Tyska för blivande lärare
KOMMENTARDEL till Inriktningen Tyska
1. Inledning
Inom inriktningen Tyska finns två kurser, LTY110 (30 hp) och LTY210 (30 hp),
motsvarande två terminers studier på helfart. Av dessa totalt 60 högskolepoäng utgörs 15 hp av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Godkänt resultat på LTY110 och LTY210 ger behörighet att undervisa i tyska i grundskolans år 6‐9. För behörighet att undervisa i tyska inom gymnasieskolan krävs dessutom fördjupningskurs i tyska om 30 hp.
2. Förklaring av centrala begrepp
• Den gemensamma europeiska referensramen för språk är framtagen av Europarådet. Referensramen urskiljer och definierar sex olika nivåer (A1‐C2).
A1 är nybörjarkompetens medan C2 är färdigheter som befinner sig på högskolenivå). Se: HUwww.coe.intUH.
• För att styra verksamheten i skola och vuxenutbildningen finns lagar och regler i styrdokument som har utarbetats på olika nivåer: riksdagen (skollagen), regering‐
en (läroplaner, programmål, kursplaner) och Skolverket (föreskrifter med bl. a.
kursplaner för grund‐ och gymnasieskolan och betygskriterier). Se:
HUwww.skolverket.seU
• Interkulturell, multikulturell och transkulturell kompetens är tre sätt att se på för‐
mågan att framgångsrikt kunna samarbeta och kommunicera med människor i en värld som blir alltmer globaliserad. Interkulturell kompetens sätter kunska‐
perna om det tyska språket, de tysktalande ländernas litteratur, historia, kultur och samhällsliv i ett perspektiv som ger förtrogenhet med de olika uppfatt‐
ningar, attityder och värdeomdömen som präglar dessa länders kulturer.
Multikulturell kompetens är en utveckling av den interkulturella kompetensen som betonar mångfaldsperspektivet och på så sätt ökar förmågan att se olikheter som en tillgång. En interkulturell och multikulturell kompetens syftar till ökad
KURSPLAN LTY110 LTY210 Kommentarmaterial
Gäller fr.o.m. vt 10
förståelse för komplexiteten o ch mångfalden i kulturbegreppet. Härigenom ökar medvetenheten om de egna attityderna, värderingarna och värdeom‐
dömena. Transkulturell kompetens har förmågan att dekonstruera föreställ‐
ningar om kulturer som enskilda kulturer, vars identiteter uppstår i kontrast mot andra. Det transkulturella intresset riktar sig därför mot överskridelser av sådana gränsdragningar.
• Med kontrastiva skillnader avses de systematiska skillnader i svenskans och tyskans grammatiska struktur och ordbildning som skulle kunna vålla svårigheter vid tyskinlärning.
• De tyskspråkiga länderna uppvisar sinsemellan skillnader i uttal, vokabulär, och grammatik. Sådana skillnader återfinns även rent geografiskt inom Tyskland och är exempel på språklig varietet.
3. Professionsaspekter av kursens innehåll
Inriktningen tyska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ, kulturell och ve‐
tenskaplig kompetens. Att kunna använda flera språk är betydelsefullt på många olika nivåer. Det möjliggör skapandet av internationella kontakter och nätverk och därmed deltagandet i en alltmer globaliserad arbetsmarknad. Tyska är det största språket i Eu‐
ropa. De flesta av våra kulturyttringar har nått Sverige via det tyska språket och de tysktalande länderna. Detta visar sig inte minst i vårt ordförråd och vår idéhistoriska utveckling. Kunskaper i det tyska språket ger därför tillgång till såväl centraleuropeisk tradition som vår egen . Förmågan att använda engelska är dessutom inte lika utbredd överallt som i Sverige. Detta gäller t ex för de östeuropeiska länderna, där ofta tyska är det första främmande språket. Att kunna tyska kommer således vara ett viktigt verktyg i såväl sociala som yrkesmässiga kontakter inom detta kulturområde. Att kunna tyska innebär därför att man har en utbildning som grundar sig i en hållbar kunskapsutveck‐
ling med ett brett kunskaps‐ och användningsperspektiv.
