{T*f!y A T*T\%\4é %B\ / k

i _{T* ^f!y A T*T\%\4é

%B\

1

'i

r^

/

k

DRAKAR

INNEHALL

Inledning

3

Draksläktena

4

Drakarnassinnelag

4

Karaktärer 6

Rasernassyn pä drakar 8

Drakkulter '....9

Drakarsrelation

tillvarandra 9

Högre drakar 11

Drakbeskrivningarna 12

Elddrakar 13

Vattendrakar 16

Ljusdrakar 18

Mörkerdrakar

20

Kölddrakar 21

Jorddrakar

24

Luftdrakar

27

Värmedrakar

29

Ålderns

inverkan på

högre

drakar

30

Lägre

drakar

31

Stridsdrakar 31

4

Drakormar

33

'Hydra

34

Drakhybrider 35

Drakmän 38

Odöda

drakar

40

Drakförmågor 40

Svagheter

43

Drakhålor 44

Andra

hålor

45

Olika drakars hålor

46

Drakborgar

46

Drakryttare

48

Salyrak-ordenskloster

49

Drakmästare 52

Drakmästare

som RP 53 Hur du

skaparenrollperson....

55

Bakgrundspoäng

55

Ras

55

Yrken

55

Grundegenskaper,

SB &

^förflytt-

ning.Syn ochhörsel

57

Särskildaförmågor

57

Karaktärer

58

Nya

färdigheter

60

Drakar och

strid

62

Drakstrid

65

Beskrivning av attackerna

65

Drakarnasandningsvapen

66

Eldskador

67

Köldskador

67

Blixtar

68

Fysiskt

mörker

68

Vattenstråle

69

Varianter

69

Träfftabellcr 71

Skattpansar 71

Effekteravskador pådrakar 71

Drakblod

71

Drakar

ifältslag

72

Strid

73

Moralslag 73

Drakmagi 74

Falsk

Drakmagi 76

Sann Drakmagi 80

Utrustning 82

Drakforemål

82

Magiska föremål

83

Drakdödarvapen 84

Drakmasker 84

Draksjälarivapen och

mstn 87

Intro

INLEDNING

Drakarna

är de mäktigaste, kraftigaste, listigaste

och mest

intelligenta varelser

som

trängtfram nrskapelsen.

De

vardeförsta

som

lyckades bryta barriären

och

sättas tillvärldenivårkargaexistens

och

förattklaradetta

hade de

givits

enorma

krafter.Krafter

som

visserligen avtagit

med

åren,

men som

ingalundasinat.

En

drake trängde fram

genom

himlavalvet,enur

den

tjocka isen

och en

ur

den

evigaeldens

dansande

flammor.

En kom

^frånunderjorden

och

enur vattnet.

Sedan kom

en urljuset

och en

urhettan

som

pulserade ivärldens inre.

Men en

drake

hade

runnits där hela tiden,

ända

sedan ingentingfanns.

Det

värdensvartadraken,mörkrets budbärare. I

dag

lever dessa drakarnas fader,skapade delvisivår verkliga

dimension och

på clementarplanen, kvar

genom de

åttasläktenavhögre drakar

som

härskar

itillvaron,okrönta

konungar

iett

världsomspännande

herraväldeutangränser. Visserligen finnsdet drakar

som

på^intetsättlever

upp

tillsinafaders storhet,utan

som

helt förlorat

den

intelligens

och

list

som

kännetecknade deras förfäderägde.

De

härjar

och dödar

bara förfödans skull,inte^allspå

samma

raffineradesätt

som

de sanna drakarna.

De Sanna

drakarnaärallaav

något

avdeåttasläktena.

De

ärmajestätiskavarelser,skräckinjagandebestar

som

kansättaskräckihelastäder

och

skaka

kungadömen med

sin vrede.

De

drakar

som

äraveldenssläktandas

flammor

hetareän

den

hetastedvärgacld,vilkabränner^alltisin väg,

och

ljusetsdrakarsprider blixtarkringsigientakt värreän detvärstaoväder.

Andra

drakarandassittsläktes

element med

stor förstörclsekraft.

Njutning

är för

dem

att

känna

sig överlägsna

och kunna domptera

sina motståndaretotalt.Attse

en

draketillintetgöraen hel stad

med

blottnågra andetagär

något

avde hemskaste

och mest motbjudande man

kanskåda,

men

samtidigt

något

oerhörtvackert.

Drakarna

är inte baradefarligastevarelsernaiexisten- sen,deärocksådefrämstatänkarna,slugastebedragarna

och

skickligasteproblemlösarna.

Det

sägsattdrakarnai

tidernasbegynnelseficksina

enorma

krafter

genom

att

med

listbedrasjälvastegudarna.

Den som

gersig ini

en

intellektuellduell

med en

drakeär

dömd

attmisslyckas.

Draken

kanläsa dittsinne

och den

tilltalardig påettspråk

som du

aldrighört

men som du ändå

förstår.

En

drakeisinhåla är

nog

detfarligaste

man

kan

kämpa emot då

de

känner

sitt

hem

^såväl

och

harsåmäktiga

vapen

att

de kan

utplånaen legion på några minuter.

Dessutom kan den

därtill fullo

använda

sina magiska kunskaper.

Något som gör den ännu

farligareäratt

den

Inledning

vetatt bevakasin skatt,vilken innehållerföremål

som man

endasttrodde fannsisagorna.Lyckligvore

den som ägde en

sådan

rikedom som

drakarna;

både mätbar och

sinnlig.

DRAKSLAKTENA

Drakarna kan

delas iniettantal störregrupper.

Av

dessa ärdet främstrepresentanterna förde

båda grupperna högre och

lägredrakar

som

avdelärde

och

vetenskaps-

männen

brukar betraktas

som

drakar. Individer ur

gruppen

drakhybriderbrukaranses vara djuräven

om de

i

folkmun

ofta kallas för just drakar, eftersom

de

utseendemässigtliknardessa.Avsnittet

nedan kommer

attbehandlaraserur samtligatregrupper,

med

tonvikten på de

högre

drakarna,

de

'riktiga'drakarna.

De högre drakarna

De Högre

drakarna,

de Sanna

drakarna,ärursprungligen

sprungna

ur

de

åtta

elementen och

drar

ännu

i

dag

sina krafterdärifrånpå^ettellerannatvis.

Det

är

dem man menar

när

man

i dagligttal litevårdslöst hänvisartill

"drakarna",trots attdrakar

och

drakarärlikaskiftandei

karaktären

som

dagsljus

och

nattmörker.

Det

är

de högre

drakarna

som

skaparlegender,

som

injagarskräck

och

fruktan,

som bygger upp och

raserar,

som

jagar

och

förvrider,

som

intrigerar

och

manipulerarförattskaffa sig

makt och

rikedom, på drakarnas^vis.

De

flestaav

de

högre drakarnaärskickliga besvärjelse- användare

inom den Sanna Drakmagin, den form

av

magi som

bygger på

mental

kraft

och som normala människor

inteenskan

drömma om

attlärasigbehärska.

Därtillhar

de andningsvapen som kan

utplånatjogtals personer i en

enda

attack, naturliga rustningar

som

motstårdeflesta

vapen

tillverkadeav

människohand och

klor

som

slitersina offeristycken

på

några sekunder.

Som om

detta intevore

nog

besitterdeett intellekt

och

inrementalakrafter långt

bortom

mänskligtförstånd.

De

har

den inneboende förmågan

att

kunna

plantera in eller

genomskåda

lögner

och

bedrägligt tal, att

känna

tänkande varelsers närvaro

samt

att

genom

^sin blotta närvaroinjagaskräck

och

fruktanisådan gradatt

man

förlorar förståndet.

De

åttasläktena ärelddrakar, vattendrakar,jorddra- kar, luftdrakar, ljusdrakar, mörkerdrakar,värmedrakar

och

kölddrakar.

