06.8. Arkeologisk utredning

(1)

Ö ^verby

Arkeologisk utredning

Överby 10:1 & 10:2, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län

C

^eCilia

l

^indblom

Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2817 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

(2)

A

rkeologikonsult

Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se

AllmäntkArtmAteriAl: © Lantmäteriet Dnr 50007066_140003

omslAgsbild: Utredningsområdena 1 och 2 låg mestadels i öppen terräng, som tidigare varit uppodlad. Genom området går luftburna högspänningsledningar. Foto taget från söder.

(3)

Täby

Tumba Upplands

Väsby Märsta

Lidingö

Nynäshamn Norrtälje

Södertälje Sollentuna

Åkersberga Vallentuna

Stockholm

! Överby(

! (

!

! ( (

! (

!

! ( (

! (

!

! ( (

! (

Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2817

Ö ^verby

Arkeologisk utredning

Överby 10:1 & 10:2, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län

C

eCilia

l

indblom

Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

(4)

S AMMANFATTNING

Arkeologikonsult har under augusti 2014 genomfört en arkeologisk utredning i två etapper inom delar av fastigheterna Överby 10:1 och 10:2, Sollentuna kommun, Stockholms län, Uppland. Anledningen är att Sollentuna kommun planerar att utveckla verksamhetsområdet i Kappetorp väster om Rote- bro. Utredningen berörde tre delområden (UO 1-3).

Etapp 1 omfattade en kart- och arkivstudie samt en fältinventering. Vid efterföljande etapp 2 masking- rävdes sökschakt och handgrävdes provrutor inom

de ytor som vid etapp 1 bedömts kunna hysa forn- lämning.

Resultatet av den arkeologiska utredningen etapp 1 och 2 visar att samtliga ytor som planeras för verk- samhet (UO 1, 2 och 3) är utan indikationer på fornlämning. Utifrån den arkeologiska utredningen föreligger därmed inga hinder inom exploaterings- områdena. Beslut om eventuella vidare antikvariska åtgärder tas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

(5)

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...4

INLEDNING ...7

TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ ... 8

METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 8

ETAPP 1 ... 9

Arkiv- och kartstudie

... 9

Inventering

... 10

ETAPP 2 ...12

Provgropsgrävning

...12

Sökschaktning

...12

SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT ... 13

UTVÄRDERING ...14

REFERENSER ...14

Litteratur

...14

Historiska kartor

...14

TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 15

BILAGOR ...17

Bilaga 1. Schaktbeskrivning

...17

Bilaga 2. Provgropstabell

... 18

(6)

Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.

±

0 0,5 1 2Km

(7)

I ^NLEDNING

Med anledning av att Sollentuna kommun avser att utveckla verksamhetsområdet i Kappetorp väster om Rotebro samhälle har Arkeologikonsult utfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom delar av fastigheterna Överby 10:1 och 10:2 (se figur 1). Syftet med utredningen var att fastställa om det finns några fornlämningar inom exploateringsområ- det.

Utredningen omfattade tre närliggande delområden, i rapporten numrerade 1–3 (se figur 2). Samtliga områden ägs av Sollentuna kommun och planeras för nya verksamheter. Ytorna är idag obebyggda och hade innan utredningen inga kända fornlämningar.

Utredningsområdena (UO) 1 och 2 ligger inom fastighet Överby 10:2 och utgör tillsammans ca 1,7 ha.

Ytorna utgörs till största delen av gräsbevuxen, tidigare uppodlad mark. UO 3 tillhör fastighet Överby 10:1 och omfattar ca 5,9 ha kuperad skogsmark.

Figur 2. Fastighetskartan med de tre delområdena (UO 1-3) och registrerade fornlämningar. Skala 1:10 000.

!

! ( (

! (

#

*

#

*

#

* #*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

"

)

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

" * )

"

)

#

*

#

* #*

#

*

"

)

"

)

"

)

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

3 2 1

Sollentuna 359:3 359:2 Sollentuna 359:1 Sollentuna 362:1

Sollentuna 209:1

Sollentuna 224:1 Ed 89:1

Ed 88:2

Sollentuna 232:1

Sollentuna 231:1-2 Sollentuna 168:1

Sollentuna 226:1

Sollentuna 216:1-2

Sollentuna 213:1

Sollentuna 356:1

Sollentuna 220:1 Sollentuna

159:1 212:1

Sollentuna 233:1-2 222:1-4

Sollentuna 221:1-3 211:1-3

162:1 158:1-3

161:1

359:4

Sollentuna 357:1

Sollentuna 430 Sollentuna 407

Sollentuna 358:1

±

Utredningsområde

#

* Stensättning

"

) _Fyndplats

"

) Fornlämningslikn. bildning/lämning

!

