Motivation till fysisk aktivitet i förskolan
En studie om hur förskollärare arbetar med att motivera barn till rörelse
Motivation for physical activity in preschool
A study of how preschool teachers work to motivate children to move
Linda Boman och Emelie Lindman
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Karlstad Universitet Grundnivå 15 hp.
Handledarens namn: Peter Carlman Examinatorns namn: Tomas Saar Datum: 2021-06-29
© 2021 – Linda Boman och Emelie Lindman Motivation till fysisk aktivitet i förskolan [Motivation for physical activity in preschool]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Linda Boman & Emelie Lindman, has made an online version of this work availa- ble under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The purpose of our study is to investigate how preschool teachers work to stim- ulate children's motivation for movement. We focus the study on how a stim- ulating environment can affect motivation, and what significance the preschool teacher's attitude has for the child's joy of movement. Through The Motivation Theory, we found it interesting to investigate whether the preschool works with the child's inner motivation as a driving force for physical activity. Our study uses qualitative semi-structured interviews as a data collection method. We interviewed eight preschool teachers who work in the same municipality. The results show that there are many factors that affect the child's inner motivation.
It also shows that the physical activity arises more spontaneously than the pre- school teachers plan it in the teaching. Several of the preschool teachers paid positive attention to the survey by describing the subject as important and that it should have a greater focus in the education.
Keywords: children, motivation, movement, physical activity, preschool .
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna arbetar för att stimu- lera barnens motivation till rörelse. Vi fokuserar undersökningen på hur en sti- mulerande miljö kan påverka motivationen, och vad förskollärarens inställning har för betydelse för barnets rörelseglädje. Genom motivationsteorin fann vi det intressant att undersöka om förskolan arbetar med barnets inre motivation som drivkraft till fysisk aktivitet. Vår studie använder kvalitativa semistruktu- rerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar inom samma kommun. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar barnets inre motivation. Det visar även att den fysiska aktiviteten uppstår mer spontant än att förskollärarna planerar den i undervisningen. Flera av förskollärarna uppmärksammade undersökningen positivt genom att de be- skriver ämnet som viktigt och att det borde ha ett större fokus i utbildningen.
Nyckelord: barn, fysisk aktivitet, förskola, motivation, rörelse,
Förord
Det här självständiga arbetet är samskriven med ett gott samarbete mellan Linda Boman och Emelie Lindman. Vissa delar av arbetet har delats upp mel- lan skribenterna för att rationalisera tiden, men all text har korrekturlästs av båda skribenterna för att det slutliga arbetet ska kännas relevant för båda par- terna samt att delaktigheten är lika. Intervjuerna leddes av båda skribenterna, ibland båda två samtidigt, ibland var och en för sig. Båda har varit delaktiga i transkriberingen efter varje intervju och sedan även analyserat texten. Vi- dare sammanstrålades analysresultaten med varandra och vidare har all text i arbetet skrivits fram gemensamt med en ständig dialog.
För att den här studien överhuvudtaget skulle bli möjlig att göra behövde vi ett antal förskollärare att intervjua. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som utan tveksamhet hade viljan och tog er tiden att medverka i en intervju. Vi vill även tacka vår handledare Peter Carlman för det stöd du gett oss under hela den här processen.
Linda Boman och Emelie Lindman Juni 2021
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.1.1 Rekommendationer ... 3
1.2 BEGREPPSDEFINITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 4
1.2.1 Mastery Motivational Climate ... 4
1.2.2 TARGET ... 4
1.2.3 Motivation ... 4
1.2.4 Rörelse ... 4
1.2.5 Fysisk aktivitet ... 4
1.3 SYFTE ... 5
1.3.1 Frågeställning ... 5
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 FÖRSKOLLÄRARENS BETYDANDE ROLL ... 6
2.2 FYSISK AKTIVITET ... 7
2.3 FÖRSKOLANS ARBETE MED STIMULERANDE MILJÖER ... 8
2.4 SLUTSATS... 9
3 TEORI OCH METODANSATS ... 10
3.1 TEORI ... 10
3.2 METODANSATS... 11
4 METOD ... 12
4.1 URVAL ... 12
4.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 13
4.3 GENOMFÖRANDE ... 13
4.4 DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 14
4.5 TILLFÖRLITLIGHET ... 15
4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15
5 RESULTAT ... 17
5.1 PLANERAD OCH SPONTAN FYSISK AKTIVITET I FÖRSKOLAN ... 17
5.2 ATT UTMANA OCH INSPIRERA TILL FYSISK AKTIVITET ... 18
5.3 BARNETS INFLYTANDE OCH INBLICK I SIN FYSISKA UTVECKLINGSPROCESS ... 19
5.4 BEKRÄFTELSENS BETYDELSE ... 21
5.5 GRUPPINDELNINGENS VARIATIONER ... 22
5.5.1 Instruktion och tempo i relation till barnets olika förutsättningar ... 22
5.6 FRÄMJA MOTIVATION FÖR RÖRELSE GENOM EN STIMULERANDE MILJÖ... 24
5.6.1 Förskollärarens vision om att skapa den ultimata miljön för motivation till rörelse 25 5.7 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 26
6 DISKUSSION ... 29
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 29
6.2 METODDISKUSSION ... 33
6.3 SLUTSATS... 34
REFERENSER ... 36
BILAGOR ... 39
1
1 INLEDNING
Enligt våra egna erfarenheter så upplever vi att förskollärarnas inställning till aktiviteter ute riktar sig mer mot fri lek, och att det läggs stor vikt i beskriv- ningen av att gården är stor och lummig och därför motiverar barnen till rörelse utan förskollärarnas egna insatser. Wikland (2013) lyfter att en bra utemiljö bör innefatta stora ytor med nivåskillnader, och att ha närhet till skog. Vi kan se att utevistelsen på förskolan blir ett tillfälle för förskollärarna att pusta ut och lägger därmed över det övergripande ansvaret på barnen att aktivera sig själva. Vilket vi ser kan ha både för- och nackdelar då barnen får möjlighet att utforska sin fantasi och finna sin egen inre motivation. Nackdelen är dock att vissa barn behöver förskollärarens stöttning för att överhuvudtaget få motivat- ion att delta i en fysisk aktivitet.
Avsikten med vår studie är att undersöka hur förskollärarna i förskolan arbe- tar med att motivera barn till fysisk aktivitet, hur de kan väcka barnets egen inre motivation till rörelse och vilket utrymme som finns för det. Vår upple- velse är att dagens samhälle bjuder in till mer och mer stillasittande aktivite- ter, större barngrupper och brist på inspirerande miljöer, såväl den fysiska som pedagogiska miljön. Raustorp (2004) menar att det har skett en föränd- ring över tid vad gäller barnets rörelsemönster. Detta gör oss nyfikna på hur förskollärarna själva tänker om den planerade fysiska aktiviteten och hur de arbetar främjande för att barnen ska bli motiverade att vilja röra på sig. Det nämns i läroplanen att fysisk aktivitet i förskolan ska förekomma i undervis- ningen. Ett av läroplanens mål är
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinat- ionsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och välbefinnande. (Skolverket, 2018, s. 13)
Vi tycker det är väldigt viktigt att barn som spenderar större delen av sin vakna tid på förskolan får rätt förutsättningar till rörelse, och för att skapa det utrym- met känns det intressant och viktigt att undersöka hur förskollärarna motiverar barnen att själva utmana sig i fysisk aktivitet. Som förskolans läroplan beskri- ver så ska förutsättningar för fysisk aktivitet få utrymme för att främja barnets välbefinnande. Om förskollärarna hittar verktyg att stimulera barnets egen drivkraft till rörelse så finns det större chans att den fysiska aktiviteten, som är viktig redan i förskoleåldern, blir av.
