AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Ljud kopplat till den fria leken inomhus
En intervjustudie om förskollärares hantering och reglering av ljud.
Caroline Lind-Rätsep och Amanda Lundberg
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik
Förskollärarprogrammet Handledare: Anneli Frelin Examinator: Annie Hammarberg
2
Förord
Denna studie är vårt examensarbete på förskollärarprogrammet i akademin för utbildning och ekonomi, avdelning för utbildningsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Arbetet har genomförts av Amanda Lundberg och Caroline Lind-Rätsep under höstterminen 2020. Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng.
Tack till
Under arbetets gång har vi haft ett otroligt stöd från vår handledare Anneli Frelin, professor på högskolan i Gävle. Till Anneli vill vi rikta ett stort tack för trevliga möten med reflekterande diskussioner och vägledning. Vi vill även rikta ett stort tack till verksamma inom förskolor i Gävle kommun som möjliggjort studien genom samtycke och intervjuer.
Vidare vill vi tacka våra nära och kära som stått ut med att vi varit frånvarande och med tankarna på annat under en tid, deras stöd har varit oerhört viktigt för slutförandet av vår studie. Vår familj och vänners överseende har lyst vår vardag med stöttning och bidragit med att få oss att orka när vi kört fast eller haft det svårt med arbetet. Slutligen vill vi tacka våra opponenter Lovisa Öfverstedt och Sofie Jern för deras konstruktiva kritik på studien som bidragit till utvecklande möjligheter för oss.
3
Sammanfattning
Förskollärares hantering och reglering av höga ljudnivåer i barns fria lek är något som det inte finns mycket tidigare forskning kring. Ljudnivån är ofta hög under den fria leken och detta påverkar förskollärares och barnens utveckling i vardagen på olika sätt.
En god ljudmiljö påverkar hälsan positivt samt inlärningen och utvecklingen hos barnen vilket även påverkar förskollärares arbetsförmåga och stress. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattning om fri lek och dess ljudpåverkan med, hur och vad förskollärare i sin tur gör för att hantera och reglera det höga ljudet som ofta uppstår under den. Intervjustudie valdes som metod och genomfördes på fyra förskolor med sex förskollärare bosatta i Mellansverige och en bosatt på annan ort i Europa. Valet av halvstrukturerad intervjustudie föll sig naturligt då det möjliggjorde för vidare följdfrågor vid intervju av respondent. Resultatet visar att förskollärarna ser på fria leken som viktig från barns egna initiativ och intressen och att barn ofta med sina ljud behöver bearbeta och samtala om händelser. Ljud som uppkommer i förskolan anses pedagogiska om de kommer från barnen själva och deras känsloyttringar och icke pedagogiska ljud är externa som exempelvis diskmaskin på avdelning. För att hantera och reglera ljudet krävs närvarande och engagerade förskollärare. Slutsatsen av studien är att förskollärare i sitt förhållningssätt främst inte ger fokus åt ljudet utan “stänger av hörseln” vid jobbiga ljudmiljöer. Förskollärare bör mer frekvent tänka på ljudets påverkan och fokusera på det då en miljö med hög ljudnivå långvarigt är skadligt för alla i verksamheten såväl barn som vuxen.
Nyckelord: Arbetssätt, Buller, Fri lek, Förskola, Förskollärare, Ljud, Profession, Strategier.
4
Innehåll
1. INLEDNING ... 5
1.1 Bakgrund ... 6
2. KUNSKAPSÖVERSIKT OCH LITTERATUR ... 9
2.1 Fri lek ... 9
2.2 Förskollärares strategier och arbetssätt under fri lek ... 11
2.3 Förskollärare och ljud i förskolan ... 12
2.4 Förskollärarprofessionen ... 14
2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång... 16
3. TEORETISKT RAMVERK ... 18
4. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 19
5. METOD ... 20
5.1 Val av metod och begränsningar ... 20
5.2 Urvalsgrupp ... 21
5.3 Genomförande ... 21
5.4 Bearbetning och analys ... 22
6. RESULTAT ... 24
6.1 Synen på fria leken ... 24
6.2 Bearbetning och samtal ... 25
6.3 De pedagogiska ljuden... 26
6.4 Icke pedagogiska ljud ... 26
6.5 Närvarande förskollärare samt ordnandet av en god ljudmiljö ... 27
6.6 Sammanfattning av resultat ... 28
7. DISKUSSION ... 31
7.1 Metoddiskussion ... 31
7.2.1 Resultatdiskussion ... 32
7.2.2 Förskollärares syn på barns fria lek och lärande i ljudlig inomhusmiljö... 32
7.2.3 Förskollärares ljudåtgärder för barns lärande ... 34
7.2.4 Slutsats ... 35
7.2.5 Förslag till vidare forskning ... 36
REFERENSLISTA ... 37
BILAGOR ... 40
Bilaga 1. Intervjufrågor ... 40
Bilaga 2. Information och samtyckesblankett till anställda ... 41
5
1. INLEDNING
Under förskollärarprogrammets utbildning har det ofta talats om barns fria lek och barns perspektiv som positivt och främjande för barns lärande och utveckling. Under utbildningens gång har vi fått flertalet kommentarer från vänner, bekanta och familj som talat om att de aldrig skulle klara av ljudnivån i yrket. Dessa kommentarer har fått oss att reflektera över just ljud i förskolan och vilka undervisningstillfällen som påverkas mest av det. Under vår
verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att det är den fria leken inomhus som är det undervisningstillfället som påverkas mest av ljud.
Enligt förskolans läroplan Skolverket (2018) ska barns åsikter och idéer tas tillvara i
utbildningen och barnen ska få möjligheten till att bilda sina egna uppfattningar och göra sina egna val från egna förutsättningar och genom barns perspektiv. På så vis bidrar det till att barn får en tilltro till sin egen förmåga samt att de blir delaktiga och får inflytande utan att en vuxen bestämmer åt barnen. Detta sker främst i den fria leken med självvalda aktiviteter.
Förskollärare ska ansvara för att den pedagogiska verksamheten är varierad med aktiviteter och lekar som skiljer sig åt, där ett exempel är den fria leken som barnen besitter mest makt och bestämmande över. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) har förskolläraren även ett ansvar för att barnen ska ha en lärorik och stimulerande miljö som ska främja till fri lek med hjälp av material och leksaker.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011) införde 2001 tillsammans med EU regler för vilka ljud i förskolan som är skadliga och dessa ljud var de som lät högt men kort, ett så kallat impulsbuller. Vi är därför intresserade av att undersöka hur förskollärare hanterar och reglerar ljud i den fria leken inomhus och för att enligt förskollärarna undersöka om vissa ljud har större betydelse för barns utveckling och lärande. Tanken är att detta examensarbete ska bidra till ny kunskap och skapa reflektioner för förskollärare samt att andra utanför förskoleverksamhet ska få ökad medvetenhet om ljudets påverkan och problematik.
6
1.1 Bakgrund
Då förskolans läroplan (Skolverket, 2018) är förskollärarens ansvar att arbeta efter har vi i nedanstående avsnitt valt att belysa den fria lekens betydelse för utveckling och lärande i förskolans styrdokument. Nedan avsnitt behandlar även lagar och regler som gäller för undervisningsmiljö och rättigheter som finns för barnen i förskolan.
Förskolans verksamhet ska enligt läroplanen för förskolan Skolverket (2018) erbjuda alla barn en god miljö som innehåller både vila och aktivitet som är anpassade efter deras behov och den tid de befinner sig där. Barnens inomhusmiljö ska vara bidragande till att inspirera dem till att samspela och stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunicerande. Vidare ska förskolan enligt läroplanen erbjuda varierande och olika aktiviteter för att valmöjligheter ökar förutsättningar för att barnen ska bredda sina lekmönster.
Leken i förskolan är enligt läroplanen (Skolverket, 2018) grunden för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. För barn är det lek i sig som är det viktiga, i leken får barnen möjligheten att imitera, fantisera och bearbeta sina upplevda intryck. Genom leken kan de på så sätt bilda sig en uppfattning om sig själv och andra människor runt sig då leken stimulerar barnens inlevelseförmåga. Leken kan även enligt läroplanen utmana och stimulera barnens motorikförmåga, kommunikationen, samarbetsförmåga och problemlösande tillsammans.
Förskolans verksamhet ska ge tid, rum och rogivande miljö för att hitta på lekar, och uppleva tillsammans.
