av
medlemmens uppfattning om sig själv ses som mer riskabel än att intervjumaterial klipps bort.
Peter Gembäck framträder även i två program i TV4, båda dessa format är korta intervjuer om Peters nysläppta bok, Knutby Inifrån42. Han medverkar även i radioprogrammet P4 Extra. I alla dessa produktioner pågår en intervju i form av ett samtal mellan honom och
37 Eriksson, Lars Torsten, Kritiskt Tänkande, Upplaga 3, Liber: Stockholm. 2018, 124
38 Ibid,. 124
39 Björkvall, Anders. Visuell Textanalys. I Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) 355-399 Lund: Studentlitteratur. 2018, 362
40 Ibid,. 363
41 SVT: Spelregler för Public service. Uppdaterad 2020-01-23 https://kontakt.svt.se/guide/sa-arbetar-vi-med- public-service (hämtad 2021-01-16)
42 Gembäck, Peter. Knutby Inifrån. Stockholm: Ekerlid. 2020
programledaren. Han har utifrån den satta tiden och programledarnas frågor möjlighet att ge de svar han vill och tala till punkt.
Upplägget för Sektpodden är sådan att Emma Gembäck och Rigmor Robért för ett samtal om ett givet ämne. Podden klipps inte utan sänds i sitt ursprungliga format. Rigmor kommer ofta med ledande frågor till Emma, då hon presenterat olika psykologiska fenomen och undrar om Emma känner igen sig i dem. Detta är inget som de på något sätt försöker dölja, utan en jargong som bildats mellan de två vännerna. Riskerna som belystes om intervjuerna i Uppdrag Granskning ser jag inte som speciellt närvarande i detta mediaformat. Emma och Peter som är de medlemmar som medverkar i podden har möjlighet att fritt berätta sin historia samt att komplettera i senare avsnitt. Möjligheten för Emma och Peter att förmedla den historien om sig själva som de vill förmedla är i detta formatet stor.
Det finns som beskrivet ovan alltid risker i behandling och analys av intervjumaterial och vidare risker i att använda sig av mediaproduktioner. Stycket belyser dessa risker för att visa på möjligheten att resultatet skulle kunnat se annorlunda ut, till exempel klippningen i Uppdrag Granskning varit annorlunda. Utifrån att SVT utger sig för att hålla sig till de pressetiska riktlinjer som återges på deras hemsida ser jag det som därför som att den största risken för detta arbete är förlorat intervjumaterial. Inte osanningar, uppviglande till olika teorier, felaktigt hanterade intervjuer eller på annat sätt missvisande material.
3.2 Forskningsetiska överväganden
Alla före detta medlemmar som själva valt att visa sitt ansikte och använda sitt riktiga namn kommer att presenteras som sig själva i denna uppsats. I de fall där pseudonymer används kommer dessa även att användas i denna uppsats. Pseudonymerna kommer att märkas ut med citationstecken runt namnet. I de fall där misstanke finns om att en person valt att vara under pseudonym i ett medium, men framträder med fullt namn i ett annat kommer dessa narrativ behandlas som två olika för att respektera den före detta medlemmens önskan att vara anonymiserad i ett visst sammanhang.
I transkriberingen av materialet har valet gjorts att inte anpassa citaten till skriftspråk. Alla medverkande talar ren svenska och deras talspråk försvårar inte på något sätt förståelsen i vad de försöker berätta. För att underlätta läsningen av citaten har naturliga pauser och avslut märkts ut av mig i transkriberingen.
3.3 Analysmetod
I detta stycke kommer den valda analysmetoden presenteras. Då analysmetoden är av en öppen natur, riktlinjer för hur en narrativ analys bör genomföras är få, kommer även en definition av narrativ analysmetod och en förklaring hur analysen gått till motiveras för.
3.3.1 Narrativ analys
Uppfattningen om att vi människor är beroende av berättelser eller narrativ för att göra vår vardag och liv förståeliga har sedan 1980-talet fått en stor spridning inom den akademiska världen. Vi människor förstår vår verklighet utifrån narrativ som vi lärt oss, både våra egna och andra och på så sätt kan vi förstå undertoner och sammanhang i nya situationer.