2
1.1 Bakgrund
Bakgrunden till vår studie syftar till att undersöka hur förskollärarna arbetar med motivation till rörelse i förskolan. Utifrån litteraturen kring ämnet har vi insett att det inte finns mycket forskning på hur man som förskollärare kan påverka just barnets inre motivation, däremot är rörelse och fysisk aktivitet ett ämne som är väl omtalat, om än inte nödvändigtvis en självklar del i för- skolans utbildning. Skolverket (2018) menar att förskolan ska möjliggöra att barnen har tillgång till utveckling av fysisk aktivitet och därigenom bidra till rörelseglädje och välbefinnande.
Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer.
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därige- nom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, nä- ringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande. (Skolverket, 2018, s. 9)
Förr i tiden menar Raustorp (2004) att vi fick motion och rörelse på ett mer naturligt sätt till skillnad från vad vi får idag. Förr var den fysiska aktiviteten större både i förskolan och på hemmaplan, detta grundat på att tekniken inte var utvecklad på samma sätt då som den är idag. Idag finns flera andra alter- nativ som lockar, många stillasittande aktiviteter. För att komma upp i den mängd aktivitet som rekommenderas behöver man, till skillnad från förr, pla- nera för att det ska uppfyllas.
Ericsson (2019) skriver att det enligt en undersökning visat sig att de barn i förskolan som har motorikobserverats har haft bättre motoriska färdigheter när de lämnar förskolan, än de barn som inte fått någon direkt uppmärksamhet rik- tad mot sin motoriska förmåga eller utveckling. Att observera barnens moto- riska färdigheter i förskolan innebär att förskollärarna iakttar barnets rörelse- mönster. De barn som inte har motorikobserverats visar sig ofta inte ha gjort lika stora framsteg i sin fysiska utveckling. I denna studie är tanken att ta reda på hur förskollärarna lyfter den fysiska aktiviteten i förskolan och huruvida de bemöter och stärker barnets egen motivation och drivkraft. Syftet med studien går lite hand i hand med vad Ericsson (2019) skriver då det troligtvis finns ett samband mellan uppmuntran, bekräftelse och synliggörande för att barnet själv ska stärkas och motiveras vidare till rörelse. Även Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) bekräftar vikten av att intressera sig för det enskilda barnets fysiska utveckling i förskolan för att barnet ska lära känna sina egna rörelse- möjligheter utifrån sin egen kropp. Det är klokt att genom leken förbereda och
3
inspirera till aktivitet som uppmuntrar till rörelse. Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) beskriver den fysiska aktiviteten som något de yngre barnen främst når genom lek. Lek sker i många fall naturligt hos barn, men ibland behöver förskollärare hitta verktyg för att skapa motivation hos barnet. Föru- tom att leken är utvecklande för både fantasin och kreativiteten så är det även ett sätt att få barn i rörelse.
1.1.1 Rekommendationer
Folkhälsomyndigheten (2020) har rekommendationer om hur länge ett barn bör vara aktiv under en dag, vilket är tre timmar/dag. Ett barn upp till fem år rekommenderas röra på sig minst tre timmar om dagen, och inte vara stillasit- tande i mer än tre timmar med undantag för eventuell sömn. Detta är något som förskolan bör ta hänsyn till då barnen idag i många fall spenderar större delen av dagen på förskolan. I förskolans läroplan skriver Skolverket (2018) att förskolan ska planera utbildningen så att den stimulerar barnens utveckling.
Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är an- passade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens ut- veckling, lärande, lek och kommunikation. (Skolverket, 2018, s. 7)
För att förskolan ska uppfylla sina läroplansmål vad gäller hälsa och välbefin- nande så kan de utgå från Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I och med det förespråkar förskolan en hälsosam livsstil och tillgodoser barnets fysiska aktivitetsbehov.
4
1.2 Begreppsdefinition och avgränsningar
I följande kapitel redogör vi för återkommande begrepp som är av betydelse för studien.
1.2.1 Mastery Motivational Climate
Mastery Motivational Climate (MMC) är en teori som innefattar tron på att barnet har en inneboende motivation som drivkraft för att ta sig an uppgifter och utmaningar. Inom denna teori så är klimatet kring fysisk aktivitet som för- skolläraren skapar direkt avgörande för hur barnets inre motivation byggs upp och utvecklas till rörelseglädje. Det finns sex olika strategier som förkortas som TARGET.
1.2.2 TARGET
TARGET beskriver olika delar där varje bokstav står för en strategi; Task, Au- thority, Recognition, Grouping, Evaluation och Time. Denna teori kommer i arbetet benämnas som motivationsteorin och MMC.
1.2.3 Motivation
Motivation är ett återkommande begrepp i vår studie då vi utgår från motiva- tionsteorin. Enligt teorier om motivation kan man se ett samband mellan utförande och varför vi gör specifika val, att motivationen påverkar hur vi ag- erar (Nationalencyklopedin, 2021).
1.2.4 Rörelse
Enligt Nationalencyklopedin (2021) innebär begreppet en förflyttning i rum- met eller att något ändrar läge. Rörelse i förskolan kan innebära att ett barn förflyttar sin kropp eller använder den i små som stora rörelser.
1.2.5 Fysisk aktivitet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2007) definierar fysisk aktivitet som all typ av kroppsrörelse som bidrar till förhöjd energiförbrukning.
Fysisk aktivitet kan innebära olika övningar med kroppen och motion.
5
1.3 Syfte
Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar för att stimulera barnens motivation till rörelse.
1.3.1 Frågeställning
o Hur arbetar förskollärarna för att stimulera barnens inre motivation till rörelse?
o Hur arbetar förskollärarna för att skapa en stimulerande fysisk miljö som motiverar till rörelse?
6
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING
I följande kapitel redogör vi för relevant litteratur för studien. Litteraturen be- rör flera olika områden inom den fysiska aktiviteten på förskolan, men tillför på olika sätt information för vårt syfte med studien. För att finna relevanta ve- tenskapliga artiklar har vi använt oss av följande sökmotorer på Karlstads uni- versitetsbibliotek: ArtikelSök, DiVA, ERIC, Google Scholar och Onesearch.
För att säkerhetsställa att litteratur är vetenskaplig och trovärdig har vi klickat i Peer reviewed. Vi använde oss av sökord enligt följande: fysisk aktivitet, rö- relse, movement, physical activity, motivation, preschool, fysisk miljö, ute- miljö, förskola, hinderbana och dans.
2.1 Förskollärarens betydande roll
Sevimli-Celik och Johnson (2013) undersöker i sin studie I need to move and so do the children hur förskollärares attityder påverkar barnens fysiska aktivi- tet i förskolan. I studien går att läsa att av de 149 intervjuade förskollärare så ansåg sig endast 66,4% vara kompetent nog att undervisa i fysiska aktiviteter och 61,2% av dem hade en önskan om att få fortbildning i hur man planerar en fysisk aktivitet som är åldersanpassad. Då vår studie vill ta reda på hur förs- kollärare arbetar för att främja barnens inre motivation till rörelse är det av vikt hur de själva upplever att de lämnar utrymme för det samt hur bekväma och kompetenta de anser sig vara inom området. Vår studie undersöker förskollä- rarens egen inställning till fysisk aktivitet, vilken påverkar hur mycket och när rörelse sker i förskolan. Wagnsson m.fl. (2012) menar att det finns en tydlig observation där skillnader mellan förskollärare har iakttagits. En del förskollä- rare är aktiva och tycker om att röra på sig och motivera barnen till fysisk ak- tivitet, medan andra förskollärare är mer tillbakadragna och har ett passivt för- hållningssätt. Detta bidrar till att barnen ges olika förutsättningar beroende på vilka förskollärare man har i sin närhet. Både den motoriska inlärningen och barnets utveckling får inte samma positiva effekt, och motivationen som stu- dien syftar till att undersöka hämmas då barnen kan behöva en hjälpande hand av en närvarande förskollärare. I vår studie efterfrågas förskollärarens delak- tighet i den fysiska aktiviteten, då det tydligt kan ha en bidragande roll för hur motivationen hos barnen behålls aktiv. Lindqvist (2019) menar i en undersök- ning med förskollärarstudenter att estetiska uttrycksformer som kan bidra till rörelse i förskolan upplevs olika. En del tycker att de får med sig bra kunskap från förskollärarutbildningen och att dans, musik och drama inte behöver vara så avancerat oavsett tidigare erfarenheter. Flertalet av studenterna upplever dock en osäkerhet kring att utöva detta senare i förskolan. Vi finner det intres- sant att ha med i vår undersökning, dels hur estetiska uttrycksformer motiverar
7
till rörelse, dels hur förskollärarna upplever sin egen kunskap för olika este- tiska uttryckssätt och hur de förhåller sig till dem.
