UTSKICK 2020
·
Ordförande har ordet
· Kompetenskartan
·
Stipendiater 2019
· Att föda under en pandemi
·
Aktuell forskning
·
Ordföranden har ordet
Bästa medlemmar i sektionen Kvinnors hälsa,
Jag har åtskilliga gånger under sommaren funderat på vad jag ska skriva om i årets andra
medlemsbrev. Det går inte att undvika att även medlemsbrevet färgas av Covid-19 pandemin. Vi har alla anpassat oss till ”rådande omständigheter” som blivit årets mantra.
Jag arbetar på akutsjukhus och har erfarenhet av arbete på infektion och medicinavdelning. Därför låg det inte långt bort att i april gå in i slutenvårdsarbete som sjukgymnast på Covid-19 avdelning.
Men det var en absurd upplevelse. Så många och så sjuka patienter, där situationer kunde vända på ett par minuter. Vi i arbetsgruppen fick lära oss vad som fungerade och inte under arbetets gång och alla olika specialiteter kunde bidra med kunskaper på lika villkor. En erfarenhet jag inte vill ha ogjord.
Samtidigt var öppenvården i princip nedslängd. Det är inte många som frivilligt vill besöka ett universitetssjukhus mitt under rasande pandemi om de inte måste!
Den andra aspekten, som vi får se konsekvenserna av nu, är de som inte fick planerad vård när mottagningar och operation stängdes ned. Jag har många sådana patienter.
Sektionens arbete har även det påverkats. Precis dagarna innan Fysioterapeuterna gick ut med information om mötesförbud hann vi genomföra vårt årsmöte i Stockholm och även en efterlängtad arbetsdag i styrelsen. Eftersom styrelsen är utspridd i landet är vi vana vid Skypemöten. Så vårt löpande arbete fortgår utan större förändringar.
På årsmötet i mars valde Jennifer Skoglund att lämna sitt styrelseuppdrag efter många år som sekreterare och ledamot. Annelie Nilsson tog över rollen som sekreterare och Marie Stigson valdes in i styrelsen. Ett fullständigt årsmötesprotokoll finns på sektionens hemsida för de som vill veta mer. Vi hade även en mycket bra föreläsning av Anna-So fia Melin, även känd som
”Endometriosdoktorn” på Instagram.
Under juni sändes ett Webbinarium, om behovet av fysioterapeuter före och efter graviditet, på Fysioterapeuternas hemsida där bland andra jag och Mia Fernando (Baking Babies) medverkade.
Det var en del i den virtuella Almedalsveckan och finns fortfarande att se på Fysioterapeuternas hemsida.
Sektionens grundkurs som var tänkt att köras i år har varit svår att planera. Vi har in i det längsta försökt att boka lokaler och planerat föreläsningar. Och även om vi vill och vet att behov finns så tog vi under det senaste styrelsemötet beslut att vi inte kommer kunna genomföra den planerade grundkursen under hösten. Vi hoppas ni har förståelse för detta. Kursen kräver att vi har fysiska möten eftersom palpation ska genomföras i praktik och kan inte läras ut via länk. Har vi mindre grupper så blir kursen dyrare. Ja, ni fattar.
Vi fortsätter planera för grundkurs till våren i stället.
Däremot planeras att på prov ha en fördjupningskurs i palpation i mindre skala under hösten. Det här kurstillfället är till för er som redan gått grundkurs, som arbetat en period och som behöver lite mer, eller bara behöver stämma av eran fingertoppskänsla. Den kursen hålls i Stockholm, några timmar i november. Mer information kommer inom kort upp på hemsidan.
Och slutligen håll ut, håll avstånd och följ Folkhälsomyndigheternas direktiv.
Anna Skawonius
Ordförande i sektionen Kvinnors hälsa
Kompetenskartan
Styrelsen har efter noga övervägande beslutat att personer listade på kompetenskartan bör vara verksamma inom offentligt finansierad vård, dvs vård som går under högkostnadsskyddet. Vi vill att kompetenskartan ska agera som en väg för vårdgivare och patienter att hitta rätt kompetens, men vill också att denna vård ska vara lika tillgänglig för alla. Kompetenskartans huvudsyfte är inte att vara en marknadsföringskanal utan en hjälp för vårdgivare och patienter att hitta rätt i just vården.
Därmed kommer vi ta bort vissa listningar till personer som arbetar i andra verksamheter.
