MANUAL FÖRORENADE OMRÅDEN • UTGÅVA 14.
1
• 2021förorenade områden
Kvalitetsmanual för användning
och hantering av bidrag
NATURVÅRDSVERKET
och hantering av bidrag till efterbehandling av förorenade
områden
2021-02-18
För uppdateringar och senaste utgåva, se Naturvårdsverkets webbsida:
www.naturvardsverket.se
Utgåva nr. Kapitel – avsnitt eller sidnummer Datum Utgåva 11 Avsnitt 4.3 - 4.7 reviderat, Avsnitt 4.8 Provtagning är
nytt 2017-09-08
Utgåva 12 Genomgående i hela dokumentet om bland annat juridik/ansvar och bostadsanslaget. Avsnitt 3.1, Avsnitt 4.8, Avsnitt 5.3, 5.5, 5.6
2018-07-04
Utgåva 13 Sid. 13-14, 24-28, 28-29, 60-61, 62 2019-06-27 Utgåva 14
och 14.1 Sammanfattning och Summary har lagts till
Avsnitt 5.10 Nytt avsnitt om fastighetsvärdering och värdeökning.
Avsnitt 6. Inledningen om bidragsansökan och redovisning har utvecklats.
Avsnitt 6 Tid och format på ekonomisk redovisning har reviderats.
Avsnitt 6.6 Nytt avsnitt om herrelösa fastigheter.
Avsnitt 6.7 Vägledning om Statligt stöd för sanering av förorenade områden inför bostadsbyggande, har lagts in som ett separat avsnitt. Reviderad 2021-02-18.
Avsnitt 7.8 Förtydligande har gjorts i avsnittet om provtagning.
Avsnitt 7.10 Nytt avsnitt om tillsynsmyndighetens roll.
Avsnitt 7.11 Revidering av Statlig finansiering vid begränsat ansvar.
Avsnitt 7.12 Upphandling, revidering av Miljökrav vid bidragsfinansierade åtgärder.
Bilaga 2. Revidering av Mall för ansvarsutredning i bidragsprojekt,
Bilaga 3. Revidering av Mall för ansökan om bidrag till åtgärdsförberedelser och åtgärder, anpassat till
statsstödsreglerna.
Bilaga 4. Revidering av Mall för huvudmannens slutrapport av åtgärdsobjekt, specificerat
redovisningsparametrar.
Bilaga 5. Översyn av Mall för länsstyrelsens slutredovisning av åtgärdsobjekt.
Bilaga 6. Kommuner inom olika kommuntyper har lagts till som bilaga. Reviderad 2021-02-18.
Dokument, tabeller och figurer har tillgänglighetsanpassats
2021-01-19, 2021-02-18
Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00
E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
© Naturvårdsverket 2021
Omslag: Naturvårdsverkets EBH-grupp: Fredriksbergs pappersbruk i Ludvika kommun och provtagning vid Ormaryds f.d. impregneringsanläggning i Nässjö kommun samt Pukebergs glasbruk i Nybro kommun Martin von Brömssen / Folio Bildbyrå: Folio bildbyrå RF Fotoplats: Gårdsten, Angered, Göteborg, Västra
Götaland, Sverige.
Förord
Syftet med det statliga bidraget för efterbehandling från det statliga anslaget 1:4 anslagspost 1 (ap.1) Sanering och efterbehandling av förorenade områden, är att avhjälpa föroreningsskador till nästa generation. Staten bekostar utredningar och åtgärder av nationellt prioriterade förorenade områden när efterbehandlingsansvar enligt lag helt eller delvis saknas. Naturvårdsverket har i uppdrag att administrera bidraget, i enlighet med Naturvårdsverkets instruktion (SFS 2012:989).
Naturvårdsverket fördelar bidraget utifrån en nationell prioritering. Fördelningen är också styrd av behoven på lokal och regional nivå. Inriktningen på det
bidragsfinansierade arbetet med förorenade områden kan variera mellan åren.
Möjligheten till fördelning av bidrag är också beroende av regeringens varierande anslag till området. Sedan 2016 kan en del av anslaget också användas för sanering av mark inför bostadsbyggande och från och med 2018 för åtgärder i sediment.
Vägledningen om sanering av mark inför bostadsbyggande som tidigare varit fristående, införlivas i kvalitetsmanualen i och med den här revideringen.