Enligt Rudisill och Johnson (2018) är det viktigt att barnen känner att det de gör är meningsfullt och relevant och att det finns något som barnen kan koppla det till. Ett exempel som de tar upp är att barn imiterar vuxna och ofta tycker att det vuxna gör är betydelsefullt. De menar att barnen därmed vill utföra upp- gifter eller aktiviteter som även vuxna vanligtvis brukar göra. Vår studie un- dersöker förskollärarnas delaktighet då det verkar ha en bidragande roll för meningsfull aktivitet hos barnen och deras motivation till deltagande.
Enligt Turesson & Quennerstedt (2020) finns ett tydligt resultat som påvisar en osäkerhet hos förskollärarna kring att ge barn inflytande. De upplever en utmaning med i vilken omfattning barnen ska ha möjlighet att påverka. Vidare menar författarna att förskollärarnas bemötande är av betydelse för att öka barns chans till att få inflytande i förskolan. Motivationsteorin (Rudisill &
Johnson, 2018) lyfter inflytande som en viktig komponent för barnets egna inre motivation, och av den anledningen undersöker vi i vår studie hur förskollä- rarna arbetar med att ge utrymme för barnens inflytande i fysisk aktivitet.
2.2 Fysisk aktivitet
Den fysiska aktiviteten i förskolan ser ut att ha förändrats något över tid då det förr om åren kändes mer naturligt att man hade ett stort rum på avdelningen avsett för att kunna hoppa och röra på sig där tanken ofta byggdes på fri lek (Raustorp, 2004). I dag gör man mer anpassade aktiviteter eller planerar spe- cifika stunder för att skapa möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet. Pramling m.fl. (2015) lyfter i sin forskning att det är betydligt större barngrupper i dag än vad det var för tjugo år sedan. Detta tänker vi kan påverka förskollärarnas möjlighet och ork att ständigt ha rörelse runt omkring sig under dagarna. Vi- dare beskriver de att mindre barngrupper bidrar till att barnen känner större lust att delta i aktiviteter.
O’Dwyer m.fl. (2013) belyser att det är under förskoletiden som den viktiga grunden läggs för att utveckla sin fysiska förmåga. Detta är något som även Svanbäck-Laaksonen (2020) beskriver som att det är i den tidiga barndomen den fysiska utvecklingen grundlägger förutsättningar för att barn ska kunna genomföra fysiska uppgifter i vardagen. Wikland (2013) menar att förskolan har goda förutsättningar att fungera som en stödjande arena för fysisk aktivitet hos barnen. De flesta barnen tillbringar större delen av sin vakna tid med per- sonalen på förskolan, vilket bidrar till att förskollärarna och övrig personal på förskolan har en viktig roll för barnens fysiska aktivitet. Att planera för rörelse i förskolan är inte ett problem i sig, men har förskollärarna tillräcklig kunskap
8
för att motivera barnen till rörelse och hur gör de det på ett inbjudande och lärorikt sätt?
Timmons m.fl. (2007) menar att man kan se en markant skillnad på fysisk ak- tivitet beroende på vilken tid på året det är. Det är säsongsberoende vilket in- nebär mer utomhusaktivitet under den varmare delen av året. I Sverige har vi en relativt lång vinterperiod där stor del av tiden på förskolan förläggs inom- hus. Detta kan således innebära att den fysiska aktiviteten inte håller måttet för daglig rekommendation året runt. Forskning menar att större delen av fysisk aktivitet och rörelse sker i utomhusmiljön på förskolan (Yıldırım och Özyılmaz Akamca, 2017).
Ericsson (2019) menar att rörelse och de motoriska förutsättningarna ligger till grund för hur vi människor utvecklas och uppfattar oss själva. Att få utforska sin omgivning med hjälp av olika rörelser, att få använda kroppen tros ge en starkare självkänsla och även social träning. Kroppsspråket kommer innan det verbala språket, vilket innebär att kroppsspråket är en viktig del att få möjlighet att utöva. Det är med kroppen människan lär sig att visa och läsa av känslor, något som har stor innebörd för hur vi kommunicerar och förstår med varandra.
Wagnsson m.fl (2012) menar att variationer så som kompetens och olika för- hållningssätt bland förskollärare förekommer när det gäller den fysiska aktivi- teten och hur det påverkar barnen att röra på sig. Likväl som det finns aktiva förskollärare som genom att själv vara aktiv tillsammans med barnen motiverar till rörelseglädje, så finns även förskollärare som agerar mer passivt och inte uppmuntrar till fysisk aktivitet i samma utsträckning. Sevimli-Celik och John- son (2013) delar Wagnsson m.fl. (2012) tankar då de beskriver att förskollära- rens attityd spelar stor roll i att motivera till rörelse, ett lärande och utveckling
2.3 Förskolans arbete med stimulerande miljöer
Wikland (2013) menar att stödjande miljöer är av stor vikt för att kunna erbjuda fysisk aktivitet i förskolan. En utemiljö som innefattar en stor gård med ni- våskillnader samt träd och variationer är önskvärt, likaså närhet till skog och natur. Tillgängligheten av redskap som får barnen i aktiv rörelse anses också ha stor betydelse för att motivationen till rörelse ska triggas igång. Rörliga lek- redskap såsom cyklar och bollar tros ha större inverkan på att få barn i rörelse än t ex en klätterställning som står fast. Innemiljön bör ha stora ytor för att kunna möjliggöra fysisk aktivitet, vilket inte alla förskolor har tillgång till. Då barngrupperna i dagens förskolor har blivit större, blir ytan, även om den från början ansågs vara väl tilltagen, liten i förhållande till antalet barn. Hur moti-
9
verande blir klimatet på förskolan att utforska sin rörelsekapacitet om inte till- gängligheten av ytor finns? Vidare menar Wikland (2013) att den pedagogiska miljön har stor betydelse för hur barnen uppmuntras, stöttas och får möjlighet till fysisk aktivitet. Personaltätheten varierar från dag till dag på grund av sjuk- skrivningar och liknande. Det kan bidra till att möjligheterna att vara ute, där det anses finnas stora möjligheter till fysisk aktivitet, begränsas. Något som Wikland (2013) också menar är att kunskapsnivån varierar beroende på utbild- ningsbakgrund hos förskollärarna, vilket visat sig betydelsefull för barnens ak- tivitetsgrad.
Wagnsson m.fl. (2012) beskriver att den fysiska aktiviteten i förskolan främst sker utomhus i samband med att man går promenader till skogen eller någon lekpark. Den planerade fysiska aktiviteten menar förskollärarna inte finns med i den rutinmässiga planeringen, utan det blir vid enstaka tillfällen i samband med någon utflykt eller liknande. Yıldırım och Özyılmaz Akamca (2017) lyfter liksom Wikland (2013) att det är en varierad utemiljö som motiverar till rörelse och som är en avgörande faktor för utövande av fysisk aktivitet. Att miljön har stor inverkan på vårt välbefinnande lyfter Ericsson (2019) och belyser samti- digt att ökad biltrafik och färre lekplatser kan ha en inverkan på rörelsemöjlig- heterna. Tillgången till stora fria ytor är en förutsättning för goda möjligheter till fysiska aktiviteter, men i takt med samhällets utveckling finns det inte till- gång till det i lika stor utsträckning längre.