När

vii

denna bok

hädaneftertalar

om

drakarärdetde högre drakarna, skapelsens krona,vi åsyftar.

Lägre drakar

behärskar ingen

magi och

jämställs

med

vanligastrids- hingstarvadgällerintelligens

och

lydighet.

Drakyhybrtder

Tillutseendet

påminner

delägredrakarna

mycket om

de

högre

drakarna,

men

där

upphör

likheterna.

De

lägre drakarna är vildsinta stridsmaskiner, halvintelligenta riddjur

som

på slagfälten framförs av drakryttare

och

krossardefientligastyrkornaliktlieniettsädesfält.

De

har

samma andningsvapen som de

högre drakarna,

men

Drakhybridernaärdrakliknandedjur

som känner

ringa elleringen släktskap

med

drakarna, utan

som genom

årmiljoners evolution

kommit

att föreställa drakar av olikaskäl.

Somliga

av dessa är halv-intelligenta,

medan

andrabara är vanliga kräk.

DRAKARNAS SINNELAG

Påingetsätttänkerellerlever

en

drake

som

en människa.

Omvänt

finnsdetytterstfa

människor som kan

lärasig leva

och

tänka

som

drakar,

och

detärsådant

som

tar årtiondenatt lärasig

och som

oftastfar fatalaföljderför

den

begränsade människan.

Drakarärfullständigtöverlägsna deflestaandra levande varelser, ett

faktum

deär

mycket

väl

medvetna om. Hur

dettauttryckersigvarierar

—

liksom överlägsenhettar sigskiftandeuttryckhos

människan —

från

öppet

förakt inför'menigheten'^till

ödmjukt

överseende

med

de

som ännu

inte hunnitsålångtiutvecklingen.

Egotänkandet

En

drakesätter alltid,utanundantag,sigsjälvicentrum.

Draken

själv ärviktigast

och

ingentingannatfårensså

mycket som

antydasidrakensnärvaro.Attdraken på^ett sådantsättsätter sig självi

centrum

ledertillatt

den

har svårtatttänkasig iniandrassituationer

och

därförsaknar deall

form

av

medlidande och

medkänsla.

Inte heller finns "rätt

och

fel" eller"gott

och

ont", då endrakegör det

som

passar

honom

själv bäst,

den som

har styrkan

och

kunskapenharockså

makten

att

bestämma

översig själv

och

utplånaandra utanattdet för

den

skull ärfel.

För en

drakeärdet inte moraliskt felaktigt att bränna

en

hellandsbygdbara föratt

han

intehar

något

roligare attgöra, likalite

som

detär moraliskträtt av

honom

atthjälpa

en

sårad artfrändc.

Alltdetta avspeglas

dock

inteautomatiskti

ondska —

drakarkanvara

mycket

behjälpliga

och

"snälla",

om

de självahar

något

attvinna

på

^det.

Man

bitert.ex.inte

den hand som

föderen.

Många

drakarföredrar periodvisen ostörd tillvaro

och

undviker då att överhuvudtaget beblandasig

med

människor.

Ärligheten

Eftersomen drakeinte är heltointelligentlovar

den

ofta saker

om

det

gynnar

den,bara föratttiominuter senare bryta

den

ed

som

draken svor "vid^sin

mor,

sinsjäl

och

sitthjärta".

Den kommunicerar

alltid

på

drakspråk

som

instinktivt förståsavallavarelser,eftersom detärdet

enda

språken drakekanljugapå.Eftersom

den

saknar

förmågan

atttänkalogiskti

banor

av "santellerfalskt",har

den

hellerinte

förmågan

attljugapå andra språk än^sitteget.

FÅFÄNGAN

Då

drakar tänker på sig själva

som

överlägsnavarelser

som

harrätt attgöra vad devillär

de

ocksåoftastganska fåfänga.

Det

finnsingentingbättreänatt fåhörafrån

en annan

varelsevad desjälvaredanvet.

Av den

anledningen brukardeintealltid

döda

inkräktareisingrotta

om

det finnsen möjlighetattdessa ärintelligenta,eftersom de gärnavillblismickrade.Vanliga

dumma

kreaturkan^inte smickra

dem,

varföräventyrare

och

annatlöstfolkutgör enväldigtspeciellgrupp.

Att smickra

en

drakeär intealltidheltenkelteftersom inga varelsertänker

som

drakarna.

Det

^blirlättare

om man kan

drakspråket,

men

intehellerdåärdet särskilt lätt.

Det som normalt

smickrar

en

drake äratt

man berömmer hans enormt högt

ståendeintelligens

som

är

"vidaöverlägsenallaandravarelsers"

och

hans

enorma

styrka.

Många

drakarserdet även

som

en

komplimang

om man använder

negativt laddade värdeord ⁱ sina utläggningar."Alla varelsers fasa"eller"mänsklighetens eviga

plågoande"

ärfraser

som

klingar bra för

många

drakar.

Ar personen som

smickrar draken tillräckligt skicklig kanske

de

far

lämna

drakgrottan

med

livet i

behåll

och

kansket.o.

m.

en

guldpeng

ihanden.

Girigheten

En annan

av drakarnas passioneräratt samla skatter.

Eftersom

drakarsällan servarandra

under

vänskapliga formerär ettav

de

fåsätten

de

kan visa sinstatus

och framgång på

^{att samla} skatter

och

potenta magiska föremål.

En

drake utanenjättelikskatthögbetraktas av drakarna

som

en krigareutan vapen,

en

vekling utan makt.Givetvishardrakarnaintebarasetttillskatternas värde,utan också^tillderas storaskönhet.

Vem

kan

undgå

attattraherasavettutsöktsmycke, skapatavalvsmeder, enbartfördessskönhets skull? Inte

en

drake.

Denna

kärlektillguld

och

ädlastenarövertogstidigtihistorien avmänskligheten

och

ärvälkanskedraksläktets största

"bidrag"tilldet mänskliga beteendet.

Sömnperioderna

Den

s. k.

draksömnen

ärberyktad

inom

^allakulturer.

Drakarna

soverbetydligt

mer

än

de

flestaandravarelser, även

om

de

under

långaperioderinte sover överhu- vudtaget.

Draksömnen

brukar vara i mellan tio

och hundra

är,

under

vilkendeintegörnågonting annat än att sova.

Mellan draksömnerna

har

de

ibland

en någorlunda normal

dygnsrytm,vilketgöratt

man

inte skallvarasäker påatt

en

drake soveritioårtillbara för att

han

sover.

Innan draksömnen

beger desigut ursin grotta

och

härjar

och

bränner

och

fyllersinkräva

med

allt från alver

och

dvärgartillmantikoror

och

gripar.

Insekt om sårbarhet

vrede

och

hatbara förattdet roar

dem. De

litarhelt

och

fullständigt på sina besvärjelser, naturliga

vapen och

rustningar förattutplånaalla

dem som kommer

föratt skada

dem,

eller ocksåinser de att

de

inte kan leva i

evighet

och bestämmer

sigföratthasåkul

som

möjligt

under

tiden.

Lika

många

drakarär

dock

fullt

medvetna om

attdeär sårbara förexempelvis magi,

magiska

vapen,smicker, guld

och

ädla stenar,

och

försökerattmotarbetadessa frestelser

genom

att samla

kunskap

eller att leva i

skymundan.

Att spela drake

Många

drakar ignorerarheltdet

faktum

attdefaktiskt, trotsallt,ärdödliga.

De

drarpå^sigmänniskors avund,

För

atten drakeskall bli

någonting

annatänettpapper

med

ett antal

extrema

värden

som

skall utplånas av rollpersonernakrävsdetatt

SL

^vet

hur man använder

en drake.

Drakar

ärtrotsalltvarelser

som man

inte

möter

särskiltoftavarfördetkanvara intressantattförsökagöra

mötet

så

spännande som

möjligt.

Som SL

måste

du

försöka sätta dig in i drakens mentalitet.