Lek i förskolan ska enligt läroplanen (Skolverket, 2018) ha en central plats i barnens utbildning. Ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt hos alla i arbetslaget är att sträva efter och att skapa en miljö som uppmuntrar till lek och detta bekräftar då även lekens betydelse. Barnen ska även ges förutsättningen för både lek som sker på eget initiativ och spontant likväl som den lek arbetslaget introducerar, alla barn i verksamheten ska ges möjlighet för att delta i gemensamma lekar efter sin egen förmåga. Utifrån erfarenheter från VFU har det visat sig att när förskollärare eller andra pedagoger följer leken eller leder den på lämpligt vis antingen utanför eller genom eget deltagande kan faktorer som överdrivna ljud, skrik och konflikter som begränsar leken uppmärksammas. Vidare menar läroplanen att arbetssätt och miljöer som främjar leken ska utvecklas, genom förskollärares aktiva närvaro är det möjligt att stödja kommunikationen mellan barnen och därutöver även förebygga
konflikter.
7
Läroplanen (Skolverket, 2018) uttrycker att barn under leken lär sig det sociala samspelet, får utforska och även skapa genom att iaktta, samtala och reflektera med varandra i den fria leken. Barnens lärande kan bli varierande och få mångsidighet om förskollärarens arbetssätt varierar och att miljön är stimulerande och lockar till lek och aktivitet. Barns utbildning ska ges utrymme för deras egna initiativ och kreativitet och detta ska barnen kunna växla mellan olika aktiviteter inomhus under dagen. Förskolan har som mål att varje barn i förskolan ges förutsättningar för att utveckla en nyfikenhet, kreativitet och lust för att leka och lära.
Enligt Skollagen (SFS 2010:800, kap. 8 § 8) ska huvudman se till så att barngrupperna har en lämplig sammansättning samt storlek och se till så att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.
Skollagen (SFS 2010:800, kap. 8 § 8) menar att barn som ingår i förskola inte omfattas av arbetsmiljölagen och då Arbetsmiljöverket såg över lagen visade den på vissa brister över barnens hälsa i förskolan, men inte tillräckligt för att arbetsmiljölagen ska omfatta barn i förskolan. Skollagen (SFS 2010:800, kap. 8 § 8) är det som istället reglerar om det är frågor som rör arbetsmiljölagen och sedan 2010 är det huvudmannen som ansvarar för att barnen ska ha en god miljö.
Vidare menar skollagen (SFS 2010:800, kap. 8 § 8) att det finns två viktiga kvalitetsfaktorer barngruppernas storlek och personaltätheten för dem. Men det finns inga specifika riktlinjer kring hur många barn i grupper det ska vara och hur mycket personal det ska finnas utan det är upp till varje kommun eller huvudman att avgöra det, precis som det är upp till kommun och huvudman att se till så barnen erbjuds en god miljö i förskolan. Svenska förskolors säkerhetsarbete är varierande men forskning visar att de förskolor där det finns
genomarbetade säkerhetsfrämjande program även har färre skadade barn än andra kommuner.
Allmänna råd för förskolans kvalitet utfärdas av Skolverket (2017) baserat på forskningen och allmänna råd. Enligt dessa allmänna råd ska huvudmannen i förskolans verksamhet se till så att alla lokaler och miljöer är trygga, säkra och hälsofrämjande och bidragande till utveckling samt att de är utformade så personal ska kunna ha uppsikt över barnen.
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011) kan barngruppernas storlek vara avgörande för barnens säkerhet när det gäller huruvida personalen har möjlighet att ha
överblick och kontakt med barnen. I förskolans verksamhet där barn vistas dagligen måste det finnas rutiner för förebyggande av risker och för olyckor i miljön inomhus såväl som
utomhus. Vidare menar myndigheten att de flesta leksaker är ofarliga men att det finns
8
leksaker som kan skada hörseln. I barns spontana lekar som fri lek används ofta
leksakstelefoner, bilar, köksredskap som slamras från köksvrån och andra leksaker som ger ljud ifrån sig. Detta bidrar till höga ljud och dessa är inte allvarliga akut men kan få allvarliga skador på sikt.
Styrdokumenten som beskrivs ovan är grunden för detta arbete. I litteraturgenomgången fördjupas detta ytterligare med mer forskning för att studera hur förskollärare reglerar och hanterar ljud i den fria leken inomhus ur ett förskollärarperspektiv.
9
2. KUNSKAPSÖVERSIKT OCH LITTERATUR
Tidigare forskning har sökts via högskolan i Gävles databaser “discovery” och “ERIC” med sökorden classroom, classroom enviroment, context, education, free play, preschool noise och preschool teacher. Begränsningar och nedskärningar av antalet träffar har gjorts genom att artiklar och rapporter ska vara peer reviewed samt att artikeln ska vara skriven i fulltext format. För att fånga en mer aktuell forskning har även årtalen ändrats till ett spann från 2000 och framåt för att undvika för gamla studier. Därefter har vi granskat forskningsartiklar efter skriven sammanfattning för att välja ut de mest relevanta för vår studies ämne. Den forskning vi valt ut är den som innehåller fri lek, buller i förskolan, förskollärares perspektiv på och strategier för detta samt yrkesprofessionen som förskollärare. Den använda litteraturen har sökts fram genom LIBRIS.
2.1 Fri lek
Under denna rubrik presenteras forskning som beskriver “den fria leken” för att synliggöra vad fri lek i förskolan är.
Enligt Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020) är barn födda för att leka och den fria leken är en viktig plats för deras lärande, de observerar och löser problem gemensamt, anpassar sig och fantasin ökar ständigt för den fria leken. Barn är också intuitiva forskare som använder den fria leken för att få svar på frågor som uppstår i deras omgivning och vardag. Vidare menar Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020) att i den fria leken får barnen tid och plats att uttrycka, bearbeta, utforska och uppleva sin omgivning. Där får fantasi, inlevelse och känslor ta form. Denna process kallas tolkande reproduktion och innebär tolkandet av sina egna erfarenheter vilket även Löfdahl Hultman (2014) beskriver. Både Löfdahl Hultman (2014) och Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020) menar att barns tidiga erfarenheter ageras ut i en berättelse och kan utspela sig i till exempel familjelekar där barnen replikerar de vuxnas aktiviteter, lagar mat i köksvrån, åker bil till jobbet etcetera. Det är även i den fria leken barnen lär sig sådant som klassas som viktiga element för hela livet, såsom kommunikation, regler och även att samarbeta med andra människor.
10
Corsaro (2012) talar även om denna tolkande reproduktion. Författaren menar att tidiga erfarenheter bidrar till att formandet av sin egen person och i barns lekar blir denna process synlig där de tolkar och uttrycker sina egna erfarenheter.
Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020) menar att fri lek är väsentligt för barn för deras intellektuella prestation och emotionella välbefinnande som även bidrar till ett lärande. I den fria leken observerar barnen olika fenomen och utformar situationer och prövningar som de sedan anpassar vad som ska finnas med och vad som ska användas i dessa situationer menar Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020). De ställer frågor och löser problem, om än för sig själva men även för sin omgivning där de skapar strategier och lösningar för att få ett svar och skapa sig en uppfattning om sin omgivning. Denna process är viktig för barnens skapande av sig själva, menar Corsaro (2012).
Att lära sig genom leken är en känd fras världen över och Karlsson Lohmander och Pramling Samuelsson (2015) menar att lek och lärande går hand i hand med varandra. Lek är en del av lärandet och att lärandet är en del av leken och de är båda två viktiga för barn och barndom då mycket utveckling och lärande sker i den fria leken, både enskilt och i grupp.
Aras (2015) väljer att beskriva just den fria leken som en aktivitet där barnen själv väljer vad som ska lekas och på vilket sätt det ska gå till, där barnen besitter en egenmakt att bestämma hur leken ska utformas. Vidare beskriver även Björklund och Gustafsson (2016) att den fria leken är en viktig faktor för barns utveckling och lärande när det kommer till barnet själv och andra personer och händelser i barnets omgivning, här utforskar barn sin egen identitet och meningsskapande. I den fria leken menar Aras (2015) att barnen får styra och utveckla leken så som de själva vill, vilket i sin tur utgör en stor möjlighet för barnet att hitta och lära känna sig själv samt bearbeta de händelser och intryck och tidigare erfarenheter barnet fått ta del av.
Även Öhman (2011) talar om vad den fria leken har för inverkan på barns utveckling och lärande samt betonar vikten av att barn får uppleva och utöva vuxenfri lek. Vidare talar författaren om att under barns fria lek skapas en slags tillåtelse för barn att skapa sig en självständighet där de får möjlighet att uppleva och utforska deras medvetenhet om sina personliga och sociala relationer till andra, via sina lekupplevelser och lekkontexter. Dessa lekupplevelser och lekkontexter har även visat sig vara stödjande för barnens emotionella och sociala utveckling. En studie av författarna Grebennikov och Wiggins (2006) visar även på detta då de synliggör att aktiviteter i fri lek som sker inomhus är en lärsituation med mest ljud
11
då många barn lokaliseras på samma yta. Författarna nämner exempel på tillfällen med höga ljudnivåer och nämner tillfällen då barnen slogs om leksaker eller var inblandade i grovlekar och när de tappade tunga spel eller leksaker.