2.4 Slutsats
Den forskningen som vi tagit del av som behandlar fysisk aktivitet i förskolan har lite eller inte alls nämnt något om att främja barnens inre motivation. De flesta studier tenderar undersöka mer hur barnen rör på sig på förskolan, varför de gör det och förskollärarnas arbete med att planera fysiska aktiviteter. Det lade grunden till att vår studie mer syftar till att undersöka på vilket sätt förs- kollärare främjar barnens inre drivkraft och motivation att röra på sig.
10
3 TEORI OCH METODANSATS
I det här kapitlet redogör vi för den teori vi använt oss av som utgångspunkt för arbetet, samt förklarar den metodansats som tillämpats.
3.1 Teori
Den teoretiska utgångspunkten för vår studie grundar sig i en motivationsteori.
Vi har valt att göra studien utifrån vad Rudisill och Johnson (2018) namnger som Mastery Motivational Climate theory, som senare i arbetet kommer att benämnas som MMC. Den lyfter barnets inre motivation till fysisk aktivitet och rörelse, och riktar sig mot yngre åldrar. Teorin syftar till att stärka barnets inre motivation för att självständigt kunna utföra olika uppgifter, vilket inne- fattar att barnet inte är beroende av en ledare och utför till stor del utmaningar på egen hand. Rudisill och Johnson (2018) beskriver att barn som tagit del av motivationsteorin genom att läraren har implementerat teorin, visar sig kunna behärska nya utmaningar på ett mer mottagligt sätt och att de till exempel väljer mer utmanande uppgifter. Barnet med en stark inre motivation lägger mycket kraft på att slutföra en uppgift, under förutsättning att uppgiften är utmanande och att barnet har inflytande menar Rudisill och Johnson (2018). Det är nöd- vändigtvis inte instruktionen i sig som är betydande för att uppgiften ska slut- föras, snarare utmaningen att få utforska på egen hand, vilket främjar barnets inre vilja och motivation till att röra på sig. Det innebär att lärarledda instrukt- ioner som strikt ska följas inte är lika framgångsrikt för barnens inneboende vilja att röra sig, som självbestämda utmaningar.
Strategierna i motivationsteorin som vi utgått ifrån när vi formulerat en inter- vjuguide för att nå vårt syfte är TARGET:
Task/uppgift: Task beskriver hur en uppgift är uppbyggd och uppgiftens in- nehåll. Den framställs som möjlig att utföra på olika nivåer där fler alternativ erbjuds.
Authority/auktoritet: Authority beskriver lärarens och barnens samarbete, där barnens inflytande får utrymme. Läraren har ett tänkt mål, men är öppen för att processen tar en annan riktning utefter barnens intresse.
Recognition/uppskattning: Recognition beskriver att uppmärksamhet och beröm är viktigt i den bemärkelsen att man vänder det riktat mot det enskilda barnet. Man vill ge det enskilda barnet uppmuntran för sin kunskapsutveckling, utan att ställa det i relation till de andra barnen. Det bidrar till att det enskilda barnet fokuserar på sin egen insats och inte att uppgiften måste slutföras på ett särskilt korrekt sätt.
11
Grouping/gruppering: Grouping beskriver att man som lärare bör vara flex- ibel vid gruppindelning. Det kan upplevas motiverande att låta barnen be- stämma själva hur och med vilka de vill genomföra aktiviteten med. Detta kan innebära att grupperna kan variera mellan olika tillfällen. Såväl som barn med likasinnade förmågor kan genomföra en uppgift tillsammans, kan barn med olika förmågor lyfta varandra.
Evaluation/utvärdering: Evaluation beskriver att man med hjälp av den här strategin låter barnet få ta del av sin utvecklingsprocess. Dels genom individu- aliserad uppmuntran under aktivitetens gång, och dels systematisk feedback över tid.
Time/tid: Time beskriver att tempot i en instruktion bör variera och anpassas utefter barnens olika behov för att förstå och bli motiverad till uppgiften.
I vår undersökning har vi formulerat en intervjuguide (se bilaga 2) utifrån de olika strategierna inom motivationsteorin. Vi har utformat frågor som kan kopplas till varje strategi, på så sätt berörs alla områden som var och en har en viktig del inom MMC.
3.2 Metodansats
Vi har valt fenomenologisk metodansats i vår studie då vi vill undersöka vad förskollärarna har för egna upplevelser om fenomenet motivation. Det handlar enligt Szklarski (2019) om att ta reda på upplevelsen av något, i det här fallet, hur förskollärarna upplever att de arbetar med och motiverar till inre motivat- ion för fysisk aktivitet hos barn. Genom intervjuer har relevant data om förs- kollärarnas erfarenheter och uppfattningar kunnat samlas in och detta ligger till grund för vår studie.
Fenomenologisk metodansats används för att besvara ett specifikt kunskapsin- tresse, vilket kan utforskas med hjälp av två grundläggande kriterier (Szklarski, 2019). Ett kriterium är att det vi vill undersöka bör avse ett fenomen, vilket i vår studie är inre motivation. Det andra kriteriet är att specificera det mest hu- vudsakliga i den undersökta upplevelsen. I vår undersökning lyfts förskollärar- nas upplevelser kring fenomenet och essensen i vår studie är hur förskollärarna främjar barnens inre motivation.
Fenomenologisk metodansats ligger till grund för vår valda metod som är kva- litativ intervju. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få en så bred bild som möjligt av förskollärarens egna upplevelser kring fenomenet, vilket undersöker hur förskollärarna arbetar för att främja barnens inre moti- vation. Fenomenologisk metodansats anser vi därför lämplig för vår valda me- tod.
12
4 METOD
I följande kapitel redogör vi för hur vi har gått tillväga för att genomföra stu- dien. Den innehåller urval, datainsamlingsmetod, genomförande, bearbetning av data, tillförlitlighet och etiska överväganden.
4.1 Urval
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med kvalitativ intervju som me- tod. Utifrån vad Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver så gjorde vi ett bekvämlighetsurval när vi rekryterade våra informanter. Vi valde att till- fråga åtta förskollärare som redan är bekanta med oss genom arbete inom för- skolan eller tidigare varit student på samma lärosäte. Det kan vara väsentligt att nämna att förskollärarna inte är nuvarande kollegor till oss. Samtliga tack- ade ja och valde därmed att medverka i vår studie. Förskollärarna arbetar inom samma kommun men på olika förskolor. Vi valde det för att begränsa vår studie till ett mindre geografiskt område. Fyra av respondenterna arbetar på samma förskola, två på varje, men med olika åldersgrupper.Vi har medvetet valt att endast intervjua utbildade förskollärare för att vara säkra på att alla besitter liknande kunskapsbakgrund i och med sin förskollärarutbildning, men även för att förskolläraren ansvarar för undervisningen i förskolan. Vi har avgränsat vårt undersökningsområde genom att utgå från de olika strategierna inom motivat- ionsteorin. Vi har valt att utöka det något med att även undersöka miljön då det inom motivationsteorin är av betydelse hur klimatet ser ut..
Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskol- lärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. (Skolverket, 2018, s. 7)
Det vi aktivt gjorde för att få eventuell variation och erfarenhet i intervjusvaren var att intervjua förskollärare med olika många verksamma år i förskolan. Vi hade ett spann på sex månader till tjugosex verksamma år inom förskolan, vil- ket vi upplevde intressant och relevant för vår studie. Antalet verksamma år kan ha betydelse för förskollärarens inställning i arbetet, beroende på hur ut- bildningen var utformad vid tidpunkten och vilken erfarenhet förskolläraren besitter. Efter att ha erhållit en förfrågan om intervju samt ett informationsbrev (se bilaga 1) gav informanterna samtycke via en samtyckesblankett. Vi har valt att pseudonymisera respondenterna genom att benämna de med en bokstav.