Robertson påpekar att genom att ha kunskap om narrativ kan vi förstå maktstrukturer inom samhället43. Det är alltså en ypperlig analysmetod för att i en undersökning med ett
43 Robertson, Alexa. Narrativanalys. I Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) 219-249 Lund: Studentlitteratur. 2018, 219
intersektionalitets arbetssätt undersöka inte fullt synliga maktstrukturer. Forskare hävdar i dag att narrativ ligger till grund för hur vi väljer att handla och agera i givna situationer. Vi lär oss under uppväxten narrativ konstruerade att föra till exempel kulturella eller religiösa berättelser vidare och via dem en grundläggande tolkningsram för resten av världen44.
Det finns många olika anledningar till att välja narrativ analys till sitt arbete. Möjligheten att studera maktstrukturer har redan nämnt och en annan viktig aspekt för detta arbete i val av analysmetod vilar mot möjligheten att komma ner på individnivå. Robertson beskriver det som att metoden ger en möjlighet att gå ner från en abstrakt hög nivå ner på en individnivå där analytikern kan se efter saker som både finns men även saknas i det specifika narrativet45. Att definiera vad ett narrativ är har visat sig vara lite av en utmaning. I detta arbete har valet att jobba efter definitionen Robertson ger oss ”På det mest grundläggande planet är ett narrativ en redogörelse för något som har hänt, antingen i verkligheten eller i fantasin46.”
Enligt denna definition av ett narrativ är det då möjligt att närma sig de före detta medlemmarnas berättelser i olika offentliga medier.
Valet att välja narrativ analys för detta arbete grundar sig i möjligheten att på att givande sätt arbeta med det relativs smala materialet som finns tillgängligt. Jag ser ett stort värde i att låta de berättelser som vittnar om hur denna grupp, som varit så hårt bevakad av media, ändå kunnat undgå att bli avslöjade tidigare. Hur vuxna människor från välfungerande
uppväxtförhållanden, med en till synes sund grundinställning till vad som anses vara rätt och fel enligt svenska och kristna normer, kan acceptera att vara delaktiga i den psykiska misär som KF utvecklades till att bli. För att kunna undersöka dessa berättelser på ett sätt som kan börja att ge svar på dessa frågor föll valet på narrativ analys, där möjligheten att inte bara undersöka vad medlemmarna berättar, utan även hur de berättar det kan undersökas.
Vad ska då analyseras i deras berättelser? Det finns enligt formalister olika sätt att dela upp ett narrativ på, efter dess egenskaper och funktioner. En föregångare på detta området är
Vladimir Propp som i början av 1900-talet analyserade ryska sagor med en narrativ
analysmetod. Han har lagt grunden för det som andra sedan byggt vidare på. En förståelse att även om många historier ser ut att ha vitt skilda innehåll så finns det ofta gemensamma nämnare. Det är ofta liknande karaktärer som återkommer i de flesta berättelser, så som skurken, hjälten, helare eller andra välkända karaktärer47. Lika väl är ett narrativ oftast uppbyggt på ett speciellt sätt. Ett narrativ kan delas upp i sex, där delarna tillsammans bildar definitionen av ett narrativ.
Formalistisk definition av ett narrativs beståndsdelar 1. Abstrakt
2. Iscensättning
3. Komplicerande handlingen 4. Upplösningen
5. Coda 6. Värdering
Detta är anledningen till varför berättelsen bör berättas, formellt kallat abstrakt. Var och när utspelar sig berättelsen kallas iscensättning, den komplicerande handlingen och upplösningen
44 Ibid,. 221
45 Ibid,, 221
46 Ibid,, 222
47 Ibid,. 222
är vad som händer och hur det slutar och tillslut så tar oss codan tillbaka till nutid. Utöver dessa beståndsdelar är värderingen en del av narrativet, den kan finnas både i historien men även i hur personen berättar sitt narrativ48. I detta arbete kommer delar av narrativen lika väl som hur det berättas att ligga till grund för arbetet.