2.2 Förskollärares strategier och arbetssätt under fri lek
Nedan följer studier gällande förskollärares förhållningssätt och arbetssätt i den fria leken och vilka strategier de använder vid ljud som uppkommer. Karlsen och Lekhal (2019) hävdar att lek är en grogrund i barndomen som alla barn har rättigheter till att delta i. Leken diskuteras även i samband med utveckling och lärande då lärandet sker i leken. Författarna menar vidare att en förskollärare bör vara en aktiv, närvarande, engagerad, stödjande och utmanande person i verksamheten som stimulerar barns nyfikenhet och hunger efter mer kunskap och inlärning.
Förskollärare uppmuntras även till att dra nytta av vad barnen upplever som intressant och därför vara öppen för flexibilitet och lyhörda till barnens idéer till både spontana och planerade aktiviteter.
I denna studie av författarna Karlsen och Lekhal (2019) framkommer det att förskollärare uppskattar den fria leken i förskolan så mycket att de prioriterar denna typ av lek framför lärarstyrda pedagogiska aktiviteter och därför inte erbjuder barn dessa lärarstyrda aktiviteter.
Detta för att tidigare forskning visar på att lek generellt har en betydande roll för barnens liv, välbefinnande samt barns lärande. Men enligt Grebennikov och Wiggins (2006) visar deras studies resultat ur ett förskollärarperspektiv att inomhusaktiviteter och fri lek var tillfällen där de främst behövde reglera ljudet som uppkom. Men, Grebennikov och Wiggins (2006) forskning visar även på att barn lär sig bäst med stöd från andra personer som finns i barnens närvaro. Med andra ord behöver barn stöd av vuxna även i den fria leken. Detta stöd ska inte fungera som ett avfärdande av barns egna idéer och tänkande, utan mer som en stöttande utmaning för att berika och utvidga barns tänkande.
Författarna Karlsen och Lekhal (2019) fann i sin studie att under 45,5% av dessa tillfällen var förskollärarna inte närvarande och interagerade med barnen i deras fria lek. Detta resulterade i grova och riskfyllda lekar bland barnen utan icke närvarande förskollärare, vilket slutligen resulterade i en hög ljudmiljö. Under dessa fria lekar var det barnen som styrde och vägledde aktiviteterna, utan att förskollärare direkt engagerade sig i dem. Här poängterar författarna hur viktigt det är att förskollärare arbetar efter att vara en stöttande, närvarande och engagerad
12
person i barnens närvaro i den fria leken. De belyser vikten av att stötta och utvidga barnens tänkande genom feedback, aktivt engagemang och genuint intresse för dem. Enligt
Grebennikov och Wiggins (2006) och Karlsen Lekhal (2019) får detta inte misstolkas då barns lärande ändå främjas utan en förskollärares närvaro, men barn behöver stimulerande miljöer för att utveckla sitt lärande som bland annat inkluderar kvalitetsinteraktioner med förskollärare och andra vuxna.
Karlsson Lohmander och Pramling Samuelsson (2015) menar att den fria leken i förskolans verksamhet ökar då barngrupperna blir större och större. Detta resulterar i att många
pedagoger väljer bort lärarstyrda aktiviteter som till exempel målning och utflykter då de behöver ha uppsikt över fler barn och ansvaret ökar och blir därmed svårare. Därför ökar den fria leken i förskolans verksamhet menar Karlsson Lohmander och Pramling Samuelsson (2015) och det händer ofta att barnen leker på egen hand medan förskollärarna hamnar i situationer där de gör andra saker, som till exempel städning. Aras (2015) menar här att när barnen leker fritt finns ingen närvarande pedagog, fastän det är nödvändigt och främjande för barns utveckling och lärande. Något som fångande författarens uppmärksamhet här var att barnens fria lek endast fick uppmärksamhet av pedagogerna när det blev för höga ljud och när det uppstod konflikter i lekarna.
2.3 Förskollärare och ljud i förskolan
I nedankommande avsnitt följer litteratur som presenterar buller och ljudnivåer i förskolans verksamhet. Detta för ökad medvetenhet kring vilka ljudnivåer och buller som finns och jämförelser som är aktuella i förskolans verksamhet för förskollärare.
Från en undersökning av buller på förskolor i Sverige har Socialstyrelsen (2006) dragit slutsatsen att bullernivåerna i vissa fall är så pass höga att de kan skada hörseln. Känsligheten för höga ljudnivåer är individuell men barn betraktas som en särskild riskgrupp genom sina bristande skyddsinsikter. Studien visade även på att barn som under en längre period utsatts för buller hade sämre motivationsförmåga och det drabbade främst barns läsförmåga, minne och inlärning.
13
Enligt Kishimoto (2012) är förskollärares yrke med små barns lärande en miljö med höga buller och ljudnivåer och detta är ett stort problem för dem. I en inomhusmiljö med höga bullernivåer visar författarens studie att barns främjande och lärande kan försvåras av buller och brus som finns. En bullrig miljö i förskolan försvårar barns lärande och sociala förmåga vilket leder till svårigheter at skapa sociala relationer. Lek och lärande och framväxten av barns läskunnande stannar av. Vidare menar Kishimoto (2012) att förskolan som verksamhet ofta anser att det är viktigare att barnen ses och inte hörs. Detta för att barnens ljud som uppkommer när de ska höras anses jobbiga och bidragande till höga ljudnivåer. Lösningen på dessa ljudnivåer och buller i förskolan åtgärdas och löser sig ofta genom ansvarsfulla
yrkesverksamma, forskning och även allmänpolitiker.
Men enligt en studie av Massonie, Rogers, Mareschal och Kirkham (2019) främjas barns inlärning och utveckling i en inomhusmiljö med multi-ljud som till exempel röster. Detta är något som även Shield och Dockrell (2003) står bakom och belyser i sin studie och de nämner att de ljud barnen själva skapar under aktiviteter och fri lek klassas som pedagogiska ljud eftersom barnen utvecklar ett lärande i flera aspekter i sin lek. De pedagogiska ljud som förekommer i den fria leken är exempelvis barns röster hävdar Shield och Dockrell (2003).
Dessa ljud är nödvändiga och bidrar till social interaktion och samspel som i sin tur utvecklar ett lärande gentemot barnen själv men även mot andra människor.
I Kishimotos studie gjordes en ljudmätning för att synliggöra decibelnivåer och det visade att i ett rum på förskoleavdelningen med barn i aktivitet uppmättes en decibel på mellan 40 och 50 dB och ibland så högt som 65 dB. En decibel och ljudvolym på 85 dB innebär en risk för hörselnedsättning och kan få allvarlig skada på såväl vuxna som barn i verksamheten.
Grebennikov (2006) utförde även ljudmätningar i sin studie över decibel för att få en överblick av ljudets påverkan och nivå. Det är svårt att dra några generella jämförelser med studien då den undersöker decibel och ljudmätning i annat land med annorlunda utformning i miljön. Studien undersöker 25 heltidsarbetande förskollärare med åtta arbetstimmar om dagen. Av de tjugofem förskollärare som deltog i studien visade den högst mätta ljudnivån till 86,1 dB. Nio av dessa förskollärare uppmätte en toppnivå av decibel på 140 dB och totalt sett så utsattes 10 av 25 förskollärare för buller utöver den maximala nivån för vad som är
acceptabelt. Tjugotre av förskollärarna utsattes dagligen för en bullerexponering över 75 dB.
14
För att få ett grepp om hur högt ljudet är så skriver Grebennikov och Wiggins (2006) jämförelser med bullerkällor i förskolan där det framgår att en rockkonsert uppmäter en decibel på 110 – 120 och en bullrig klämleksak i förskolan har en decibel på 135 och en ambulanssiren har 140 i decibel. Vidare menar författarna att det inte bara är hörselskador och den fysiska skada som sker som studiens resultat påvisat utan även den psykiska skada som en förhöjd stress hos förskollärare, hög ångest och detta som leder till irritation, depression och trötthet. Stress har i sin tur enligt författarna bidragit till psykosomatiska tillstånd som astma, matsmältningsbesvär, hjärtsjukdomar, migrän och bröst och ryggsmärtor. Grebennikov och Wiggings (2006) menar vidare att det inte blir helt överraskande att stressen bidrar till att förskollärares prestationer försämras och deras arbete inte blir lika tillfredställande i deras undervisning. Detta leder vidare till att förskollärare utvecklar strategier för att hantera situationen vilket kan vara att försvinna från rummet och inte närvara, eller att stänga av ljudet för sig själv och detta även för att klara av yrket och inte riskera att bli utbränd.