13
Förskollärare A, Förskollärare B, Förskollärare C, Förskollärare D, Förskol- lärare E, Förskollärare F, Förskollärare G, Förskollärare H.
4.2 Datainsamlingsmetod
I vår kvalitativa undersökning har vi använt oss av semistrukturerade inter- vjuer. En kvalitativ intervju beskrivs enligt Christoffersen och Johannessen (2015) som en anpassningsbar metod där intervjun bygger på mötet mellan intervjuaren och respondenten, det lämnas utrymme för spontanitet och att till- sammans forma intervjun. Semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren ställer öppna frågor utan några bestämda svarsalternativ. Vi valde att göra di- gitala intervjuer via kommunikationsplattformen Teams, där vi använt oss av en intervjuguide (se bilaga 2) med strukturerade frågor som undersöker våra frågeställningar för syftet med studien. Vi ansåg att semistrukturerade inter- vjuer gav både oss och respondenterna möjlighet att brett diskutera, reflektera och ställa följdfrågor kring ämnet. Respondenten får möjlighet att formulera sig fritt utifrån sin kunskap och sina erfarenheter. Detta medförde att vi fick en bred insamling av data som varit av god betydelse i studiens slutliga resultat.
4.3 Genomförande
Åtta förskollärare tillfrågades om att delta i studien genom att få ta del av ett informationsbrev via mejl (se bilaga 1) där relevant information om studien framgick. Om personen tackade ja till att delta sändes en samtyckesblankett (Bilaga 3) via mejl som sedan skrevs under och mejlades tillbaka, några av blanketterna lämnas fysiskt åter av tekniska skäl. Alla tillfrågade förskollärare tackade ja till att medverka i undersökningen. De fyra första förskollärarna in- tervjuade vi gemensamt, därefter delade vi upp resterande intervjuer mellan oss. Anledningen till att vi valde att göra några intervjuer tillsammans var dels för att få en gemensam bild av respondentens tankar, dels för att se till att samma struktur och inriktning efterföljs i alla intervjuer. Intervjuerna utfördes som tidigare nämnt via den digitala funktionen Teams, detta då vi inte kunde möta respondenterna fysiskt på grund av covid-19 pandemin. Intervjuerna spe- lades in med hjälp av ljudupptagning på mobiltelefon eller Ipad med flygplans- läge på, detta för att säkerhetsställa att den insamlade data inte sprids via moln- tjänster. Flygplansläge stänger av mobiltelefonens onlinefunktioner. Intervju- erna transkriberades sedan på våra datorer, och ljudfilerna raderades därefter från enheterna. Vi som studenter satt hemifrån vid våra datorer vid intervjuerna och var respondenterna befann sig under intervjuerna varierade mellan hemmet
14
och ett avskilt rum på arbetsplatsen. Intervjuerna uppskattades att ta ca 30 mi- nuter vilket de gjorde i de flesta fall, ibland några minuter kortare.
4.4 Databearbetning/Analysmetod
I vår databearbetning använde vi oss av kvalitativ analysmetod. Fejes och Thornberg (2019) beskriver att forskaren genom denna analysmetod arbetar aktivt med sin insamlade data genom att transkribera, organisera, bryta ner och koda mindre enheter. I en kvalitativ studie återfinns ofta en större mängd data, vilket vi samlade in genom våra intervjuer. Syftet med analysen var att besk- riva ett fenomen, vad för tankar förskollärarna hade om motivation till fysisk aktivitet i förskolan. Studien jämförde vad förskollärarna hade gemensamt och vad som skiljde de åt. Inriktningen på studiens analys fokuserade på att besk- riva sociala situationer, vilket Fejes och Thornberg (2019) menar är en av tre typiska inriktningar inom kvalitativ analysmetod. Kvalitativ analysmetod har fem olika steg att arbeta efter, men som Fejes och Thornberg (2019) nämner, ligger stor del av analysarbetet hos forskarna som tillsammans med informan- ternas svar själva besitter färdigheter, utbildning och kreativitet kring ämnet.
Kvalitativ analysmetod kan starta med koncentrering, vilket innebär att man koncentrerar den stora mängden data genom att plocka ut det väsentliga i tex- ten. Vidare kategoriseras materialet med hjälp av kodning. Genom att finna likheter och skillnader är det lättare att kategorisera data till en mindre mängd.
I nästa steg skrivs en berättelse fram där informanternas historier vidareutveck- las och forskaren bildar ett sammanhängande resultat. Sedan tolkas materialet där forskaren fördjupar sig inom kategorierna.
Efter varje enskild intervju har transkribering skett. Vi skrev ner hela intervjun i text i ett Word-dokument på våra datorer och sedan raderade vi ljudupptag- ningen med detsamma. Första steget var att göra en helhetsbedömning av tex- ten för att se om den är relevant att använda i studien. Alla intervjuer gav oss meningsfulla tankar om det vi sökte i vår studie och vi valde att behålla alla intervjuer. Efter transkriberingen av intervjuerna bröt vi ner texten i mindre enheter och färgkodade relevant text utifrån frågorna som berörde olika strate- gier inom teorin. Teorin MMC består av sex olika strategier som har legat till grund för intervjuguiden i studien. De olika strategierna står för olika delar inom motivationsteorin, vilka har hjälpt oss att strukturera utformandet av in- tervjufrågorna. Alla strategier berör olika betydelsefulla delar för essensen i vår studie (Fejes & Thornberg, 2019). De enheter som vi markerade i texten grupperade vi därefter inom samma strategiområde. Vi jämförde de olika re- spondenternas svar och ställde de mot varandra för att utläsa likheter och skill- nader. Slutligen plockade vi ut det mest väsentliga och sammanställde det vi fann relevant. Avslutningsvis namngav vi strategierna med rubriker där det
15
framgick vad resultattexten vill berätta. Med hjälp av den stora mängd data som vi fick in skrevs slutligen ett resultat fram.
4.5 Tillförlitlighet
För att höja trovärdigheten använder vi flertalet citat i resultatdelen. Det är viktigt att respondenternas röster ges utrymme i resultatdelen för att tydliggöra vad vi beskriver och vill förmedla med studien. Det är viktigt att resultatet i en forskningsstudie verkar trovärdigt och tillförlitligt. Christofferssen och Johan- nessen (2015) menar att reliabiliteten i en studie bland annat påverkas av hur data samlas in, i det här fallet genom intervjuer. Strävan efter att uppnå tillför- litlighet i studien grundar sig på att samma intervjuguide användes och efter- följdes vid alla intervjuer. I några av intervjuerna deltog vi båda för att öka medvetenheten och säkerställa att vi använder oss av intervjuguiden på ett lik- värdigt sätt. Vi möttes på varsitt håll via Teams där intervjuerna genomfördes med respondenterna. Då ljudupptagning gjordes under alla intervjuer kunde all data med säkerhet transkriberas utan att gå miste om värdefull information som respondenterna uppgav kring det undersökta fenomenet.
Validitet som styrker hur pass giltiga insamlade data är, kan vara svår att till- lämpa. Hur den verkliga sanningen ser ut går inte med säkerhet att tyda, det som presenteras är bättre uttryckt förskollärarnas egna tolkningar av verklig- heten (Christoffersen och Johannessen, 2015). Vidare kan studiens validitet speglas i hur väl insamlade data lyfter fenomenet som har undersökts. I vår studie anser vi att en stor datamängd med flertalet likheter mellan förskollärar- nas uppfattningar om fenomenet kan jämställas med en slags giltighet. Att alla frågor har besvarats med stort engagemang och att förskollärarna har många tankar kring fenomenet lyfter trovärdigheten i vårt resultat.