De första fem kriterierna kallas ofta för narrativet historia, vad det är som berättas
medan den värderande kriteriet kallas för narrativets diskurs, hur det berättas. 49. I detta arbete kommer delar av både historian och diskursen analyseras, något som kommer förklaras närmare i nästa punkt. En annan viktig del i en narrativ analys är förståelsen att narrativ existerar i olika nivåer i samhället och den enskilda individens verklighet, dessa narrativ går in i varandra på kanske inte helt uppenbara sätt50. Eftersom narrativ som beskrivet ovan är ett väldigt vitt begrepp och narrativ finns överallt runtomkring oss i olika storlekar och format finns det inte en fast given analysmetod. Robertson understryker vikten av att inte definiera narrativ analys på ett speciellt sätt, det får inte finnas ett bästa sätt att närma sig narrativ, då riskerar forskningsfält att gå förlorat51. I nästa punkt kommer därför definitionen av narrativ analys för detta arbete att presenteras och motiveras.
3.3.2 Tillvägagångssätt
I detta arbete kommer en narrativ analys ske med fokus på den enskilda medlemmens
berättelse, som i fortsättningen kommer kallas de små narrativen. Att försöka finna abstrakten och iscensättningen har helt valts bort då de beskrivs av de större narrativen. Ofta har
produktionen bakom publiceringen introducerat lyssnaren/tittaren till var i tid och rum de befinner sig och det har även målats upp en abstrakt som lockar många att konsumera
programmet. De större narrativen kommer att beskrivas i bakgrundsdelen i detta arbete, och är liknande för alla deltagarna. I analysen av de små narrativen är det av vikt att komma ihåg att medlemmens narrativ är en del av de större narrativen för förståelsen av historien, men att behandla den som ett eget narrativ.
Dessa små narrativ saknar alltså till stor del abstrakt och iscensättning, vilket inte är ett problem. Fokus kommer istället att ligga på vad medlemmarna berättar har hänt i
församlingen, det vill säga den försvårande handlingen och upplösningen. Codan kommer i den mån den finns tillgänglig användas i analysen av den specifika medlemmens narrativ, i de fall en coda endast presenterats av det stora narrativet i och med domarna i rättegången
kommer medlemmens narrativ analyseras utan den.
Efter att transkriberat relevanta delar av de mediamaterial som finns tillgängligt har kodningen av materialet fokuserat på punkt tre och fyra i ett narrativs beståndsdelar, den komplicerande handlingen och upplösningen. Uttalandena från de olika medlemmarna har delats upp efter olika ämnen så som relation till Kristi brud, uttrycker medlemmen ånger, ger medlemmen uttryck för att hen blivit behandlat på ett visst sätt på grund av sitt kön, mm.
Exempelvis har alla uttalanden om hur medlemmarna upplevt striden plockats ut och ställts vid sidan av varandra i ett Excelark. På så sätt har koherens och diskrepans kunnat lokaliserats och lyftas fram i resultatdelen. När det kommer till den sjätte punkten i definitionen,
värdering, så kommer den beskrivas utifrån de uttalanden som är relevanta för detta arbete.
Värderingar och hur medlemmarna valt att presentera sitt narrativ kommer att guidas av följande frågor:
48 Ibid,. 223
49 Ibid,. 224
50 Ibid,. 245
51 Ibid,. 225
- Finns det någon anledning till varför medlemmen väljer att formulera sig på ett visst sätt om en specifik del i sin historia?
- Vinner eller förlorar hen på hur hen presenterar sig själv och sin egen roll i det stora narrativet?
Arbetet kommer att på ett komparativt sätt arbeta med att undersöka koherens och diskrepans mellan de sex medlemmarnas sätt att framföra sina narrativ.
Utifrån syftet med arbetet och frågeställningarna undersöks de enskilda narrativen från medlemmarna i KF utifrån de givna ramar som bakgrunden ger som förförståelse för deras narrativ. Definitionen av narrativ analys för detta arbete är en analys av de enskilda
medlemmarnas stundom fragmenterade historier och deras tillhörande diskurs.
