• No results found

Medborgardialog i Rissne

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Medborgardialog i Rissne"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg •Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne

Telefon:08-7068000Organisationsnummer: 212000-0175 • kommunstyrelsen@sundbyberg.se • www.sundbyberg.se

Kommunstyrelsen

Medborgardialog i Rissne

Beslutsunderlag

Kommunstyreslens protokoll den 16 september 2013, § 220 Kommunkontorets skrivelse med bilaga den 30 oktober 2013 Sammanfattning

På kommunstyreslens sammanträde den 16 september 2013 beslutade styrelsen att ge i uppdrag till kommunkontoret att genomföra en medborgardialog i Rissne.

Tillsammans med boende, näringsliv, föreningar och andra lokala aktörer ska vi bidra till ett bättre Rissne med fokus på social hållbarhet. Delatighet och inflytande, barns och ungas uppväxtvillkor, förutsättningar för fysiska aktiviterer och trygghet är angelägna frågor.

Syftet med dialogen är att Rissne ska bli en bättre och tryggare plats att bo och vistas på.

Den primära målgruppen är boende i Rissne och genom olika former av dialog med boende och verksamma i Rissne ska ett åtgärdspaket i form av ett 10-

punktsprogram tas fram. 10-punktsprogrammet kommer fungera som en checklista och innehålla tio punkter som ska leda till ett bättre och tryggare Rissne. Allt eftersom åtgärderna utförs checkas de av på listan.

10-punktsprogrammet blir ett konkret och avgränsat projekt som kommer visa att det går att påverka och se resultaten snabbt. Under dialogen kommer det säkert också komma upp större och mer principiella frågor som rör det längre

perspektivet, till exempel alla byggplaner i Rissne som får hanteras i särskild ordning. Denna medborgardialog blir ett sätt att väcka engagemang hos de boende som sedan bör tas omhand i den ordinarie verksamheten, till exempel genom att föra utökade dialoger kring detaljplanerna längre fram.

Projektledare på kommunkontoret samordnar arbetet med medborgardialogen.

Dialogen inleds under hösten 2013 och arbetet med 10-punktsprogrammet kommer fortlöpa under 2014. Tanken är att hela eller delar av programmet ska genomföras under 2014, beroende på vilka punkter som tas fram. En nulägesrapport kommer att lämnas till kommunstyrelsen 27 januari 2014.

Förslag till beslut

1. Projektplan för medborgardialog i Rissne godkänns.

Helén Eriksson- Elf Stadsdirektör

(2)

Medborgardialog för ett bättre Rissne – uppdrag från kommunstyrelsen Bakgrund

Rissne planerades under slutet av 1970-talet och utbyggnaden pågick cirka tio år.

Hela området byggdes under ledning av Fastighets AB Förvaltaren (publ) och har till stora delar ett likartat formspråk. Rissne består i huvudsak av flerfamiljshus med hyresrätt som upplåtelseform. Det finns även viss senare kompletteringsbebyggelse med bostadsrätter i flerfamiljshus och radhus.

I Sundbybergs stads översiktsplan definieras Rissne som ett förändringsområde.

Översiktsplanen hänvisar till den fördjupade översiktsplanen för Rissne,

Hallonbergen och Ör som antogs år 2005. I den fördjupade översiktsplanen pekas flera delar av Rissne ut som förändringsområden, vilket innebär att marken kan komma att få en annan användning än den nuvarande. Av planen framgår mål för området med inriktning på kommunikationer och stärkta centrumfunktioner.

Fler bostäder behövs eftersom många vill bo i Stockholmsregionen och

Sundbyberg. Nya bostäder och verksamheter kan också bidra till att utveckla Rissne till en mer varierad stadsdel. När tvärbanan byggs ut kommer Rissne dessutom bli en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i regionen. Med fler människor i rörelse kan det även bli fler restauranger och butiker på Rissne torg. Allt för att Rissne även i framtiden ska förbli en levande och attraktiv stadsdel i Sundbyberg.