( Övrig lämning

Övrig lämning Gravfält Boplats

Fossil åker ₀ ₁₀₀ ₂₀₀_Meter

7

(8)

T OPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ

De aktuella utredningsområdena ligger väster om Rotebro i nordligaste delen av Sollentuna kommun, på gränsen till Upplands Väsby kommun. Terrängen består av ett sprickdalslandskap och är beläget mellan cirka 25–40 m ö.h. De högre partierna utgörs av moränimpediment bevuxna med blandskog, främst barrträd. De lägre delarna är öppna och utgörs av gammal åkermark på lerjordar. Idag är dessa ytor obrukade och gräsbevuxna. Genom UO 1 och 2 går luftburna kraftledningar och även ett par mindre vä- gar som hänger samman med Kappetorps verksam- hetsområde. UO 3 är helt oexploaterat.

De högsta höjderna i UO återfinns inom delområde 3. Dessa delar stack upp som kobbar i ett skärgårds- landskap från ca 5000 f Kr. Med tiden växte kob- barna till öar/halvöar som sedermera blev fastland.

Flera arkeologiska utredningar och undersökningar har gjorts i närområdet i samband med olika typer av exploateringar. Detta gäller främst området öst/

nordöst om UO, inom vilket bl a en golfbana ryms, och området söder om där Rotebroleden går. Dessa undersökningar (Arkeologikonsult rapport 1992, Carlsson & Jakobsson Holback 2001, Werthwein

2001, Carlsson 2005, Hjulström 2013, Lagerstedt 2013) har genererat både nya fornlämningar i form av bl a stensträngar och gravar, men också ny kun- skap om redan kända lämningar, såsom Svartinge bytomt. Lämningarna i området daterar sig främst till järnålder och medeltid. Främst rör det sig om gravar, stenröjda ytor och stensträngar. Ett lösfynd av en tunnackig flintyxa (Statens Historiska Museum inv nr 11677) inom Svartinge ägor och förekomsten av ett kvartsbrott (Werthwein 2001) i närområdet visar dock att man rört sig i området ännu längre tillbaka.

Idag har hela det aktuella utredningsområdet fast- ighetsbeteckningen Överby, men historiskt sett har de två nordliga delområdena (1 och 2) tillhört Svar- tinge by. Gränsen mellan ägorna har gått i den allra nordligaste spetsen på UO 3 (förhållandet kan se i figur 3-4). Överbys äldsta skriftliga belägg härrör från år 1489 (Offuerby, Ferm, Johansson & Ram- qvist 1992) medan Svartinge omnämns redan år 1305 (in Sverthingi, Ferm, Johansson & Ramqvist 1992). På de historiska kartorna ser man hur större delen av UO utgjort ett skogsbeklätt utmarksom- råde. UO 1 och 2 har dock övergått från skogsmark till odlad mark någon gång efter 1640-tal.

M ETOD OCH GENOMFÖRANDE

Utredning etapp 1 omfattade en kart- och arkivstu- die samt en fältinventering av de tre delområdena.

Vid arkivstudien gjordes en genomgång av fornminnesregistret (FMIS), Antikvarisk-Topografiska Ar- kivet (ATA) och Statens Historiska museums före- målsdatabas. Vid kartstudien analyserades historiskt kartmaterial från Lantmäteriets och Riksarkivets webbsidor. De kartor som bedömdes vara relevanta för utredningen rektifierades mot nutida kartmaterial. För att bedöma områdenas potential kontrolle- rades även jordarts- och berggrundskartor från Sve- riges geologiska undersökning (SGU) och höjddata användes för att illustrera hur landskapet förändrats från stenåldern och framåt. En genomgång av rele- vant arkeologisk och lokalhistorisk litteratur gjordes också.