Vi har kopplat vår insamlade data genom citat till tidigare forskning och litte- ratur, bakgrund och besvarat studiens syfte vilket ökar validiteten för studien.
4.6 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) lyfter de forskningsetiska krav som ställs oavsett me- tod eller undersökningsform. Dessa är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Vidare beskriver Christoffersen och Johannesen (2015) de fyra grundläggande krav som forskare måste ta hänsyn till, vilka är informat- ionskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Som forskare är det viktigt att man förhåller sig till de etiska krav som finns och sköter alla moment på ett trovärdigt sätt.
16
Forskaren behöver informera alla deltagare om syftet med studien, vilket vi gjort genom att mejla ett informationsbrev (Bilaga 1) till deltagarna gällande studien. Att vara informativ och tydliggöra de krav och möjligheter som finns är att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt. Det var frivilligt att delta i studien och som deltagare hade man rätt till att avbryta under studiens gång. Detta ska enligt samtyckeskravet framkomma till deltagaren innan påbörjad undersök- ning.
I vår studie har vi valt att pseudonymisera förskollärarnas namn genom att be- nämna de med en bokstav, i och med detta uppfyller vi konfidentialitetskravet.
Vi har även enligt nyttjandekravet informerat om att informationen som läm- nas i vår undersökning endast kommer att användas i vårt självständiga arbete, och att materialet kommer raderas direkt efter att arbetet har blivit godkänt.
17
5 RESULTAT
I det här kapitlet redogör vi för de resultat vi har kommit fram till i vår under- sökning. I rubrikerna utgår vi från Motivationsteorins strategier som berör olika delar inom teorin. Utifrån de olika strategierna har vi utformat frågor som underlag för studien, vidare har vi sammanställt resultatet på samma sätt där varje rubrik representerar de olika strategierna. För att minimera antalet rubriker har vi valt att väva samman några strategier under samma rubrik, vil- ket även blev lämpligt för att de berör liknande områden. Vi kommer att an- vända oss av blockcitat när vi citerar intervjusvar.
5.1 Planerad och spontan fysisk aktivitet i förskolan
Förskollärarna beskriver att det inte finns så mycket planerad fysisk aktivitet i förskolan, men de flesta lyfter att rörelse finns där hela tiden under dagen. Det handlar främst om spontana rörelseaktiviteter som utgår från barnens visade intresse och förskollärarens egna engagemang för fysisk aktivitet. Förskollä- rare A beskrev detta på följande sätt:
Men jag kan inte påstå att det är så strukturerat och planerat just för specifik rörelse, utan det blir mer spontant. (Förskollärare A)
.. sen har vi Mini-Röris och sånt. Det sker ju mycket aktiviteter med kroppen, men det är inte planerade. (Förskollärare F)
Oavsett om den fysiska aktiviteten är planerad eller blir spontan, så är rörelse något som förekommer vid flera tillfällen. Förskollärare F ger exempel på ak- tiviteten Mini-Röris som en spontan rörelseaktivitet. Förskollärarna angav inte något direkt syfte med rörelseaktiviteterna som går hand i hand med barnets utveckling, eller som verkar stärkande för barnets inre motivation till att vilja röra sig.
Många gånger kommer barnen och frågar, kan vi dansa, kan vi sjunga, och det är då det blir så lustfyllt som möjligt, när det blir på deras initiativ såklart. Då gäller det ju att vi är på det och inte nej nu går det inte för det är bara en kvart kvar tills vi ska gå och äta utan snarare ja, vi har ju faktiskt en hel kvart på oss innan vi ska gå och äta. Att se det så istället, se möjligheterna.
(Förskollärare A)
18
Som Förskollärare A och Förskollärare F beskriver är den fysiska aktiviteten något som inte verkar prioriterad i den planerade undervisningen på förskolan.
Samtidigt verkar majoriteten av förskollärarna ställa sig positiva till att fysisk aktivitet förekommer och får utrymme i förskolans utbildning. Den spontana aktiviteten drivs främst av barnens egen inre motivation som de ofta påvisar genom att de vill röra sig på olika sätt. Det kan handla om att barnen vill klättra, springa, hoppa, dansa, göra kullerbyttor, kasta eller ta fram material till en hin- derbana. En del av förskollärarna uppgav att det är viktigt att haka på barnens lust till fysisk aktivitet som uppstår i stunden, se möjligheterna och vinsten i mellanrummet, även om tiden kan vara knapp.
5.2 Att utmana och inspirera till fysisk aktivitet
Svårigheten med att utmana barnen efter sina förmågor genomsyrade svaren från förskollärarna. I stort sett alla förskollärare upplever det som en stor utma- ning att anpassa undervisningen efter barnens förmågor i fysisk aktivitet. Att utmana barnen utifrån deras olika behov anser de flesta förskollärarna som en svår uppgift. En önskan är att kunna se och stötta alla barn samtidigt, både de som behöver en extra hand och de som önskar ännu mer utmaning.
Men det är ju jättesvårt, för då har man ju samtidigt de här barnen som kan det här utantill, att hitta utmaningar till dem. Det kan vara svårt att anpassa till en hel barngrupp. (Förskollärare A)
... så det är jättesvårt hur man ska anpassa. Sen har man ju barn som inte vill prova om det blir för svårt... då hämmar man ju dom, det är ju jättesvårt. Man får försöka lägga det på en lagom nivå. (Förskollärare G)
Det som de flesta förskollärare nämnde var att de var delaktiga och medverkade i aktiviteterna fysiskt och på så sätt ansåg de att de uppmuntrade barnen till rörelse. De menade att det var viktigt att de som förskollärare var förebilder och visade på nyfikenhet och positiv inställning till fysisk aktivitet eftersom barnen imiterar dem.
Jag tänker att som förskollärare måste man vara påhittig och fantasifull. Jag tänker för de allra minsta barnen är det viktigt att man får med sig alla barnen på olika sätt så alla blir lockade, att man lockar de lite grann. Det är roligt om det kommer en liten figur och hälsar på och ger lite små uppdrag att ”hej, vad gör ni, kan ni komma hit så ska vi se om vi kan göra så här, stå på ett ben, eller ta händerna upp. Men jag tror att det har o göra med hur positiv man är själv och hur man kan locka barnen på olika sätt till aktivitet. (Förskollärare H)
19
Förskollärare H beskrev att använda fantasin är ett bra verktyg för att upp- muntra och motivera till fysisk aktivitet och att på så sätt finna vad barnen tycker är spännande och intressant att utveckla till en aktivitet. Förskollärare H’s inställning är av stor vikt samt att barnens intresse och inflytande får ha stor roll i vad som ska prägla rörelsen på förskolan.
Jag själv älskar att röra på mig, så det är inget konstigt med att jag uppmunt- rar barnen att röra på sig genom att jag är aktiv. Jag hittar på någon lek eller bygger någonting som jag kan locka till mig barnen med (Förskollärare B).
Där tror jag att det är viktigt att jag som Förskollärare själv är nyfiken och lockar med mig barnen och säger ‘kom, ska vi prova och göra tillsammans’
eller ‘kom vi kan gå och titta och observera först’, och sen att man t ex dansar med de, eller provar hinderbanan med dem. En del barn behöver observera först för att se hur det gå till, vill gärna titta och sen kanske man får vara en stöttande Förskollärare och hjälpa barnet genom en hinderbana först, men sen kommer de igång helt själva och vill prova själva. Men jag tänker att det vik- tigaste är att ett lärande ska vara roligt och att man ska vilja vara med.