Orsakerna till dessa bullernivåer och ljudets nivåer menar Grebennikov och Wiggings (2006) kan vara att barnen hålls inomhus på grund av dåligt väder, otillräckliga utrymmen och begränsat inomhusområde, möbler eller lekutrustning, yttre ljud som trafik, barn som är överdrivna i sina ljud och uttryckssätt, och bullriga inomhusaktiviteter.
2.4 Förskollärarprofessionen
Enligt Engdahl och Ärleman-Hagsér (2015) startar resan för förskollärarprofessionen under förskollärarutbildningen, vilket Svedberg (2016) beskriver som en gemensam kunskapsbas för förskollärare och det är under utbildning som olika kunskaper och kompetenser som krävs för yrket kommer att läras ut. Detta menar Engdahl och Ärleman-Hagsér (2015) sker på olika vis precis som vid barnens inlärning och förskollärarstudenter växer in i sin profession och roll till yrket. Som förskollärare krävs det att besitta kunskap om barn och hur man bygger
relationer till barn, kunskap om lärandeprocesserna och hur det kommuniceras, kunskapen om olika ämnesområden som exempelvis språk och matematik och kunskap om omvärldens syn och förväntningar på förskola ur lagar och styrdokument menar Engdahl och Ärleman-Hagsér (2015). Jurčević – Lozančić (2014) talar även om att yrket kräver att förskollärare i sin
profession utvecklar en flexibilitet och kan förändra sitt arbete efter vad som anses vara bäst för barngruppen samt planerar och utvecklar en god organisation och samarbetsförmåga med sina kollegor.
15
Enligt en studie gjord av Nasiopoulou (2020) är förskollärares yrkesprofession komplex och ett yrke och en profession att växa in i. Författaren har i sin studie undersökt svenska
förskollärares gruppdelning och organisationsåtgärder för sin profession för att få en så god lärandemiljö som möjligt. Studien visar på att en vanlig åtgärd organisatoriskt i förskolan är att dela barngruppen i mindre små grupper och att detta görs för att barngruppens
förutsättningar till välbefinnande, lärande och utveckling ska bli så goda och tillfredsställda som möjligt. Även Kroksmark (2011) menar att detta ställer förskollärare i en avgörande roll med sin yrkeskompetens genom att det är förskollärarna som organiserar förskolan och bidrar till att skapa förutsättningar för hög kvalitet. Enligt författaren så visar studien på att delade små gruppers aktiviteter bidrar till grupperingsträning och ökar förskolans kvalitet genom barns sociala samspel. Studien visar även att små gruppaktiviteter i dagliga schemat på förskolan anses vara högkvalitativt som metod och detta ger möjligheten till lyhördhet hos förskollärarna och en mer stödjande innemiljö som bidrar till utökade socioemotionell utveckling med interaktioner som främjar barns lärande och stärker deras välbefinnande.
Vidare tar Nasiopoulou (2020) upp förskollärares åtgärd att dela gruppen organisatoriskt som problematisk. Författaren menar att forskning stöder fördelarna med att arbeta i smågrupper i förskolan men förvånande nog finns det hittills ingen detaljerad undersökning av
förskollärares avsikter med grupperingar, varken nationellt eller internationellt. Författaren talar vidare om att de begränsade studier som finns inom fältet visat att mindre grupper ofta är slumpmässigt organiserade utan målmedveten planering och i huvudsak till för att hantera många barn på samma yta. Detta förhållningssätt och tillvägagångsätt är i svensk förskola väldigt vanligt och flera förskollärare använder det i sitt arbete. Kroksmark (2011) menar att förskollärarens yrkesutövande pedagogiskt och de didaktiska tillvägagångssätten genom att organisatoriskt dela gruppen bidrar till barnens välbefinnande, lärande och utveckling.
Nasiopoulous (2020) resultat av studien visade att förskollärare utövar sitt yrke professionellt genom att de använder sin kunskap för att dela gruppen med syfte att främja möjligheter för barns lek, interaktion och lärande samt att förskollärare i situationer med mindre grupper då kan ha mer direkt engagemang i barns lek och lärande, blir mer närvarande och mer lyhörd.
Att arbeta inom förskola menar Engdahl och Ärleman-Hagsér (2015) är ett ständigt möte och kräver att man tycker om att arbeta med människor. Med detta innebär det att förskollärare lägger ned tid och engagemang på att bygga relationer till barnen, vårdnadshavare, sina medarbetare och arbetskamrater. Även Wallskog (2011) talar om vikten av denna tid och
16
engagemang på att bygga relationer till barnen och beskriver den som oerhört viktig i
uppdraget som förskollärare. För att bygga relationen till andra menar Engdahl och Ärleman- Hagsér (2015) att arbetet med sig själv i sin profession är lika viktigt om än viktigare då forskning visar på att de vuxnas kompetens och förhållningssätt är avgörande för förskolans kvalité. Man kan enligt författarna säga att allt förskollärare gör och inte gör påverkar barnens lek, lärande och utveckling.
Förskollärares yrkeskompetens menar författarna Engdahl och Ärleman-Hagsér (2015) utgörs av kunskap och egenskaper förskolläraren besitter. Det som påverkar förskollärares
yrkesutövande är personliga egenskaper, tid, rytm, kreativitet, tempo och stress och hanteringen av detta. Förskollärare samspelar hela tiden med andra individer och deras förhållningssätt speglar sig vidare till barnen enligt Ärleman- Hagsér. Förhållningssättet och kompetensen är i ständig förändring och därmed är det avgörande att förskollärare ser på sig själv i relation till sitt förhållningssätt och engagemang för att barnen ska få en utvecklande utbildning, enligt författarna.
Pramling Samuelsson och Williams (2015) talar vidare om vikten vid att ha kunskap om barns perspektiv som förskollärare. Att som förskollärare ha ett förhållningssätt och kunskap om barns perspektiv bidrar till utveckling genom att barns meningsskapande, idéer och förståelse utvecklas. Författarna menar vidare att hörnstenar för barns utveckling och lärande är att förskollärare förstår barnen och kan påverka barns perspektiv och deras förståelse för omvärlden.
2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång
Sammanfattningsvis visar litteraturgenomgången att barnens fria lek är en grogrund för barnen som alla barn har rätt till och som innehåller lärande som bidrar till att de lär sig samarbete, lekregler och problemlösning som några exempel. Leken diskuteras i samband med barns utveckling och lärande. I barns fria lek får de själva avgöra och utveckla leken så som de själva vill att den ska vara vilket i sin tur leder till och skapar förutsättningar för barnet att hitta och lära känna sig själv samt andra personer i sociala interaktioner men även att bearbeta tidigare erfarenheter, händelser och de intryck som barnet tidigare har varit med om. Lärande sker under fri lek och detta ställer krav på att förskollärare bör vara aktiva, närvara och engagera sig gemensamt med barnen på deras nivå ur barns perspektiv.
17
Förskollärare uppmuntras vidare till att dra nytta av barnens upplevelser, vara flexibla och lyhörda för barnens egna idéer och spontant uppkomna aktiviteter. Sammanfattningsvis visar även litteraturen vikten av att barn får möta stöttande, närvarande och engagerade
förskollärare i förskolan. Barnen är i behov av en nära vuxen i sin fria lek för att kunna utvidga sitt tänkande genom feedback, engagemang och genuint intresse. Barn behöver vistas i stimulerande och intressanta miljöer för att kunna utveckla sitt tänkande och lärande och därför är det viktigt med engagerade och närvarande förskollärare som kan skapa dessa förutsättningar för barnen.
Litteraturen visar att förskollärare uppskattar den fria leken som viktigast och prioriterar den framför styrda aktiviteter. Forskningen sammanfattas genom att den fria leken inomhus dock är den aktivitet där ljudet behöver hanteras och regleras mest. Denna ljudnivå uppstod främst i situationer och aktivitet utan närvarande förskollärare som innebar mer riskfyllda lekar och grova som resulterade i en högre ljudmiljö. Ljud som anses vara pedagogiska är barns röster och under rubriken buller i förskolan kan det läsas kring vilken decibelnivå som är skadlig och forskning på detta.