Kvalitetsmanualen syftar till att ge vägledning i det bidragsfinansierade efterbehandlingsarbetet. Det övergripande målet är att kvalitetsmanualen ska utgöra basen för ett kvalitetssäkert och hållbart statligt efterbehandlingsarbete. Det i sin tur bidrar till att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och även andra miljökvalitetsmål såsom God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag. Därtill bidrar det till att de nationellt prioriterade förorenade områdena undersöks och vid behov åtgärdas. Efterbehandlingsarbetet bidrar även till flera av målen i Agenda 2030.
En huvudman för utredningar eller åtgärder (kommun eller annan myndighet) ansöker om bidrag hos länsstyrelsen. som i sin tur ansöker om bidrag hos Naturvårdsverket. Kvalitetsmanualen omfattar den bidragsfinansierade
efterbehandlingsverksamhet som faller inom ramen för 1:4-anslagets anslagspost 1:
från initiering till genomförande och uppföljning av enskilda projekt samt uppföljning av arbetet.
Kvalitetsmanualen är ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras.
Stockholm 18 februari 2021
Bitr. Avdelningschef:
Johanna Farelius Samhällsavdelningen
Innehåll
FÖRORD 3
1 SAMMANFATTNING 9
2 SUMMARY 10
3 INLEDNING 11
3.1 Syfte och målgrupp 11
4 OMFATTNING OCH LÄSANVISNING 12
5 BIDRAGSSYSTEMET 14
5.1 Styrande och vägledande dokument 14
5.2 Miljökvalitetsmål 15
5.3 Miljöbalken 16
5.4 Förordning (SFS 2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och
statligt stöd för sådant avhjälpande 16
5.5 Naturvårdsverkets instruktion (SFS 2012:989) 16
5.6 Naturvårdsverkets regleringsbrev 16
5.7 Naturvårdsverket utgångspunkter för efterbehandling av förorenade
områden 17
5.8 Vägledande rapporter 17
5.8.1 Inventering 17
5.8.2 Utredningar inför val av efterbehandlingsåtgärd 18
5.8.3 Ansvarsutredningar 18
5.9 Ansvarsutredningsrutin 18
5.10 Fastighetsvärdering och värdeökning 19
5.11 Prioritering av förorenade områden 20
5.11.1 Den nationella planen 21
5.12 Ärendegång för bidragsfinansierad åtgärd 22
5.13 Regionalt program förorenade områden 22
5.14 Särskilda medel för länsstyrelsernas styrning och administration 23
6 BIDRAGSANSÖKAN OCH REDOVISNING 25
6.1 Utredningsbidrag 26
6.1.1 Bakgrund 26
6.1.2 Bidragsansökan 26
6.1.3 Bidragshantering 28
6.1.4 Utförande och redovisning 29
6.2 Åtgärdsbidrag 29
6.2.1 Bakgrund 29
6.2.2 Bidragsansökan 29
6.2.3 Bidragshantering 31
6.2.4 Utförande och redovisning 31
6.3 Bidrag för tillsynsprojekt 32
6.3.1 Bakgrund 32
6.3.2 Bidragsansökan 32
6.3.3 Redovisning 32
6.4 Bidrag för verkställighet, rättelse på felandes bekostnad eller särskilt
kritiska objekt 33
6.4.1 Bakgrund verkställighet eller rättelse på felandes bekostnad 33
6.4.2 Samråd 33
6.4.3 Bakgrund särskilt kritiska objekt 34
6.4.4 Bidragsansökan 34
6.4.5 När är det möjligt att ansöka om bidrag för verkställighet, rättelse på felandes bekostnad eller för särskilt kritiska objekt? 35
6.5 Förenklat ansökningsförfarande 36
6.5.1 Bakgrund 36
6.5.2 Bidragsansökan 37
6.5.3 Bidragshantering, utförande och redovisning 37
6.6 Herrelösa fastigheter 37
6.6.1 Bidrag för undersökning och åtgärd 38
6.6.2 Vad innebär expropriation av en herrelös fastighet? 38 6.6.3 Vad innebär köp av en fastighet som riskerar att bli herrelös? 38 6.7 Bidrag för åtgärd av mark inför bostadsbyggande 38
6.7.1 Allmän information och bakgrund 38
6.7.2 Mindre känslig markanvändning 39
