Svenska ESF-rådet
Europeiska socialfonden
RESULTAT
Programområde 2:
47 000 kvinnor och 50 000 män har deltagit!
Målgrupper långt från arbetsmarknaden 42 000 är unga (16-24 år)
34 000 utrikes födda Programområde 1:
149 000 kvinnor och 118 000 män
har fått kompetensutveckling!
5 procent av Sveriges befolkning, 450 000 personer
beräknas få del av socialfondsinsatser under programperioden
(2007-2013)
Källa: SCB mars 2013
Socialfondens ramar
Socialfonden i Europa:
• 750 miljarder kronor
• 10 miljoner EU-medborgare får varje år stöd och
utbildning från ESF
Socialfonden i Sverige:
• 6,2 miljarder kronor
Programområde 1 Anställda
30 %
Programområde 2 Arbetslösa & sjukskrivna
70 % 450 000 svenskar
får del av ESF
Källa: Socialfondsprogrammet 2007 -2013
• Projektresultaten är svårbedömda
• Innovativa projekt är inte alltid förutsägbara
• Aktivitets- och individfokus
• Externa faktorer
• Effekterna kommer sen...
Tillgänglighet och jämställdhet i Socialfonden
Obligatoriska i alla projekt.
Det har medfört att kunskapen har ökat och förändrats från
• att man ska arbeta med tillgänglighet och jämställdhet
• till hur arbetet ska göras.
Unikt för Sverige.
ÖVERGRIPANDE RESULTAT PROGRAMOMRÅDE 1
Programområde 1:
149 000 kvinnor och 118 000 män
har fått
kompetensutveckling!
Källa: SCB mars 2013
Antal genomförandeprojekt efter inriktning
Källa: SCB och EBS mars 2013
Projektdeltagarna i programområde 1
Kvinnor Män Totalt
Kompetens i takt med arbetslivets krav 110 000 98 000 208 000
Likabehandling 21 000 12 000 33 000
Förebygga sjukskrivningar 18 000 8 000 26 000
Totalt 149 000 118 000 267 000
Cirka 5 procent tillhör åldersgruppen 16-24 år och 13 procent är utrikes födda.
Jämn könsfördelning råder i de grupperna. 60 procent av de utrikes födda är födda i Europa.
Det finns runt 650 genomförandeprojekt i programområde 1. Projektdeltagarna fördelar sig efter följande inriktningar:
Källa: SCB mars 2013
Fördelning kvinnor män
efter projektets inriktning, procent.
Källa: SCB mars 2013
Källa: Socialfonden i siffror 2013
Andel deltagare efter företagets storlek (%)
Källa: SCB nov 2012
Exempel på framgångsfaktorer inom programområde 1
• Förankring i hela organisationen. Aktivt ägarskap samt engagemang och delaktighet är förutsättningar för förändringsbenägenhet
• Kompetensutvecklingen ska vara strategisk för verksamheten och utgå från analys av verksamhetens behov
• Samverkan – kvalitetssäkring
• Viktigt att ha olika former av lärande och att ta tillvara den nya kompetensen
• Aktiviteter ska bidra till utveckling av såväl organisation som individ
Källa: AoO:s rapporter ”Ingredienser för framgångsrikt arbetsplatslärande” 2012 och ”En svensk modell för arbetsplatsens lärande” 2012
Kompetensförsörjning
Exempel
• Småföretag får del av programmet genom större satsningar Solo- och mikroföretagen har inte samma möjligheter till
kompetensutveckling som större företag och organisationer.
De största problemen för kompetensutveckling i mikroföretag är en kombination av brist på tid och ekonomiska resurser, priset för
kompetensutveckling blir dessutom ofta högre i mindre företag
• Varselprojekt har varit framgångsrika
De så kallade varselprojekten byggde på samverkan mellan privata och offentliga aktörer och denna samverkan är fortfarande bestående efter projektens slut. Skulle en liknande situation som finanskrisen uppstå finns etablerade kanaler och kontaktvägar mellan aktörerna.
Exempel på arbetsätt
för att arbeta med likabehandling som utvecklats i projekt inom Socialfonden
Chefsguide för bemötande av äldre
Jämställdhetsintegrering i upphandling av
företagshälsovård samt av ledarskapsutbildning
Modell för integrering av samtliga
diskrimineringsgrunder i ledningssystem (arbetsmiljö,
rekrytering, verksamhet osv.)