Ämnesinnehållet i inriktningens delkurser Muntlig och skriftlig Språkfärdighet, Språkve‐
tenskap, Litteraturvetenskap, och Kulturkunskap återspeglar det traditionellt inomveten‐
skapliga perspektivet på studier i moderna språk, d v s träning och förkovran i språk‐
färdighet och kulturkunskap samt vetenskapligt underbyggda studier i språk‐ och lit‐
teraturvetenskap. Detta innebär bl. a att kurserna inom inriktningen tyska inte enbart syftar till att förbättra och utöka kompetensen inom språkfärdighet utan även syftar till att ge kännedom om språket och dess kulturella yttringar. Ur ett professionsperspektiv är detta ytterst motiverat då kunskaper om tyskans strukturella uppbyggnad är en för‐
utsättning för att kunna analysera, beskriva och bedöma såväl talat som skrivet språk.
Detta i sin tur möjliggör en reflektion över den egna språkanvändningen samt de fram‐
tida elevernas språkanvändning och språkutveckling.
Med tanke på den framtida lärarprofessionen läggs därför stor vikt vid god skriftlig och muntlig språkbehärskning. Viktigt är dock inte enbart att ha den rent språkliga färdigheten utan även att behärska grundläggande kulturella skillnader vad gäller ut‐
tryckssätt och användning. Den kulturella kompetensen betonas både ur ett språkligt och ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv och integreras som central frågeställ‐
ning i alla delkurser. I Litteraturvetenskap och Kulturkunskap, behandlas och analyseras samhälleliga och historiska perspektiv. Språkvetenskap behandlar grundläggande språk‐
vetenskapliga kunskaper ur ett kontrastivt perspektiv för att studenten i sitt yrkesut‐
övande skall kunna förstå och förmedla språkvetenskapligt underbyggda förklaringar.
På fortsättningsnivån tillkommer även det historiska perspektivet. Språklig variation ingår som central frågeställning inom både Grund‐ och Fortsättningskurs. På båda ni‐
våerna behandlas därtill lärandeteorier och metoder för språkinlärning. Grundkursen fokuserar utöver detta på det normativa uppdraget med utgångspunkt i styrdokument och på fortsättningskursen inkluderas bedömning. Alla delkurserna tar genom den verksamhetsförlagda undervisningen upp frågor vad gäller planering, genomförande, utvärdering och utveckling av undervisningen.
4. Genus‐ och värdegrundsperspektiv
Genus‐ och värdegrundsperspektiv beaktas vid val av kurslitteraturen och tas upp vid de gemensamma textdiskussionerna eller i samband med andra förelagda diskussions‐
ämnen inom t.ex. kurser i muntlig språkfärdighet, realia och samhällskunskap. Pers‐
pektiven som aktualiseras kan ha nutida eller historiska förhållanden som utgångs‐
punkt och vara knutna till idéhistoriska eller filosofiska traditioner. Genom att själva på målspråket reflektera kring frågor av detta slag stimuleras studenterna att i sin framtida lärarprofession ge språkinlärningen ett innehåll som bidrar till att förankra samhällets värdegrund hos eleverna.
5. IKT
Informations‐ och kommunikationsteknologin har blivit en självklar del av vårt sam‐
hälles struktur och är därför lika självklar inom varje professionsinriktad utbildning.
Inom inriktningen tyska uppmuntras och illustreras användande av IKT också som ett medel för att öka studenternas egen och deras framtida elevers språkliga kompetens.
En viktig aspekt av IKT är att reflektera kring användningen av olika digitala medier så att studenterna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till dessa. IKT är idag ett viktigt redskap som kommunikationsmedel och i sökande och strukturering av olika former av kunskap och information.