6.7.3 Grundkriterier 40
6.7.4 Indelning i kommuntyper 42
6.7.5 Prioriteringsgrunder 43
6.7.6 Bidragstak 43
6.7.7 Aktörer och ansvarsfördelning 44
6.7.8 Återbetalning av bidrag 44
6.8 Utgångspunkter vid bidragsfinansierade åtgärder 45
7 ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION 47
7.1 Efterbehandlingsprocessen 47
7.1.1 Bedömning av ansvar för utredningar och åtgärder 50
7.1.2 Registrering av data i EBH-stödet 50
7.2 Initiering 51
7.2.1 Aktiviteter som ska ingå i initieringsskedet 51
7.3 Förstudie 52
7.3.1 Vad som minst bör ingå i förstudiens första etapp 53 7.3.2 Vad som minst bör ingå i förstudiens andra etapp 54
7.4 Huvudstudie 55
7.4.1 Vad som minst bör ingå i en huvudstudie 55
7.5 Förberedelser 59
7.5.1 Aktiveter som bland annat ska ingå i förberedelseskedet 60
7.6 Genomförande 63
7.6.1 Aktiviteter som bland annat kan ingå i genomförandet 63
7.7 Uppföljning 67
7.7.1 Delmoment i uppföljningsskedet: 67
7.8 Provtagningar 67
7.8.1 Certifierad provtagning och certifierad provtagare 68
7.9 Huvudmannaskap 68
7.9.1 Huvudmannens roll och ansvar 68
7.9.2 Vem kan vara huvudman? 69
7.9.3 Kostnader för huvudmannen 70
7.10 Tillsynsmyndighetens roll och avgift 71
7.11 Statlig finansiering vid begränsat ansvar 71
7.11.1 När delfinansiering kan bli aktuellt 72
7.11.2 Val av tillvägagångssätt 72
7.11.3 Miljömässigt motiverad åtgärd och ansvarsfrågan 73
7.11.4 Avtal 74
7.11.5 Föreläggande 74
7.11.6 Huvudmannaskap vid statlig delfinansiering 75
7.11.7 Förslag till arbetsprocess inför åtgärd 75
7.12 Upphandling 76
7.12.1 Regler och bestämmelser 77
7.12.2 Entreprenadformer 77 7.12.3 Miljökrav vid bidragsfinansierade åtgärder 78
7.12.4 Förfrågningsunderlag 79
7.12.5 Ersättning 81
7.12.6 Miljökontroll 82
7.13 Nationell uppföljning 82
8 BIDRAGSRELATERAD TERMINOLOGI 84
9 SÖKVÄGAR TILL STYRANDE OCH VÄGLEDANDE DOKUMENT SAMT
REFERENSER 88
9.1.1 Styrande och vägledande dokument 88
9.1.2 Naturvårdsverkets rapporter om efterbehandling 88
9.1.3 Ansökan om bidrag 88
9.1.4 Länsstyrelsernas regionala program 89
9.1.5 Länsstyrelsens projektredovisning till Naturvårdsverket 89 9.1.6 Redovisning av utredning som ej går vidare till åtgärd 89 9.1.7 Slutrapportering (från huvudmannen) av åtgärdsobjekt 90 9.1.8 Slutredovisning (från länsstyrelsen) av åtgärdsobjekt 90
9.1.9 Övrigt 90
9.1.10 Referenser 91
10 BILAGOR 93
1. Mall för regionalt program 93
2. Mall för vad som bör ingå i en ansvarsutredning vid ansökan om bidrag 94 3. Mall för ansökan om bidrag till åtgärdsförberedelser och åtgärder 100 4. Mall för huvudmannens slutrapport av åtgärdsobjekt 104 5. Mall för länsstyrelsens slutredovisning av åtgärdsobjekt 108
6. Kommuntypsindelning 110
1 Sammanfattning
I Sverige är föroreningar en del av vår industrihistoria, det är lämningar från till exempel kemisk industri, träimpregnering, massa- och pappersindustri, varv, glasbruk, gruvhantering och kemtvättar. Det finns många exempel på att föroreningarna är negativa för miljö och hälsa. Förorenade områden kan till exempel utgöra hot mot dricksvattentäkter eller utgöra risk för människors hälsa om de vistas på platsen. Sjöar och hav kan påverkas negativt av föroreningar och artrikedomen utarmas.
Kunskapsläget förbättras fortlöpande om de nu cirka 85 000 misstänkt eller konstaterat förorenade objekten som finns registrerade i länsstyrelsernas databas (EBH-stödet).
