STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp

Full text

(1)

STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp

delkurs i

Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp ht-15

Kursledare för detta kursmoment:

Marie Löf (marie.lof@ki.se)

Magdalena Rosell (Magdalena.rosell@ki.se )

(2)

Innehåll

Viktig information ... 3

Laboration: kroppssammansättning ... 4

Bedömningsunderlag för kroppssammansättningsartikeln ... 8

Laboration: kostundersökning ... 10

Bedömningsunderlag för kostundersökningsartikeln ... 13

Betygskriterier ... 15

(3)

3 Viktig information

En stor del av kursens schemalagda tillfällen är obligatoriska, se schemat!

Tiden avsatt för eget arbete i schemat behövs för eget arbete om man ska klara av kursen enligt planerad tid, enligt våra erfarenheter.

Data från kroppssammansättningslaborationen ska matas in i google docs senast mån kväll 5/10 (samma dag som laborationen).

Data från kostundersökningslaborationerna (din försökspersons 24h-data samt din egen 7d-data) ska matas in i google docs senast den 13/10. OBS! Var uppmärksam med att skriva in data för rätt individ i dokumentet: varje rad ska innehålla kostdata från de båda metoderna för en och samma individ.

Kroppssammansättningsrapporten ska laddas upp på Pingpong senast kl 24:00 fredag 9/10.

Kostundersökningsrapporten ska laddas upp på Pingpong senast kl 24:00 onsdag 21/10.

Vi uppmanar alla att följa kursens planering och deadlines för rapporterna, då ni också har möjlighet att ställa frågor och få återkopplingstillfällen på era arbeten under kursens gång.

Följ instruktionerna för rapporterna noggrant, se bedömningsunderlagen för respektive rapport. En rapport som ej uppfyller instruktionerna bedöms som Fx, och kan då kompletteras till betyg E. Slutbetyg utgör sammanvägt betyg på båda rapporterna.

(4)

Laboration: kroppssammansättning

Syfte

Syftet med denna laboration är att du ska få praktisk erfarenhet av att mäta

kroppssammansättning med olika metoder och öka din förståelse för de osäkerheter och validitetsproblem som dessa metoder är förknippade med.

Beskrivning

Du ska med tre olika metoder (BodPod, bioimpedans och antropometriska mätmetoder) mäta en försökspersons kroppssammansättning och utifrån din försökspersons och gruppens resultat skriva en rapport där du bland annat ska göra vissa beräkningar och diskutera metodologiska frågeställningar.

Laborationens upplägg

Innan laborationen kommer du att få demonstration och genomgång av hur man praktiskt hur man går till väga och vad man ska tänka på.

Måndag 5 oktober kl 8:30-14:00: Ni kommer besöka tre olika stationer. Sista delen av laborationen används för beräkning av resultat, jämförelse mellan de olika metoderna.

Här ges även tillfälle för frågor och diskussion kring laborationen.

Station 1: Mätning av kroppssammansättning med BodPod.

Några kommer att få möjlighet att mäta sig i BodPod i mån av tid. Vid mätningen ska man bära badkläder (ej alltför ”luftiga”). Tag med egna badkläder hemifrån.

Station 2: Mätning av kroppssammansättning med bioimpedans.

Station 3: Mätning av kroppssammansättning med kaliper, SBD, BMI, midjemått.

Lärare: Eric Poortvliet och Christine Delisle

Lokal: Green seminar room, Enheten för folkhälsonutrition, plan 6.

Data som ska rapporteras in o Google Docs spreadsheet är:

- procent kroppsfett mätt med bioimpedans.

- procent kroppsfett mätt med kaliper - BMI (kg/m2)

- SBD (cm)

- midjeomfång (cm)

(5)

5 Statistiska analyser

Statistiska analyser som ska göras i SPSS för gruppdata för kroppssammansättning är följande:

 Medelvärden och standardavvikelser för kroppsfett med bioimpedans och kaliper, BMI, SBD och midjeomfång.

 T-test och p-värden för skillnader i medelvärden mellan kroppsfett med

bioimpedans och kaliper. Korrelationskoefficient och p-värde mellan kroppsfett med bioimpedans och kaliper.