Framtagen modell för effektmätning av likabehandlingsinsatser
ÖVERGRIPANDE RESULTAT PROGRAMOMRÅDE 2
Programområde 2:
47 000 kvinnor och 50 000 män har deltagit!
Målgrupper långt från arbetsmarknaden 42 000 är unga (16-24 år)
34 000 utrikes födda
Källa: SCB nov 2012
Projekten i programområde 2
Totalt har 520 genomförandeprojekt beviljats
• Cirka 200 projekt är enbart riktade till ungdomar
• Cirka 90 projekt är enbart riktade till personer med funktionsnedsättning
• Cirka 75 projekt är enbart riktade till utrikesfödda
Källa: Temagrupper maj 2012
Framgångsfaktorer för lyckade projekt i programområde 2
• Helhetsperspektiv, frivillighet, bra bemötande och engagemang
• Delaktighet på riktigt
• Samverkan och samarbete mellan myndigheter och arbetsgivare
• Långsiktighet – att det får ta tid
• Tydligt syfte med varje insats
Andel och antal av samtliga deltagare i arbete 90 dagar efter avslutad aktivitet.
Källa: Arbetsförmedlingen
Deltagare som slutat*
Varav i arbete
Andel
2008 2 377 556 23%
2009 7 941 1 785 22%
2010 14 421 3 657 25%
2011 13 423 3 418 25%
2012 23 860 4 492 19%
Totalt 62 022 13 908 22%
* Uppgifterna avser deltagare som varit inskriva hos AF Totalt har 86 000 deltagare avslutat projekt i PO 2
P02 deltagare efter försörjning
(andel deltagare i procent per försörjningstyp)
PO2
Källa: SCB apr 2013
Socialfonden och socialt företagande
- med fokus på arbetsintegration
• Det finns cirka 270 sociala företag med fokus på arbetsintegration i Sverige!
De involverar runt 9 000 individer varav 2600 är anställda.
• Företagen :
– Har som ändamål att integrera människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt
– Återinvesterar i egna eller liknande verksamheter – Vanligaste sektorn är handel och tjänster
– Är fristående från offentlig verksamhet och vill vara en given aktör inom välfärdssektorn
– Behöver ekonomisk stabilitet
– Vill vara med och lämna anbud i små som stora upphandlingar
Lägesbild för de sociala företagen
• Socialfonden har finansierat ett 70-tals projekt med fokus på arbetsintegration och socialt företagande
• Utvecklat samverkan mellan Arbetsförmedlingen och sociala
ekonomins aktörer (”Fas3-uppdraget”, cirka 130 miljoner kronor)
• Socialfondens tydligaste bidrag:
• Förstärkt kompetens hos de sociala företagen
• Bildat 30 sociala företag med nya målgrupper
• Ökad kunskap hos offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå!
• Ny form av kvalitetssäkring och hållbarhet: social franchising, ungefär som vanlig franchising fast med sociala företag.
- med fokus på arbetsintegration
• Ekonomisk trygghet för nyföretagare behövs
• Behov av arbetsmarknadsprogram för socialt företagande samt tydligare samordning på nationell nivå
• Kreditgarantier, förskott och annan typ av grundfinansiering för sociala företag – Socialfonden är utvecklingsmedel
• Inkludera sociala hänsyn i upphandlingar och öppna upp för småskalighet
• Utveckling av gemensamma standarder för uppföljnings- och utvärderingsmetoder av sociala företag
• Öppna upp för matchning av arbetslösa OCH regionala tillväxtsatsningar.
Matcha starten av sociala företag, arbetslösa och en regions behov av handel och tjänster med tillväxtsatsningar inom regionen
Rekommendationer kring socialt företagande –
empowerment och sysselsättning i ett!