Inventeringen innebar en noggrann okulär besikt- ning av de tre utredningsområdena. Fokus vid inventeringen låg på förhistoriska stensträngar, sten- sättningar, bebyggelselägen och gravfält. Även gränsmarkeringar kunde förväntas. Inom UO 3 eftersöktes även lägen för stenålderslokaler. Jord- sond medfördes i syfte att klarlägga markbeskaffen- het. Utifrån det historiska kartmaterialet eftersöktes även de platser där olika gränslinjer mötts, enligt kartorna.

Påträffade objekt beskrevs skriftligen, fotograferades och mättes in. Inmätningen skedde med GPS eller lägesbestämdes mot detaljerat kartmaterial och beskrevs enligt FMIS-standard.

8

(9)

Utredning etapp 2 omfattade sökschaktning med maskin inom de öppna, tidigare odlade delarna i UO 1 och 2. Inom UO 3 grävdes spridda provgropar för hand på de utpekade platserna, då ytorna låg ganska otillgängligt i tät skog.

De maskingrävda schakten grävdes med dubbel skopbredd och var ca 2,2x12 m stora. Schakten grävdes skiktvis ned till anläggnings-/kulturlager-

nivå, alternativt orörd markyta (steril). Alla ingrepp beskrevs skriftligen, mättes in med RTK-GPS med en precision på 0,02 meter, och fotograferades vid behov. Efter dokumentationen återställdes marken.

De handgrävda provgroparna var ca 0,5x0,5 m stora och grävdes till ett djup av 0,10–0,15 m under tor- ven. Vid arbetet användes spade och skärslev.

E ^{TAPP 1}

Arkiv- och kartstudie

öster om UO. De allra närmaste lämningarna utgörs av stensättningar och stensträngar.

Det historiska kartmaterialet visar att UO 1 och 2 tidigare tillhört Svartinge (idag hör fastigheterna till Överby). Kartstudien visade även att det under 1630-talet funnits ett torp (Laggarehagstorpet) i an- slutning till norra delen av UO 1 och 2 (se figur 3) Genomgången av material i Antikvarisk Topografis-

ka Arkivet (ATA) och Statens Historiska museums föremålsdatabas gav inget resultat för det aktuella området. Fornminnesregistret (FMIS) visade att det finns ett flertal stensättningar, stensträngar, gravfält och boplatser i närområdet. De flesta i ett område

Figur 3. Ägomätning över Sollentunaholm från år 1635 med de tre delområdena (UO 1-3) utmarkerade. Norr om UO 1 och 2 ligger Laggarehagstorpet. Skala 1:8 000.

3 2

1

±

0 100 200Meter

9

(10)

och att delar av torpets brukade ytor gått in på UO.

Resterande del av UO 1 och 2 var då skogbeklätt.

Hur länge torpet funnits på platsen är oklart då kartmaterialet för denna del saknas för 1700-1800-tal.

Vid sekelskiftet (Häradskartan 1901-06) finns det dock inte längre och det omnämns inte i Ortnamns- registret. Vid sekelskiftet och på 1950-talet har UO 1 och 2 ungefär samma fördelning av skog och bru-

kad mark som i dagsläget.

UO 3 utgörs på samtliga historiska kartor (från år 1635, 1701, 1901-06 och 1952) av utmark/skogsmark som hört till Överby. Samma förhållande gäller idag. På kartan från 1701 syns flera gränslinjer (ägo- gränser) som korsar ytan, varav en allra längst i norr utgör gräns mellan Överby och Svartinge (se figur 4).

Vid kartstudien studerades även detaljerad höjddata på ner till 0,5 m:s ekvidistans för att på så sätt kunna läsa landskapet och få grepp om topografin i områ- det. Resultatet blev att antal ytor markerades som intressanta lägen för eventuella stenålderslokaler.

Platser som en gång legat i skyddade lägen mellan höjder i ett skärgårdslandskap.

Inventering

Vid inventeringen påträffades inga synliga lämningar.

Större delen av UO 1 och 2 ansågs dock utgöra möj- liga boplatslägen från bronsålder-järnålder (se figur 5). Tolkningen baserades både på det topografiska läget och på att det finns närliggande stensättningar (Sollentuna 215:1-4 och 159:1) av bronsålders- till tidig järnålders-karaktär. Förekomsten av ett histo- Figur 4. Ägodelning gällande Överby från år 1701, med de tre delområdena (UO 1-3) utmarkerade. Endast UO 3 ryms inom kartan då UO 1 och 2 då tillhörde Svartinge. Inom denna yta syns flera gränslinjer och möten. Skala 1:8 000.

