1 (2) YTTRANDE Dnr RA 04-2012/818
2012-02-29 Ert Dnr Ju2012/1000/L6
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm
Europakommissionens förslag till dataskyddsförordning – KOM (2012) 11 slutlig
Riksarkivet har tagit del av rubricerat förslag.
Inledningsvis kan konstateras att remisstiden har varit väldigt kort och att det därför inte varit möjligt att göra någon djupare analys av förslaget. Riksarkivet har dock följande synpunkter.
Arkivlagen (1990:782) och personuppgiftslagen (1998:204)
Grundläggande bestämmelser om bevarande och gallring av uppgifter hos myndig- heterna finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och i arkivlagen
(1990:782). Enligt 3 § arkivlagen ska myndighetens arkiv bevaras, hållas ordnat och vårdas så att det tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Allmän- na handlingar får enligt 10 § samma lag gallras endast om återstående arkivmaterial kan tillgodose dessa ändamål, och det krävs särskilda föreskrifter eller beslut från Riksarkivet för att gallring ska få ske. Vidare regleras hur länge personuppgifter får lagras i personuppgiftslagen (1998:204) enligt vilken personuppgifter inte får bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen för behand- lingen. I fråga om personuppgifter som är allmänna handlingar och som behandlas i myndighetsverksamhet tillämpas emellertid i första hand bestämmelserna i arkiv- lagen, jfr 8 § personuppgiftslagen. Vidare framgår av arkivförordningen (1991:446) 14 § att myndigheter endast får gallra allmänna handlingar i enlighet med föreskrifter eller beslut av Riksarkivet.
Den föreslagna förordningen tar, i likhet med nu gällande dataskyddsdirektiv, hänsyn till behovet att bevara personuppgifter för historiska, statistiska och forskningssyften.
Riksarkivet vill här framhålla vikten av att den ovan beskrivna ordningen fortsätter att gälla även efter ikraftträdandet av dataskyddsförordningen. Det är också viktigt att det även fortsättningsvis finns möjlighet att bevara personuppgifter som kan ligga till grund för framtida forskning, oavsett i vilket medium dessa finns lagrade.
Delegerad normeringsrätt
Den föreslagna förordningen ger EU-kommissionen en relativt omfattande rätt att ut- färda ytterligare rättsakter inom förordningens rättsområde. En sådan lösning är flex-
Postadress: Riksarkivet, Box 12541, 102 29 Stockholm · Besöksadress: Fyrverkarbacken 13, Stockholm · Telefon: 010-476 70 00 · Telefax: 010-476 71 20 · E-post: riksarkivet@riksarkivet.se · Internet: www.riksarkivet.se · Organisationsnr: 202100-1074
2 (2)
Dnr RA 04-012/818 2012-02-29 Ert Dnr Ju2012/1000/L6
ibel och gör det möjligt för lagstiftaren att aktivt följa utvecklingen inom informa- tionssamhället. Samtidigt innebär det att det blir svårt för myndigheter och andra aktörer på nationell nivå att förutseframtida krav och behov av anpassning.
Enligt Riksarkivets mening är det viktigt för aktörerna att vid utveckling och förvalt- ning av informations- och verksamhetsstöd, exempelvis dataregister, kunna förutse vilka bestämmelser som gäller för insamling och behandling av uppgifterna. Tiden mellan beslut och ikraftträdande av akterna som anges i art.86 (5) bör därför vara rimligt lång så att de som berörs av ändringarna eller tilläggen hinner informeras och vidta åtgärder. Tiden bör med andra ord vara längre än de föreslagna två månaderna.
I detta ärende har ställföreträdande riksarkivarien Anna-Karin Hermodsson beslutat.
Désirée Veschetti Holmgren har varit föredragande.
Anna-Karin Hermodsson
Désirée Veschetti Holmgren