Stipendiater 2019
Ute Jesberg och Sabine Vesting, stipendiater från 2019 berättar vad de använt stipendie från sektionen Kvinnors hälsa till. Trevlig läsning!
I september 2019 anordnade the International Continence Society (ICS) sitt 49:e årsmöte i Göteborg. För första gången på över 35 år hölls mötet i Sverige, vilket gav oss den unika möjligheten att på hemmaplan se och höra de mest framstående internationella experter inom området presentera och diskutera det senaste inom forskning och behandling av inkontinens och bäckenbottendysfunktion.
Mötet var multidisciplinärt och välkomnade urologer, gynekologer, neurologer, barnmorskor och fysioterapeuter. Under fyra dagar hölls presentationer, podiumsdiskussioner och workshops baserade på den nyaste kunskapen i behandling av t ex långvarig bäckensmärta,
bäckenbottenträning under och efter graviditeten, behandling av inkontinens hos äldre mm. vilket var högst relevant för vårt dagliga arbete med patienterna.
Det blev fyra intensiva dagar för oss och all information blir svårt att sammanfatta på en sida. Vi valde att ta de highlights från varje dag i några rader. Tveka inte att fråga om du vill ha mer
information. Bortsett från mycket stillasittande i föreläsningar och workshops deltog vi också i Kari Bös väl beforskade ”bäckenbotten gympa pass” med massa kniiiiip… och kniiip ännu högre, ”en centimeter högre kommer du”, vilket gav oss världens träningsvärk i bäckenbotten dagen ef
ter.
Utställarna var väldigt trevliga Vi fick med oss el stimulering för hemmabruk, som vi inte vågade att använda själva…än . Vi fick mycket information om efemia vid ansträngningsinkontinens som alternativ till contrelle. En utställare berättade vaginal ultraljudsbehandling vid ärrsmärta,
muskelsvaghet som användas mycket i södra Europa
Dag 1:
-Bäckenbottenträning har stark evidens i prevention och behandling av urininkontinens. Problemet är dock oftast att patienterna inte gör övningarna- adherence problem. Modellerna för
beteendeförändring ska användas. Mest effektiv verkar vara att ge patienten kunskap (knowledge- behaviour gap), sätta gemensamma mål och göra ett muntligt kontrakt över kortsiktiga och
långsiktiga mål. Låt patienten formulera sina mål och vilken insats den kommer vilja göra för att uppnå dem.
-
- Rethinking pelvic pain: ”how to be a hero”. Mycket information om olika diagnoser som kan leda till kronisk bäckensmärta. En stor andel har myofasciell smärta- behöver fysioterapi. Mycket information och diskussion kring triggerpunktbehandling och bindvävsbehandling.
Dag 2:
- Workshopen ”Physiotherapy forum”: Började med frågan elstimulering – ger den ökad effekt vid bäckenbottenträning? Enligt den forskningen som presenterades, bl a från Nederländerna, leder funktionell elektrisk stimulering inte till ökad styrka, oklara resultat kring ökad funktion. Detta gäller för patienter som redan kan knipa viljemässigt. Mer kunskap kring funktion och upplevelse hos patienter behövs.
Vi diskuterade även fysioterapi för barn med funktionell förstoppning och som hjälp vid toalett träning samt fick information om en planerad studie om vaginal luftutsläpp. Överaktiv bäckenbotten och dess påverkan på blås och tarmtömning samt sexliv diskuterades. Ett annat diskussionsämne var diagnosen vulvodynia ur perspektivet av ett par, hur det påverkar parrelationen och framförallt kvinnans sexualitet och identitet.
Dag 3:
- State of art presentation av Kari Bö “Is physical activity good or bad for the pelvic floor” gav en överblick över senaste forskningen kring träning och bäckenbottenfunktion.
- Föreläsningar gynekologi: Vaginal förlossning är den starkaste prediktorn för pelvic organ prolaps. Utdrivningsfasen längre än 1,5 timmar är en risk faktor för levator skada. Oftast utsätts kvinnor för onödiga risker. Diskussion om mer egenbestämd vård URCHOICE
http://riskcalc.org/UR_CHOICE/
- Föreläsningsserien ”pelvic floor and training”
o träning av reflektorisk kontraktion, dvs träning genom hopp/löpning mm, i kombination med bäckenbottenträning gav ingen ytterligare effekt. Studien fick dock
kritik av publiken eftersom det dock var oklart om man kan få elektroderna att sitta ordentligt vid aktivitet
o Urinläckage är den mest prediktiva faktorn (60%) som hinder för fysisk aktivitet bland kvinnor (45-55 år). Även vid unga kvinnor var det en faktor som hindrar från att träna.
o Att börja med regelbunden fysisk träning 6 veckor efter förlossningen visade ingen negativ effekt på bäckenbottenfunktion, urin inkontinens eller symptom av pelvic organ prolaps 12 månader postpartum.