För att hantera och reglera ljud krävs det att förskollärare kan förhålla sig till barn och
barngrupp samt inta ett barns perspektiv för att lära av barn samt att skapa förutsättningar och miljöer för barn för att stödja deras utveckling, lärande och välbefinnande. I barnens lekar ska fokus riktas på och synliggöras vad barnen leker för att kunna identifiera vad som för dem är viktigt och intressant och alltså inte vad som uppfattas som viktigt och intressant av
förskolläraren själv.
Flera svenska förskolor åtgärdar ljudets påverkan genom att dela gruppen i smågrupper för att hantera och reglera ljudet på ett organisatoriskt sätt med att minska antal barn på samma lekyta och i samma rum. Dessa åtgärder omtalas i samband med att inta ett barns perspektiv som förskollärare i förskolan. Att förstå vikten av och innebörden av att inta detta perspektiv och förhållningssätt för att skapa gynnsamma miljöer för barnen för att slutligen bidra till utveckling, lärande och välbefinnande hos barnen. Litteraturen talar om vikten av att barn har förskollärare som förstår dem och att denna förståelse kan påverka barns meningsskapande, idéer och förståelse för omvärlden.
18
3. TEORETISKT RAMVERK
I avsnittet nedan kommer de teoretiska utgångspunkterna för studien att presenteras.
Vygotskijs sociokulturella perspektiv ligger som grund och utgångspunkt för denna studie.
Smidt (2010) menar att utifrån Vygotskij sker allt lärande i interaktion med andra människor och att i varje möte med person tas någonting med och förs vidare in i en ny situation och nytt samtal som utspelar sig i framtiden. Säljö (2000) beskriver att varje möte med människor kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv då det finns i varje möte och handling som uppstår, både på gruppnivå samt individnivå. De kulturella föreställningar, erfarenheter och artefakter människor stöter på genom livet förs vidare till andra genom kommunikation och samspel och det är länken till kulturen och människors tänkande. Enligt det sociokulturella perspektivet ses människan som formad av miljön men är också med och formar och förändrar den. Dessa förändringar sker i samverkan med andra människor samt med artefakter människor stöter på i vardagen menar Säljö (2000).
Säljö (2000) belyser även att artefakter är ett begrepp som används inom sociokulturell teori och som enligt Vygotskij är ett annat ord för de olika verktyg och redskap människor behöver för att kunna uttrycka sig och för att kunna kommunicera i vår vardag. Artefakter kan
innefatta en hel del olika objekt, det kan handla om multimodala uttryck så som gester och ljud, språk, musik och instrument men även fysiska redskap och verktyg som till exempel en hink eller en spade är klassade som artefakter. Dessa artefakter är människan beroende av för att klara av livet, kommunicera med varandra, vara kreativa och lösa problem. Artefakter kan alltså vara materiella men också icke materiella. Artefakter är viktiga redskap för barn för att vidareutveckla sina tankar, idéer och lekar.
Författaren menar vidare att social interaktion är kärnan i sociokulturell teori, att handlingar och lärande sker i sociala praktiker tillsammans med andra människor och i miljöer med olika redskap som hjälp. Dessa olika redskap, alltså artefakter, är viktiga och avgörande stöd i det praktiska utförandet och som i många fall stöttar problemlösningsprocessen.
19
4. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar barns ljud under den fria leken utifrån sitt uppdrag och hur de reglerar ljud i den fria leken inomhus. För undersöka detta har vi utgått från följande frågeställningar:
Hur reglerar förskollärare ljud under den fria leken inomhus?
Hur resonerar förskollärare kring denna reglering utifrån sin uppfattning om sitt uppdrag?
20
5. METOD
Under denna rubrik kommer tillvägagångssättet som valts för att utföra examensarbetet att beskrivas. Till att börja med kommer den använda metoden att redovisas. Därefter kommer en presentation och beskrivning av urval och genomförande att redovisas samt hur materialet insamlades och bearbetades.
5.1 Val av metod och begränsningar
För att undersöka och uppfylla studiens syfte är den valda metoden intervjuer. Denna metod valdes för att identifiera hur förskollärare upplever fri lek och de ljud som
undervisningstillfället innehåller samt hur de handskas med de ljudnivåer och buller som uppstår. Denna valda metod beskrivs enligt Harboe (2013) som en kvalitativ intervjustudie som liknas ett vanligt samtal mellan personer fast ämnet är redan förbestämt. Intervjustudie valdes för att på ett enkelt sätt söka förståelse och svar från förskollärare som grundas utifrån dennes lärdom och erfarenheter. Observationer valdes bort på grund av Covid-19 då det är färre personal och barn på förskolan. Därför skulle observationerna inte ge en sann bild då ljudnivån inte blir den samma som vid full barngrupp och all personal på plats. Eftersom observationer inte kunde genomföras valdes kvantitativ datainsamling bort. Intervjustudie var mer givande för att få så utvecklade svar som möjligt då ett besök i verksamheten inte var aktuellt. Således var inte heller en kvantitativ studie med slutna frågor utan möjlighet att fördjupa svaren ett alternativ.
Intervjun är även halvstrukturerad vilket möjliggör öppna frågor som enligt Harboe (2013) leder till mer utvecklade och genomförliga svar som främjar denna studie. Genom detta metodval samlas värdefull information in och eftersom ljudupptagning användes var det lätt att lyssna flera gånger på intervjuerna för att försäkra sig om att ingen viktig information gick till spillo. Därför har öppna intervjufrågor förberetts som därefter ställts till förskollärare.
Anledning till valet med att göra en halvstrukturerad intervjustudie grundas i att det möjliggör följdfrågor och en öppen dialog. De nio intervjufrågorna (bilaga 1) grundades från studiens frågeställning och syfte där en av dessa var sluten med fokus på att veta förskollärarens bakgrund och erfarenhet. Resterande frågor är öppna frågor i hopp om att få så utförliga och breda svar som möjligt.
21
5.2 Urvalsgrupp
I denna studie har sju förskollärare intervjuats, varav sex som är verksamma i Mellansverige och en på annan ort i Europa men som följer svensk läroplan. Detta gjordes för att i enlighet med Skolverket (2018) är det förskollärares ansvar att spontana aktiviteter blir en del av undervisningen då förskollärare även har ett huvudansvar för undervisning som fri lek
inomhus är. Studien avgränsades ytterligare genom att utgå från ett professionsperspektiv med att medverkande ska ha utfört förskollärarutbildning. Valet av deltagare gjordes även från att medverkande respondent skulle ha minst fem års erfarenhet av arbete i förskolan där
deltagande med erfarenhet kan ha förvärvat praktisk och tyst kunskap.
Nedan presenteras de förskollärare som deltagit i studien. (Alla namn är fiktiva av forskningsetiska skäl).
Tabell 1.1 De sju intervjuade förskollärarna samt deras yrkesverksamma år.
Namn Yrkesverksamma år
Karin 34 år
Kerstin 7 år som förskollärare och 7 år som barnskötare
Maja 26 år
Lotta 36 år
Katarina 27 år
Ann-Sofie 33 år
Britta Ett halvår som utbildad förskollärare och 5 år som vikarie
5.3 Genomförande
Först gjordes en pilotintervju gemensamt för att testa frågeguiden (bilaga 1) och se över om någon fråga behövde förändras, tas bort eller tillföras. Frågeguiden justerades något efter pilotintervjun genom att ta bort en sluten fråga och tillföra en fråga om teknologi och möblers användande för att hantera ljudet i fria leken. Därefter intervjuades förskollärare på deras arbetsplats i en ostörd miljö där risken för att bli avbruten eller dålig ljudupptagning minskades.
22
Till en början arbetades en frågeguide fram från studiens syfte och frågeställning. Därefter kontaktades kommunala förskolor via samtal med förskollärarna där en kort presentation av studien gjordes och en förfrågan om deltagande ställdes.
Fanns det ett intresse vid telefonkontakten mailades intervjufrågorna samt en
samtyckesblankett för deltagande (bilaga 1 och 2) till förskolan, detta gjordes för att öka chansen för reflektion hos förskolläraren i hopp om att få mer genomtänkta och uttömmande svar. Detta menar Löfdahl, Hultman och Franzén (2014) även är en del av det etiska
övervägandet om att utge information till förskollärarna. Där beskrevs studiens undersökning och information om att studiens data inte ska användas i annan forskning eller studier för att följa Vetenskapsrådets (2017) etiska riktlinjer. Att förskollärarnas deltagande skulle spelas in via mobiltelefon framgick och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande under intervjuns gång. Informationen talade även om att vi stod till förfogande för att svara på frågor under hela vistelsen på förskolan. Vidare informerades förskollärarna om att intervjun var tänkt att ljudupptas genom mobiltelefon.