3 2

±

1

0 100 200Meter

Figur 5. Sökschaktning i UO 2. Schakt 10. Foto taget från söder.

10

(11)

riskt belagt torp (Laggarehagstorpet) strax utanför UO var också indikativt. De intressantaste ytorna låg på något högre partier i den tidigare odlingsmar- ken, intill de skogbeklädda moränhöjderna i väst (UO 1) respektive öst (UO 2). De moränbemängda skogspartierna i UO 1, samt den sydligaste delen av

UO 1 och 2, där marken var tydligt söndergrävd sedan tidigare, var utan indikation.

Inom UO 3 pekades tre ytor ut som potentiella sten- ålderslägen vid inventeringen (se figur 6 och 7). Samt- liga låg i skyddade lägen mellan höjdpartier, hade sil-

Figur 6. Stenålderslandskapets utformning vid en vattennivå på 35 m ö.h. Större delen av UO låg då under vatten. Endast mindre delar av UO 3 utgjorde delar av mindre öar. Skala 1:5 000.

3 2

Obj C Obj B

±

Utredningsområde Stenåldersläge 35 m ö.h.

5 m ekv

1 m ekv ⁰ ⁵⁰ ¹⁰⁰^Meter

Figur 7. Stenålderslandskapets utformning vid en vattennivå på 30 m ö.h. Större delen av UO 3 var då en del av en större ö.

Skala 1:5 000.

3 2

Obj A

±

Utredningsområde Stenåldersläge 30 m ö.h.

5 m ekv

1 m ekv ⁰ ⁵⁰ ¹⁰⁰^Meter

11

(12)

tig jordmån med ställvisa sandinslag, samt var relativt stenfria. De tre ytorna kallas i rapporten objekt A, B och C. Objekt A låg i nordläge och var strandbundet vid ca 30 m ö.h. Objekt B låg också i nordläge och var strandbundet vid ca 33 m ö.h. Objekt C låg mellan två höjder och hade både väst- och östläge. Platsen var strandbunden vid ca 35 m ö.h. Samtliga potentiella stenålderslägen ligger idag i tät skog (se figur 8).

Figur 8. Provgropsgrävning inom yta B i UO 3. Ytan låg i skyddat nordläge. Foto taget från norr.

E ^{TAPP 2}

Provgropsgrävning

material. Plogjorden fanns inte kvar under de på- förda massorna. Ytan är kraftigt påverkad av tidigare markarbeten i form av bortschaktning av jord och påförsel av dumpmaterial (se figur 10). Av denna anledning grävdes endast ett antal mindre sökschakt inom detta område.

Figur 9. På ett par platser sammanföll gränsmöten med stora, naturliga flyttblock, vilka fungerat som markörer. Foto taget från norr vid gränsmöte i norra delen av UO 3 (se figur 4 där gränsmötet syns).

Figur 10. Schakten i södra delen av UO 2 visade tydligt att marken var söndergrävd sedan tidigare och sedan täckt med ett metertjockt lager med dumpmassor. Direkten under dum- pen kom den sterila leran. Foto taget från öst.

Vid inventeringen eftersöktes eventuella gränsmar- keringar utmed de ägogränser som markerats på de historiska kartorna. Några av människohand utpla- cerade stenar eller stensträngar observerades inte, men på ett par platser sammanföll gränsmöten med stora, naturliga flyttblock, vilka fungerat som mar- körer (se figur 9).

Inga indikationer på fornlämning framkom vid prov- gropsgrävningen på de tre stenålderslägena (A, B, C) i UO 3. Inom yta A grävdes sammanlagt 14 gropar och inom yta B respektive C grävdes 10 vardera. Jordar- terna utgjordes främst av ganska ren silt, men med ställvisa inslag av lera (yta A), sand (yta B) samt mo- rän/sten (yta C). Då groparna var tomma och inmät- ningarna i tät skog oprecis, mättes endast ytorna in.