Arbetet med efterbehandling styrs framför allt av miljöbalken och
miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat om. För de förorenade områden där ingen finns att ställa till svars för att undersöka eller åtgärda föroreningar, kan staten via Naturvårdsverket bekosta utredningar och åtgärder. Bidrag kan även ges för andra aktiviteter som har positiva effekter på efterbehandlingsarbetet på lokal och regional nivå.
Det här dokumentet anger vad bidraget omfattar, hur bidraget kan sökas, vad som behövs vid ansökan och hur bidrag ska användas och redovisas.
2 Summary
In Sweden, pollution is part of our industrial history, it is remnants from, for example, the chemical industry, impregnation of wood, the pulp and paper
industry, shipyards, glassworks, mining and dry cleaners. There are many examples of pollutants being negative for the environment and health. Contaminated areas can, for example, pose a threat to drinking water sources or pose a risk to human health when visiting or living at a site. Lakes and seas can be negatively affected by pollution and species richness is depleted.
The state of knowledge is continuously improved of the approximately 85,000 suspected or found contaminated objects that are registered in the county administrative boards' database (EBH support).
The work with remediation is primarily governed by the Environmental Code and the environmental quality objectives decided on by the Parliament. For the contaminated areas where no one can be held responsible for investigating or remediate, the state can pay for investigations and remediation through the Swedish Environmental Protection Agency. Grants can also be given for other activities that have positive effects on the remediation work at local and regional level.
This document states what the grant covers, how the grant can be applied for, what is needed in the application and how the grant is to be used and reported.
3 Inledning
3.1 Syfte och målgrupp
Syftet med en kvalitetsmanual för det statligt finansierade arbetet med förorenade områden är att ange riktlinjer för den verksamhet som får bidrag via
Naturvårdsverket enligt förordning (SFS 2004:100) om avhjälpande av
föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande (”bidragsförordningen”).
Naturvårdsverket fördelar bidraget utifrån en nationell prioritering. Fördelningen är också styrd av behoven på lokal och regional nivå. Även inriktningen på det bidragsfinansierade arbetet med förorenade områden kan variera mellan åren.
Möjligheten till fördelning av bidrag är också beroende av regeringens anslag till arbetsområdet, vilket kan variera.
Enligt bidragsförordningen har Naturvårdsverket rätt att ange ytterligare villkor för bidraget, utöver de som framgår av förordningen. Dessa kan vara projektspecifika och framgå av varje enskilt bidragsbeslut. Villkoren syftar bland annat till att trygga att underlaget som används i bidragsbesluten är av sådan kvalitet att säkra prioriteringar och bedömningar kan göras. Kraven kan utgöra underlag för revision av verksamheter och projekt.
Kvalitetsmanualens målgrupp är främst länsstyrelser och kommuner eller andra huvudmän för statligt finansierade utredningar och åtgärder av förorenade områden. Länsstyrelserna har myndighetsuppgifter inom arbetet med förorenade områden. Naturvårdsverkets finansiering av vissa arbetsuppgifter utgör en förstärkning av länsstyrelsernas resurser inom arbetsområdet.
I syfte att förstå hur det statliga bidragssystemet ser ut och vilka krav som ställs utgör kvalitetsmanualen också ett relevant underlag för de konsulter och entreprenörer som är upphandlade för att genomföra statligt finansierade
utredningar och åtgärder. Privata verksamhetsutövare och fastighetsägare berörs i projekt där de och staten står för varsin del av finansiering. I sådana projekt berörs även tillsynsmyndigheter i viss omfattning liksom i de fall då bidrag används för kostnadstäckning vid beslut om verkställighet eller rättelse. I begränsad mån berörs även tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn av den verksamhet som själva
utförandet av en utredning eller efterbehandlingsåtgärd innebär.
Då den övergripande efterbehandlingsprocessen i princip är densamma oavsett finansieringsform kan kvalitetsmanualen i tillämplig omfattning ge ett visst stöd för tillsynsmyndigheternas egna bedömningar och avväganden i tillsynsdrivna och helt privatfinansierade projekt. Kvalitetsmanualen i sin helhet är dock enbart avsedd för statligt finansierad efterbehandling.