Dags för dialog med medborgarna- För ett bättre Rissne

För att skapa förutsättningar för att Rissne även i framtiden ska vara en levande och attraktiv stadsdel i Sundbyberg ska planeringen för den fortsatta utvecklingen av Rissne ske i samverkan mellan de boende och andra verksamma i området såsom staden, företagen, fastighetsägarna, närpolisen och andra lokala aktörer.

Tillsammans ska vi bidra till ett bättre Rissne med fokus på social hållbarhet. Vi vill utveckla Rissne och skapa förutsättningar för en god livsmiljö. Delaktighet och inflytande, barns och ungas uppväxtvillkor, förutsättningar för fysiska aktiviterer och trygghet är angelägna frågor.

Medborgardialog- för ett bättre Rissne Syfte

Sundbybergs vision omfattar hela Sundbyberg Sundbyberg – där staden är som bäst

både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Frågan är hur den stämmer för Rissne?

Är Rissne staden där den är som bäst?

Är Rissne både storstad och natur?

Är Rissne en plats för mänskliga möten?

(3)

Syftet med medborgardialogen är att Rissne ska bli en bättre och tryggare plats att bo och vistas på.

Metod

Genom olika former av dialog med boende i Rissne ska ett åtgärdspaket i form av ett 10-punktsprogram tas fram. 10-punktsprogrammet kommer fungera som en checklista och innehålla tio punkter som ska leda till ett bättre och tryggare Rissne.

Allt eftersom åtgärderna utförs checkas de av på listan.

Genom olika former av dialog som enkäter, arrangerade dialogmöten, besök hos föreningar och stadens verksamheter som skolor, förskolor och fritidsgråden ökar förståelsen för hur rissneborna upplever sin stadsdel och vilka behov och önskemål som finns. Dialogen ska kännetecknas av stor delaktighet och möjlighet att påverka.

Det ska också vara enkelt att delta. Kommunikation och marknadsföring är två viktiga aspekter. Alla förslag på förbättringar tas emot för att sedan resultera i tio realistiska och genomförbara punkter. En dialog kommer också föras med

näringslivet, fastighetsägare, närpolisen och andra lokala aktörer för att hitta så bra lösningar som möjligt.

10-punktsprogrammet blir ett konkret och avgränsat projekt som kommer visa att det går att påverka och se resultaten snabbt. Under dialogen kommer det däremot säkert också komma upp större och mer principiella frågor som rör det längre perspektivet, till exempel alla byggplaner i Rissne som får hanteras i särskild ordning. Denna medborgardialog blir ett sätt att väcka engagemang hos de boende som sedan får tas omhand i den ordinarie verksamheten, till exempel genom att föra utökade dialoger kring detaljplanerna längre fram. På så sätt kan fler synpunkter fångas upp som annars inte skulle kommit fram vid traditionella samråd. Detta genom att lärdommar från till exempel PARK LEK och studier kring jämställd samhällsplanering ska integreras i den ordinarie planeringsverksamheten.

Målgrupp

Den primära målgruppen för medborgardialogen är boende i Rissne men dialog kommer också föras med verksamma i området. Det kommer dock inte vara möjligt att föra en dialog med alla boende men olika metoder och forum kommer användas för att komma i kontakt med så många som möjligt på olika sätt. Särskilda insatser kan komma att göras för till exempel olika ålderskategorier om arbetet visar att vissa grupper bör prioriteras.

Projektorganisation

Kommunkontoret utser projektledare med flera som samordnar arbetet med medborgardialogen. Extern konsulthjälp kommer tas in främst för rådgivning. Alla förvaltningar och Fastighets AB Förvaltaren kommer att involveras i arbetet, både när dialogen ska föras men också när de tio punkterna ska genomföras. Det är viktigt att alla förvaltningar och Fastighets AB Förvaltaren deltar och samarbetar.