Under intervjuer har Vetenskapsrådet (2017) etiska riktlinjer följts genom att förskollärarna för studien är och förblir anonyma där risken för att deras identitet ska kunna röjas är
minimerad och studiens respondenters namn är fiktiva. Intervjustudien gjordes med hjälp av ljudinspelningar. Vi har i samband med ljudinspelning följt Vetenskapsrådets (2017) etiska riktlinjer och informerat och bett om samtycke (bilaga 1 och 2) för ljudinspelning.
Intervjuernas inspelade ljudupptagning varade mellan 10–30 minuter med en totallängd av 58 minuter och 91 sekunder samt att transkriberingen resulterade i 16 utskrivna sidor.
5.4 Bearbetning och analys
Den metod som används i studien för att bearbeta och analysera intervjudata i denna studie är Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Tematisk analys är en metod som innebär att man steg för steg identifierar och analyserar sin data för att hitta mönster. Denna metod ger
möjlighet till att analysera data på ett organiserat sätt.
Arbetet har genom tematisk analys till en början bestått i att bekanta sig med intervjusvaren och dess innehåll genom att läsa frågeguide och intervjufrågorna som Braun och Clarke (2006) menar på är första steget i en tematisk analys. Då studiens insamlade data var
ljudinspelningar har ljudinspelningen direkt efter ljudupptagning överförts från telefonerna till
23
lösenordskyddade filer där de är i skyddat läge. Dessa åtgärder gjordes med hänsyn till Vetenskapsrådet (2017) etiska riktlinjer för att data inte ska läcka eller att uppgifter kan spridas. Dessa intervjuer skrevs ned och kodades för att finna liknande ord och begrepp som svaren gav, Braun och Clarke (2006) beskriver detta som steg två i en tematisk analys
Processen fortsatte med steg tre från Braun och Clarke (2006) genom att identifiera teman som uppkom från kodningen där små meningsbärande koder omformades till mer
övergripande teman. Här lästes data ytterligare gånger och det insamlade materialet genomgicks för att försöka hitta gemensamma nämnare, som ord och meningar som bildar mönster. Detta gjordes gemensamt och enskilt för att olika reflektioner skulle synliggöras.
Vidare menar författarna Braun och Clarke (2006) att fjärde steget innebär att ytterligare gå igenom preliminära teman för att överväga huruvida det kan klassificeras som ett tema, det fjärde steget i studien gjordes och följdes för att se om data var tillräcklig och stödjer ett tema.
Sistnämnda stegen fem och sex för tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) är att namnge och presentera de teman som framkommit och dessa är de pedagogiska ljuden, icke pedagogiska ljud, synen på den fria leken, bearbetning och samtal och vikten av en
närvarande förskollärare.
24
6. RESULTAT
I resultatavsnittet nedan presenteras vårt resultat av studien. Resultatet beskrivs genom fem underrubriker som utgår från de teman som kunde urskiljas i bearbetning av data. Dessa teman presenteras som Synen på fria leken, bearbetning och samtal, de pedagogiska ljuden, de icke pedagogiska ljuden och slutligen närvarande förskollärare samt ordnandet av en god ljudmiljö. I slutet av detta avsnitt presenteras även en sammanfattning av studiens resultat.
6.1 Synen på fria leken
Förskollärarna ser den fria leken som en lek och ett spelrum där barnen på egen hand
bestämmer och skapar de lekregler och villkor som ska finnas med i leken. Leken tar fart och formas efter hur barnen själva skapar den och vad de intresserar sig för. Förskollärarna
beskriver den fria leken som en lek som barnen bygger själva och som kommer från barnen på deras egna initiativ och lust. De beskriver även den fria leken som någonting som sker i stunden, det som barnen tar fasta på just här och nu. Någonting som pågår som barnen sedan spinner vidare på och utvecklar ytterligare senare i leken.
Förskollärarna benämner den fria leken som värdefull för barnen för att de ska få utforska och uppleva saker och ting på egen hand för att grunda och utveckla en egen självkänsla,
nyfikenhet och kreativitet. Förskollärarna anser även att den fria leken är viktig för den sociala förmågan som till exempel sociala koder, regler, hänsyn och respekt men även för de koder och regler som finns i stunden för leken. Att leken är viktig visar bland annat följande utsaga:
Ja men annars är ju barnen, de är ju så små som ett blankt papper de vet ju ingenting så vi måste ju på något sätt hjälpa dem in eller till och med som vuxen ibland vara med och liksom…stötta. (Karin)
De ofta förekommande lekarna förskollärarna ser i förskolan bland barnen är rollekar. De leker i förskolans hemvrå där de lagar och bjuder på mat, familjelekar som mamma, pappa och barn, tjuv och polis etcetera. Förskollärarna talar om vikten av att låta barnen själva välja lekar och hur de ska utformas men de nämner även vikten av att stötta och ställa utmanande frågor till barnen för att leken ska kunna vidareutvecklas, fast på barnens initiativ. De menar
25
alltså att de själva kan vara med och delta i den fria leken utan att det ska bli en lärarstyrd aktivitet. De följer barnens lekregler och villkor.
6.2 Bearbetning av händelser och samtal
Ljud som uppkommer från barnen tillsammans med varandra, på egen hand eller tillsammans med andra pedagoger ansåg förskollärarna bra och pedagogiska ljud då barnen bearbetade händelser via sin lek. Förskollärarna berättade i intervjuerna att samtal mellan barn och barn, och barn och pedagoger, var något alldeles särskilt och intressant. En förskollärare nämnde
“just de där samtalen”, alltså vad barnen väljer att samtala om och berätta för pedagogerna.
Det ansåg förskollärarna som mycket pedagogiskt och främjande för barns utveckling och lärande.
Resultat av intervjuerna visade även att förskollärare upplevde att de flesta ljud som uppstår vid fri lek är barn som samtalar och sjunger. Barnen samtalar tillsammans med andra barn, med pedagoger på förskolan eller för sig själva. Förskollärarna upplever att det barnen samtalar om är tidigare erfarenheter och händelser de tidigare varit med om. De bearbetar alltså händelser och intryck via samtal eller sång. Detta ser förskollärarna som ett lärande för barnen och upplever därför att de ljud som barnen gör ifrån sig vid fri lek är pedagogiska ljud.
Nedanstående citat visar hur en förskollärare beskriver ett barn som leker med en brandbil och stöttar barnet genom att ställa frågor för att utveckla barnets tankar kring leken.
Ja i den fria leken hör man ju barn som leker med en brandbil och IIIIU IIIIUUU IIIIUUU där åkte den, då är det viktigt att samtala med barnen och stötta leken genom att fråga vart ska ni åka? ska ni åka långt? Det är extra roligt att höra när barn använder sina erfarenheter i samtal med varandra och kan lösa konflikter gemensamt (Karin)
Resultatet visar även att de flesta förskollärare i intervjustudien upplever att barnen gör ljuden för att bearbeta sin förståelse av omvärlden i interaktionen till andra och att samtal barnen emellan stimulerar barnens lek och lärande men även samtalen mellan vuxen och barn. Samtal barnen emellan eller mellan barn och vuxen främjar även barns sätt att se och förstå
omvärlden vilket i sin tur bidrar till en ökad kreativitet och nyfikenhet inför framtida lekar och upptäckter. Resultatet visade även på att samtliga förskollärare ansåg att den fria leken är viktig för att barnen bearbetar upplevelser, bygger sin fantasi där de får vara kreativa och konstruera och bygga sin lek själv.
26
6.3 De pedagogiska ljuden
Resultatet indikerar att de flesta av förskollärarna anser att alla ljud är mer eller mindre pedagogiska. Förskollärarna upplever att de ljud som uppstår under den fria leken är ljud som kommer från barnen själva och de beskriver alla dessa ljud som pedagogiska eftersom det är i den fria leken som barn bearbetar händelser och intryck. Leker ett barn med till exempel en bil och brummar med den kan man tolka det som att barnet lär sig hur bilen låter, barnet kan bearbeta en händelse från bilturen från egna erfarenheter eller kanske till och med träna på bokstaven R när barnet härmar och upprepar brummande (VROOOOM).
Förskollärarna indikerade även att de positiva känsloyttringarna som skratt, glädjetjut, prat och exalterade röster är pedagogiska och främjande ljud för barnens utveckling.
Förskollärarna menar att barnen uttrycker positiva känsloyttringar när ett lärande sker, en
“jaha-upplevelse” och i samtal med andra barn utvecklar de en förståelse för andra människor, lekregler, kommunikation och för omvärlden. Leken är ett pågående lärande för barnen där de kommer i kontakt med olika prövningar och situationer som kan komma att hjälpa dem i senare situationer vilket framgår av följande citat.
