Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Adelsö Förskola
Planen gäller fr.o.m 2016-10-17 t.o.m 2017-10-17
Innehåll
Inledning 3
Lagarnas innehåll och begrepp 3
FN:s konvention om barnets rättigheter 3
Grunduppgifter 4
Förskolans/skolans vision 4
Ansvariga för planen 4
Delaktighet i upprättandet av planen 4
Förankring av planen 4
Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års
insatser 4
Årets plan 5
Främjande arbete 6
Kartläggning 9
Kartläggningsmetoder 9
Resultat och analys av kartläggning 9
Mål och förebyggande åtgärder 10
Rutiner vid akuta situationer 12
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling 13
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 13 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 13
Bilagor 15
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 15
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 16
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 18 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 19
Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS
2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande
behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) där det främjande,
förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.
Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i
verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla.
Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med
diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i
förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i
Barnkonventionen. Se bilaga 3.
Grunduppgifter
Förskolans/skolans vision
Våra förskolor skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i våra verksamheter utsättas för mobbing eller kränkningar. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Ansvariga för planen
Förskolechef tillsammans med ledningsgruppsrepresentant.
Delaktighet i upprättandet av planen
Representant i ledningsgruppen ser över planen i ledningsgrupp, planer revideras/skrivs tillsammas med övriga pedagoger under Apt och reflektionsträffar. Barnen är delaktiga genom diskussioner, intervjuer och genom huset modellen.
Förankring av planen
Barnen: Genom att ge tillbaka dokumentationerna till barnen och reflektera kring dem tillsammans.
Pedagoger: Genom att synliggöra samt reflektera kring våra värden, när vi planerar, genomför och utvärderar vår verksamhet och den pedagogiska miljön. Alla pedagoger är delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring innehållet.
Den färdiga planen kommer sedan att arbetas med som stående punkt på arbetsplatsträffar.
Vårdnadshavare: får information om planen via mail och föräldramöte. Samt att den finns i pappers exemplar på resp.
Avdelning.
Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser
Vi har utvärderat gemensamt på vår apt, och i öppen dialog med både föräldrar och barn. I samtal och reflektioner tillammans med barnen.
Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen.
Vi har reflekterat kring förra planen och hur den varit levande i verksamheten. Detta skedde först i arbetslaget, för att sedan jobbas vidare med, tillsammans med alla pedagoger på förskolan och enheten.
Pedagogerna på förskolan samt förskolechefen, har varit delaktiga i utvärderingen av likabehandlingsplanen.
Utvärderingen har skett genom att vi reflekterat med barnen kring verksamheten och sedan tagit med oss detta till våra egna
utvärderingar. Vi har fört dialog kring trivsel, trygghet, jämställdhet och kränkande behandling, med både barn och pedagoger, men också med vårdnadshavare på olika möten. Dessa dokumentationer har sedan legat till grund för utvärderingarna av vårt arbete.
Årets plan
Utvärdering kommer ske i Mars 2017 samt i Oktober 2017
Främjande arbete
Kön:
Genom att könsneutralisera läs, sång och lekmaterial i den mån det går.
Vi ser till att alla inne och utemiljöer är inbjudande för alla barn oavsett bakgrund och tillhörighet.
Etnisk tillhörighet:
Mat med inslag från hela världen Barnsånger i allas modersmål
Uppmärksamma olika kulturer och traditioner kontinuerligt tillsammas med barnen i reflektioner och samlingar.
Religion eller annan trosuppfattning:
Alla är välkomna som de är. Oavsett politisk eller religiösa åsikter.
Inga religiösa inslag i vår verksamhet, men vi upplyser gärna om olika trosuppfattningar.
Lucia göra vi utan religiös bakgrund, könsneutral (man får vara vad man vill . )
Kulturarv och forn- sed finns det inslag av i verksamheten. Pga. Det geografiska läget.
Sexuell läggning:
Öppna för dialoger om olika familjemodeller.
Aktiva pedagoger som upplyser om personers frihet/egna val.
(man kan vara kär i vem man vill)
Utklädningskläder för alla-könsneutlat.
Funktionsnedsättning:
Vi skaffar oss kunskap samt anpassar verksamheten efter allas behov!