6. Integration
Kursens syften, mål och innehåll är utarbetade för att möjliggöra att kursens olika kun‐
skapsområden integreras i varandra för att få en så bred och samtidigt djup förståelse av kunskapsfältet tyska och den egna professionen som möjligt. Detta innebär att alla ämnesstudier ska integreras med erfarenhetsbaserade studier samt att även de olika ämnesstudierna kompletterar och vidareutvecklar varandras frågeställningar. I delkur‐
serna Språkvetenskap och Muntlig och skriftlig språkfärdighet sätts t ex lärarstudentens kunskaper om och i det tyska språket i relation till det egna lärandet och i relation till elevers lärande. Här diskuteras t ex vilka didaktiska anpassningar som krävs för olika
inlärargrupper och vilka kontrastivt baserade förklaringar som kan underlätta deras språkinlärning. Delkurserna Litteraturvetenskap och Kulturkunskap genomsyras av åter‐
kopplingar till elevernas lärande: centralt är här bl a litteraturläsningens roll i klass‐
rummet: till vilken nytta (allmänt motivationshöjande, språkfärdighetsbefrämjande och/eller ökad kulturell förståelse?) Vilken betydelse har kulturbegreppet, genus‐, et‐
nicitets‐, klass‐ och generationsperspektivet för lärande och förståelse? En väldigt cen‐
tral fråga är därvid även vilken roll kultur och litteratur har i den personliga bild‐
ningsprocessen. I delkursen Muntlig och skriftlig språkfärdighet får innehållet i de övriga tre delkurserna (Språkvetenskap, Kulturkunskap och Litteraturkunskap) sin praktiska språkliga tillämpning. Gemensamma övningar möjliggör olika perspektiv på lärandet inom kursen. Analyser av gemensamma texter och frågeställningar visar därmed hur inriktningens olika delkurser och perspektiv kompletterar och vidareutvecklar kun‐
skapsfältet tyska. Språkets betydelse för lärandet fokuseras också genom att studenter‐
na bereds möjlighet att utveckla de egna färdigheterna i att uttrycka sig i tal och skrift.
I alla delkurserna integreras dessutom vetenskaplig och praxisbaserad kunskap genom att de vetenskapligt skolade lärarna mot bakgrund av egen praxiserfarenhet från ung‐
domsskolan tar upp till diskussion hur och i vilken utsträckning det teoretiska inne‐
hållet kan omsättas inom ramen för skolämnet tyska. VFU är integrerad i alla delkurser för att ge studenterna möjlighet att såväl praktiskt utöva, analysera och problematisera den teoretiska kunskapen och praktiska språkfärdigheten som de förvärvat för att kunna sätta denna kunskap i förhållande till någon annans lärande. Planering, genom‐
förande, utvärdering och utveckling av undervisningen i anknytning till delkurserna skall därför möjliggöra en insikt såväl i det egna lärandet som ett ansvarstagande för de egna studierna.
7. Progression
Progressionen inom de professionsspecifika delarna är utarbetad som en gradvis utveckling från observation och analys under den första terminen till aktivt deltagande i planerings‐ och utvärderingsarbete samt full genomförande av lektionsavsnitt och lektioner under andra terminen: Studenterna tränas systematiskt inför sin uppgift att ta på sig s.k. genomförande arbetssätt/uppgifter, dvs. att i enlighet med kursens mål pröva och successivt ta ett allt större ansvar för planering, genomförande och utvärde‐
ring av bestämda undervisningsmoment. Studierna får även en starkare teoretisk för‐
ankring. Studenternas dokumentation av och reflektion kring ett urval pedagogiska processer görs mot bakgrund av ett urval vetenskapliga texter och tydliga krav på redovisningsform utgör en förberedelse inför examensarbetet.
Även kurslitteraturen präglas av progression: Den språkvetenskapliga och litteratur‐
vetenskapliga kurslitteraturen är skriven på tyska och håller god vetenskaplig nivå och den skönlitteratur som ingår är betydligt mer omfångsrik och avancerad i LTY210 än vad som var fallet i LTY110. Även progressionen ur ett programutbildningsperspektiv är tydlig. Som exempel kan nämnas VFU rapporternas förberedande funktion inför examensarbetet och den fördjupade diskursen om kulturalitet inom didaktiska och litteraturvetenskapliga moment. Här diskuteras de i samband med frågor om
språklärandets Varför och Vad centrala begreppen inter‐, multi‐ och transkulturalitet.
Dessa begrepp som tidigare, och ur ett allmänt värdegrundsperspektiv, redan varit föremål för diskussion, problematiseras nu genom fördjupade reflektioner kring när och hur kulturell förståelse kan uppövas i språkklassrummet.
I mån av möjlighet förläggs del av VFU i ett tyskspråkigt land.
Även ur ett utvärderingsperspektiv är progressionen tydlig: studenterna förväntas ta mycket aktiv del i att på ett övergripande plan vidareutveckla de två för lärarprofes‐
sionen i tyska centrala baskurserna LTY110 och LTY210.