Sökschaktning

Inga indikationer på fornlämning framkom vid sökschaktningen inom UO 1 och 2. Den naturliga undergrunden utgjordes av gråbrun, kompakt lera med ställvisa inslag av uppstickande morän/sten och berghäll. I norr fanns plogjord ovanpå den sterila undergrunden. I södra halvan av UO 2 var ytan dä- remot täckt av ett 1,0-1,2 m tjockt lager med jord, sten och skräp (tegel, metallskrot, asfaltklumpar, plast). På vissa ställen låg även större högar med

12

(13)

Figur 11. Schaktplan som visar de grävda sökschakten samt de tre ytor som undersöktes med provgropar. Samtliga områden var utan indikation på fornlämning. Skala 1:4 000.

S AMMANSTÄLLNING AV RESULTAT

föreligger därmed inga hinder inom exploaterings- områdena. Beslut om eventuella vidare antikvariska åtgärder tas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Resultatet av den arkeologiska utredningen etapp 1 och 2 visar att samtliga ytor som planeras för verk- samhet (UO 1, 2 och 3) är utan indikationer på fornlämning. Utifrån den arkeologiska utredningen

3 2

1

27 26 24

21 19 20

23 25

1 2

3 4 5

10 9 8 7 6 18 17 16 15 14

12 11

13

Sollentuna 214:1

Sollentuna 356:1 Sollentuna 159:1

Sollentuna 161:1 Sollentuna 357:1

Sollentuna 407 Sollentuna 358:1

22

A B

C

±

Sökschakt

Yta som undersökts med provgropar Redan exploaterad yta

Redan söndergrävd yta

#

* Stensättning

Hägnad/hägnadssystem

Utredningsområde ⁰ ⁵⁰ ¹⁰⁰^Meter

13

(14)

U ^TVÄRDERING

Utredningen har omfattat etapp 1 och 2, vid vilka kart- och arkivstudie, inventering, provgropsgräv- ning, sökschaktning samt rapportering har gjorts.

Samtliga moment har kunnat genomföras utan några större avvikelser eller problem, och har gjorts i enlighet med Länsstyrelsens krav och direktiv.

R ^EFERENSER

Litteratur

Arkeologikonsult. 1992. Arkeologisk utredning av planerad golfbana vid Bisslinge Gård, Ed sn, Upplands Väsby kommun. Rapporter från Arkeologikonsult 9051.R1.

Carlsson, M. & Jakobsson Holback, T. 2001.

Vikingatida bebyggelse på Svartinge bytomt. Uppland, Sollentuna socken, Svartinge 10:1-2, RAÄ 360. Rap- port UV Mitt 2001:40.

Carlsson, D. 2005. Antikvarisk utredning inför för- ändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sol- lentuna kommun, Stockholms län. Rapport Arkeo- Dok 2005:3.

Ferm, O., Johansson, M. & Rahmqvist, S. 1992.

Det medeltida Sverige. Uppland, Bd 1:7. Attundaland.

Brohärda, Färingög tingslag, Adelsö socken, Sollentuna härad. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Hjulström, B. 2013. Svartinge – arkeologisk utred- ning och förundersökning. Svartinge 10:1, 10:2 och 10:20 samt Överby 10:1, Sollentuna socken och kom- mun, Stockholms län. Rapporter från Arkeologikon- sult 2013:2745.

Lagerstedt, A. 2013. Rotebroleden. Väg 267, tra- fikplats Stäket – trafikplats Rotebro, Järfälla och Sol- lentuna socknar, Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Rapporter från Arkeologikonsult

2012:2627.

Werthwein, G. 2001. En skadad stensättning och möjligt kvartsbrott vid Svartinge. Rapport Stock- holms läns museum, 2001:5.

Historiska kartor

Lantmäteristyrelsens arkiv

Akt A95-20:1 Sollentunaholm 1-2, Sollentuna socken, Stockholms län. Ägomätning, 1635, Lant- mätare Tomas Kristiernsson Hedreus.

Akt A95-27:1 Överby 1-3, Sollentuna socken Stockholms län. Ägodelning, 1701, Lantmätare Lars Kietzling.

Rikets allmänna kartverks arkiv

Akt J133-10i9d53 Sollentuna, Stockholms län, Ekonomiska kartan 1952.

Akt J112-75-8 Stäket, Stockholms län. Häradseko- nomiska kartan 1901-06.