Arbetet kommer utifrån den beskrivna analysmetoden med hjälp av frågeställningarna att uppfylla syftet med arbetet. Analysmetoden har valts utifrån möjligheterna den ger att med ett hermeneutiskt arbetssätt analysera de enskilda narrativen och från dem inte endast analysera medlemmarnas historia, utan även dess diskurs.
3.4 Litteratur
3.4.1 Artiklar
Databaser som har används för att hitta vetenskapliga artiklar är följande, ALTA-Religion Databas52, ERIC (Ebsco)53 och Web of Sience54. För att hitta relevanta artiklar har sökorden Knutby, pentecostal*, disaffiliation*, ” bride of christ*”, vision*, prophecy* och ” exit
narrative*” används i kombination med varandra. Utifrån dessa sökningar har valet av artiklar fallit på följande.
The Social Context of Prophecy: "Word-Gifts" of the Spirit among Catholic Pentecostals55. Relevansen för detta arbete finns i förståelsen om hur profetior hjälper till att bygga och fostra en religiös grupp och i förlängningen den enskilda individen.
The Life Story of Helge Fossmo, Former Pastor of Knutby Filadelfia, as Told in Prison: A Narrative Analysis Approach56. Valet att använda mig av denna avhandling grundar sig i hur forskarna väljer att använda sig av den narrativa analysen. Vidare är det en undersökning av Helge Fossmo som ligger nära detta arbetets analysmetod och ger stor möjlighet till
komparativ diskussion av de båda resultatdelarna.
52 ALTA-Religion databas. 2020. https://web-b-ebscohost-
com.www.bibproxy.du.se/ehost/search/advanced?vid=0&sid=e88dfb7e-f1d6-4a75-8a56-66b14043f4cf%40pdc- v-sessmgr01 (hämtad 2020-12-03)
53 ERIC (Ebsco). 2020. https://web-b-ebscohost-
com.www.bibproxy.du.se/ehost/search/advanced?vid=0&sid=509d8b13-549a-4811-b390- a2da11864af2%40sessionmgr101 (hämtad 2020-12-03)
54 Web of Sience.
2020.http://apps.webofknowledge.com.www.bibproxy.du.se/WOS_GeneralSearch_input.do?product=WOS&sea rch_mode=GeneralSearch&SID=C649NqHuXORuui2WHAj&preferencesSaved= (hämtad 2020-12-03)
55 McGuire, Meredith B. The Social Context of Prophecy: "Word-Gifts" of the Spirit among Catholic Pentecostals. Review of Religious Research, Vol. 18, No. 2. 134–147. Religious Research Association 1977.
Stable URL: http://www.jstor.org/stable/3509648 (Hämtad 2020-12-27)
56 Frisk, Liselotte & Palmer, Susan. The Life Story of Helge Fossmo, Former Pastor of Knutby Filadelfia, as Told in Prison: A Narrative Analysis Approach. International Journal for the Study of New Religions 6.1. 51–73.
Sheffield: Equinox Publishing. 2015
Ett annat arbete som hade kunnat vara intressant av liknande anledning är Eva Lundgrens bok Knutbykoden57. Hon har under tre års tid haft kontinuerlig kontakt med Helge, både på
fängelset, via telefon och genom brevkorrespondens58. Valet att använda mig av Frisk och Palmers avhandling grundar sig i möjligheten jag såg i att applicera ett liknade användande av den narrativa analysmetoden på detta arbetet.
Tidigare forskning som visat sig inte varit relevant för detta arbete har handlat om
disaffiliation och hur exit narrationer vid förändring av ens tro ofta berättas. Lika så begreppet dekonversion som handlar om när en troende slutar tro visade sig inte vara relevant för mitt arbete, även om det var min tanke från början, att undersöka hur medlemmarna berättar om sin tro på Krist brud och hur den har förändrats eller helt avslutats.