Du hör ju mycket som kan klassas som “stoj” under den fria leken…. eeehm, men alltså om man tänker från barnens perspektiv jag menar det kommer ju naturligt. I och med att man har roligt så blir det också högre ljud. Jag kan bara gå till mig själv när jag har roligt så viskar jag inte utan höjer ljudnivån för man blir exalterad och man får en exalterad röst. (Britta)
Resultatet visar att förskollärare uppfattar övergripande att alla ljud är pedagogiska men har svårt för att värdera om ett ljud är pedagogiskt eller icke. Förskollärarna menar på att ljuden som uppkommer från barnen kan vara ljud som barnen gör för att bearbeta något.
6.4 Icke pedagogiska ljud
Resultatet visar på att samtliga respondenter i studien anser att icke pedagogiska ljud är de externa ljuden utifrån eller i innemiljön som inte går att påverka. Dessa ljud är nödvändiga men förskollärarna upplever dem som störande. Exempel på dessa externa störande ljud är dammsugare från städare, diskmaskin, plockande av porslin, fläktar och torkskåp, telefon som ringer. Även ljud utifrån som tar sig in genom byggnaden inomhus som gräsklippning och trafik upplevs av förskollärarna som störande men är svåra att påverka och åtgärda.
27
Vidare indikerar samtliga förskollärare att icke pedagogiska ljud är de som uppkommer av för stor barngrupp som bidrar till att barnen inte kan kommunicera med andra på grund av en
“stimmig” miljö, att de jagas inomhus eller skriker rätt ut. De flesta av förskollärarna i studien indikerade att gälla och höga ljud som till exempel NEJ! STOPP, MIN, HADE DEN, JAG VILL HA DEN! är jobbiga ljud som förekommer och anses inte vara pedagogiska.
Dessa ljud är återkommande och problematiskt ur förskollärares perspektiv då de bidrar till höga jobbiga ljud som stoppas och åtgärdas direkt. Dessa höga ljud och skrik är för de flesta förskollärare störande och leder till att förskollärarna är mindre pedagogiska och
professionella i situationen.
En vanligt förekommande åtgärd för att hantera och klara av den höga ljudmiljön är enligt flera förskollärare att använda hörselskydd, till exempel öronproppar, medan vissa av dem bara stängde av. Flera av dem indikerade att vara medveten om vad de höga ljuden faktiskt gör, att det bidrar till stress som i sin tur bidrar till icke närvarande förskollärare.
6.5 Närvarande förskollärare samt ordnandet av en god ljudmiljö
Efter intervjuerna med dessa verksamma förskollärare faller alla svar tillbaka på den
gemensamma faktorn, vikten av att vara en närvarande förskollärare. Alla förskollärare talar om hur viktigt det är att våga inspirera och utmana barnen för att föra dem vidare i sina tankar och idéer. Att ställa rätt frågor till barnen i deras lekar för att vidareutveckla och få dem att spinna vidare på sina lekar för att göra nya upptäckter. Förskollärarna talade om hur viktig miljön och möbleringen var för att främja barnens lekar för att leken ska kunna pågå länge utan att gå överstyr på grund av för höga ljudnivåer eller andra anledningar. Förskollärare reglerar och hanterar detta genom att skapa rum i rummen, möblerar för att förebygga spring och jagalekar inomhus för att förebygga höga ljudnivåer och skapa en behaglig och
fungerande ljudnivå inomhus.
Resultat av intervjuerna visade även att förskollärarna arbetade och samtalade mycket i
arbetslaget om att skapa en lockande och inbjudande miljö för barnen där deras kreativitet och nyfikenhet tog fart. De nämnde även att det är viktigt att leksaker står tydligt presenterade för barnen, så de på ett enkelt sätt kan välja vad de vill leka med utan några hinder.
Förskollärarna ansåg det som viktigt att kunna stötta leken utan att ta över den. Att ställa rätt
28
frågor som rör barnens lek för att visa ett intresse för barnens och deras lek men också för att ge dem stöd och visa engagemang vilket citatet nedan visar.
Jag kan ju vara med i en fri lek fast då styr inte jag den utan det är barnen som styr sen kan man vara med lite grann men att det är på deras alltså att det kommer från dem själva utan att vi vuxna bestämmer. (Maja)
En annan gemensam nämnare som alla förskollärare föll tillbaka på var att hela tiden tänka på och återgå till sig själv för att förebygga de höga ljudnivåer som kan uppstå under en dag på förskolan. De talade om att barnen gör som vi gör inte som vi säger och att det just därför är så viktigt att hela tiden rannsaka sig själv för att själva föregå med gott exempel och visa barnen vad som är en okej ljudnivå och hur man talar till varandra och uppför sig inomhus.
De pratade mycket om vikten av att påminna varandra inom arbetslaget för att hålla en bättre ljudnivå mellan kollegorna och att inte exempelvis prata med de som inte sitter vid samma bord under matsituationen, för då gör barnen samma sak och ljudnivån ökar.
Slutligen visade resultat på att förskollärarna anser att det är de själva som är det största och viktigaste arbetsredskapet för att förebygga, hantera och reglera ljudnivån i den fria leken inomhus. Att hela tiden rannsaka sig själv, tala med en lugn röst och inte bidra till höga ljudnivåer själv och tillrättavisa barnen på ett professionellt sätt om ljudnivån går över styr på ett eller annat sätt. Förskollärarna menar att det är pedagogerna på förskolan som ansvarar över verksamheten och utformningen av den, för att lyckas skapa inspirerande och lockande lekmiljöer för barnen att vistas i.
6.6 Sammanfattning av resultat
Sammanfattningsvis anser förskollärare att den fria leken är viktig för barnens eget
utforskande och utveckling, där de själva bestämmer hur leken ska planeras och utformas.
Fastän fria leken är till för barnen och ska vara för barnens utveckling och lärande är
betydelsen av en närvarande förskollärare som finns med som stöd väldigt stor och ett viktigt verktyg i förskolans verksamhet. De betonar även vikten av att som förskollärare kunna vara flexibel, återgå till sig själv och lyssna in vad det är barnet intresserar sig för, för att sedan kunna inta ett barns perspektiv och leka tillsammans med barnen efter barnens egna villkor.
29
Ljuden som uppstår under den fria leken är barnröster, skratt och glädje som förskollärarna indikerade är pedagogiska känsloyttringar. Förskollärarna upplever även att de ljud som uppstår under den fria leken är barns bearbetning av händelser, intryck och tidigare
erfarenheter som barn bearbetar och kategoriserar via samtal tillsammans med andra barn och vuxna. Förskollärarna såg dessa samtal där barnen öppnar sig och berättar om deras liv och vardag som något väldigt speciellt och intressant. De talade vidare om vikten av att vara en lyhörd och engagerad pedagog i förskolans verksamhet för att lyckas identifiera och utforma en pedagogisk verksamhet som blir lustfylld och lärorik för barnen och deras lek. Att ge och presentera verktyg för barnen för att identifiera deras intresse och kunna utforma miljön efter deras önskemål för att möjliggöra främjandet av kreativitet och nyfikenhet hos barnen.
De mindre pedagogiska ljuden som uppstår vid fri lek inomhus tyckte förskollärarna var när barnen skrek rätt ut i ett illvrål helt utan vidare, eller till exempel när konflikter uppstår om vem som skulle ha leksaksbilen eller pusslet. Resultat visade att för stora barngrupper skapade stimmiga och stojiga miljöer vilket i sin tur skapade för höga ljudnivåer som inte ansågs vara pedagogiskt eller gynnande för någon som vistades inne på förskolan. Dessa ljud kan
förskollärare hantera och reglera själva men det förekommer en del ljud som betraktades som störande och jobbiga men som inte var lika lätta att åtgärda, externa ljud. De externa ljuden inifrån som till exempel diskmaskin, en projektor som snurrar, torkskåp eller en ringande telefon till exempel. Förskollärare ansåg även ljud utifrån som störande och icke pedagogiska, som till exempel gräsklippning och trafik.
För att skapa en behaglig och harmonisk ljudnivå inne på förskolan har resultaten visat att förskollärare hanterar och reglerar alla dessa olika ljud genom att använda sig själva som det första och största redskapet. Förskollärarna arbetar ständigt med att organisera om
verksamheten efter barngruppen, dela upp barnen i mindre grupper för att minska stoj och höga ljudnivåer. De tänker på miljö och möblering i rummen för att skapa olika sektioner och hörnor i rummen för att på så sätt dela barngrupper och minska ljudnivån ytterligare. De skapar rum i rummen. De organiserar verksamheten genom att använda olika artefakter som redskap och istället för att själva skrika framför barnen och be dem sänka sina röster återgår de till sig själva och sänker sin egen röst först.