(Förskollärare H)
Flera förskollärare nämner att de använder sin medverkan som ett sätt att fånga upp barnens intresse och att förskollärarna på så sätt kan få med barnen i en fysisk aktivitet och öka deras inre motivation. Det är ett vanligt förekommande arbetssätt som förskollärarna uppger att de använder sig av för att stimulera barnen till rörelse. De menar att utgå från barnens intresse och lyssna till deras behov är grundläggande för deras motivation.
5.3 Barnets inflytande och inblick i sin fysiska utveckl- ingsprocess
Samtliga av våra intervjuade förskollärare uppgav att de arbetade efter barnens intressen där de fick komma med förslag, synpunkter och ändra riktning under processens gång. Barnens inflytande har stort utrymme och ligger till grund för hur förskollärarna ska vidareutveckla det fortsatta arbetet. Förskollärare G me- nar att det är barnens förskola och att det är deras intressen som ska styra pla- neringen av undervisningen. Även om en aktivitet är planerad och egentligen har ett tänkt mål, så menar alla förskollärare att de lämnar utrymme för barnens inflytande och att barnen har möjlighet att påverka vilket innehåll och vilken riktning aktiviteten tar. Genom att barnen har stort inflytande skapas naturligt en stimulerande miljö.
20
Hela vårt projekt bygger ju på att barnen har visat att de är intresserade. Att de vill röra sig. Inflytande har de hela tiden. Det är de som för oss vidare i det här arbetet, det är de som visar nästa rörelse som vi ska fokusera på.
(Förskollärare E)
…även om vi har en planering så är vi inte emot att barnen får lägga till. När det gäller rörelsesånger så kan de komma med egna idéer på sånger som de vill sjunga... då är det ju självklart så att vi lyssnar in dem.
(Förskollärare D)
Att det är något som de vill, tycker om... Jag tänker att man utgår ifrån dom hela tiden. Det är deras förskola, barnens förskola och det är deras intressen...
(Förskollärare G)
Några förskollärare beskrev att det inte låg så stort fokus på just dokumentation av fysisk aktivitet i förskolan. Över lag uppger förskollärarna att det inte sker någon särskild dokumentation kring barnets fysiska utveckling. Det är något som de själva nämner som ett utvecklingsområde, vilket Förskollärare A be- skriver ”Det borde nog läggas mer fokus på just dokumentation kring rörelse”.
Förskollärare E delar samma tanke som Förskollärare A och menar ”…annars är jag nog inte så bra på det… det finns utvecklingspotential där.”
Förskollärare F beskriver att de veckovis sitter ner med det enskilda barnet och går igenom barnets utveckling, bland annat den fysiska utvecklingen. Den pe- dagogiska dokumentationen sker med hjälp av bilder och filmer som barnet får ta del av. Förskollärare H menar att man i stunden lyfter framsteg hos barnet, som till exempel när barnet har övat på en specifik rörelse under en tid och plötsligt sker en utveckling.
Vi dokumenterar jättemycket – pedagogisk dokumentation. Vi har ju reflektion med barnen en gång i veckan där vi sätter oss med det individuella barnet, där vi går igenom dokumentation med det barnet och man diskuterar om utveckl- ingen och vad man har gjort. Ja men att man upplyser som där hände det där och nu händer det här, kan du se vad som skett? Det är både bilder och foto- grafier och filmer. Sen har vi vår pedagogiska dokumentationsvägg där vi har såna här häftgrejer som man kan sätta upp bilder på väggarna med. Då kan barnen titta vad de har gjort och reflektera över det och diskutera kring det. Så de hela tiden ska vara med i sin egen process. (Förskollärare F)
Jag tänker att det kan vara när ett barn först ska prova att göra en liten kuller- bytta på madrass, och först så provar de med att bara rulla, krypa, olika sätt, och sen en dag så blir det helt plötsligt bara en kullerbytta, och så har man ju sett en process under en tid, i ett projektarbete till exempel, och så har man
21
kanske fokuserat på just den rörelsen. Då tror jag att det är viktigt att jag som förskollärare bekräftar det med till exempel wow, nu blev det en kullerbytta att man berömmer barnen med att de verkligen lyckats. (Förskollärare H)
Förskollärare F och Förskollärare H lyfter dokumentationen som en naturlig och stående del av undervisningen. Förskollärarna synliggör det genom att be- rätta för barnet att det har tagit sig längre i en övning.
5.4 Bekräftelsens betydelse
Det framkommer att förskollärarna berömmer eller bekräftar barnen på olika sätt, men syftet är att gemensamt uppmuntra barnen till att fortsätta att röra sig.
Förskollärare H menar att bekräftelsen är betydelsefull för att barnet ska fort- sätta våga testa och prova sig fram. Att bekräftelse av olika slag stärker barnet i att vilja utvecklas är något som alla förskollärare i undersökningen är eniga om. Förskollärare D anser att man som förskollärare behöver tänka på hur man uttrycker sig när man bekräftar barnet, att uppmuntrande blickar och positivt tonläge fungerar som bekräftelse. Till skillnad från Förskollärare D menar För- skollärare B att bekräftelse och beröm ges i form av olika positiva uttryck.
åh vad duktiga ni är som hänger med mig... åh vilken bra lek ni hittat på och så bra ni samspelar med varandra, så då är det inte bara rörelser som jag syftar på, att de är duktiga att röra på sig, utan att de samspelar med varandra. (Förs- kollärare B)
Att inte säga du är duktig... det är inte prestationen vi ska bedöma. Jag tänker att man bekräftar med blickar, man visar sig glad och positiv när de vill för- söka. (Förskollärare D)
Så just till dansen tycker jag att pedagogerna berömmer barnen genom att säga oj vad du kan eller du kan stå på ett ben och så vidare. Att det är viktigt som pedagog, då uppmuntrar man ju barnen till att vilja och våga, våga testa och känna en bra självkänsla. Så det tycker jag är viktigt att ha med sig hela tiden.
(Förskollärare H)
Gällande beröm och bekräftelse hade förskollärarna delade meningar. Alla för- skollärare belyser att de under aktiviteten bekräftade barnen genom att lyfta barnets prestation, men med olika tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis lyfter samtliga förskollärare att uppmuntran och bekräftelse är betydande för barnets vilja att utmana sig vidare.
22
5.5 Gruppindelningens variationer
Vid gruppindelning lyfte majoriteten av förskollärarna att de delade upp barn- gruppen utifrån vad förskollärarna efter eget tycke blev en bra konstellation.
När Förskollärare B arbetade med fysisk aktivitet i förskolan så valde hen att inte dela upp barnen i grupper. På så vis fick de barnen som var intresserade möjlighet att medverka och de som inte ville det kunde välja något annat. En förskollärare menar att det gärna får finnas fler alternativ när en aktivitet er- bjuds, detta för att skapa en så stimulerande miljö som möjligt för barnen.
...inte dela upp barnen i grupper när vi har fysisk aktivitet. De som vill vara med får vara med och de som inte vill behöver inte vara med. (Förskollärare B)
...dels skulle man kunna dela in de efter deras olika förmågor och nivå för att de ska få den här utmaningen, samtidigt som det kan vara bra att blanda med för att ta hjälp av någon mer kunnig, bli inspirerad av någon som kanske ligger ett steg före. (Förskollärare A)
Förskollärare H beskrev gruppindelningarna som positiva och att grupperna inte behövde vara statiska på så sätt att barnen fick vara med olika barn i sina grupper.
Jag tänker att gruppindelningar är jättebra, speciellt att man får en lite mindre grupp. Sen behöver det inte vara samma barn i gruppen varje dag utan det man variera. Jag tycker det är jättebra för då kan man se barnen på ett annat sätt, och att man kan finnas där och stötta de i det de behöver extra stöttning i.
(Förskollärare H)
Flera förskollärare uppgav att de planerar grupperna efter barnens förmågor eller vilka de ansåg passade ihop på olika sätt. De angav anledningen till att de fördelades efter förmågor som att barnen kan lära av varandra och lyfta eller locka varandra till fysisk aktivitet.