 Gärna Bland och Altman plot för jämförelse mellan kroppsfett med bioimpedans och kaliper. (ej ett krav)

Skriva en laborationsrapport

Utifrån din försökspersons resultat samt gruppens resultat ska du skriva en laborationsrapport om kroppssammansättning. Rapporten ska innehålla:

Syfte

Beskriv kort syftet med rapporten.

Metodbeskrivning

Denna ska vara noggrann och ha följande rubriker:

- Studiedesign - beskriver vad det är för typ av studie, när den gjordes, på vilka individer och eventuella drop-outs.

- Mätmetoder - beskriver principerna för metoderna, hur mätningarna gjordes, vem som gjorde vad och vilka hjälpmedel som användes och vilka datorprogram som användes.

- Beräkning av andel kroppsfett – beskriver hur andel kroppsfett beräknades med de olika metoderna (ta dock inte med själva beräkningarna!).

- Statistiska beräkningar - beskriver vilka statistiska metoder och vilka

statistikprogram som användes. Här kan ni även ange vilka referensvärden som användes för att utvärdera resultaten.

Resultat

Visa resultaten i en tabell enligt förslag på nästa sida (individdata = din försökspersons data, gruppdata = klassens medelvärden). Alternativt kan ni dela upp det på två tabeller.

OBS! Tabellförslaget är inte fullständigt. I artikeln ska tabellen stå för sig själv, dvs.

skriv ut en informativ tabellrubrik, enheter, använd fotnoter för att förklara rubriker och förkortningar vid behov. Du behöver INTE kommentera resultaten i text utan redovisa resultaten bara i tabeller (med tydliga rubriker).

Diskussion

Denna ska innehålla:

Jämför resultaten på procent kroppsfett på individ- och gruppnivå uppmätt med de olika metoderna. Försök förklara likheter/skillnader i resultaten på procent

(6)

kroppsfett för de olika metoderna. Ta upp osäkerheter i metoderna, motivera din bedömning av hur stort inflytande dessa osäkerheter har, och dra slutsatser.

Utvärdera resultaten på procent kroppsfett liksom de enkla antropometriska måtten på individ respektive gruppnivå. Har individen/gruppen en ”bra”

kroppssammsättning, ett ”bra” BMI osv? Förklara eventuella skillnader i vad metoderna mäter, beakta osäkerheter i metoderna samt valet av referensvärden.

Dra slutsatser.

Diskutera hur den grupp vars kroppssammansättning som mätts i laborationen

”valts ut”. Är de representativa för svenska befolkningen? Basera din bedömning på lämplig statistik från befolkningen.

Kortfattad sammanfattning med slutsatser som svarar på frågeställningen som ställdes i syftet i början av rapporten.

Referenslista

Denna förväntas inte vara lång, men några referenser kommer att vara relevanta att ta med i rapporten. Använd Vancouver-systemet. Använd inte handouts som referenser.

Vad skiljer artikel (kost) och laborationsrapport (kroppssammansättning)?

Laborationsrapporten ska inte innehålla abstract eller introduktion. Resultaten redovisas bara i tabeller med tydliga rubriker men ska inte kommenteras i text.

Lycka till!

(7)

Förslag på tabell (denna är endast skissartad, förklaringar behövs):

Individdata Gruppdata

Variabel Medelvärde (SD) p-värde

Kroppsfett enligt Bodbod (%) Kroppsfett enligt bioimpedans (%) Kroppsfett enligt kaliper (%) BMI (kg/m2) SBD (cm)

Midjeomfång (cm)

(ej individdata)

(8)

Bedömningsunderlag för kroppssammansättningsartikeln

Ok Kommentar

Sammanfattningen

Engelska språket flyter bra.

Innehåller syfte, metod, resultat och slutsats. Inget nytt tillkommer utöver det som finns i artikeln. Max 250 ord. Antalet ord anges i slutet av abstractet. 

Introduktion

Ger en kort bakgrund som motiverar varför studien görs.

Innehåller ej metodbeskrivning.

Syftet med studien uttalas.

Metodbeskrivning

Är överlag noggrann och innehåller nedanstående rubriker.