3.4.2 Böcker
Kriteriet för materialet när det kommer till urvalet för den historiska aspekten av pingströrelsen har varit att det ska vara en förklarande undersökning som visar på den religiösa övertygelse som kyrkan förespråkar. Fokus i bakgrund kommer vara att förstå vad och hur medlemmarna trodde, inte varför utifrån ett samfundsmässigt perspektiv. Den bok som valt ut för att ge en djupare förståelse i hur Pingstvännernas tro har gestaltat sig är Liv och över nog av Ulrik Josefsson. Josefssons forskning har genomförts vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds Universitet. Han är själv pastor inom Pingströrelsen59. Sanja Nilssons avhandling Performing Perfectly har använts både som bakgrundsmaterial för KF men även för Pingströrelsen i stort. Bakgrunden till KF har även kompletterats med
information från Frisks artikel A Schismatic New Religious Movement Within the Pentecostal Context i boken Charismatic Christianity in Finland, Norway, and Sweden Case Studies in Historical and Contemporary Developments.
Svagheter – Mycket av de analyser och fältstudier som forskare som Frisk och Nilsson har publicerat om KF har efter församlingens kollaps visat sig vara om inte felaktiga så av en väldigt annorlunda natur än det som nu berättas av de före detta medlemmarna. Nilssons avhandling Performing Perfectly är det enda akademiska arbetet om församlingen som publicerats efter upplösandet 2018. Där beröra Nilsson själv problematiken med att de under sektens aktiva period varit en förskönad och tillrättalagd bild som presenterats för forskarna.
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare studier och deras resultat att presenterats. Studierna har valt utifrån deras relevans för detta arbetets syfte och frågeställningar.
4.1 Funktionen av tro på profetior
Meredith B. McGuire har genom närvarande observationer under fyra års tid undersökt profetiors värde för sju katolska karismatiska församlingar i USA under åren 1971–197560. Hon förklarar att för dessa grupper så ses profetior som en av Den Helige Andens möjliga gåvor till en troende kristen församling. För dessa grupper är tron på att sanna profetior är Guds direkta ord till en specifik medlem av yttersta vikt. Det är även av stor vikt för församlingen att kunna avgöra vad som är en sann profetia från Gud, vad som kan vara Djävulens ord och vad som faktiskt är något medlemmen hittat på i sitt huvud61. Att
57 Lundgren, Eva. Knutbykoden. Gyldendal: Modernista. 2012
58 Ibid,. 3
59 Josefsson. Liv och Över nog, baksidan
60 McGuire. The Social Context of Prophecy: "Word-Gifts" of the Spirit among Catholic Pentecostals, 134
61 Ibid., 136–137
konfirmera profetior skedde på olika sätt i olika grupper. Det kunde bland annat ske genom att ledningen i gruppen fick kontakt med Gud genom bön och att han på så sätt konfirmerade profetians äkthet.
I andra grupper kunde konfirmationen av ledarna vara given då ledarna ansågs ha den andliga förmågan att skilja mellan äkta och falska profetior62. Profetiornas betydelse inom den
karismatiska kristendomen handlar mycket om möjligheten att hålla samman gruppen. I många grupper sågs profetian som något som endast var relevant och försåtligt för deras grupp. Att gruppen får ett meddelande från Gud, som erkänns av ledningen som sann bidrar sedan till att den enskilda medlemmen finns ett värde i sitt deltagande i gruppen, även om hen inte haft en aktiv roll i profetian. Man känner att man varit nära Gud som enligt deras
övertygelse varit närvarande i deras grupp63.
McGuires slutsatser av studien är följande. I dessa grupper är medlemmarna övertygade om att Gud kommunicerar till dem genom vissa gruppmedlemmar. Dessa profetior fyller ett syfte i gruppen som fostrande i tron på Guds närvaro som en ständig möjlighet. Detta börjar i den stora gruppen men varje enskild medlem kan också känna ett egenvärde i profetian, som att hen är en utvald person som får ta del av Guds ord. Som sista slutsats menar McGuires att profetiorna och hur de kommer fram och accepteras fyller en funktion för medlemmar som söker efter en stark ledare eller ledning64.Relevansen av McGuires undersökning för detta arbete ligger i förklaringen hur en profetia kan påverka en troende grupp. I diskussionsdelen kommer McGuires arbete och slutsatser att appliceras på materialet från detta arbete där medlemmarna från KF byggt upp sin tro runt en profetia om att Åsa Waldau skulle vara Kristi brud.