Även om detta genomförs som ett avgränsat projekt måste en fortsatt dialog och delaktighet avspeglas i de ordinarie verksamheterna, speciellt eftersom det finns så många pågående detaljplaner för Rissne och planeras för många nya bostäder, verksamheter och tvärbana.

(4)

Tidplan

Arbetet med medborgardialogen inleds under hösten 2013. Projektet behöver förankas väl i förvaltningarna för att arbetet ska löpa på väl. Arbetet med 10- punktsprogrammet kommer fortlöpa under 2014 och tanken är att hela eller delar av programmet ska genomföras under 2014, beroende på vilka punkter som kommer upp. När de tio punkterna har tagits fram kommer en mer detaljerad tidsplan för genomförandet tas fram. En nulägesrapport kommer att lämnas till kommunstyrelsen 27 januari 2014.

Budget

Projektledare och övriga förvaltningars deltagande i dialogen finaniseras inom respektive nämnds budget. Kostnader för viss extern konsultation, kringkostnader vid möten, marknadsföring etc. finansieras inom kommunstyrelsens budget. Inom kommunstyreslens investeringsbudget för 2013 och 2014 finns vissa medel avsatta för förtätningen av Rissne-Hallonbergen och Ör. Medborgadialogen i Hallonbergen och Ör samt medborgardialogen i Rissne ska inrymmas inom avsatt

investeringsbudget och driftbudget.

Projektplan

STEG 1 Uppstart

Uppdrag från kommunstyrelsen om medborgardialog i Rissne.

Ta fram projektplan, definiera, syfte, målgrupp, tidsplan, budget, avgränsningar m.m. Förankra projektet i förvaltningar och nämnder.

STEG 2 Planera dialogen

Samla mer information om Rissne från undersökningar, Förvaltaren, polisen, stadens verksamheter m.fl.

Planera dialogen. Lyft fram dialogen som en särskild satsning, gör det lusfyllt att delta. Planera marknadsföring.

STEG 3 Medborgardialog

Använd lärdommar från andra dialoger och skapa olika former för möten och dialog; enkät, bjud in till dialogmöten, besök

föreningar, stå vid tunnelbanan m.m.

STEG 4 Formulera 10-punktsprogram

Avstämning med uppdragsgivaren kommunstyrelsen. Är det realistiskt och genomförbart? Gör tidsplan. Kommunicera 10

punktsprogrammet till rissneborna

Frågor som inte ryms inom 10-punktsprogrammet och detta projekt slussas vidare till den verksamhet som ska ansvara för det fortsatta arbetet med medborgarnas delaktighet i den aktuella frågan. Större principiella frågor, detaljplanefrågor etc.

(5)

STEG 5 Genomförande av 10-punktsprogrammet

Checka av punkter från listan. Kommunicera detta tydlig, medborgarna ska enkelt kunna följa resultatet.

(6)

BILAGA

Översiktlig fakta om Rissne

Nedan följer översiktlig fakta om Rissne, främst hämtat från översiktsplanen och Statistiska centralbyrån. Informationen redovisas för att skapa en bred

bakgrundsbild av stadsdelen inför arbetet med medborgardialogen.

I Rissne bor idag drygt 7500 personer. Andel barn 1-15 år är 19 procent och andel över 65 år är 7 procent. Det finns totalt 3 167 bostäder i området varav 68 procent är hyresrätter och 31 procent bostadsrätter.

Källa: Sundbybergs stads översiktsplan, antagen 25 mars 2013

Medianinkomst Rissne år 2010

De olika fälten på kartan visar medianinkomsten i Sundbybergs olika valdistrikt. De fyra valdistrikten i Rissne är markerade med svart. Medianinkomsten i Rissnes fyra valdistrikt varierade mellan 206 000 kronor och 229 000 kronor år 2010. I det valdistrikt med lägst medianinkomst i Sundbyberg var medianinkomsten 173 000

Rissne i siffror

Antal bostäder 3167 st

Andel hyresrätter 68 %

Andel bostadsrätter 31 %

Andel äganderätt/ annat 1 %

Antal boende 7 519

Andel barn 1–15 år 19 %

Andel över 65 år 7 %

Källa: SCB

(7)

kronor och i det valdistrikt med högst medianinkomst var medianinkomsten 340 000 kronor.