Studiedesign - beskriver vad det är för typ av studie, när den gjordes, på vilka individer och eventuella drop-outs.

Mätmetoder - beskriver hur mätningarna gjordes, vem som gjorde vad, vilka hjälpmedel som användes och vilka datorprogram som användes.

Beskriv principen för beräkningen av kroppsfett med de olika metoderna (själva beräkningarna redovisas ej).

Statistiska beräkningar - beskriver vilka statistiska metoder och vilka statistikprogram som användes.

Resultat

Resultaten visas i en eller flera tabeller.

(9)

9 Resultaten kommenteras kortfattat i texten (som

även refererar till tabellerna). Resultaten sammanfattas utan inslag av diskussion eller värderingar. Det som är värt att noteras lyfts fram.

Diskussion

Diskussionen är strukturerad och behandlar nedanstående punkter.

Jämförelse av resultaten på procent kroppsfett på individ- och gruppnivå uppmätt med de olika metoderna. Du förklarar likheter/skillnader i resultaten på procent kroppsfett för de olika metoderna. Du tar upp osäkerheter i metoderna, motiverat din bedömning av hur stort inflytande dessa osäkerheter har, och drar slutsatser.

Utvärdering av resultaten på procent kroppsfett liksom de enkla antropometriska måtten på individ respektive gruppnivå. Har individen/gruppen en

”bra” kroppssammsättning, ett ”bra” BMI osv? Du förklarar eventuella skillnader i vad metoderna mäter, beaktar osäkerheter i metoderna samt valet av referensvärden. Dra slutsatser.

Diskussion av hur den grupp vars kropps-

sammansättning som mättes i laborationen ”valts ut”. Är de representativa för svenska befolkningen?

Bedömningen baseras på lämplig statistik från befolkningen.

Kortfattad sammanfattning med slutsatser. Du svarar på frågeställningen som ställdes i introduktionen.

Referenser och referenslista

Referenserna följer Vancouver-systemet. Referenserna består av relevanta artiklar och böcker,

ej handouts.

Referenslistan är korrekt skriven. Referenserna i texten är utsatta där det är motiverat.

Det saknas ej viktiga referenser.

Språket

Texten är klar och tydlig. Det är lätt att följa med i resonemangen.

(10)

Laboration: kostundersökning

Syfte

Laborationens syfte är att du ska få praktisk erfarenhet av att mäta kostintag med olika metoder och öka din förståelse för de osäkerheter och validitetsproblem som

kostundersökningar är förknippade med. Du får också övning i att skriva en vetenskaplig artikel.

Beskrivning

Du ska mäta kostintaget hos en försöksperson och hos dig själv med en 24h intervju samt en 7 dagars vägd kostregistrering och utifrån din försökspersons och gruppens resultat skriva en rapport där du bland annat ska göra beräkningar och diskutera metodologiska frågeställningar.

Laborationens upplägg

Se schema och separata instruktioner för respektive kostundersökning.

Data som ska rapporteras in i Google Docs spreadsheet är:

- rapporterat näringsintag, se nedan, för din försöksperson, mätt med 24h intervju.

- ditt eget rapporterat näringsintag enligt listan nedan, mätt med 7-d registreringen.

- ditt eget BMR (kJ/d).

- ditt eget PAL (använd PAL-värdet du mätte upp på humanfysiologikursen).

Näringsämnen som ska rapporteras: energi (kJ/d samt E%), fett (g/d samt E%), mättat fett (g/d samt E%), enkelomättat fett (g/d samt E%), fleromättat fett (g/d samt E%), kolhydrater (g/d samt E%), protein (g/d samt E%), alkohol (g/d samt E%), fibrer (g/d), järn (mg/d), vitamin C (mg/d), vitamin E (μg/d), och folsyra (mg/d).

Statistiska analyser

Statistiska analyser som ska göras i SPSS för gruppdata för 7d resp 24h är följande:

 Medelvärden och standardavvikelser för näringsämnena. Medianer kan tas fram där fördelningen verkar skev, rapportera medianer (i text) endast om motiverat.

 T-test och p-värden för skillnader i medelvärden mellan 7d och 24h.