RESULTAT FRÅN
INTEGRATIONSPROJEKT
Integrationspolitiken
Mål:
– Arbetslinjen
– Egenmakt mot utanförskap Utredningar:
– Aktiv väntan - mottagande – Egenansvar - introduktion EU-NIVÅ:
– Elva gemensamma grundprinciper för integration
– Europa 2020 – prioriterar social/aktiv inkludering – ESF post 2013 Europeiska socialfonden: Särskild prioritering av utländsk
bakgrund/utrikes födda
Europeiska integrationsfonden: Prioriterar samverkan,
medborgarkunskap, hälsa, interkulturell/religiös dialog, aktiv samhällsdeltagande, egenmakt
Integration
Problembild
av integration på individnivå
Lågt
arbetskraftsdeltagande (i synnerhet kvinnor), låg sysselsättningsgrad,
hög arbetslöshet
Låg utbildningsnivå i vissa nationaliteter;
Kompetensgap - låglönejobb
Ohälsa
Olikheter i kultur, religion, språk
Social- och
arbetslivskompetens
Boende
– självvald segregation
Problembild
av integration på organisations- och strukturnivå
Långa vänte-/vistelsetider – ökad asylinvandring,
familjeanknytningar
Mottagande & introduktion – ingen eller svag koppling
Arbetsförmedlingen – inkörningsproblem av etableringsreformen
Lotsarna
– kvalitet, kompetens, mandat, incitament:
creaming & parking
SFI
– Samhällsorientering;
Begränsad åtgärdsarsenal – grundläggande utbildning,
yrkesutbildning
Diskriminering – individ/struktur – boendesegregation
Egenföretagande – regelverk och informell ekonomi
Splittrad bild om orsaker från forskare och
utredningar
Exempel på framgångsrika metoder
i integrationsprojekt inom Socialfonden
Jobbcoachning Delaktighet Matchning
SFI och praktik kopplat till yrkesutbildning
Regional samverkan mellan kommuner
för att kunna
differentiera utbud och individualisera åtgärder
Yrkesmentorer (Integrationsfonden)
• Samverkan är viktig mellan myndigheter och andra samhällsaktörer
• Praktik, matchning och coachning (stor variation passar ej alla)
• Deltagande på riktigt
• Spridning av metoder och koncept
Integration
Framgångsfaktorer
för lyckade integrationsprojekt inom Socialfonden
RESULTAT FRÅN PROJEKT
RIKTADE TILL UNGDOMAR
Ungdomspolitiken
• Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd
• Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande
• Den utgår från följande områden:
- Utbildning och lärande - Arbete och försörjning - Hälsa och utsatthet
- Inflytande och representation - Kultur och fritid
Ungdomar
Problembild
för etablering av unga på arbetsmarknaden
Inte avslutad utbildning
Läs- och
skrivsvårigheter Dålig svenska Under 18 år
Arbetslös mer
än ett år Psykisk ohälsa Funktions-
nedsättning Hemlöshet
Problem i
hemmet Svag ekonomi Missbruk Kriminalitet
Utbildningsnivå för ungdomar som deltar i ESF-projekt och ungdomsgarantin
Källa: Arbetsförmedlingen maj 2011
i socialfondsprojekt riktade till ungdomar
Kartläggning helhetsbild
Struktur i
vardagen Vårdinsatser Friskvård
SYV Utbildning Coachning Praktik
Entreprenörskap Mentorskap Transnationellt utbyte
Ungdomar
Framgångsfaktorer
för lyckade socialfondsprojekt riktade till ungdomar
Helhetsperspektiv Bra bemötande Engagemang
Delaktighet
på riktigt Frivillighet
Samverkan mellan myndighet &
arbetsgivare
Långsiktighet Tydligt syfte med varje insats
Andel och antal unga (upp till 24 år) i arbete 90 dagar efter avslutad aktivitet.
Källa: Arbetsförmedlingen
År Antal som
avslutat
Varav i arbete Andel i arbete
2008 539 160 30%
2009 1 956 617 32%
2010 3 872 1 392 36%
2011 5 184 1 541 30%
2012 8 948 2 117 24%
Totalt 20 499 5 827 28%
Rekommendationer för framtiden
• Fortsätta analyser av gruppen unga som varken arbetar eller studerar.
Fokus på unga som lämnat grund- eller gymnasieskolan i förtid.
• Ta till vara Dropout-projektens samlade resultat tillsammans med andra projekts bland annat Unga in-projektet. Starkt fokus på strukturfel vilket ska leda till strukturförändringar av utbildningssystemet.
•Större flexibilitet i metoder och verktyg, det vill säga mer differentierade och individanpassade insatser.