Andel invånare med eftergymnasialutbildning år 2010

Kartan visar andel invånare med eftergymnasial utbildning i respektive valdistrikt.

Andel personer med eftergymnasial utbildning i Rissne varierade mellan 30 procent och 33 procent år 2010. I Sundbybergs stad som helhet varierade siffran mellan samtliga valdistrikt från 22 procent till 59 procent.

Arbetsplatser och näringsliv

Förutom bostäder finns det många företag och arbetsplatser i Rissne. Uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget UC AB visar att det finns 591 registrerade företag i Rissne. Vilka av dessa företag som bedriver verksamhet i området går inte att avgöra och det är även svårt att få en uppfattning om hur aktiva respektive företag är. Sundbybergs största arbetsplats är SE-banken som ligger i nordvästra Rissne. Där arbetar ungefär 2500 personer. Det finns planer för att bygga om och eventuellt bygga ut huset för att ge plats åt ytterligare 2700 arbetsplatser. Två andra stora arbetsplatser i Rissne är Toyota Sweden Holding AB med 276 anställda och Europeiska Motor med 170 anställda. Det finns ytterligare några större

arbetsplatser, främst längs Rissneleden i västra delen av Rissne men även i norra delen där Statoil och McDonalds med flera ligger. I Rissne centrum finns flera restauranger och några mindre butiker. Sundbybergs kommunhus ligger nu i Rissne men kommer flytta till Hallonbergen under december månad. Vad som ska hända med det gamla kommunhuset är ännu inte bestämt.

Stadens verksamheter och föreningsliv

I Rissne ligger Grönkullaskolan som är en kommunal grundskola för årskurs F-9 samt 13 förskolor. Tio stycken bedrivs i kommunal regi och tre stycken i privat regi.

Nedan redovisas samtliga utifrån verksamhetsform.

Källa: SCB

(8)

Kommunala förskolor Fristående förskolor Capellas förskola Mimers förskola Pysslingen

Eddagårds förskola Rissnekyrkans öppna förskola Öppen förskola i enskild regi Neptunus förskola Tigerungen Montessoriförskola

Opalens förskola

Orions förskola

Plutos förskola

Polaris förskola

Saturnus förskola

Sleipners förskola

I Rissne finns också gymnasieskolorna Löfströms gymnasium och IT-gymnasiet samt fritidsgården Gluggen som är öppen för alla mellan 12-18 år.

Uppgifter från Sundbybergs stads föreningsregister visar att åtta föreninger bedriver verksamhet i Rissne.

Det ska dock förtydligas att föreningar som inte är registrerade i Rissne kan bedriva verksamhet i området vilket inte visas i ovanstående sammanställning. Detta betyder att antalet föreningar som bedriver verksamhet i området kan vara högre.

Pågående planering och utbyggnad i Rissne

Utgångspunkten för stadens planering av Rissne är Sundbybergs översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Rissne, Hallonbergen och Ör. Det finns redan ett antal pågående detaljplaner för området som alla följer intentionerna i

översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen.

Enligt Sundbybergs stads nuvarande bostadsbyggnadsprognos beräknas 2 2000 nya bostäder inom Rissne, Hallonbergen och Ör fram till 2020. År 2012 uppgick befolkningsmängden i Rissne till 7 554 personer. Enligt den senaste

befolkningsprognosen kommer befolkningen år 2027 uppgå till 10 642 personer vilket är en befolkningsökning med 41 procent. Befolkningen kommer öka främst

Föreningar som bedriver verksamhet i Rissne Duvbo IK

Gymmix Sundbyberg MGL IK

Rissne IF Rissne Stars

Rissnekyrkans ungdom Unga örnar

Yui Shin Kan Karate Dojo

(9)

på grund av att nya bostäder byggs men antalet nyfödda i Rissne beräknas också öka med 25 procent i området under samma period.