Han

vetatt

han

är

den

starke,

han

vetatt

han

kan utplåna rollpersonerna på

fem

sekunder

och han

vet attdeäretthot

mot honom, men ändå

låter

han dem

hållas. Givetvis njuter

han

av att ställa frågor till

rollpersonerna

och

se

om

dessa klarar avattsvaraärligt

och

snabbt.

Märker han

att

de

börjar prata bort sig så ställer

han

givetvis

omedelbart

flera frågor

och

när rollpersonernatillslutförsäger sigpåett ellerannatsätt skrattar

han

åtderasunderlägsnaintellekt

och

ursäktar sinöverlägsenhet.

Han

ärockså

enormt närgången

isina utspel, sålängehan känneratt

han

ärherreöversituationen

och

sträckergärna framsitt

huvud

till

den han

talar

med,

o.s.v.

Om

rollpersonerna är direkt fientliga från början

kommer

draken

omedelbart

att slåtill

med

litenstyrka för att invagga rollpersonerna i ett slags

obefogad

säkerhetskänsla.

När

detspeletpågåttett tag

kommer han

attövergåtillattutnyttja sina krafterpåettsådant sätt attrollpersonernaintefår

en

lugn stund

och

aldrig kan

känna

sigtrygga

och han kommer

garanteratattse

tillatt blockeraallautgångarsåatt rollpersonerna inte kan fly. Stressa rollpersonerna,

skräm dem och

skada

dem.

Givetvisfårinterollpersonernavara chanslösa,då försvinnerstämningen,

men

deskallinteha detsärskilt lättheller

då en

draketrotsalltären övermäktig

mot-

ståndareför

de

flesta.

För

attytterligaredriva

upp stämningen

börinteriören

idrakenshåla

(om

detärdär

de

stöter

samman)

beskrivas

mycket noggrant och

utförligt

med

lukter, ljud

och

synintryck.

Om du

själv skapar hålan bör

du

ge

den

skrymslen där rollpersonerna kantroattdeärsäkra

men som

draken

ändå

kan

komma

åt,o.s.v.

Drakars överlägsenhet

och

skenbara osårbarhetär inte avsettattvara ett förintclsemcdel för rollpersoner

som

spelarehunnitfastasigvidefterkanskeårav spelande.

De

är tänkta att utgöra spelelement utöver det vanliga, ultimata

utmaningar

näralltannatblivitpassé.

Om RPna

Inledning

genom en

lyckträffskulleråka

döda

endrake,kan

du

ju etttaglåta

dem

troatt

de

harlyckats,förattsedanlåta drakenhalvtgrilla ihjäl

någon

av

dem. Det

ärju

du som

ärSL.

Du ^bestämmer

^{världenslagar.}

Även

^drakarkan förlitasigpå

gudomliga

ingripanden.

KARAKTÄRER

Givetvistänker

och

uppförsiginte alladrakar på detsätt

som

beskrivits

ovan

utan detfinns

mängder med

olika typer av personligheter.

Nedan

beskrivs några sädana

som du

kan

använda som

^{mallar när}

du

skapar endrake.

Visserligenkan dettänkasattbeskrivningarnablirnågot

enahanda

eftersom detär väldigtutstuderadekaraktärer

och den

vanligadrakenliggernågonstans mittemellan.

De

beskrivs efterföljandemönster.

Beskrivning:

En

kort beskrivning av drakens per- sonlighet

och

mål här i livet. Förklarar kanskevarför rollpersonerna stöterihop

med

^just

^den

^härdraken.

Rollspel:

Hur du som

spelledareskalluppträda när

du

spelardraken.

Baser:Vilka drakar

som

oftast har

den

här person- ligheten

och

vilkenåldersgrupp

de

vanligasttillhör.

Den förstörelselustande

Beskrivning: Livetgårutpå^{att förstöra,}bränna

och

utplåna.Ingentingär roligareänattbara för nöjesskull

bränna

en landsbygdellerskövlaenstad

och döda

alla kvinnor

och

barn

och

annatpatrask.Attse folkgå

ned

_på sina

knän och

be

om nåd

föratt

sedan

bränna

dem

är

något

av det bästa

den

förstörclselustande drakenvet.

Skatter är inte så viktigt för

den

förstörelselustande draken,även

om han

förstårattsamla på^sigsådana

om

han

hittar

dem.

Rollspel:Brann.

Bränn

allt

du

^{ser, allt}

som du

anar

och

allt

som

finns.

Om

^några

dumma

äventyrare

klampar

inigrottanförattförsökasmickra dig

som de

kan smickra dinasläktingar sålåt

dem

hållas

och

njutavderas usla försökattblidkadittbrinnande sinne. Spela

med och

skratta högljutt.

När

de harpratat sigblåaiansiktet

och

stirratsig fördärvade på skatthögensålåter

du

eldens

tungor smaka

deras

möra

^kött.

Raser: Kaosdrake, kölddrakar.Alla åldersgrupper.

Den gamle och trötte

Beskrivning:

Den gamle och

tröttedraken harsettsina bästaår.Livethar passerat

och

detskallsnart

komma

till

ända.

Draken

har längre inte

den

ork

och

energi

den

hade

isin

ungdoms

dagarnär

den

plundrade

och

härjade

och

skapadeettrykte

om

sig attvaravild

och

vansinnig.

Nu

ligger

den

barastillapåsin troligtvis

enorma

skattbädd

och

väntarpå^attslutet skall

komma,

samtidigt

som den

funderar över det

som

harvarit.

Den

äroerhört avundsjuk på de

unga

drakarna

som

ärute

och

härjar

och

önskar ibland ingethellreänattvara

ung

igen. Iblandlängtar

den

efter

någon

att tala

med,

även

om den känner

sig bitterdådesslivharpasseratså fort.

Den

visar signästan aldrigutanförsin grotta

och gör den

detärdet

med tunga

vingar

den

flygerförattsökasittbyte.

Rollspel: Prata

mycket och

gärna

och

lyssna

ännu

hellre.

Njut

avattdetäntligen

kommit

några

som

vill

underhålladig.Eftersom din syn på verkligheten

numera

ärganskaillusionslös ser

du

på deras smicker

med

ett leende påläpparna.

De

harlästpåsin drakkunskap. Låt

dem

vara

närgångna och

kansket. o. ro. ta

med

sig

en

liten del av skatten från grottan,

men

börjar de ^visa aggressivatendenser kan

du

likagärna

döda dem. Vem

sörjernågra vansinnigaäventyrare?

Raser:Alla

utom

luftdrakar.

Gammal

elleruråldrig.

Den girige

Beskrivning:

Den

^girigedrakenlever förattsamla

på

sig

enorma

skatterbeståendeavguld

och

ädla stenar. Allt annat har för

honom

en

underordnad

betydelse häri

livet.

För

attnåsitt

mål

tvekardrakeninteattbrännaallt

som kommer

ⁱdessväg

och

eventuellt även attackera andra drakar

som han

vetharstoraskatter förattinförliva dess

egendomar med

sina.

Det

bästa

han

vet ärattvältra sigisina skatter

och

verkligen

känna

sin

rikedom

.

Någon som

eventuellt kan vilja

komma

åt hans skatter blir omedelbart föremålför

enorma

misstankar.

Rollspel:

Var

misstänksam

mot

allt

och

alla,framfor

allt

mot

äventyrare.Visar

någon

av

dem

minstaintresse förskatten,ellerens

nämner den

annat änismickrande syfteså blås ivägenliteneldsflamma

mot dem

i

varnande

svfte.Blir

de

aggressivasätter

du omedelbart

indet

tunga

artillerietdå

du

inteanserdet värtattriskerarikedomarna förlitenöjen. Behåll din psoitionⁱnärhetenavskatthögen föratthaallt

under

kontroll.

Raser: Elddrake,kaosdrake, ljusdrake

och

värmedrakar.

Allaåldrar.