Bemöter föräldrar och anhöriga på ett likvärdigt men också anpassat sätt.
Tar kontakt med resursteamet vid behov.
Rutin vid kränkande behandling
Om en medarbetare som får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling ansvarar för att förskolans ledning informeras om det inträffade. Denna ansvarar i sin tur för att åtgärder vidtas och att vårdnadshavare kontaktas. Förskolechef har det övergripande ansvaret att lagen efterlevs.
Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta skall ske enligt denna plan och
rapporteras enligt ”Rapport om kränkande behandling i förskolan”
Bilaga1.
Om mobbning och kränkande beteende förekommer.
Barn som kränker andra barn
Kränkande beteende ska alltid tas på allvar. Försök alltid ta reda på bakgrunden. Varför gör barnet så? Här är det viktigt att alla i
personalgruppen gör lika. Det är därför av vikt att diskutera hur man bemöter det aktuella beteendet. Detta barn behöver kanske en vuxen vid sin sida för att ”komma ihåg” hur man ska uppträda mot andra.
Det är viktigt att förstärka barnets positiva sidor och bygga vidare på dem. Hitta tillfällen där de inblandade barnen kan göra saker
tillsammans under positiva och kontrollerade former. Involvera också föräldrarna och diskutera lösningar med dem.
Barn som blir kränkta
Barn som blir kränkta måste få stöttning av vuxna. En vuxen bör ständigt finnas i barnets närhet för att skapa trygghet. Lyft fram det som är bra i relationen. Hitta tillfällen där de inblandade barnen kan göra saker tillsammans under positiva och kontrollerade former.
Involvera också föräldrarna och diskutera lösningar med dem. De inblandade familjerna kanske kan förstärka kamratskapet mellan barnen genom att låta dem leka på fritiden.
Kartläggning
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för
planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningsmetoder
Observationer, dokumentationer och reflektioner i arbetslag och i enheten.
Vi har jobbat med DO´s Husmodell för förskolan, för att få syn på var/vad barnen väljer att göra, utifrån ett trygghetsperspektiv och ett genusperspektiv.
Vi har använt oss av observationsmallar, för att ser över utbudet av avdelningarnas material, så som utklädningskläder och barnböcker.
Detta för att få syn på vilken verksamhet vi erbjuder, utifrån områdena könsnormer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder och utifrån tanken om allas lika värde.
Resultat och analys av kartläggning
Kartläggningen visade framför allt att det finns ett behov av att forma en bättre hemvrå. Barnen använder inte denna del så mycket nu och den behöver utvecklas för att locka fler barn. Det behövs mer
könsneutralt material än i dagläget.
Ännu tydligare stationer i utemiljön för att locka mer till samarbete och möten mellan barnen. Mötesplatser för rörelse och teamwork.
Mer könsneutrala.
Mål och förebyggande åtgärder Förebyggande arbete
Samtal med barnen om hur man skall vara för att vara en bra kamrat.
Vuxna föregår med gott exempel.
Utgångspunkten är att barnen alltid i första hand skall försöka lösa sina konflikter själva under överinseende av en vuxen.
Om de inte klarar detta går en vuxen in och försöker hjälpa, man försöker även ge alternativ till lösningar.
De vuxna pratar med barnen om hur man känner sig och hur andra känner (empati).
Med hjälp av samtal och lekfulla dramatiseringar vid samlingar tar vi upp barnens tankar och funderingar anpassade efter barnens ålder och mognad.
Att ge barnen inflytande och delaktighet i vardagen. Se till varandras olikheter, ta tillvara på allas förmågor i alla situationer.
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen, att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, som efterhand skall omfatta dem.
Enhetens ledning samt övriga medarbetare tar aktivt avstånd från kränkande behandling i verksamheten.
Identifier at område
Mål Konkret åtgärd
När? Utvärderin g?
Vem ansvara r?
Koja/
dockvrå, Leken blev något stereotyp med mamma, Pappa, barn.