5.5.1 Instruktion och tempo i relation till barnets olika förutsättningar
När vi ställde frågan om tempot i instruktion och aktivitet så upplevde vi att förskollärarna tyckte det var lite klurigt, som att det inte var så mycket man
23
lade vikt vid. De hade ofta behov av att fundera en stund innan de kunde be- svara frågan, men sedan kunde de ge detaljerade svar. Det vi tänker utifrån detta är att förskollärarna inte lägger ner så mycket tanke kring just tempo i instruktion och aktivitet, men att det sker naturligt ändå.
Förskollärare A lyfter bildstöd och tecken som stöd för att kunna fånga upp de som var i behov av det, att på så vis anpassa instruktion och aktivitet efter barnets behov ”…bildstöd som vi har hänger i byxfickan”. Detta möjliggör att barn som inte har det verbala språket, eller som har svenska som andra språk, har lättare att följa med i aktiviteten. Att använda sig av bildstöd, visa med kroppen som Förskollärare F lyfter och berätta med ord kan skapa en stimule- rande och inkluderande miljö.
många gånger handlar det om språket, att det är där man får anpassa, vara så tydlig som möjligt och visa vad det är vi ska göra. Och då kan det hända att vi visar bilder för alla vad vi ska göra för någonting, även om vissa kanske inte behöver det, det vet vi, men ändå är med på genomgången och instruktionen.
(Förskollärare A)
Vi är väldigt tydliga och visar med kroppen hur man ska göra och vad man ska göra. Sen tror jag också att även om jag har en grundtanke, så kanske jag ser att ett barn har ett annat behov så får ju jag anpassa aktiviteten för att kunna erbjuda det tempot som den behöver. Vi har ju barn som kan ha svårt rent fy- siskt att röra sig och där är vi liksom att man tar det i dennes takt.
(Förskollärare F)
Förskollärare H menar att även om instruktioner för en aktivitet anges, lämnas utrymme för barnet att tolka uppgiften på sitt sätt. Alla sätt är bra och det finns inga rätt eller fel.
Sen får man ju inte glömma bort att alla sätt är rätt också, att det finns olika problemlösningar, att det finns inte bara ett rätt utan att alla sätt är rätt som barnen provar också. jag visar på flera olika sätt och alla sätt är rätt utifrån barnens förutsättningar. (Förskollärare H)
Majoriteten angav att de visade med sina egna kroppar och deltog för att tyd- liggöra uppgiftens instruktion. De menar att barnen imiterar vad de som förs- kollärare gör och att de rent fysiskt visar med hjälp av sina kroppar, blir ett tydligt sätt för att öka barnens förståelse inför aktiviteten. Flera av förskollä- rarna belyser även vikten av att det inte handlar om rätt eller fel, att det är barnen som bestämmer riktning och tempo.
24
5.6 Främja motivation för rörelse genom en stimule- rande miljö
Majoriteten av förskollärarna tog upp hinderbana som ett sätt att arbeta med fysisk aktivitet. Både inomhus och utomhus byggdes hinderbanor upp. Några angav att det stod en fysisk hinderbana hela tiden utomhus, medan det på vissa förskolor handlade om material som barnen själva tog fram och byggde av.
Inomhus fanns det i vissa fall rörelserum där barnen hade möjlighet att få ut- lopp för sitt rörelsebehov. Det rummet som de oftast genomförde undervisning i fysisk aktivitet, var även där barnen sov. Av den anledningen fick de kompro- missa med materialet för att det skulle kunna förflyttas på ett enkelt sätt och ingenting kunde stå kvar på golvet.
Vi har avdelningar på förskolan som har tillgång till rörelserum, vi tar mer tillvara på möjligheten att bygga banor efter barnens intresse när vi märker att det faller på, att de vill. (Förskollärare A)
...så viktigt att uppmuntra med, att gå till lekparken, gå till skogen, när man märker att de inte bara är ute efter det, utan att det blir planerade tillfällen också. Vi måste ju vara goda förebilder för barnen i rörelse så att de blir moti- verade, så det gäller ju att vi också är med och leker. Är delaktiga i rörelseak- tiviteterna, så att de tycker det är kul och att vi inspirerar. (Förskollärare A)
Förskollärare A tyckte varierad miljö var av vikt för att främja motivation till rörelse och fysisk aktivitet, av den anledningen utforskade de omgivningarna runt förskolan tillsammans. Gemensamt har flera av förskollärarna en tanke om ett avskilt rum för att tillgodose barnens rörelsebehov. Några av förskolorna där förskollärarna arbetar har tillgång till ett rörelserum där olika möjligheter till rörelse finns, medan man på andra förskolor skapar ett rum för rörelse i ett befintligt rum på avdelningen. Förskollärare D berättar om deras arbetssätt, där barnet ges utrymme att hantera sina kroppsfunktioner genom att till exempel själv ta sig upp på stolen, men även att de ska ha tillgång till att röra sig fritt i miljön. Förskolläraren nämner även att det kan finnas de barn som inte har den inre motivationen att klättra och att man då ger tiden för det.
…vi upptäckte ju att de här behöver rörelse och att vi måste avsätta platser och rum där det var tillåtet. Man kan inte alltid säga att det måste ni göra ute, för utemiljön uppmuntrar inte alltid heller till det. (Förskollärare C)
Barnen ska få chans att lära sig hantera sin kropp. Rent motoriskt. Där har vi ju barn som kanske inte har den inre motivationen att klättra själva, men att
25
man ger dem tiden att prova. (Förskollärare D)
Förskollärare F berättar om ett rum som tidigare varit ett rum med bland annat en bänk i. Barnen använde bänken i syfte att hoppa och klättra. Förskolläraren fortsätter att berätta att förskollärarna såg det som ett intresse hos barnen och valde efter det att skapa ett rörelserum.
Därför har vi gjort om hela rummet till ett rörelserum så det finns massor med material så det är utformat för fysisk rörelse – att de ska få möjlighet att utifrån sina behov få röra på sig och att utforska sin kropp. Det är likadant i utomhus- miljön, vi har tagit dit stora stockar och stubbar för att kunna få utforska dem, hur kan man ta sig fram på de här sakerna och vi har rör man kan krypa igenom och vi håller på. Vi är in progress. (Förskollärare F)
Även utomhusmiljön iordningställs efter barnen behov och önskemål.
Förskollärare F beskriver ett exempel med naturmaterial som tagits dit för att barnen ska ha möjlighet att utforska med hela sin kropp.
5.6.1 Förskollärarens vision om att skapa den ultimata miljön för motivation till rörelse
Frågan om att skapa den ultimata miljön som motiverar till rörelse och som är utvecklande och stimulerande gav varierande svar som i viss mån påminner om varandra. Det kan vara konsekvensen av en öppen fråga där bara fantasin sätter gränserna. Det som nämndes mest var att utemiljön var i behov av att utvecklas och anpassas efter barnens ålder och behov. Något som flera av för- skollärarna menade var att det också finns ett behov av fortbildning inom fy- sisk aktivitet i förskolan. Företrädesvis för att få inspiration till att bygga mil- jöer som motiverar till rörelse, men även kunskap kring barnens motorik och fysiska utveckling. Alla förskollärare känner inte att de har tillräcklig kunskap i hur de kan förmedla rörelse till barnen, och önskar stöttning i att skapa lust- fyllda rörelsemiljöer.
Dels minska barngrupperna, dels fler förskollärare så att vi får god möjlighet att dela in oss mindre grupper. Så att vi verkligen kan utmana barnen utifrån deras nivå. (Förskollärare A)
Stora gårdar till förskolor, vi har det ganska bra här tycker jag. Men många förskolor har inte möjlighet till stora ytor där man kan klättra, springa, dra och liknande som är så viktigt. Så det ligger ju mycket i planerandet av en förskola,