Komplettera med icke-parametrisk test om motiverat.

Skriva en vetenskaplig artikel

Utifrån din försökspersons resultat samt gruppens resultat ska du skriva en kostlaborationsrapport i form av en vetenskaplig artikel. Artikeln ska innehålla:

(11)

11 Introduktion

Denna ska ge en kort bakgrund som motiverar varför studien görs. (Här är ni fria att välja hur ni ska formulera bakgrund och syftet med laborationen.) Den ska ej innehålla inslag av metodbeskrivning.

Metodbeskrivning

Denna ska vara noggrann och ha följande rubriker:

- Studiedesign - beskriver vad det är för typ av studie, när den gjordes, på vilka individer och eventuella drop-outs.

- Mätmetoder - beskriver hur mätningarna gjordes, vem som gjorde vad och vilka hjälpmedel som användes och vilka datorprogram som användes.

- Identifiering av underrapportering - beskriver principen och syftet med Goldbergs cut-off och hur Goldbergs cut-off beräknades (ta inte med själva beräkningarna!).

- Statistiska beräkningar - beskriver vilka statistiska metoder och vilka

statistikprogram som användes. Här kan ni även ange vilka referensvärden som användes för att utvärdera näringsintaget.

Resultat

Visa resultaten i en tabell eller två tabeller; förslag finns på nästa sida (individdata = din försökspersons data, gruppdata = klassens medelvärden). OBS! Förslaget är endast en skiss. I artikeln ska tabellen stå för sig själv, dvs. innehålla en informativ tabellrubrik, enheter, eventuellt fotnoter för att förklara rubriker och förkortningar. Resultaten ska kommenteras kortfattat i texten (som även refererar till tabellerna), kommentarerna ska ej utgöra diskussion eller värderingar. Allt som står i tabellen kommenteras ej, utan endast det som är värt att notera lyfts fram.

Diskussion

Denna ska innehålla:

Utvärdering av validiteten på rapporterat energiintag på individ- respektive gruppnivå. Ta upp osäkerheter i valideringsmetoden, motivera din bedömning av hur stort inflytande dessa osäkerheter har, och dra slutsatser.

Utvärdering av näringsintaget på individ- respektive gruppnivå. Förklara

eventuella skillnader mellan de båda metodernas resultat, motivera vilka resultat du finner vara mest lämpliga att utgå ifrån, beakta underrapportering och andra osäkerheter samt beakta valet av referensvärden. Dra slutsatser.

Kortfattad sammanfattning med slutsatser som svarar på frågeställningen som ställdes i introduktionen.

Referenslista

Denna förväntas inte vara lång, men några referenser kommer att vara relevanta att ta med i artikeln. Använd Vancouver-systemet. Använd inte handouts som referenser.

Lycka till!

(12)

Förslag på tabell (denna är endast skissartad, förklaringar behövs):

Individdata Gruppdata (medelvärde, SD)

Näringsämne Kosthistorisk intervju

7d registrering Referensvärden Kosthistorisk intervju

7d registrering p-värde Referensvärden

Energi (kJ/d) Fett (g/d) Mättat fett (g/d) Enkelom. fett (g/d) Flerom.fett (g/d) Kolhydrater (g/d) Protein (g/d) Alkohol (g/d) Fibrer (g/d) Fett (E%) Mättat fett (E%) Enkelom. fett (E%) Flerom. fett (E%) Kolhydrater (E%) Protein (E%) Alkohol (E%) Fibrer (g/MJ) Järn (mg/d) Vitamin C (mg/d) Vitamin E

(mikrog/d) Folsyra (mg/d) BMR (kJ/d)

(13)

Bedömningsunderlag för kostundersökningsartikeln

Ok Kommentar

Sammanfattningen

Språket flyter bra.

Innehåller syfte, metod, resultat och slutsats. Inget nytt tillkommer utöver det som finns i artikeln. Max 250 ord. Antalet ord anges i slutet av abstractet.

Introduktion

Ger en kort bakgrund till studien som motiverar varför studien görs.

Innehåller ej metodbeskrivning.

Syftet med studien uttalas.

Metodbeskrivning

Är överlag noggrann och innehåller nedanstående rubriker.