Den ^nyfikne

Beskrivning: För

den

nyfikne draken är

omvärlden

centrum,inte

han

själv.

Det

finns så

mycket

attupptäcka, undersöka

och

analysera

och

varför

då

tro att allt är koncentrerat kring

en

själv.

Den

nyfiknedrakenälskaratt färdas långa sträckor föratt titta på

och

besöka olika platser, raser

och

kulturer.

Han känner

inget direkt

behov

avattsamla på^sigofantliga skatter

och

inte heller känner

han

sig intresserad avattsprida

död och

förintelse

omkring

sigvart

han

än

kommer.

Oftast har

den

nyfikne ingendirekthemvist utan^leverettkringflackandeliv.

Rollspel:Fråga mycket, eftersom

du

villvetaallt,

men

var inte naiv,utansnarare vetenskapligtkorrekt

på

ett drakmässigtsätt.

Ge

diginte på

någon om denne

inte uppenbarligen hotar dig^tilllivet

och

varvänlig

mot

de

som

är vänliga

mot

digdå dettjänar dittsyfte.

Raser: Luftdrakar, gyllene drake.

Ung, mogen

eller medelålders.Senareilivet blir

den

nyfikneoftast

en

vis draketack vare sina

enorma

kunskaper.

Den ^slöe oduglingen

Beskrivning:Isingrotta ligger

den

slöeoduglingen

och

väntar

på

^attnågra

dumma

äventyrareskall

klampa

in

och

be

om

attråblihansmiddag.

Han

tyckerinte attdetfinns

någon som

helst logik iattflygarunt

och

samlaskatter

och

brännaihjäl

men gör

detiallafållibland för synsskull såatt

han

inte blirbetraktad

som

en vekling

och

just

odugling

av

de

andradrakarna.

Hans hopp

ärattdetskall

komma

bättre tider såart

han

slipperansträngasig så fruktansvärt

mycket

förattöverleva.

Om

livsfarahotar kanske hankan tänkasig attansträngasigförattöverleva.

Rollspel:

Var

ointresseradavalltrollpersonerna säger.

Blunda och

läggdigtill rättaöver bordet

och

vila.Låt spelarna prata på,

men

brydiginteförrändebörjar prata

om

attplockaframsvärden.

Öppna

då

munnen och

sprid dinandedräkti

rummet som

etttecken påatt

de

justgjort

något dumt.

Raser: Elddrakar,jorddrakar, värmedrakar.

Mogen

elleräldre.

Sökaren

Beskrivning:

Den sökande

drakenletar efteren

mening.

En mening med

attfinnastill,en

mening med

attagera

och

ettursprung. Pådettasätt letarsigdraken

genom

livet,intenödvändigtvis på^fysiskutanoftapåpsykisk

och

mentalväg. Givetvismåstedrakenroa sigibland

genom

attsamlaskatter

och

bränna

men

annars befinner

den

sig oftastpåväg.

Rollspel:

Var

intresseradav sådant

som

kan beröra dig,

men

värdsliga mänskliga saker är för dig totalt ointressant. Visaattditt intellekt stårpå

en

helt

annan

nivå än

de

larvigamänniskornas. Finns det

någon som

ståröverde andrai

gruppen

psykisktochkunskapsmässigt såignoreradeövriga

och

prataenbart

med den

berörde.

Raser:

Unga

eller

mogna

drakaravallaraser

utom

mörkerdrakar,

Den vise

Beskrivning:

Den

visedrakenvetoerhörtmycket.

Han

harkunskaper

om

allt

som

är värtattveta

och

vetatt

använda dem.

Sina kunskaper har

han

fatt

under

sitt tidigareliv

genom

attsöka

och

forska

och nu

harhan dragit sig tillbaka for att tillämpa sina kunskaper på verkligheten.

Den

vise drakenäroftalite vresigdä

den

egentligenvillvaraostörd

med

sina

problem, men den

är fortfarande intresserad avnya kunskaper

och

att

mäta

sina

gamla mot

andras.Därföranfaller

den

sällaninkräktare

isinhålainnandessafått

en ordendig

chansattförklara sittärendeigrottan.

Är

detav intresse för

honom

fårde gärna stanna

och

diskutera

med honom. Han

älskar oftastattblismickradför sinakunskapersskull.

Rollspel:

Vet

allt!Förklaragärnaforrollpersonerna

hur

fel

de

har,

men

attdetvar intressantatthörahur

de

såg påsaken. Ställ

dem

inför existensiella frågoreller andraextremt abstrakta

begrepp som

knappast ens

en

mästermagikerskulle förstå.

Var på dem och

bligladnär

de

säger

någonting

vettigt.Blirdeaggressiva ärde

dock

Inledning

så ointelligenta att de inte förtjänar annat än att bli

brända.

Raser: Elddrake,gyllene drake, frostdrake.

Gammal

elleruråldrig.

Ödesverkställaren

Beskrivning:

De

drakar

som

utsettsattverkställaödets

gång

har

en tung

roll

och de som

oftastfigurerariäventyr tillsammans

med

människor.

Hur

deär

som

personligheter styrsju naturligtvis av vilkenrollde harⁱ

Odets

univeriella garn.

Somliga kan

vara

bestämda

attödeläggahela riken,

medan

andra

kan

vara

ödesbestämda

att föra

magiker

ellerflickebarntill

toppen

avmakten.

Rollspel: Varierarenormt.Oftast ärde

dock mycket medvetna om

attde har

en

viktig uppgiftattlösa

och de

ärdärförganskaförsiktigaisittagerande.

De

talaraldrig

om

för

de

inblandade

människorna

exakt vad

som

äri

görningen, utan dyker upp/låter sig kallas i kritiska situationer förattlösasinuppgift, förattsedanförsvinna likasnabbtigen.

Raser: Alla raser avalla åldrar.

Främst dock de mer

kraftfulla,d.v.s.

gamla och

uråldrigagyllenedrakar

och

kaosdrakar.

RASERNAS SYN PA

DRAKAR

De

olikaraserna

som förekommer

i

Drakar

och

Demoners

värld ser på drakarna på olika sätt

beroende

på deras kultur

och

deras erfarenheter avdrakar

och hur

drakarna serpå

dem. Nedan

presenteras

de

vanligastevarelsernas åsikter. Givetvis finns det alltid enstaka

grupper som

avviker från

den

gängse uppfattningen.

Människor

Det

ärmänniskoraserna

som

satt

den

gängse "standarden"

på hur drakaruppfattas,

och de

beskrivningar

som

finns

i

denna bok

speglarderas synsätt. Skulle

boken

haskrivits av

en

alv eller dvärg skulle drakarna förmodligen ha beskrivits helt annorlunda.

Inom

människorasen finns det

dock

så

många

olika kultureratt detär näst intill

omöjligtattge endefinitivbild av

hur människorna

ser på drakarna. Generellt

stämmer den dock

ganska väl överens

med

vad

som

sägsi

denna

bok.

Sjöfarandefolkslaghyserett särskilt

agg

tillhavs-

och

stormdrakar,

medan

jordbrukandekulmrerfruktarelddra- karna

mer

änalltannat.Folk

som

leveripolartrakterna

kommer

stundtalsⁱkontakt

med

is-

och

frostdrakar

och

betraktar dessa

ömsom som gudomar, ömsom som

de

onda

makternas utsända. I bergstrakter är

de

ytterst sällsyntajorddrakarnaspecielltfruktade.Gyllene drakar vördasgenerelltvärldenöver

som symboler

för styrka,

visdom och mod.

Det

är inteallsovanligtattisolerademänniskokulturer skaparkulterruntenrelativt

närboende

drake, dels för

attblidkahansfåfänga

och

räddasina

egna

skinn, dels naturligtvis på

grund

av drakarnas

enorma,

närmast gudalikakrafter.

Det

ärockså främst isådana kulturer

som Drakmästare

harsina starkaste fästen,där

de

relativt enkeltkan manipulera

människornas

vidskeplighet

och

få totalkontroll.