Slutligen, och det viktigaste av allt enligt samtliga förskollärare vilket studien visat på olika sätt är att vara en aktivt närvarande, engagerad och intresserad förskollärare. I intervjusvaren
30
framkom att samtliga håller med om och belyser vikten av att hela tiden rannsaka och återgå till sig själva för att identifiera hur man själv gör och hur det i sin tur återspeglar sig på barngruppen. Att vara en nyfiken, engagerad och driven förskollärare som intresserar sig för barnen och deras intresse är enligt de intervjuade förskollärarna A och O i detta yrke. Därför anser de att de hela tiden bör arbeta med och vara till gagn för barnets bästa, för det är ju dem förskolan är till för. Vara intresserad och nyfiken i vad barnen leker och gör och själva vara med i leken så förståelsen finns för leken innan ett avbrytande sker för att man själv upplever ljudet som övermäktigt.
31
7. DISKUSSION
I diskussionsavsnittet kommer metodvalet diskuteras, resultatet i relation till tidigare forskning diskuteras och en slutdiskussion för att blicka framåt kommer att presenteras.
7.1 Metoddiskussion
Denna studies tillförlitlighet betraktas som låg med tanke på dess omfattning. För att få ett tydligare och mer konkret resultat menar Stukát (2011) att det krävs en större omfattning. En enkät med kvantitativ ansats hade kunnat ge bredare underlag då enkäten hade kunnat skickas ut till flera än sju förskollärare. Dock kan examenarbetet visa tendenser till hur förskolors verklighet ser ut och hur förskollärare upplever och hanterar ljud i den fria leken. Studien grundas i att undersöka förskollärares hantering och reglering av ljud i den fria leken, den mest lämpliga metoden för datainsamling blev därför en kvalitativ intervju där förskollärares erfarenheter och upplevelser framkommer på bästa sätt menar Harboe (2013). Vidare menar Harboe (2013) att genom detta metodval kunde värdefull information samlas in och eftersom ljudupptagning användes var det lätt att lyssna flera gånger på intervjuerna för att försäkra sig om att ingen viktig information gick förlorad.
En nackdel med intervjuer kan vara att data baseras på vad respondenten säger och inte vad den gör; vad respondenten säger behöver inte återspegla sanningen. Men för att utgå från att respondenten talar i banor som återspeglar sanningen är intervjuer en fördel för att risken för misstolkande av svar uteblir då ansiktsuttryck, betoningar och kroppsspråk kan identifieras under intervjuns gång menar Stukát (2011). Genom att ljuduppta intervjun ökar även
reliabiliteten genom att felskrivningar och fokus på att skriva ned svaren kan göra att viktiga detaljer försvinner. Därför var intervju med ljudupptagning ett självklart val för oss. Eftersom möjligheten att fånga värdefull information och mer utvecklade och genomförliga svar
skapades med denna metod övervägde vi därför inte att använda oss av enkät därför att det försvårar möjligheten att få utvecklade svar och kunna ställa öppna frågor.
Tillförlitligheten vid halvstrukturerade intervjuer påverkas av kontext och vilka individer som deltar i studien. Hade studien istället genomförts med andra förskollärare i andra kommuner till exempel hade resultatet möjligtvis blivit annorlunda.
32
På grund av att urvalet är begränsat hade examensarbetets resultat blivit påverkat av andra val men från omfattningen av examensarbetet anses det att antal förskollärare är tillräckligt. Sju intervjuer gjordes innan liknande svar började återkomma. Vid denna tidpunkt kändes det som att det blivit mättnad i resultatet och att ny information inte tillkom. Vid en kvalitativ
undersökning är det inte möjligt att kunna dra generella slutsatser då fokus istället ligger på att skapa större förståelse för fenomen och inte finna en allmän sanning. Då examensarbetet innehåller sju förskollärare är resultatet i mindre grad representativt. För att i större
utsträckning kunna ställa och dra några generella slutsatser vad gäller ljudets påverkan i fri lek och förskollärares hantering av detta och hur det ser ut krävs det ett större underlag. Trots det kan examensarbetet ge en bild av hur verksamhetens ljud och dess påverkan i den fria leken samt hur förskollärares hantering av detta kan vara.
Under skrivandet av denna studie och examensarbete har covid –19 och en pandemi pågått och därav har intervju valts som metod. Hade det inte pågått en pandemi hade annorlunda val gjorts genom att observera och ljuduppta den fria leken inomhus i relation till ljud och
förskollärares handlingar i relation till den. Covid- 19 har lett till att barngrupperna är betydligt mindre med färre barn så observation och ljudupptagning hade inte i detta fall gett ett rättvist resultat och valdes därför bort samt att utomstående och personer utan koppling till verksamheten inte släpptes in.
7.2.1 Resultatdiskussion
I avsnittet nedan diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning.
7.2.2 Förskollärares syn på barns fria lek och lärande i ljudlig inomhusmiljö
Den fria leken är något som förskollärarna i undersökningen anser är viktig för barns sociala förmåga där barns lärande kring sociala lekkoder som finns i leken utvecklas. I leken ökar barns lärande och de använder sina tidigare erfarenheter för att tolka och reproducera sina erfarenheter genom lek som Corsaro (2012) beskriver som tolkande reproduktion. De ofta förekommande lekarna förskollärarna i studien såg, var rollekar där barnen leker familjelekar som exempelvis mamma, pappa, barn. Både Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020) och Löfdahl Hultman (2014) menar att i leken har barnen observerat ett fenomen och konstruerar sedan berättelser och lekar utifrån erfarenheter som leder till att de utövar lekar som
exempelvis mamma, pappa, barn. I barnens lekar skapar de gemensamt lekregler och villkor
33
för leken att följas att få delta. Detta lärande för barnen sker genom tidigare erfarenheter och sociala interaktioner med varandra enligt Vygotskij’s sociokulturella perspektiv som Säljö (2000) beskriver innebär just att allt lärande sker genom social interaktion med andra och i leken.
I barns fria lek menar Corsaro (2012) och Dale Tunnicliffe och Gkouskou (2020) att barnen gemensamt löser uppkomna problem och skapar strategier och lösningar för att själva få svar och skapa en egen uppfattning om sin omgivning utan vuxnas åsikter. Detta menar
förskollärarna i studien är en viktig aspekt för barns lärande och utveckling och menar vidare att de gärna låter barnen lösa problem själva i alla situationer så gott det går och följer barnens lekregler och villkor istället. Förskollärarna i undersökningen ansåg att den fria leken är viktig för barn där de får uppleva och utöva sin lek på egna villkor. Öhman (2011) menar även att den är viktig för att fria leken är en vuxenfri lek där barnen själva utformar den och får en slags tillåtelse att ha sin egen självständighet.
En studie av Grebennikov och Wiggins (2006) visar att fria leken inomhus är en läraktivitet med mest ljud då många barn lokaliseras och befinner sig på samma fria lekområde. Samtliga förskollärare i studien indikerade att icke pedagogiska ljud är de som uppkommer med för stor barngrupp vilket var bidragande till att barnen inte kunde kommunicera med varandra och ledde till ett minskat lärande. Grebennikov och Wiggins (2006) tar upp exempel på tillfällen med höga ljudnivåer och nämner då lekar där barnen inte var överens och konflikter om leksaker uppkom. Förskollärarna i studien ansåg att ljudnivåer som blev höga på grund av konflikter är lärande för barnen då de lär sig lösa situationen gemensamt.
Det problematiska med för höga ljudnivåer under längre tid visar en undersökning av Socialstyrelsen (2006) att barn får en sämre motivationsförmåga och det drabbar barns läsförmåga, minne och inlärning. Typiska ljud som behövs för barns lärande om socialt samspel och social interaktion (Säljö, 2000) menar Kishimoto (2012) är barnens röster. Detta ställer förskollärarna i studien i ett dilemma då de benämnde att alla ljud var mer eller mindre pedagogiska och lärande samt att ljuden barnen gör behövs för att bearbeta händelser. Men i en för hög ljudmiljö utan åtgärder menar Kishimoto (2012) försvåras just barnens lärande och sociala förmåga vilket leder till barns svårigheter att skapa sina sociala relationer. Detta behöver förskollärare tänka på och arbeta aktivt med gemensamt ansvar från yrkesverksamma i förskolan, forskning och även allmänpolitiker.