Leken innefattad e ej så många barn samt
Få en gemensa m
lekhörna för mer än 2 barn, inbjudand e miljö plus könsneutr alt
Barnens önskemål var
ett cafe/landhan
del
Oktober Novembe rer
Vår 2017 Johan
att konflikt ofta uppstod Utemiljö/
Gården Vi vill jobba med samarbet e empati och samhörig het Kamratsk ap
Olika stationer som bjuder på att använda både kroppen o fantasin
Sagostatione r
Sångstatione r
Efter barnens önskan
Höst 2016 Vår 2017 Nicole
Rutiner vid akuta situationer
Det övergripande ansvaret för:
- förebyggande arbete.
- årligen upprätta och utvärdera och förankra
likabehandlingsplanen.
- se till att planen följs och att blanketten används.
- rapportera till huvudmannen - kontakta andra myndigheter vid behov.
Förskolechefen
- ansvara för att förebygga och förhindra all kränkande
behandling, trakasserier eller diskriminering,
- ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen
All personal tillsammans med vårdnadshavare
- hantera, utreda och
dokumentera inkomna ärenden.
- följa upp och utvärdera ärenden.
- vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera
likabehandlingsplanen
- rapportera till Förskolechef.
Alla pedagoger
- kontakta vuxen på förskolan vid misstanke om att ens eget barn eller annan elev på skolan far illa.
- hjälpa ditt barn att förstå innebörden av begreppen och innehållet i planen.
- förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något sätt är inblandad i incidenter
Vårdnadshavare
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Samtal med barnen i större och mindre grupper.
Observationer av verksamheten och barngruppen.
Ändra i den pedagogiska miljön efter behov.
Öppna upp för större och mindre diskussioner kring likheter och olikheter.
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till
Pedagog: Nicole Becker: nicole.becker@ekero.se
Pedagog: Johan Sandmark: johan.sandmark@ekero.se
Förskolechef: Cathrine Bruske: Cathrine.bruske@ekero.se , 073 868 54 12
Tel, förskolan: 08-12457549
Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar
Enligt skollagen 6 kap 10§ ska personal alltid anmäla till
förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar.
Förskolechef/rektor anmäler i sin tur till huvudmannen som ansvarar för att utredning kring kränkning sker.
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn – barn eller elev – elev
-Åtgärderna dokumenteras i DF-respons samt i pappersform på förskolan.
-Alla pedagoger är ansvariga för att planen för åtgärder genomförs och utvärderas.
-Förskolechef ansvarar för att arbetet följs enligt ovanstående.
-Pedagoger/förskolechef ansvarar för att återkoppla till inblandade parter i ärendet.
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen – barn/elev
-Åtgärderna dokumenteras i DF-respons samt i pappersform på förskolan.
-Alla pedagoger är ansvariga för att planen för åtgärder genomförs och utvärderas.
-Förskolechef ansvarar för att arbetet följs enligt ovanstående.
-Pedagoger/förskolechef ansvarar för att återkoppla till inblandade parter i ärendet.
Bilagor
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/1 2015 anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i
diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen.
Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med
diskrimineringsgrunderna:
o kön
o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning
o sexuell läggning o ålder
Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att
verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden.
Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med
diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet.
Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller
vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa”
är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och
utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till
huvudmannen
1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt.
Rapportering sker på blanketten ”Anmälan till huvudman om misstanke om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering”.
2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras på blanketten
”Utredning av kränkande behandling, trakasserier, sexuella
trakasserier eller diskriminering” och skickas så snart den är klar till EKA.
3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta på utredningsblanketten.
Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt 4.
4. Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen.
Uppföljningen dokumenteras i blanketen ”Uppföljning av anmälan om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering” och skickas in till nämndkontoret så snart den är genomförd. Om uppföljning inte inkommer till nämndkontoret inom angiven tidsplan skickas påminnelse ut via e-post.
5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i uppföljningsblanketten.
6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning.
7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4 - 6 tills ärendet är avslutat.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Anmälan skickas in (anmälningsblankett)
Utredning inleds,
dokumenteras och skickas in (utredningsblankett)
Ärendet avslutas (anges på utredningsblankett)
Uppföljning görs på uppföljningsblankett enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in
Ärendet avslutas (anges på
uppföljningsblankett)
Ny uppföljning görs och skickas in enligt den i uppföljningen angivna tidplanen
Ärendet avslutas (anges på
uppföljningsblankett)