Hur denna "gudadyrkan"

yttrar sig varierar,liksomdrakensupphetsning över uppvaktningen.

Vid

ett fåtal tillfallen hardet

hänt

att äldre drakar

frivilligtsöktsigtill

människorna

förattdela

med

sig av sinvisdom,

men

dåhar oftast

någon

äregirig,klåfingrig, hagalendrakdödare

kommit

emellan

och

omintetgjort deädla syftena.

Alver

Alvernabetraktardrakarna

på

olikasätt.

De

föraktar

och

fruktar

de

destruktiva drakarna

som

utan eftertanke skövlarvärlden

då

dettagårheltstickistäv

med

deras egen intima förknippning

med

naturen

och

desssjäl.

De

anseratt drakarnavisarförakt

och

vanhelgar skapelsen när

de

bränner

ned

städer,skogar

och

byar.

Däremot

ser de

upp

^till

och

respekterar

de

drakar

som

visar sin

visdom och

försökerskapaenrikare tillvaroförsig själva.

De

går

dock

aldrigövertillattdyrka drakarna

och

betraktar

de

flestaav

dem som

svekfullakreatur.

Drakarna

å sin sidavisarömsesidig fruktan

och

respekt för alverna,

som

på

grund

av sinalångalivåtminstonekan

uppnå en visdom som närmar

sig drakarnas.

Medan

yngre,

våldsammare

drakar

bemöter

detta

med

brutal styrka,strävar

gamla och

uråldrigadrakaroftareefteratt utnyttjadetta för sina

egna

syften,dvs.förattlärasigmer.

Ett

hundra

årlångtsamtal

med

en

enda

alvger

mer

än tusenår

med hundra

olikamänniskor.

Trotsalltdetta är

drakmagiker

ytterst sällsyntabland alverna,

och Drakmästarna

avalvhärkomstkan räknas på en

stympad mans

fingrar. Isåfallhardet rört sig

om

maktgalna högaiver

som

utnyttjatenklensintdrakeför sina

egna

ändamål.

Alver

med

nära

anknytning

till

de

respektivedrak- rasernas

element

har

som

regel bättre relationtilldessaän

till övriga drakraser, dvs. grottaiver har "lättare" för jorddrakaränförelddrakar, gråaiver blir ytterstsällan attackerade av havsdrakar, frostaiverharvissakontakter

med

åtminstoneisdrakarna, osv.

Dvärgar

Dvärgarna haralltid varitiintensivkonflikt

med

drakarna.

Sedan

de skapades har dvärgarnavaritansatta avdrakar

som

harvelat

komma

åtderas grottor,derasgruvor

och

framför allt, derasskatter. I början gjorde dvärgarna försök till förhandlingar

och

förlikningar, vilka gick utmärkt,

men

eftersom drakarnasystematisktbrötalla löften

som

svorspå drakspråketgickdctillaför dvärgarna.

Då

insågdvärgarnaattvåldskall

bekämpas med

våld

och

sedandesskan

en

drakeknappastpasserainärheten av

en

dvärgastad utanattblianfallenav kraftiga styrkor.

Dvärgarnaskyrdrakar

och

betraktar

dem som

giriga, förstörelseälskande kreatur.

Om

^{en dvärg}

^hör

^attdrakar

nämns

svär

han och

förbannar

dem.

Ingentingivärlden skulle

kunna

fa

dem

attändrasin uppfattning.

En

dvärg varslivräddadesaven drakeskulle varaövertygad

om

att drakengjortsåenbartför

egen

vinningsskull.

Om

^några

dvärgar upptäcker en drakes

boning

samlar

man

alltid ihop

de

bästa elitkrigarna

som

begersigtillgrottanföratt dräpa draken,något

som de

intelyckas

med

alltförofta.

Ändå

ärdvärgarna ett av

de

fåfolkslag

som

drakarna fruktar, just

på grund

avderas stora erfarenhet av drakstrid

och

deras förändamåletspeciellavapen.

Drakarna,oavsett ålder

och

ras,hyser

samma

oförson- liga hat

mot

dvärgarna,

som en gång

i tiden (enligt drakarna) stal deras hemligheter, elden, berget

och

girigheten.

Även

enuråldriggyllenedrakeav

den mer

eftertänksamma, lugna typenserenbartröda skägg

om

en

dvärgusling

kommer

ⁱdess närhet.

Halvlängdsmän

Dessa små

fredliga varelser stöterinte alltföroftaihop

med

drakarna eftersom

de

inte ärsärskiltäventyrligaav sig,även

om

det

händer

att drakarna

hemsöker

även deras hemtrakter.

Halvlängdsmännen

betraktar i all-

mänhet

drakarna

som

elaka,illvilliga

monster som

lever föratt

bränna och

skövla.Vissa av

dem

har

dock

själva träffatdrakar(fastdetgällerbara

de

extremtäventyrliga)

och

äraven

annan

uppfattning.

Det

går ryktenblanddrakarnaatt

halvlängdsmännen

ärsluga,illvilliga,girigatjuvar,

men

åandrasidan ärde för

menlösa

attbrysig

om

sålängede inte

kommer

i

närheten avdrakskatten.

Ankor

Inte heller

ankorna

har

något

direkthögfrekventsamröre

med

drakarna.

De

ser

dock

iallmänhet drakarna

som hemska monster som

intetillförvärldensärskilt

mycket

positivt.

Svartfolk

Svartfolk är inte särskilt intelligenta eller civiliserade vilket kanske till viss del speglar sig ⁱ deras syn på drakarna.

De

är

enormt

rädda

och

hyser respekt för drakar av

den

större storleken eftersom dessa ärbåde större,starkare

och

farligareän

de

själva.

Om

deär

många och

drakeninte äralltförstorgerdesigkanske på den.

Attacken brukar

dock

avbrytasganskaplötsligtnärde inseratt

draken

faktiskt

kan

sprutaeld.

Drakarna

å sin sida

känner

ett slags överseende,

medlidsamt

förakt

mot de korkade

svartfolken,

som

aldrigtillförtvaresigdrakarnaellerövrigavärldensärskilt mycket.Svartfolkenharaldrigvarit

kända

förattsamla stora skatterav sköna konstverk

och

välsmidda

smycken,

så inteens dettabrukarvaratillräckligtförattmotivera ettangrepp.

Om en

svartfolksstampåett ellerannatvis kantjänadrakenssyften,t.ex.

genom

att startakrig

mot

dvärgarna, stjäla dvärgarnas skatter, utvidga drakens grottaellerutvinnaädelmetaller, kan det

dock

rent av

hända

att

draken

allierar sig

med dem,

etttagåtminstone,

tillsdeintelängrefyller

någon

funktion.

Då

gör draken

processenkort

med dem och

fårsigåtminstoneettgott hånflinnärhanser

de

vettskrämdastackarssvartkrypen springaför sinaliv.

De

brukar nöjasig

med

detta

—

de varkenluktareller

smakar

särskiltgott

som

döda.

Tteaner

Titaneroch drakarhyserettslagshatkärlektillvarandra, delseftersom

de

ärväldigtlikavarandratillsinnelaget, delseftersom

de

gärna uppehållersigilikartade miljöer

—

slott

och

borgarihöglänta,avlägsna,kargatrakter.

Titanen

med

sinaomfattande

magiska

kunskaper

och enorma

styrka ärockså

en

av de fåvarelser

som

utgör

någon

egentlig

utmaning

för

en

drake.

Vid

ett fåtal tillfallenhar dethäntatttitanerlärtsigbehärskadrakmagi,

och

legendernaberättartill

och med om

attdetiurtiden fanns

Drakmästare

blandtitanerna,i sanningde

mäk-

tigaste

humanoider som någonsin

levat.

DRAKKULTER

Iprimitivakultureri

Drakar

och

Demoners

världhar det

på

ettantal platseruppstått kulter

som

hardyrkatdrakarna

som

gudar.Oftast har deras

dyrkan

varitfixeradviden särskilddrake

som

botti

området och som

varitovanligt kraftig, mäktig

och

respektingivande. Vanligtvis har dettavarit ettgyllenedrake,

som

p. g.a.sittutseende ansettsvara

gudomlig.

Ibland har

dock

deras dyrkan blivit

mer

allmän

och kommit

att omfattaalladrakar.

Drakkulter brukarvara ganska bestialiska

och

blodiga

och

oftainnefattas

offer/mutor

i

den

religiösarutinen.

Man

användersigav

drakmasker m. m.

för_attskaparätt stämning.

Däremot

brukar

man

undvika avgudabilder då

man

^faktisktser

guden

ibland.

Drakmagiker

brukaribland spelapådessa kulter

och använda

dessanhängareförsina

egna

fördoldaändamål.

DRAKARS RELATION

TILL VARANDRA

Drakar

är avnaturen enstöringar

och om man

bortser frånljusdrakarna

händer

det ytterstsällan attdrakarna

"umgås"

ellerensträffarvarandra.

Om

dethänder,av

en slump

elleravmedvetenhet, brukar

mötet

oftastresultera

i

en våldsam

envig

högt ovan molnen,

tills

den

ena

draken

flyrellerdör.Beteendet

påminner mycket om

^det

hos

två katter när

de möts —

efter att ha betraktat varandra några minuter,testat

den

andres

vaksamhet och

styrka,cirklatrunt varandra

med

någraenstaka, kraftlösa utfall,bröstat

upp

sig

och

vrålatnågra

gånger

rykerde ihop iettvåldsamtslagsmål

som

oftast får ettganska snabbtslutdå

den

eneflyr eller,

mer

sällsynt,dör.

Om

drakar normalt sett är fientligt inställda

mot

varandragällerdetta

dock

speciellt

de som

tillhörvarandras motsatta element. Elddrakar

och

vattendrakar ärnäst

Inledning

intilldödsfiender,liksomluft-

och

jorddrakar,

värme- och

kölddrakaroch, framforallt,ljus-

och

mörkerdrakar.

Eftersom

deleverisåtotaltskiljdamiljöer ärdet

dock

extremtovanligtattdemöts,

men

när detsker slutardet

i

våldsamma

bataljer

med

gigantiska elementariska urladdningar

som

följd.

De

motsatta drakarnas and- ningsvapen

och inneboende förmågor

tarutvarandratill

mångt och

mycket,så oftastvinner

den som

äger

den

störrefysiskastyrkan.

Gentemot

lägredrakarvisarde

högre

drakarna ingen

som

helstrespekt,

och

skulle

en högre

drakestöta

på en

lägredrake

kommer den

förmodligenatt

använda

sina besvärjelser

och

totaltöverlägsnaintelligensföratt förvirra

den

totalt

under

några

minuter och

därefterbita

huvudet

avden.

De

äteraldrig lägredrakarutannöjersig

med

att leka lite

med dem och

sedan

döda dem och lämna

kadavretåtmaskarna.

Överlevnadsaspekten

Drakar

ärnaturliga,verkliga varelser

som

ⁱntekanlevaav luft

och

köttallena.

För

attsäkrasinrasfortbestånd krävs dettrotsalltattdeses ibland,en

enda gång

perlivstidnär draken börjar bli

gammal,

_uppåt

3-4.000

år. Dessa

möten

resulterarimellan tjugo

och

fyrtiostycken

ägg som

ruvas likalänge

som en normal

människaslivstid, fyrtio-femtio år.

Under denna

tid är

drakhonan om

möjligt

ännu mer

livsfarligän normalt,

hon

soverinte

en sekund under

ruvningstiden

och

har fördubblatvärde på

Upptäcka

fara.

Den

långavakna ruvningstidenanses vara

en

avorsakernatillattdrakar soverså

mycket

iövrigt.

Drakäggen

är

omkring en

halvmeteridiameter

med

ettläderartat,segt,tjocktskal.

När drakungarna

kläckts försvinner de tämligen

omgående

ut i världen,

men

ligger

mycket

lågtde närmstatvå-tre åren,tillsde vunnit tillräckligt

mycket

styrka förattklarasig själva.

De

växer

ofantligt fortdessaförstaår

och

ärextremtförsiktiga,går aldrig i

öppen

strid

med någon

utan livnär sig på försvarslösa vildhästar, bergsfar, klippgetter

och

rovfåglar.

De

ärutprägladenattjägare

och

utnyttjar

de

fäfördelar de har på^ettsåtidigtstadium,

nämligen den

supcrba synen,luktsinnet

och

flygförmågan.

Det

störstahotet

mot drakungarna

ärandradrakar, högre

som

lägre, vilkaintevillha konkurrensrespektive ärhungriga.

Drakråden

Legenderna

talar

mycket om

att det i urtiden hölls så kalladedrakråd där drakarnasäldstesamlades

och

talade

iårtionden

om

tillståndeti

universum och

hur

man

skulle upprätthålla balansen. Dessa rådslag

kunde

omfatta hundratalshögre drakaravallaraserutan

någon

blods- spillan.Drakarnautbytte erfaren heter

och sammanfogade med

alvcrshjälpotroligtpotentamagiska föremål

och

artcfaktcr

med

^{syftet att förena}

och sammanbinda

draksläktet.

Men numera

verkar det

som om denna

draksämjans tidärförbi,

och

ingen

nu

levande människa, åtminstone, vet attskildra ettsådant rådslag.

De

allraäldstebland alverna bär

med

sig

dem som

vaga minnesbilderfrånsin

ungdom och

sörjer

mest den

tidavmoralisktförfall

som

drabbat drakarnasedan dess.

Somliga

av

de omtalade

drakföremålenfinns

dock

kvar, trotsattdetappatistyrka

och

förlorat

den

respekt

de en gång

visades av drakarna.

Stundtals kan

man dock

på

högt

belägna, ensliga bergstoppar,skåda

hur

halvdussinet gigantiska silhuetter avtecknarsig

mot

kvällshimlen

och

skenetfrånen vårdkase

imitten, väldiga kroppsmassor

med

bakåtsvepta vingar

och

infällda klor,uråldrigadrakar

som

ljudlöstdebatterar världens

gång under

temat

"Det

var bättre förr...".

Dessakortvarigavapenvilorkan

dock

på^{intet vis}

mäta

sig

med

defantastiskadrakråd

som de

äldsteblandalvervet attbeskriva,

och

resultatetav

dem

är heller inte

mer

än vatten värt förde

humanoida

folken.

HÖGRE DRAKAR

De

högre drakarnaär

de som

oftast blirföremålför

de

fantastiska historier

och

legender

som

berättasi

Drakar

och

Demoners

värld.

De

betraktas oftast

som

ytterst mystiska

och

ivissafallmagiska.

Det

ärjutrotsalltett

mycket

begränsatantal

människor som

verkligenkänner

tillde

högre

drakarnas levnadsvanor

och

mentalitet.

Utseende

Drakars utseendeskiljersigganska

mycket

mellande olika raserna,

men

de har vissa

gemensamma,

karak- teristiskadrag.

För

detförsta ärde,

med

vissaundantag,

enorma, normalt 15-20 meter

långa,

men de

störstakan

bli

ända upp

^till

40-50

meter.

Den

ödlelika

kroppen

täcks avskimrande,stålhårda

fjäll

som

står

emot

deflesta

kända

element,

och under

fjällenskyddasdrakenytterligareavett

mycket

segt

och

svårgenomträngligtskinn.

Buken

saknaroftastfjäll,

men

hariblandett "skattpansar", juveler

och mynt

harväxt fast i

huden på

buken. Skattpansaretärofta

(50%

av fallen) inte heltäckandeutan lämnar en eller flera

små

blottor.

Alla

högre

drakar harfladdcrmusliknande vingarvilka ger

dem en

utomordentligt

god

flygförmåga.

För

att stabiliserasigiluftenhardelånga, kraftigasvansar

som dessutom

utgörettformidabelt vapen;delskan svans- spetsen användasattrikta

våldsamma

snärtar

med,

dels kanhelasvansenanvändasförattsvepa

omkull

allt

som

försöker

närma

sigdrakenbakifrånellerfrånsidan.

Det

kraftiga,kilformade

huvudet

sitteri

änden

aven långhals

som

ocksåskyddas avfjällpansar.

Käkarna

är fyllda

med

raderav sylvassatänder

som med

lätthet sliter

sönder den

tapprastekrigare

om

^bettetbaraträffar.På sidan av detlångsmala

huvudet

sitterellipsfbrmade

ögon

vilka sällanhar

mer

än

en

färg.Vanligtvis är

de

starktröda ellerharenblixtranderöd-gulfärg

som påminner många människor om

de berättelser

som

de hört

om

Infernos evigtbrinnandeeldar.

Många

drakraserharetteller flera

mer

eller

mindre

vassahorn.

Alladrakar harfyra

ben med

kraftigaklor.

Tillsammans med

andningsvapnet

och

bettet utgör kloattackerna drakensfrämsta naturligavapen.

Drakarblirfullvuxnaganskatidigt (relativt sett),

men

slutaraldrig heltattväxavarfördrakar

som uppnår

en

hög

ålderkan bliofantligtstora.

Uppträdande

Nästefter sin storlek

och

slagstyrka är drakarna mest

berömda

för sin

enormt

högtståendeintelligens.Drakarna ärdeäldstalevandeväsenai

Drakar

och

Demoners

värld

och

de äldsta är så

gamla

att de nästan

minns

hur

människan

skapades. Därförbesitterde ofantligakun- skaper

och en visdom

oförståelig förmänniskor.

De

har enförkärlek förordlekar,gåtor

och

annat

som utmanar

deras,ellerderasmotståndares,intellekt. Dettaav

den

anledningenattsinnets,

kunnandets och

intelligensens

utmaning

är

den enda

riktiga

utmaning

de kanfå.

De

kan

kämpa mot

sina motståndare i dylikagissningslekar i

dagar

om

motståndarenärvärdigderas

uppmärksamhet

iställetföratt

kämpa med

fysisktvåldeftersom

de

vetatt de,

mer

ellermindre, är oövervinnerliga.

De mindre

renhårigadrakarna

använder

sigav tankeläsningisådana

kamper, medan

de 'goda' accepterar sitt

öde om

de skulle förlora

(därmed

intesagtattmotståndaren lämnar grottan

med

^livetibehåll,

om

någonsin).

Många

drakarär

dessutom enormt

fåfänga

och

älskar att bli smickrade. Därför är det alltid bra att svara inställsamt,snällt

och

ge draken

komplimanger

istället för att inte svara alls ellervara

uppnosig

eller vresig.

Sådana

fasonerbrukarbestraffaså det grövsta.Drakartål inteförolämpningar.

Under

störredelen avsitt livägnarsigdrakarnaåt att samla på^sig

enorma

skatter avguld,ädelstenar,magiska föremål

och

andradyrgripar(konstverk, rustningar,vapen av ädla metaller,o. s.v.)

Dessa

föremål samlar

de

ide grottor där

de bor

(drakgrottorna tillägnas ett helt kapitelsenarei

den

här

boken)

ivilkadebildar

enorma

skatthögar

som

drakenvilar

på

när

den

inte ärute

och

bränner,förstör

och

plundrar befolkningen i

området

närmastsingrotta.

Många

drakar älskar att härja

och

förstöra,särskilt mänskliga

boningar och boningar som

tillhör andra 'goda'

humanoida

raser.Iblandaccepterar

de

ofantliga

lösensummor

^föratt

lämna

ett

område

ifred, vilketde givetvis integörtillslutialla fall.

En

draketyckerlikalite

om

attvara sysslolös

som en

människa.

Drakar

ärkalla

och

beräknande,

enormt

sluga

och

uppfinningsrika. Att försöka lura en drake är

enormt

svårt

och

skulle

man

lyckas så inserdraken förr eller senareatt

denne

blivitlurad

och

då brukar

de

sällanbli särskilt glada.

De

brukar

känna

sig

enormt

kränkta, eftersom deras intelligensblivitöverträffad avenlägre stående varelse

och då

finns oftast inte något annat alternativän engruvlig

hämnd.

Drakarna

är

dock

inte alltidute

och

härjar,utanstörre delenavsitt livtillbringardeⁱsinagrottor

med

attsova liggandes påsinaskatthögar.

Förmågor

De

flestaavdrakens sinnenär fantastisktvälutvecklade, särskiltsynen,hörseln

och

luktsinnet.Drakarserperfekt såväl i

mörker som

ljus

och

har en synskärpa

som

är

många gånger

bättreänfalkens.

De

kan utan

problem känna

igen

en

persons anletsdrag

på

^1.000

meter

avstånd.

En

drakekan

med

^sittsuveräna luktsinneidentifiera varjevarelsesras,kön,ålder

och

fysiskastatus

inom

^30-

40

meter.

De

harocksåett slags sjättesinne,populärt kallat draksinne,

som

gör att de,

om

de av

någon

Högre drakar

anledning skulle förlora sina övriga sinnen, ändå kan

bestämma

riktiningentill

en

individ

med en

sådanexakt- hetattdetär möjligtattavfyra

en

eldkon.

En

drakekan vara en ytterstskräckinjagande varelse, vilket avspeglasi deras förmåga att Skräckslå.

När

den försökerskräckslå

någon

tornarden

upp

sig,blottartänderna, väserochfrustarrök, lägger

öronen

bakåtochkisar

med

ögonen.Ointelligentavarelser(ridhästar,vakthundar,spiriti familiarii, etc.) flyr automatiskt inför detta hot,

medan

intelligenta varelsermåsteslåpåSkräcktabellen.

Drakarnas andningsvapen

Allahögredrakar harettandningsvapen påett ellerannatvis knutettilIdetelement deursprungligen

härstammade

ifrån

.

För

elddrakar rördetsig

om

eldkvastar,förmörkerdrakar

om

mörkerkoner,för ljusdrakar

om

ljusknippen,etc.Oftast ärspridningen avandningsvapnetkonisk,d.v.s.det sprids snettutfråndrakenskäftar.Ibeskrivningen av respektiveras angesvilkenräckviddvapnethar.Föratt fåframhurbrett

ochhögt

detärvidbasen (där detslutar),dividera räckvidden

med

5.Ettandningsvapen

som

når

50

meteräralltsåtio meterbrett

och

tiometerhögtdär detslutar (vilketinnebär 5x5 meterpå

25

metersavstånd). Alla

som

befinnersig

inom

andningsvapnetstäckningtar

samma

skada

(man

slår baraettantal lsslagochapplicerarskadan på^alla

som

befinner sig

inom

det angivnaområdet).

De åtta raserna

"Åttaraser för åttaelement", berättasdetiinledningen.

Drakarna kan alltså delas in i åtta familjer; elddrakar, vattendrakar, ljusdrakar, mörkerdrakar, värmedrakar, kölddrakar,jorddrakarochluftdrakar.Alladessaåttafamiljer harettstortantal

medlemmar

ochärganskaintimtknutna

tillsittelementpåett ellerannatsätt,

men

haritidernas begynnelse

mer

ellermindrebrutit

med

dessa(se inled- ningen)ochdärförhar

de

intealls

samma

förhållandetill sinarespektiveelement

som

elementarvarelsema(se

Drakar

och

Demoner

Monster). Inteheller ärdehögre drakarnaatt betraktas

som

magiska,även

om

deras naturbitvisärsådan.