4.2 Tidigare analyserad narration från Knutby
Liselotte Frisk och Susan Palmer träffar i november 2012 Helge Fossmo. Materialinsamlingen har skett på ett sätt där Fossmo själv har fått berätta fritt om sitt liv och hur han upplever tiden fram till mordet, intervjuarna har endast ställt följdfrågor i syfte att förtydliga där Helge kan ha varit vag eller talat om något som för utomstående varit oförståeligt.
Undersökningsmetoden är en narrativ analys65.
Helges narrativ är till stor del en berättelse om utomstående händelse, han är väldigt sparsam när det kommer till sina känslor, tro och relationer. Ett genomgående team genom hans berättelse är oskuld, vilket författarna påpekar kan vara för att han väntar på en eventuell resning i Högsta domstolen. Han pekar ut Åsa som den skylda och som hjärnan bakom allt ont som skett i KF och presenterar alternativa händelseförlopp. Han menar att all den
manipulation som gav en fällande dom för anstiftan till mord kom från Åsa, han erkänner inget ansvar för det som skett66. Han vill inte mena att Åsa är en ond människa, men hon gör onda gärningar. Rigmor Robért, hans psykoterapeut, beskrivs av Helge som en god människa.
Det kan uppfattas som att Helges narrativ är inspirerat av Robérts tekniska sätt att tematisera händelser som sker inom en sekt, så som love-bombning, normaliseringsprocessen och
62 Ibid, 141
63 Ibid, 144
64 Ibid, 146
65 Frisk & Palmer. The Life Story of Helge Fossmo, 54-55
66 Ibid,. 57-58
hjärntvätt67. Helge har anammat ett språk som vittnar om att han vill visa på att KF var en manipulativ sekt och att han där i varit ett offer för Åsas manipulation68.
Frisk och Palmers slutsatser utav sin studie är i första hand att Helges syfte med att berätta sitt narrativ på det sättet han gör mycket väl kan ha att göra med att han önskar resning i fallet.
Vidare konstaterar de att risken finns att Helge, likt det berömda fallet med Tomas Quick, med hjälp av sin psykoterapeuts ord och förklaringar byggt ihop en för honom godtagbar efterhandskonstruktion om hans egen roll i Knutby69. Relevansen med Frisk och Palmers forskning arbetet ligger i hur de valt att analysera Helges narrativ. Deras sätt att använda sig av narrativ analys kommer även användas i detta arbete.
5. Teori
I kommande avsnitt presenteras teorier om intersektionalitet och religion. I början ges en begreppsförklaring för att fastställa centrala begrepp som förekommer i teoridelen, analysen och diskussionen. Teorin om imagos som en viktig del i människors identitetsskapande kommer också presenteras.
5.1 Begreppsförklaring
Intersektionalitet
NE beskriver kort intersektionalitet som följande ”samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för
maktrelationer baserade på ras, kön och klass70.” Det är ett arbetssätt som gör det möjligt att se på flera olika sektioner i en människas liv och se på att hen kan vara missgynnad i en eller flera av dess. Det kan resultera i att hen utifrån ett maktspel som är strukturellt byggt på rasism, sexism och andra fördomar förlorar på flera spelplaner oberoende av varandra. När man ser dessa olika sektioner som olika delar av personens identitet och ställer dem vid sidan av varandra i sin analys använder man sig av ett intersektionellt arbetssätt.
Religiös proximitet
Erika Appelgren som myntat begreppet menar att du som medlem i en religiös grupp genom olika handlingar uppfattas vara mer eller mindre nära det ”heliga”. Detta illustreras genom att det gudomliga är i centrum av en cirkel och ju längre ut i periferin du befinner dig ju längre bort från det gudomliga befinner du dig71. Hennes teori är en förlängning på den
intresektionella teorin om hur makt fördelas och kan åtnjutas av vissa tack vare kön,
sexualitet, ålder medan makten å andra sidan nekas andra på grund av att de befinner sig på andra sidan av dessa dikotomier. I denna uppsats kommer religiös proximitet användas för att beskriva maktpositionerna inom KF.