Studiedesign - beskriver vad det är för typ av studie, när den gjordes, på vilka individer och eventuella drop- outs.

Mätmetoder - beskriver hur mätningarna gjordes, vem som gjorde vad, vilka hjälpmedel som användes och vilka datorprogram som användes.

Identifiering av underrapportering - beskriver principen och syftet med Goldbergs cut-off och hur Goldbergs cut-off beräknades (själva beräkningarna redovisas ej).

Statistiska beräkningar - beskriver vilka statistiska metoder och vilka statistikprogram som användes.

Även vilka referensvärden som användes för att utvärdera näringsintaget anges.

Resultat

Resultaten visas i en eller flera tabeller.

(14)

Varje tabell står för sig själv – den har informativ tabellrubrik, utsatta enheter, och eventuella fotnoter vid behov för att förklara rubriker och förkortningar.

Resultaten kommenteras kortfattat i texten (som även refererar till tabellerna). Resultaten sammanfattas utan inslag av diskussion eller värderingar. Det som är värt att noteras lyfts fram.

Diskussion

Diskussionen är strukturerad och behandlar nedanstående punkter.

Utvärdering av validiteten på rapporterat energiintag på individ- respektive gruppnivå. Du tar upp osäkerheter i valideringsmetoden, motiverar din bedömning av hur stort inflytande dessa osäkerheter har, och drar slutsatser.

Utvärdering av näringsintaget på individ- respektive gruppnivå. Du förklarar eventuella skillnader mellan de båda metodernas resultat, motiverar vilka resultat du finner vara mest lämpliga att utgå ifrån, beaktar underrapportering och andra osäkerheter samt beaktar valet av referensvärden. Dra slutsatser.

Kortfattad sammanfattning med slutsatser. Du svarar på frågeställningen som ställdes i introduktionen.

Referenser och referenslista

Referenserna följer Vancouver-systemet. Referenserna består av relevanta artiklar och böcker, ej

handouts.

Referenslistan är korrekt skriven.

Referenserna i texten är utsatta där det är motiverat.

Det saknas ej viktiga referenser.

Språket

Texten är klar och tydlig. Det är lätt att följa med i resonemangen.

(15)

15 Betygskriterier

Slutbetyget utgör en sammanvägd bedömning av båda rapporterna

A Arbetet uppfyller angivna riktlinjer utan anmärkningar.

Framställningen är självständig och genomgående klar och tydlig.

Diskussionen är väl avvägd och innehåller nyanserade och väl underbyggda slutsatser.

Arbetet visar på en mycket god förståelse för relevanta begrepp/principer och problem inom området.

B Arbetet uppfyller angivna riktlinjer så gott som helt.

Framställningen är självständig, klar och tydlig.

Diskussionen är avvägd och innehåller nyanserade och underbyggda slutsatser.

Arbetet visar på en mycket god förståelse för relevanta begrepp/principer och problem inom området.

C Arbetet uppfyller angivna riktlinjer med mindre anmärkningar.

Framställningen är klar och tydlig.

Diskussionen är relevant och innehåller relevanta slutsatser.

Arbetet visar på en mycket god förståelse för relevanta begrepp/principer och problem inom området.

D Arbetet uppfyller angivna riktlinjer med vissa anmärkningar.

Framställningen är klar och tydlig.

Diskussionen är adekvat.

Arbetet visar på en god förståelse för centrala begrepp/ principer och problem inom området.

E Arbetet uppfyller angivna riktlinjer med vissa anmärkningar.

Framställningen är mestadels klar och tydlig.

Diskussionen är i huvudsak adekvat.

Arbetet visar på en förståelse för centrala begrepp/principer och problem inom området.

Fx Arbetet uppfyller inte angivna riktlinjer på flera, centrala punkter.

Framställningen och diskussionen är bristfällig.

Arbetet visar på ofullständig eller felaktig förståelse för centrala begrepp/principer och problem inom området.

F Arbetet uppfyller inte angivna riktlinjer på flera, centrala punkter.

Framställningen och diskussionen är fragmentarisk och otydlig.

Arbetet visar på stora kunskapsluckor inom området.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :