• No results found

Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fysisk aktivitet som insats vid

psykisk ohälsa

(2)

Anna Duberg

anna.duberg@oru.se

Med. Dr., Forskningshandledare,

Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet Leg. Fysioterapeut, Psykiatri Barn och Unga vuxna, Region Örebro Län

Idéutveckling, Social Impact Lab, Örebro Universitet

https://www.oru.se/samverkan/offentlig-verksamhet/ideutveckling-och-samverkan- inom-forskning/social-impact-lab/case-1/

(3)

Bild: Alfvén, Gösta, Barn & psykosomatik: i teori och klinik, 1.

uppl., Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2006

(4)

Somatiska besvär:

11, 13 och 15 år

HUVUDVÄRK 11 år 13 år 15 år

Flickor 32 % 45 % 51 %

Pojkar 25 % 28 % 28 %

(5)

Psykiska besvär:

11, 13 och 15 år

NEDSTÄMD 11 år 13 år 15 år

Flickor 28 % 48 % 61 %

Pojkar 19 % 22 % 27 %

(6)
(7)

2013;43(3):195-206.

(8)

Serotonin Noradrenalin GABA-aktivering

Ökat blodflöde till hjärnan – Nya blodkärl bildas –

Syresättning ökar – Förmåga att göra sig av med slaggprodukter ökar

Lika effektivt som antidepressiv medicinering!

Vår hjärna är skapad för att tillhöra en kropp som rör på sig.

FYSISK AKTIVITET:

• Förbättrar tolerans mot stress.

• Dämpar aktiviteten i kroppens stressystem.

- Kortisol balanseras -Hippocampus -Prefrontala cortex Sänker oro och ger bättre

självförtroende hos ungdomar.

(9)

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet www.yfa.se Svenska Läkaresällskapet Svenska Barnläkarföreningen

(10)

Fysisk aktivitet, rekommendation för barn:

60 min/dagen

Uppnår

rekom. 11 år 13 år 15 år

Flickor 15 % 10 % 10 %

Pojkar 22 % 17 % 15 %

(11)

Rörelseglädje = Hälsovinster

Hälsovinster Regelbu

ndet

Intresse

(12)

Dansprojektet

Treårig randomiserad kontrollerad interventionsstudie som riktade sig till flickor 13-18 år med återkommande internaliserande psykisk ohälsa.

Handledare: Prof. Margareta Möller, M.Dr. Helena Sunvisson, M.Dr. Lars Hagberg

(13)

Dansprojektet

Syfte: Utforma en intervention med dans och utvärdera om den är effektiv & kostnadseffektiv i att förbättra hälsa och livskvalitet för flickor 13-18 år med återkommande stressrelaterad psykisk ohälsa.

Foto: Magnus Westerborn

(14)

Centrala aspekter

• Self-Determination Theory*

• (Socialisering, medbestämmande, kompetens)

• Fokus på rörelseglädje

• Kravlös, prestationsfri atmosfär (kom som du är)

• Resursfokus och kroppskännedom

• Kreativitet och känsloteman

*= Ryan RM, Deci EL. Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. Am Psychol.

2000; 55(1)

(15)

Resultat

• God följsamhet. 81%= fullföljde

(jmfr 54% BGDP),

67% = hög närvaro

• 91,5% i dansgruppen upplevde interventionen som positiv

• 92% fortfarande fysiskt aktiva ett år efter avslut (kontrollgrupp 57%)

(16)

“Det känns som att man svettades ut den där gamla skiten som man kom med från

skolan eller vad det är - och så öppnades det en helt

ny människa inom en.

Jag vet inte vad det är men så känner jag iallafall.”

”I vanliga fall har man alltid en roll

men i dans får man vara

den man är inombords”

(17)

Signifikant skillnad mellan grupperna gällande ökad självskattad hälsa efter avslutad intervention.

(18)
(19)

0 10 20 30 40 50 60

dans kontroll

Andel (%) som minskade somatiska symtom efter avslutad intervention (12 m.)

Sign. skillnad mellan grupperna gällande minskade somatiska (p=0,021) symtom samt minskad konsumtion av smärtlindrande medicin (p=0,020) efter avslutad intervention.

(20)

Andel (%) som minskade emotionella symtom efter avslutad intervention (12 m.)

0 10 20 30 40 50 60 70

dans kontroll

Sign. skillnad mellan grupperna gällande emotionella symtom (p=0,023)efter avslutad intervention.

(21)
(22)

”För det, ja, för i hela samhället är ju så att det

är liksom betyg eller poäng eller liksom typ och

därför är det så skönt att komma till dansen för

då kan man liksom släppa allting annat och

liksom bara vara där. Utan att hålla på och

prestera någonting eller så. Det är jätte bra.”

(23)

Kostnadseffektiv insats beroende på:

* billig insats

* minskat antal skolsköterskebesök (dansgrp minskade 54 %, kontrollgrp 25 %)

* vinster i livskvalitet (p =.04) räknat i QALY (vinst = 0.1):

(24)

State of mind

(25)

Fjärilseffekten

Dansa utan krav!

Region Jönköpings län

(26)

Rätt insats i rätt tid?

• Hälsofrämjande arbete, tidiga och förebyggande insatser kan medverka till att förebygga olika

former av utanförskap och psykisk ohälsa

NORMALITET

TID

”NORMALITET”

UTANFÖRSKAP

6 ÅR

16 ÅR

21 ÅR

(27)

Dansa utan krav! i Jönköpings län

(28)

Region

Intern/Extern Aktör

Kommun

Samordnare Dansinstruktör

Finansiering

Lokal/musiktjänst

Rekrytering Utbildning

Resurs målgrupp v.b.

Marknadsföring Stödfunktion

Rekrytering

(29)

Samverkansmodell

Jönköpings kommun

• Kultur och fritidsförvaltningen

Finansiering Samordnare

• BUN

Finansiering

Rekrytering via elevhälsa

• Socialförvaltningen

Finansiering

Rekrytering via Ung Arena

Studieförbundet Vuxenskolan

Dansinstruktör Lokal

Barn och ungdomshälsan

Rekrytering

Resurs dansinstruktör/målgrupp

Folkhälsosektionen

Stödfunktion Utbildning

(30)

Samverkansmodell

Habo kommun

• Folkhälsorådet

Beslut

(Finansiering)

• BUN

Samordnare Rekrytering

• Kulturskolan

Dansinstruktör Lokal

Finansiering (Kulturrådet)

Folkhälsosektionen

Stödfunktion Utbildning

Barn och ungdomshälsan

Rekrytering

Resurs dansinstruktör/målgrupp

(31)

?

investerings- kostnad

Investerings- eller kostnadsperspektiv?

(32)

Utmaningar

• Förankring/Stuprör

• Implementering – ansvarsfördelning

• Rekrytering –

ansvarsfördelning

• Målgruppen/Bortfall

(33)

Varför Dansa utan krav!

”Att jobba med ungdomars självkänsla i en kravlös miljö, där dansen ger möjlighet att få uttrycka sina känslor är ett fantastiskt sätt som leder till ökad medvetenhet hos tjejerna. Det ger också ingångar till att parallellt få en kontakt med skolans elevhälsa som kan hjälpa till att samtidigt stärka eleven med ex. kuratorssamtal om det behovet finns. Man främjar den psykiska hälsan för tjejerna genom att ge dem en möjlighet att utvecklas och lyckas. I förlängningen så ska det framförallt öka tjejernas välmående, få lyckas i skolan, ökad motivation till skolarbete som leder till ett bättre studieresultat…”

Enhetschef

Barn- och utbildningsförvaltningen

”Efter att jag började här har jag blivit gladare inte bara på dansen utan också i skolan.

Jag vågar också mer”

Tjej 14 år

(34)

Feel the way you move…

”Jag hade en deltagare som i början av året alltid kom väldigt ihopkrupen med axlarna hängandes framåt och huvudet lätt hängandes nedåt. Ju längre tid det gick genom projektet desto mer sträckte hon på sig och i slutet av

perioden såg hon ut som en helt ny människa. Riktigt häftigt att följa! ”

Dansinstruktör

”Jag har blivit mycket mer självsäker tack vare dansen. Den får mig att bli stark på insidan”

Tjej 16 år

(35)

”Det som betyder mest för mig är att jag får mycket inspiration men framför allt har jag blivit av med en stor del av min ångest.”

”Att jag träffar nya vänner, och att jag alltid mår

bättre”

Rekommendera till andra?

(36)

ida-klara.johansson@rjl.se Sektion Folkhälsa

Region Jönköpings län Barndialogen

References

Related documents

Det är ingen utan flickorna från Vård och omsorgstrean eller varken flickorna eller pojkarna från Samhällsvetenskapstrean som har svarat ”Nej inte okej”, men för

Rosenberg definierar heteronormativitet som “antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt” (Rosenberg, 2002,

Därför är syftet med denna uppsats att, undersöka hur personer med utomeuropeisk bakgrund som har erfarit en framgångsrik skolgång i Sverige talar om mötet med den svenska skolan

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med Asperger syndrom upplever sin situation på arbetsmarknaden, hur diagnosen påverkar deras möjlighet att få och behålla en

65 Till skillnad från Petra Marklund och Laleh har Eva Dahlgren en längre karriär bakom sig, vilket kan vara en av anledningarna till att hennes framföranden i Så mycket

Mitt syfte är att undersöka hur unga människor ser på företags närvaro på Facebook, hur den avslappnade och informella stil som de ofta använder sig av där uppfattas och

Eftersom de yngre informanterna även upplever fler förde- lar med Snapchat, då de även ser applikationen som mer funktionell och bättre över andra sociala nätverk

En lärare som ser vårdnadshavare som kompetenta är troligen mer benägen att släppa in dem i verksamheten och ta deras åsikter i beaktande, något som Mutch & Collins menar