Kartan visar pågående detaljplaner och aktuella byggprojekt i Rissne. Läs mer under respektive siffra.

1.Radhus vid Rissneleden (Rissne Allé)

Nya stadsradhus ritas längs Rissneleden av ett prisbelönt arkitektkontor. Totalt planeras det för ca 60 nya bostäder.

2. Bostäder på Kavallerivägen och Rissneleden

Det planeras för att Kavallerivägen ska omvandlas till en stadsgata med spårvagnar (Tvärbanan), nya bostadshus och butiker.

3. Bostäder i Lingonskogen

Här planeras det för ca 85 bostäder i form av radhus, parhus och låga flerbostadshus. Det planeras också för en förskola.

4. Returpark

En returpark planeras mot Ulvsundavägen med café, reparationsverkstad och second handbutik. Tanken är att material både ska kunna återvinnas och återanvän- das.

5. Kommunförvaltningen flyttar

Under hösten 2013 ska kommunförvaltningen flytta till Hallonbergen och kommunhuset ska säljas. Arbete pågår med vad fastigheten ska användas till framöver.

6. Tvärbanan

En ny gren av Tvärbanan planeras från Alvik via Ulvsunda, Rissne och Stora Ursvik till Kista och Helenelund. En hållplats föreslås placeras vid Rissne torg vilket kommer göra Rissne till en viktig knutpunkt mellan Tvärbanan och tunnelbanan.

(10)

7. Rissneleden byggs om till stadsgata

I samband med de olika detaljplanerna längs Rissneleden planeras det för en ombyggnation av Rissneleden till en stadsgata med trädplanteringar. Ett förslag är att en del av Rissneleden ska byta namn till Rissne Allé.

8. Utbyggnad av SL:s tvätthall för tunnelbanan

SL planerar att bygga ut sin tågdepå för tunnelbanan, det behövs en ny tvätt- och klottersaneringshall och ett nytt förbifartspår. Bygget kommer innebära att gång- och cykelvägen vid Madenvägen flyttas något norrut.

9. Utbyggnad av bankhuset

Det planeras för en tillbyggnad av bankhuset. Den nya delen blir 12 våningar hög och placeras mellan bankhuset, Kvarnvägen och Rissneleden. Efter ombyggnad och eventuell tillbyggnad kan det finnas plats för ytterligare 2700 arbetsplatser.

10. Radhus på Lavettvägen

Nu byggs det radhus på Lavettvägen, några är redan inflyttade. En ny detaljplan Detaljplanen som gäller för området möjliggör ca 60 nya radhus. Förutom radhus ska det också byggas ett torg och två mindre lekplatser.

11. Rissneskolan har renoverats

Efter en brand har Rissneskolan renoverats och vid nyöppningen i augusti 2013 ändrade skolan namn till Grönkullaskolan.

12. Tillfällig skolpaviljong vid Rissne ängar

Ett tidsbegränsat bygglov för en skolpaviljong vid Rissne ängar har beviljats.

Paviljongen ska tillfälligt ersätta en paviljong på Duvboskolan som inte får stå kvar.

Efter augusti 2015 ska platsen återställas till äng. Beslutet har överklagats av boende och länsstyrelsen kommer att pröva beslutet. Paviljongen står nu på plats.

