• No results found

Allt större skillnader i kommunala avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Allt större skillnader i kommunala avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2020-11-18 09:00 CET

Allt större skillnader i kommunala

avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp

Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna

kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större.

Det visar Nils Holgerssonrapporten som kartlägger kostnader för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

(2)

De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som kostnaderna minskar totalt. Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med 32,2 procent och elnätspriset med 0,4 procent. Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.

– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

För att uppnå mer rimliga elnätspriser menar Nils Holgerssongruppen att det är viktigt att de nya reglerna kring elnätsreglering som börjat gälla i år får gälla under ett antal år utan större ändringar.

Fjärrvärme, VA och avfall ökar mer än konsumentprisindex (KPI) Priserna för fjärrvärme, VA och avfall ökar betydligt mer än KPI. För

fjärrvärme ökar priserna med 1,8 procent i genomsnitt. VA-priserna ökar med 3,8 procent och spridningen mellan kommunerna är fortsatt mycket stor. I några kommuner betalar invånarna fem gånger så mycket för VA som i kommunerna med lägst taxa. Även avfallspriserna ökar kraftigt med 4,3 procent.

– Fjärrvärmepriserna har den högsta ökningen på åtta år. VA-ökningen är också stor, i 38 kommuner höjs priserna med mer än 10 procent. Det belyser hur viktigt det är med investeringsplanering så att priserna inte behöver chockhöjas från ett år till ett annat, säger Hans Dahlin.

Fortsatt stora skillnader mellan storstads- och landsbygdskommunerna

Att skillnaderna mellan kommunernas avgifter och taxor totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta orter. Men, det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.

(3)

Skillnaden är stor mellan Sveriges kommuner. Bilden visar kostnaden per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, vatten och avlopp (VA) samt

sophämtning i de 10 billigaste och 10 dyraste kommunerna i landet samt för medelkommunen.

Om undersökningen

Knappt hälften av kommunens taxor och avgifter (47%) är allt jämt relaterat till uppvärmning

27 procent avser el

Resterande kostnad utgörs av VA (20%) och avfallshantering (6%)

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen,

Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten,

Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.

Rapporten finns i sin helhet här: nilsholgersson.nu

(4)

Kontakt:

Hans Dahlin, ordförande Nils Holgersson-gruppen, 070-076 36 94 Thomas Folkesson, EKAN-gruppen, 070-556 02 58

Presskontakter:

Sofia Zouagui, pressekreterare Hyresgästföreningen, 073-349 11 21, sofia.zouagui@hyresgastforeningen.se

Maria Lyckesjö, pressekreterare HSB, 010-442 03 10, maria.lyckesjo@hsb.se Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072-239 00 66,

hakan.andersson@riksbyggen.se

HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.

HSB är Sveriges största bostadskooperation med:

ca 650 000 medlemmar

ca 4 000 bostadsrättsföreningar

ca 35 000 förtroendevalda

26 regionala HSB-föreningar

HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.

Kontaktpersoner

Emma Casserlöv Presskontakt Pressekreterare HSB Riksförbund

emma.casserlov@hsb.se 072-594 75 00

(5)

André Johansson Presskontakt

Marknads- och kommunikationschef HSB Riksförbund andre.johansson@hsb.se

070-5496404

References

Related documents

Som hänsynsfull kund vill man gärna tänka på att placera korgen så att den inte står i vägen för andra, men det gäller också att hitta tillbaka till sin korg, något

Direktivet syftar till att uppnå god grundvattenkvalitet inom EU genom att bland annat fastställa normer för god grundvattenkvalitet samt ange åtgärder för att hindra eller

Men resurserna som kommunerna satsar på budget- och skuldrådgivningen är inte anpassade efter behoven hos de skuldsatta.. I kommuner där upp till 3,7 procent av invånarna har

Avfall Sverige, Energigas Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten representerar infrastruktur som är grund- läggande för invånarnas dagliga liv, nämligen vatten-, värme-

Snitt för 2003-2006 0% 20% 40% 60% 80% 100% TOTALT Öckerö Tjörn Stenungsund Partille Mölndal Lilla Edet Lerum Kungälv Kungsbacka Härryda Göteborg Alingsås Ale Nyttjar

Inga större skillnader mellan kommunerna när det gäller de svarandes kopplingar till gymnasieskolan.... Datatabell De svarandes kopplingar till

Tvärsnittsdata för 2003 visar ett negativt samband mellan arbetslöshet och sjukskrivningar vilket tyder på att individer inte nyttomaximerar mellan systemen. Ett positivt

Min läsning av dessa läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan har fokuserat på de kapitel som berör samhällsekonomi och jag har identifierat både stora skillnader mellan