Kön och genus
Ditt kön är det du föds till medan ditt genus är hur samhället förväntar sig att du uppträder utifrån ditt kön. Jeanette Sky har KF som ett exempel när hon i inledningen till sin bok Genus och Religion försöker presentera detta omtvistade ämne. Hon menar att det inom religiösa kretsar inte är allt för ovanligt att man anser att könsrollerna är biologiskt givna av Gud och
67 Ibid,. 62-63
68 Ibid,. 65
69 Ibid,. 71
70 De los Reyes, Paulina. Intersektionalitet. Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intersektionalitet (hämtad 2021-01-07)
71 Appelgren, Erika. Religion och intersektionalitet. I Kvinnovetenskaplig tidskrift (2-3). 69-80 Lund: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, 2005, 72-73
på så sätt inte går att ifrågasätta72. I ett sådant resonemang skulle kön och genus vara samma sak. I detta arbete kommer de två begreppen separeras enligt den första definitionen.
5.2 Intersektionalitet och religiös proximitet som teoretisk utgångspunkt
Appelgren menar i sin modell att de individer som inom en religiös grupp åtnjuter religiös proximitet också är de som har religiös auktoritet inom gruppen. Hon tar även upp Knutby som ett exempel och menar att Helge Fossmos religiös proximitet gjorde att han kunde dupera Sara Svensson att begå de brott hon senare dömdes för. Appelgren beskriver vidare att religiös proximitet bör ses på ett liknade sätt som övriga sektioner i det intresektionella
undersökningsarbetet, det är kontextbaserat. Det finns olika sätt att tillförskaffa sig religiös proximitet beroende på gruppens tro, andlig mognad, religiösutbildning, karismatisk utstrålning och direktkontakt med det gudomliga är några exempel på egenskaper som kan sätta en person nära det gudomliga. Ju närmare du är det gudomliga, desto större möjlighet ges det att klättra på den hierarkiska stegen och sätta sig i en maktposition jämtemot de övriga medlemmarna inom samma grupp73.
Kvinnors roll inom fundamentalistiska grupper är oftast underställd mannens. Mannen ses som Guds avbild och vidare är kvinnan underordnad mannen, då hon skapades av honom, enligt Första Moseboken 2:23-25. Detta ger mannen bara av sitt födda kön en större religiös proximitet än kvinnan. I dagens relativt jämställda samhälle kan detta för många kvinnor bidra till en kognitiv dissonans i förhållande till sig själva74. Kognitiv dissonans uppstår när en människa upplever flera idéer som inte går ihop kan upplevas som sanna. På
psykologiguiden beskrivs begreppet som följande. ”Ett begrepp/…/ för att beteckna bristande överensstämmelse mellan olika värderingar, attityder, tankar och uppfattningar som kan finnas hos någon samt mellan dessa och tanken på vad han eller hon vill göra och faktiskt gör.”75
Om kvinnorna inte erkänns ha den religiösa proximitet de själva upplever att de besitter, eller är värda att erkännas ha, är det lätt att kognitiv dissonans uppstår. Kvinnor som tar en ledande roll över män kan ofta göras narr av och hon kan även av-feminiseras. Appelgren menar att det inom fundamentalistiska grupper förmodligen är många fler som ger upp och rättar in sig i ledet än som faktiskt står pall och orkar behålla en ledare roll76. Appelgren betonar genom sin artikel fram vikten av att erkänna religiös proximitet som en viktig faktor när man undersöker maktstrukturer i ett religiöst samfund, och i förlängningen även religiös proximitet i
kombination med genus.
Teorin om religiös proximitet kommer i detta arbete användas för att förstå medlemmarnas tendens att bygga sitt liv runt Åsa, Helge och sedan Urban– som uppfattats befinna sig närmast det heliga – och deras vilja. Varför valde de att låta dessa människors vilja och välbefinnande komma för sig själv, sin familj och alla andra församlingsmedlemmar? Med hjälp av denna teorin kommer dessa frågor att analyseras.