Rissne idag

Den senaste tiden har det inträffat en rad händelser i Rissne som har upprört många boende. Under programsamråd för den returpark som planeras kom det in många synpunkter och ärendet med de tillfälliga skolpaviljongerna på Rissne ängar har väckt känslor och namnlistor har lämnats in. Det har visat sig finnas ett motstånd till att bygga på Rissnes gröna ytor. Det har också inträffat en del händelser som gör att många känner sig otrygga i området, framför allt kvällstid

En sökning på ”Rissne” i en databas med artiklar från 2013 i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro Stockholm, Mitt i Sundbyberg, Expressen och Aftonbladet gav 163 träffar. Ungefär en tredjedel av artiklarna handlar om någon form av våld eller brott som bränder och rån. Ytterligare några handlar om missnöje kring skolor, stadsplanering, nedskräpning m.m.

Kommunstyrelsen har nu beslutat att genomföra en medborgardialog för att lyssna vad rissneborna har att säga om hur de upplever sin stadsdel och hur den kan utvecklas på ett positivt sätt.

(11)

Erfarenheter och lärdomar från andra dialoger

Innan dialogen med de boende startar kommer information samlas in för att ge en så samlad bild av Rissne som möjligt. En källa kan till exempel vara Fastighets AB Förvaltarens boendeundersökningar. Under hösten 2013 ska det också genomföras en trygghetsmätning i Sundbyberg som kommer bli en viktig källa i dialogarbetet.

En enkät med frågor om den upplevda tryggheten har skickats till 2000 personer i Sundbyberg och resultaten för Rissne kommer kunna avläsas separat. Resultaten kommer att redovisas kring årsskiftet.

För att nå framgång i projektet kommer lärdomar och erfarenheter från andra likande medborgardialoger studeras. Det finns även tre mycket aktuella projekt från Sundbyberg att dra lärdom från. Relevanta erfarenheter från dem redovisas nedan.

Erfarenheter från PARK LEK Parlament

PARK LEK i Hallonbergen och Ör är en stor medborgardialog som fortfarande pågår. Projektet är ännu inte avslutat men har pågått under en längre tid och det finns redan viktiga erfarenheter att ta med in i arbetet med Rissne.

Det är mycket viktigt att förankra projektet internt. I ett tidigt skede bör man se till att alla förvaltningar dels har kännedom om projektet men också känner ägarskap och delaktiget tidigt. Det blir då lättare att skicka vidare frågor i organisationen och lättare att arbeta tillsammans. För medborgarna är kommunen en enhet, de bryr sig inte om hur den interna strukturen ser ut utan ställer en fråga till kommunen och förväntar sig ett svar från kommunen, oavsett förvaltning eller område.

Det är viktigt kartlägga och aktivera föreningar och annat lokalt engagemang i området. Använd etablerade nätverk och kommunicera genom dem. Det är mycket lättare att komma i kontakt med och nå ut till människor genom att besöka dem där de redan samlas naturligt än att bjuda in allmänheten till ett dialogmöte. Det är också mycket viktigt att anpassa kommunikation och marknadsförning efter målgrupp. Det är inte alla människor som läser annonser i tidningar eller flygblad.

SMS-kedjor kan vara en metod för att nå ut. På så vis når man fler som inte söker sig till traditionella samverkansformer som till exempel stormöten. Det är också viktigt att skapa förutsättningar föreningar och det lokala engagemanget att samarbeta. Ett exempel kan vara att gemensamt ordna nattvandringar.

Var tydlig mot deltagarna vilket påverkansutrymme som finns. Förklara också tydligt hur den kommunala organisationen fungerar och hur alla processer går till.

Tydliggör att politikerna har det slutgiltiga ansvaret och beslutandemakten. Det är också mycket viktigt med återkoppling till de som medverkar. Vad har vi hört? Vad ska vi göra åt det? Varför kan vi inte göra något åt det? Hur lång tid kommer det ta?

Alla processer tar tid och alla kan inte få som de vill. Alla kommer inte bli nöjda.