• Coachning: Utveckla åtgärden/metoden. Framförallt systemet både inom och utanför AF.
• Unga med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och utrikes födda; identifiera dessa ungdomsgruppers möjligheter och hinder.
•Utveckla inträdet på arbetsmarknaden genom att bl.a. fokusera på kompetensväxling.
Ungdomar
Generationsperspektivet i projekten
utifrån analys inom EU:s temaår 2012 “Aktivt åldrande”
• Studien omfattar 95 avslutade projekt för tiden juli 2011- juli 2012.
Dessförinnan är projekten få.
• Generationsväxling är ofta ett uttalat perspektiv i projekten, men används ofta som förevändning för att fokusera på unga. Betydligt fler
probleminriktade än metodinriktade projekt.
• Kompetensöverföring beskrivs ofta som lösningen på problemet, men för att lyckas krävs konkreta och långsiktiga insatser för arbetsplatslärande.
• De projekt som arbetar med mentorskap och handledning av unga förbiser möjligheten att också gynna aktivt åldrande.
Rekommendationer för framtiden
• En strategi för både ett tidigare inträde i arbetslivet och ett senare utträde
• Utveckling av åldersmedveten ledarkompetens utifrån ett normkritiskt perspektiv på ålder
• Mentorsprojekt som en mötesplats för olika generationer och en arena för ökad solidaritet mellan unga och äldre
• Utveckling av metoder för generationsväxling som gagnar både unga och äldre
åldrande
RESULTAT FRÅN PROJEKT RIKTADE TILL PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
nedsättning
• 12 000 deltagare har deltagit i aktiviteter för ökad kunskap om tillgänglighet, 600 utbildningar har genomförts och
1000 personliga rådgivningar
• Hemsida med metoder, fakta och råd
hos processtöd tillgänglighet: www.tillgangligtprojekt.se
• Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet
- ett nätverk med 90 fristående konsulter i tillgänglighet.
Resultat
funktions- nedsättning
Källa: Processtöd Tillgänglighet
Funktionshinderspolitiken
• Mångfald som grund
• Full delaktighet i samhällslivet
• Jämställdhet
Fokus är:
• att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.
• att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättningar.
• att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
nedsättning
Problembild
för etablering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden
• En heterogen grupp med alltifrån en tillfällig funktionsnedsättning till en kombination av
flera typer av funktionsnedsättningar. Mest psykiska!
• Individer går runt i systemen eller fastnar i ett visst bidragssystem - behov av en övergångsarbetsmarknad
funktions- nedsättning
Exempel på framgångsrika metoder
i socialfondsprojekt riktade till personer med funktionsnedsättning
Kartläggning helhetsbild
Utvecklings- inriktad rehabilitering,
praktik
Uppföljning av befintlig lagstiftning
Empowerment, SIOS, soft skills
Kompletterande utbildning
Coachning/Mento rskap/SYV, tidigt
under skoltiden
Arbets- integrerande sociala företag
med långsiktig finansiering
Transnationellt utbyte kring
validering
Utvecklingsarbete mellan ansvariga
myndigheter
Vidgad
arbetsmarknad utöver Samhall,
lägre trösklar
Förstärkt funktionshinders-
perspektiv i verksamhets- planering
nedsättning
Framgångsfaktorer
för lyckade socialfondsprojekt riktade till personer med funktionsnedsättning
• Organisationens mottagarkapacitet är avgörande
- ”rätt” arbetsform ger den arbetsresurs som efterfrågas.
Privata verksamheter och ideella organisationer är de vanligaste organisationstyperna.
• Helhetsperspektiv: samspelet mellan funktionsnedsättning och ålder, kön, etnicitet etc.
• Förstärka funktionshindersperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, verksamhets- och budgetplanering, styrdokument etc.
funktions- nedsättning
• Mer forskning kring just funktionsnedsättning och inträde till arbetslivet och organisationsutveckling!
• Redan i programskrivning ha ett fokusområde för
fuktionshinderspolitiska insatser - ta vara på Socialfondens innovationsmöjlighet!
• Samordning och styrning över politikområden med fokus på arbetslinjen – från ”ta-hand-om” till efterfrågad!
• Individfokus och empowerment - behöver initieras tidigare
Rekommendationer för framtiden
nedsättning