72 Sky, Jeanette. Genus och religion. Stockholm: Natur och kultur, 2009, 8-9
73 Appelgren. Religion och intersektionalitet, 72-73
74 Ibid,. 76-78
75 Egidius, Henry. Psykologiguiden. Psykologilexikon.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20dissonans (hämtat 2020-12-22)
76 Appelgren. Religion och intersektionalitet, 76-78
5.3 Intersektionalitet och våld i nära relationer som teoretisk utgångspunkt
I Uppdrag gransknings serie menar åklagaren att det våld som medlemmarna utsatts för visar stor likhet med våld i nära relationer. Med den skillnaden att medlemmarna haft ytterligare en dimension att bryta mot om de velat ta sig från misshandeln. De har även varit rädda för vad som skulle ske med dem efter att de dött, eftersom i deras fall var även Gud på deras
plågoandes sida77. Socialstyrelsen definierar våld i nära relationer på följande sätt på sin hemsida. ”Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld.”78
I publikationen Forskning i Korthet #779 presenteras en undersökning om utbredningen, konsekvenserna och möjliga åtgärder mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Hydén, Överlien med flera försöker förklara bakgrunden till varför detta våld är så utbrett. Ett alternativ som presenteras är den feministiska könsmaktsordningen som grundar sig i att män som grupp är överordnade kvinnor. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer kan då på ett strukturellt plan ses som mannens maktutövande på kvinnan. Andra förklaringsmodeller som nämns som tidiga försök att förklara detta våldet är bland annat missbruk, inlärt beteende och dålig impulskontroll. I nuläget är de flesta överens om att det inte finns en förklaringsmodell, det är en komplex fråga. En förklaringsmodell som presenterats av två amerikanska
psykologerna Bell och Naugle om hur våldet kan fortgå, handlar om att våldet måste ses ur ett psykosocialt sammanhang. De menar att ett det kan finnas en personlig anledning att våldet uppstår, men det är i och med omgivningens normer som våldet accepteras eller förkastas.80
Många brottsoffer vill vid dessa brott inte anmäla sin förövare, de kanske till och med skyddar hen81. För både offer och förövare är det oftast inte så att våldsutövandet startar direkt i en relation. Fahlgren, Siv och Sawyer, Lena beskriver normaliseringsprocessen som en process där de involverade sakta flyttar gränser för vad som kan anses onormalt till att bli normalt, det är en psykologisk process som kan sker inom många olika områden82.
I Forskning i Korthet #7 presenteras teorin att våld i nära relationer är maktrelaterat. Ett maktspel där förövaren genom en normaliseringsprocess får annars icke accepterade beteenden att vara norm och accepterade. Ett maktspel där den utsatta av olika anledningar inte kan eller vill lämna relationen. Ramverk användas för att förstå varför medlemmarna accepterade den kränkande behandlingen de utsattes för och stannade kvar i församlingen.
77 Westman, Marianne. Uppdrag Granskning: Knutby. Det första är ditt måste. Avs: 2 (TV-program).
Stockholm: Sveriges Television. 2020-06-09. https://www.svtplay.se/video/27081985/uppdrag-granskning- knutby/uppdrag-granskning-knutby-sasong-1-det-forsta-ar-ditt-maste?start=auto, 15:51
78 Socialstyrelsen. Våld i nära relationer. 2019-10-18. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och- brott/vald-i-nara-relationer/ (hämtat 2020-12-22)
79 Hydén, Margareta. Överlien, Carolina. Ericson, Christina. Wiman, Mats. & Grönberg Eskel, Marit. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Forskning i korthet Nr 7. 2016. Stockholm: Forte.
https://forte.se/app/uploads/2016/11/fik-nr-7-webb.pdf ISSN 2001-4287
80 Hydén. Överlien. Ericson. Wiman. & Grönberg Eskel. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. 4
81 Socialstyrelsen. Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer. 2019-11-14.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/upptacka-vald/ (hämtad 2020- 12-22)
82 Fahlgren, Siv. & Sawyer, Lena. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3. 2005. Maktrelationer och
normaliseringsprocesser i välfärdsstaten. 96-106 Lund: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund. http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2338/2092 , 101