Vid samtal med boende eller föreningar är det viktigt att diskussionen inte bara blir ett klagoforum. Be att medborgarna själva ska komma med förslag på lösningar till problemen. Hur vill de ha det? Det är viktigt att se möjligheter och inte bara problem. Vid stora möten kan det vara bra med en oberoende moderator som kan ifrågasätta och moderera samtalet på ett annorlunda sätt.

Erfarenheter från medborgardialog kring Ursviks västar delar

En medborgardialog kring Ursviks västra delar har genomförts under hösten 2013.

Dialogen genomfördes i ett tidigt skede, innan programsamrådet, för att fånga upp

(12)

boendes och näringsidkares tankar och synpunkter och den fortsatta utbyggnaden av Stora Ursvik. Två dialogmöten på kvällstid ordnades.

Lärdommar därifrån att ta med i arbetet med Rissne rör främst kommunikation och marknadsföring. Det är viktigt att använda många olika kanaler. I Stora Ursvik finns inte etablerade föreningar och organisationer så samma sätt som i äldre stadsdelar utan där fick man använda sig av skolorna och förskolorna för att nå ut till de boende. Det kompletterades med annonser i lokaltidningen Mitt i, Ursviksnytt, och direktutskick till alla hushåll. Man använde sig också av byggföretagens kanaler, till exempel för att nå Förvaltarens hyresgäster. En inhyrd konsult med stor erfarenhet av liknande dialoger höll ihop projektet och skötte all marknadsföring. Hon

fungerade också som en oberoende moderator på dialogmötena vilket var en fördel.

Erfarenheter från medborgarbudgeten i Hallonbergen

Under 2012 genomfördes en medborgarbudget i Hallonbergen. Unga mellan 15-17 år fick bestämma vad en viss summa pengar skulle användas till. Resultatet blev en spontanidrottsplats i form av en multiarena för bollsporter. Ungdomarna fick själva lämna in förslag som sedan kategoriserades och resulterade i tre genomförbara alternativ att rösta på.

Det var till en början svårt att väcka intresse och engagemang, främst på grund av en stark misstro. Få trodde att det verkligen fanns pengar som de skulle få använda och att det verkligen skulle genomföras. Lärdommar att ta fasta på är att det är mycket viktigt att utnyttja befintliga kontaktytor och kanaler. De som känner målgruppen bäst är nog bäst lämpade att sköta kontakten med ungdomarna, till exempel fritidsledare eller lärare. En annan viktigt del är att involvera målgruppen hela vägen från idé till beställning och genomförande, det ökar känslan av

delaktighet och blir säkert ett bättre och mer genomarbetat resultat. Det är också viktigt att redan från början vara tydlig kring vad som är påverkansbart och vad som är realistiskt genomförbart. Då minskar risken för besvikelser längre fram. Intern förankring och ansvarsuppdelning ska inte heller underskattas liksom tidsåtgången för att genomföra en medborgarbudget.

References

Related documents

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

MPRT tillstyrker förslagen i utkastet till lagrådsremiss i de delar som rör myndighetens verksamhetsområde med följande kommentar.. I författningskommentaren (sidan 108)

Naturvårdsverket anser att det är olyckligt att utkastet till lagrådsremiss inte innehåller siffersatta bedömningar över de kostnadsökningar som den föreslagna reformen

Oviljan från statens sida att tillskjuta de i sammanhanget små ekonomiska resurser som skulle krävas för att kompensera inblandade näringar för de hänsynsåtgärder som behövs

Tillsammans utgör detta en stor risk för att de kommuner och landsting som är förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska tolkar lagen så att det blir tillåtet

Sverige har fått återkommande kritik från internationella organ för brister när det gäller att tillgodose samernas möjligheter att påverka beslut som rör dem. I både Norge

Förslaget innebär en skyldighet för regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner att innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna

rättssäkerhetsskäl som främmande för rättsordningen att en myndighet som ska besluta om sådan ersättning till en enskild skulle förhandla med en annan myndighet eller enskild