DRAKBESKRIVNINGARNA

Alladrakarbeskrivs enligt

samma

mall,

samma som

finns

igrundreglerna

och

iMonster.

Grundegenskapsvärdena

skall modifieras

med

åldersmodifikationernai slutetav

detta kapitel.

SL

fårdäreftermodifiera

dem

enligteget tyckeuppåtellernedåt.

Det

värde

som

anges på "Besvärjelser" anger dels drakens

FV

i Falsk och

Sann Drakmagi,

dels drakens skicklighctsvärdeidebesvärjelser

den

behärskar.

För

att se

om

en drake behärskar envissbesvärjelse,slå

1T20;

är det lägreänvärdet vid "Besvärjelser" såbehärskardraken

den

besvärjelsen(givetvismåstevärdetocksåvara

högre

änbesvärjelsensskolvärde).

Om draken

behärskarandra magiskolorän

Drakmagi

angesdettaspeciellt.

Draken

behärskaralltidsamtligatillgängligaallmännabesvärjelser

tillangivet Skicklighctsvärde.

Vid

"Skattpansar" anges hurstorchans detärattdra-

ken

har skattpansar

och därmed ⁺⁴

på^sinabs på buken.

Om

drakensoverhar

den -10

_påsitt

FV

i

Upptäcka

fara,

men

detskallotroligt

mycket

tillförattöverraskaen

sovande

drake.Sekapitlet

om

Drakhålor.

Om

ingetannatangesviddenaturliga

vapnen används

fullSB,

utom

förandningsvapnen.

• _Irubriken

INT-baserade

färdigheter ingår färdighe- ternaLäsa/Skriva

och

Tala

främmande

språk, Spåra, Värdera, Administration, Alkemi,Astrologi,

Drog-

kunskap, Geografi, Geologi, Giftkunskap, Heraldik, Historia,

Kulturkännedom, Kunskap om demoner, Kunskap om

magi,

Kunskap om odöda,

Läppläsning, Räkning,Schack

&

^brädspel,Språkkunskap,

Spå

väder, Zoologi,

Örtkunskap och

Överlevnad.

Det FV som

anges hardrakenisamtliga dessa färdigheter,modifierat

med den

tärningskod

som

anges i Aldertabellen i

slutet avdettakapitel.

• _Ide

SMI-baserade

färdigheterna

Hoppa,

^Klättra,

Smy-

ga,

Avväpna och Simma

har drakaralltid

samma FV som

sin

SMI.

• _Ide

KAR-

baseradefärdigheterna Bluffa,Köpslå, Över- tala,

Muta och

Skådespeleri

samt

i

de PSY-

baserade färdigheterna Buktala,Hasardspel

och Känna magi (Drakmagi)

har drakaralltid

samma

färdighetsvärde

som

sinPSY.

Om du

skulle

behöva

ett

FV

^för

någon

avdefärdigheter

som

inte angesibeskrivningen,utgåfrån

den grund- egenskap som

färdigheten ärbaseradpå.

Ta

baschansen (se sid1-29)

och

slå

den

tärning

som

angesiÅlderstabellen

islutetavkapitlet.

Lägg

ihopresultatenforatt fådrakens

FV.

ELDDRAKAR

Elddrakam

autgörstörredelen,kansketrefjärdedelar,av dettotaladrakbeståndeti

Drakar

och

Demoners

vidd. I

den

här familjen finns alla de klassiska drakarna

som

brukar figurerai legenderna.

Det

^ärelddrakarna

som

sprutar de fruktade eldkvastarna

och

ödelägger hela

landsbygder med

sin

många gånger obarmhärtiga

framfart.

De

^ärfor

många den enda

draktyp

som

existerar, eftersom

de

övrigadrakarnaär så fataliga

och de som någon gång under

sitt livharsetten drake

och

överlevt haroftaststöttpå en^elddrake.

Elddrakarnasfrämsta

vapen

är

som

sagt eldkvasten.

En

eldkvasttändereldpå^alltbrännbart

inom

räckvidden (bågar, kläder, sköldar, träd, o. s. v.)

och

resultatet brukarbliminstsagtförödande.

Det enda som

effektivt skyddar

mot

eldkvastenärsköldar

och

rustningar

med

starkmagi,mithrilrustningar

och

rustningaravdrakfjäll.

Ifamiljenelddrakar ingår elddrake, gyllenedrake

och

kaosdrake.

Elddrake

Elddraken brukarkallasfördrakarnasfader

och

ansesav

de

lärde vara

den

urtypfrånvilkende andradrakraserna harutvecklats.

För

att vara högre drakar äger elddrakarna ganska begränsadekunskaper

inom

drakmagin,

men

igengäld ärde

enormt

smidiga

och snabba

ävenförattvara drakar.

De

trivsöverallt

förutom

ideallrakallaste

och

varmaste

områdena och

leveralltidiavlägsna grottor.

För

atthålla eventuella inkräktarepå avstånd

och

förattpå^etttydligt sätthävda^sittrevirbrukarde

med jämna mellanrum

söka av

den

närmaste

omgivningen och

brännaallt

som

verkar hotfullteller

som

kan geinkräktareskydd.

Utseende:

Elddrakarnas

kropp

täcks nästan helt av rödglänsande fjäll,stora

som

en handflata,endast

den

ljust gula,

mjuka buken

är bar såvida

den

inte har skattpansar.

Som

fullvuxna är

de

övertio

meter

långa

och

tre

meter

höga, svansen oräknad,

den

adderarytterligare ungefartio meter. Vingarna har

en

spännvidd på över tjugo

meter och

äräven de rödatillfärgen,

men

imotljus trängerljuset

igenom

dettjockaskinnet

och

färgar

dem

röd-oranga.

Längs

helaryggen

ända

uttill

den

ytterstasvansspetsen löperen lång taggig benradvars spetsar är täckta

med

gift. Deras snedagulatänderärsmå, hårda

och

vassa.

Vanligtvis ärettpar avhörntänderna

mycket

störreän

de

övrigatänderna

och påminner

därförtillutseendet nästan

om

ett par betar. Mellan

och

över de tätt sittande tändernaspelar

den

långa,smala

och

ytterststräva

tungan

intensivt, särskilt närdraken av

någon

anledning har blivitupphetsad.

Ögonen

ärheltröda

och

saknarpupiller.

De

ger

en

intryckavmakt, grymhet,självsäkerhet

och

_på

samma gång

vansinne.

På huvudet

sitteräventvå

mycket

spetsigabakåtstruknahorn,vilkaär

mer

dekorativaän praktisktanvändbara.

Uppträdande:

Elddrakarnautgör arketypenför

hur

drakar uppträder.Följaktligen passardeflestaelddrakar

någorlunda

inpå beskrivningen

som

gesi

den

här

bokens

inledning.Elddrakarnaär

dock

oftast

mer benägna

att ta tillvåld

och

förstöraförnöjes skulländeflestaav sina släktningar.Elddrakar

använder

sällande

mer

avancera-

de

formerna av

drakmagi

eftersom deintebetraktar

magi som något

särskilt statusfyllt.

Det kan

till

och med

vara såattdeser

ned

_på

dem som

fördjuparsig alltför

mycket

i

drakmagins

mysterier.

När

drakenblir

gammal

ärrisken storatt

den

slutar härja

och

drarsigtillbakatillsingrottadär

den

läggersig till ro pä sin skatthög för att njuta av dess innehåll eftersom

den

förlorar

mycket

av

den enorma

smidighet

som den

tidigareägde.

Förmågor: Taggarna som

löper längs ryggraden utsöndrarett ncrvgift(sesidan 11-51)

med STY

10.

Den

kroppsdel

som

drabbas^avgiftet blirförlamad

inom

en

timme och

förlamningenhållerisigi

1T4

veckor. Alla

som

träffasav

en

Svanssnärts-attacklöper

75%

risk att träffasaventagg.Elddrakarär

immuna mot

allaformer av naturlig hetta

och

eld.

13