14

(15)

T EKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Arkeologikonsults projektnr 2014:2817 Länsstyrelsens diarienummer 4311-7424-2014

Uppdragsgivare Sollentuna kommun

Fastighet Överby 10:1 och 10:2

Socken Sollentuna

Kommun Sollentuna

Län Stockholm

Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Undersökningstid i fält 7–19 augusti 2014

Koordinatsystem RT 90 2,5 gon V

Höjdsystem RH 2000

Projektledare & rapportansvarig Cecilia Lindblom

Inventering Anna Hed Jakobsson & Cecilia Lindblom Utredningsgrävning Sebastian Liahaugen & Cecilia Lindblom Kartor och Layout Medea Nyström Huuva

Kvalitetsgranskning Johan Blidmo

Fynd Inga föremål tillvaratogs.

15

(16)

16

(17)

B ILAGA 1. SCHAKTBESKRIVNING

Schakt Område Storlek (m) Djup (m) Innehåll Beskrivning

1 UO 2 2,8 x 17 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera. Berghäll i söder.

2 UO 2 2,7 x 13 0,25-0,31 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera.

4 UO 2 2,3 x 13,5 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera.

9 UO 2 2,5 x 16,5 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera. Berghäll i söder.

11 UO 1 2,4 x 13 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera och morän.

12 UO 1 2,3 x 11 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera och morän.

13 UO 1 2,2 x 12,2 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera och morän.

14 UO 1 2,2 x 10,5 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera och morän.

19 UO 2 2,6 x 13,5 0,25-0,30 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu igenvuxen med gräs och sly. Plöja och sedan opåverkad undergrund av gråbrun lera. Berghäll i södra delen av schakt 19.

20 UO 2 2,2 x 14,5 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 21 UO 2 2 x 10 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 22 UO 2 1,2 x 4 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 23 UO 2 2,7 x 4,7 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 24 UO 2 2,2 x 3 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 25 UO 2 1,9 x 4,8 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 26 UO 2 1,9 x 3,5 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm) 27 UO 2 1,8 x 3 1,0-1,2 Ingen indikation på fornlämning. Schakt i tidigare åker, nu söndergrävt och täckt med ett ca 1,0-1,2 m tjockt påfört lager med dumpmassor (jord, sten, sprängsten, metallskrot, plast, asfalt, trä mm)

17

(18)

B ILAGA 2. PROVGROPSTABELL

Provgrop Delyta Storlek Djup (m) Innehåll Beskrivning

1–0 B ca 0,5 x 0,5 m ca 0,15–0,20 (inkl torv) Ingen indikation på fornlämning. Provgropar i skogsmark i utkanten av moränhöjd.

Siltig jord med ställvisa inslag av sand.

11–20 C ca 0,5 x 0,5 m ca 0,15–0,20 (inkl torv) Ingen indikation på fornlämning. Provgropar i skogsmark mellan två moränhöjder.

Siltig jord med ställvisa inslag av sten.

21–34 A ca 0,5 x 0,5 m ca 0,15–0,20 (inkl torv) Ingen indikation på fornlämning. Provgropar i skogsmark i utkanten av moränhöjd.

Siltig jord i den högre, södra delen. Lerig jord i den nedre, norra delen.

18

(19)

(20)

Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2817

06.8. Arkeologisk utredning

Ö verby

Arkeologisk utredning

Överby 10:1 & 10:2, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län

C

l

A

Ö verby

Arkeologisk utredning

Överby 10:1 & 10:2, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län

C

l

S AMMANFATTNING

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...4

INLEDNING ...7

TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ ... 8

METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 8

ETAPP 1 ... 9

... 9

... 10

ETAPP 2 ...12

...12

...12

SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT ... 13

UTVÄRDERING ...14

REFERENSER ...14

...14

...14

TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 15

BILAGOR ...17

...17

... 18

±

I NLEDNING

±

T OPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ

M ETOD OCH GENOMFÖRANDE

E TAPP 1

Arkiv- och kartstudie

±

Inventering

±

±

±

E TAPP 2

Provgropsgrävning

Sökschaktning

S AMMANSTÄLLNING AV RESULTAT

±

U TVÄRDERING

R EFERENSER

Litteratur

Historiska kartor

T EKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

B ILAGA 1. SCHAKTBESKRIVNING

B ILAGA 2. PROVGROPSTABELL

Ö ^verby

Ö ^verby

I ^NLEDNING

E ^{TAPP 1}

E ^{TAPP 2}

U ^TVÄRDERING

R ^EFERENSER