4 Omfattning och läsanvisning
Den statligt finansierade efterbehandlingsverksamheten omfattar många olika delar. Från det att ett misstänkt förorenat område identifierats till dess att området har efterbehandlats och åtgärden följts upp. Den omfattar också uppföljning på regional och nationell nivå, liksom prioritering av insatserna. I det statliga arbetet ingår vidare insatser som ska leda till att inslaget av privatfinansierade
efterbehandlingsåtgärder ökar. Kvalitetsmanualen omfattar vägledning och krav i samtliga delar i det statliga arbetet. Den ger också information om andra
vägledande dokument och rapporter samt hjälpmedel i form av mallar och checklistor. Utöver detta finns mer information kopplad till efterbehandling att hämta i rapporterna från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering (2006–2009). Rapporterna och mer information finns på Naturvårdsverkets webbsida (www.naturvardsverket.se).
Nedan beskrivs innehållet i kapitlen översiktligt i syfte att underlätta för läsaren att hitta rätt information.
Inledning (kapitel 3)
I det inledande kapitlet anges ramarna för kvalitetsmanualen. Vad syftet är, vilka den riktar sig till samt vad den omfattar.
Bidragssystemet (kapitel 5)
Ramarna för bidragssystemet beskrivs övergripande och de dokument som är styrande och vägledande för arbetet sammanfattas kort i dessa kapitel. Här beskrivs också förutsättningarna för prioriteringen av vilka förorenade områden som ska undersökas och åtgärdas. En viktig del i arbetet är länsstyrelsernas regionala program avseende förorenade områden. I första hand är det en länsstyrelseprodukt, men viss vägledning i upplägg och innehåll ges. Obligatoriskt är en lista med länets prioriterade områden.
Bidragsansökan och redovisning (kapitel 6)
En stor del av kvalitetsmanualen utgör rutiner och krav kring ansökan, utbetalning och redovisning av bidraget. Under avsnittet om bidragsansökan och redovisning beskrivs Naturvårdsverkets utgångspunkter för bidragsfinansierad efterbehandling, administrationen för utredningsbidrag, åtgärdsbidrag, vägledning om statligt stöd för sanering av förorenade områden inför bostadsbyggande, bidrag för
tillsynsprojekt samt bidrag för verkställighet eller rättelse. Här finns också några allmänna frågor och svar kring bidragen samlade.
Arbetssätt och organisation (kapitel 7)
Den andra stora delen i kvalitetsmanualen handlar om arbetssätt och organisation.
Hela efterbehandlingsprocessen beskrivs schematiskt, men också kort i text.
Mycket mer finns att läsa i andra rapporter, till vilka hänvisningar görs. Även
gränssnittet mellan olika skeden framgår genom beskrivningar av vad initiering, förstudie, huvudstudie, förberedelse-, genomförande- och uppföljningsskedena ska omfatta. Certifierad provtagning beskrivs. Här beskrivs vidare rollen som
huvudman mer i detalj och vägledning ges kring projektorganisation och
upphandling. Delad finansiering mellan efterbehandlingsansvarig part och staten berörs under ett eget avsnitt, men tas också specifikt upp under avsnitten avseende huvudmannaskap och upphandling.
Bidragsrelaterad terminologi (kapitel 8)
I detta avsnitt finns beskrivning av den terminologi som är specifik för det statliga efterbehandlingsarbetet och som inte definieras i annan relevant litteratur.
Sökvägar till styrande och vägledande dokument (kapitel 9) Här finns referenser och sökvägar till mallar sammanställda.
Bilagor (kapitel 10)
I kapitlet finns mallar, i syfte att uppnå en så likartad och kvalitetssäker hantering som möjligt över hela landet.
5 Bidragssystemet
5.1 Styrande och vägledande dokument
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är det övergripande vägledande målet för det statligt finansierade arbetet med förorenade områden. För att nå dit finns både ett regelverk och ett antal vägledande dokument. De viktigaste är:
• Miljöbalken (1998:808)
• Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket
• Förordning (SFS 2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande (”bidragsförordningen”)
• Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering
• Nationell plan för prioritering av ansökningar om statligt stöd för avhjälpande av föroreningsskador (2020)
• Vägledande rättsfall från till exempel mark- och miljööverdomstolen (se även rättsfallssamling på EBH-portalen (www.ebhportalen.se), samt Naturvårdsverkets rapport ”Efterbehandlingsansvar – en vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis” Rapport nr 6501)
• Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden
Kvalitetsmanualen omfattar all bidragsfinansierad efterbehandlingsverksamhet, från initiering till genomförande och uppföljning av enskilda projekt. Som stöd inom de olika momenten har Naturvårdsverket tagit fram ett antal vägledande rapporter. Följande rapporter från Naturvårdsverket ska när det är relevant användas i det statligt finansierade efterbehandlingsarbetet:
• Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 (1999a).