Dag 4:
-Bedömning av spänningsgrad i bäckenbotten:
o Shear wave elektrografi verkade lovande för att bedöma styvhet i muskulaturen o Manuell bedömning av spänningsgrad i bäckenbotten visade låg tillförlitlighet -Användning av appar för bäckenbottenträning:
o Populärt både i Sverige och utomlands. Diskussionerna kretsade kring app-användning utan att veta att användaren kniper rätt.
Vi är väldigt tacksamma att vi genom fysioterapeuternas sektion för kvinnors hälsa fått möjligheten att delta i denna spännande konferens. Om man vill ha mer information om de olika föreläsningarna får man gärna kontakta oss sabine.vesting@vgregion.se och ute.jesberg@vgregion.se
Att föda under en pandemi
Vi som fött barn under rådande pandemi har alla fått förhålla oss till de regler som numera råder.
Det fick även jag och min sambo göra när vi tidigt en morgon satte oss i bilen och körde i riktning mot förlossningen. Jag hade sedan flera veckor tillbaka besvärats av hosta och halsont. Vi hade meddelat koordinatorn i telefonen att snart kommer en blivande mamma med förkylningssymtom.
Symtomen togs så klart på allvar. Det var först några timmar efter att vårt barn fötts som vi fick veta att det inte var covid-19. Väl framme fick vi vänta utanför ingången tills en barnmorska i full mundering välkomnade in oss till isoleringsrummet. Det var ingen snabb förlossning och vi fick träffa flera olika barnmorskor som på ett ursäktande sätt förklarade att de behövde skydda sig själva från smitta och därmed dölja sig bakom skyddsutrustningen. Under förlossningen hade jag fullt upp med det som höll på att hända och även om jag inte hade någon aning om hur barnmorskan såg ut så kände jag mig trygg med att jag var i goda händer. Några timmar efter beskedet om att symtomen inte orsakades av covid-19 var det dags att säga hejdå till min partner och bege oss utan honom till BB.
Min erfarenhet av tiden i isoleringsrummet och på BB var i det stora hela positiv. Personalen i isoleringsrummet visste jag inte hur de såg ut men ögonkontakt, vänliga röster och kroppsspråk betyder mycket. Visst var det väldigt tråkigt att inte få vara tillsammans alla tre på BB men det hade ju gått bra, vi hade ett friskt barn och det hela hade ju gått ganska smidigt ändå. Efter att jag fått den information jag behövde och mitt barn blivit undersökt så var vi tre tillsammans igen.
Tuffast tror jag det var för sambon som snällt fick vänta hemma ett par dygn. Väl att det finns videosamtal. Och vi kunde inte heller ändra på regler för att vi skulle få den första tiden med vårt barn såsom vi hade föreställt oss, utan var tvungna att försöka se det i ett större perspektiv.
Min erfarenhet var bra men under tiden på BB och efteråt har jag förstått att det inte varit lika bra eller lätt för alla. Jag tänker på mamman jag träffade som hade fött ett barn som inte mådde helt bra och som på BB skulle ta till sig informationen om vad som inte stod rätt till med sitt nyfödda barn, kanske med sin partner i telefonen. Hur var det för henne? Att glädjas och sörja ensam i ett rum, inte ens få möjlighet att gå en promenad i korridoren för att skingra tankarna. Inte kunna få en kram av någon när hon kanske behövde den som allra mest.
Min partner var frisk och kunde vara med på förlossningen. Men hur har det varit för de som på grund av covid-19 inte kunnat ha med sig den de helst av allt ville ha med på förlossningen? Vi lever i en annorlunda tid nu och för många blir det extra tydligt när det är dags att föda barn.
/Sandra Johansson, ledamot i sektionen Kvinnors hälsa.
Aktuell forskning
Infographic. Guidance for medical, health and fitness professionals to support women in returning to running postnatally.
Håll utkik, Innehållet kommer inom kort finnas i fullständig publikation, i nuläget finns den som infographic:
https://bjsm.bmj.com/content/early/2020/05/06/bjsports-2020-102139