• Att välja efterbehandlingsåtgärd. Rapport 5978 (2009a).
• Riskbedömning av förorenade områden. Rapport 5977 (2009b).
• Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976 (2009c). Notera att beräkningsverktyget reviderades den 1 juli 2016, samt att det då också tillkom nya riktvärden för några ämnen: www.naturvardsverket.se
• Efterbehandlingsansvar. Rapport 6501 (2012).
I kvalitetsmanualen hänvisas även till andra rapporter utgivna av både
Naturvårdsverket och andra aktörer. Många berör det konkreta genomförandet av utredningar och åtgärder och bör användas på det sätt som är beskrivet.
Se kap. 9 för fullständiga referenser till samtliga dokument som anges i kvalitetsmanualen samt för sökvägar.
5.2 Miljökvalitetsmål
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser” (Generationsmålet”, beslutat av riksdagen våren 2010).
Riksdagen har också antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.
Förorenade områden och åtgärderna för att hantera dem påverkar i förlängningen flera miljökvalitetsmål. Ett miljökvalitetsmål som är av särskild betydelse för förorenade områden är Giftfri miljö. I uppföljningssystemet redovisas arbetet under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med Kemikalieinspektionen som ansvarig
myndighet.
Miljömålet Giftfri miljö: ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna” (Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet).
Följande precisering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö gäller för förorenade områden:
”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.” (Beslutad av regeringen 26 april 2012).
Regeringen ska fortlöpande besluta om etappmål, som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet och är vägledande för statliga och andra samhällsaktörers åtgärder på miljöområdet. Det finns när denna reviderade upplaga av vägledning ges ut inte några beslutade etappmål för arbetet med förorenade områden.
Miljömålets precisering är tydligt styrande. För att uppnå målsättningen med efterbehandlingen krävs att åtgärder sker i högre takt än i dag, både med avseende på förorenade områden där det finns någon som ansvarar för föroreningen och där det inte gör det.
Aktuell information om miljömålen finns på webbplatsen om svenskt miljöarbete (www.sverigesmiljomal.se).
5.3 Miljöbalken
Efterbehandlingsansvaret grundar sig i 2 kap. 8 § och ansvaret regleras sedan i 10 kap. miljöbalken (MB). Det berör indirekt det statligt finansierade arbetet med förorenade områden, då staten kan vara aktuell som finansiär för de delar där ansvar inte kan utkrävas. Den 1 augusti 2007 genomfördes förändringar i miljöbalkens 10 kapitel. Dessa innebar bland annat att terminologin förändrades och termen avhjälpande infördes. På grund av övergångsbestämmelserna till 10 kap. MB är det dock huvudsakligen kapitlets äldre lydelse som kommer att tillämpas i praktiken under en lång tid framöver. Därför används generellt
benämningen efterbehandling framför avhjälpande i kvalitetsmanualen. Begreppet avhjälpande och föroreningsskador används dock vid hänvisningar till
vägledningar och lagrum där begreppen förekommer.
5.4 Förordning (SFS 2004:100) om
avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande
I bidragsförordningen återfinns bestämmelserna om bidrag till efterbehandling av förorenade områden. Förordningen anger vad bidrag kan beviljas för, vem som gör ansökan, vad ansökan och beslut ska innehålla samt hur utbetalning,
vidareförmedling och eventuell återbetalning ska ske. Enligt förordningen går inte Naturvårdsverkets beslut att överklaga, med undantag av beslut enligt 10 b §.
Undantaget gäller beslut om att bidrag inte får betalas ut till någon som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen, som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
5.5 Naturvårdsverkets instruktion (SFS 2012:989)
I Naturvårdsverkets instruktion (SFS 2012:989) 3 § punkten 13 framgår att Naturvårdsverket särskilt ska ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av bidragsförordningen. Vidare framgår det i 3 § punkten 12 att Naturvårdsverket särskilt ska ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana
föroreningsskador och allvarliga miljöskador som avses i 10 kap. MB.
5.6 Naturvårdsverkets regleringsbrev
Regeringens regleringsbrev för Naturvårdsverket anger för vilka ändamål, anslag 1:4 (Sanering och återställning av förorenade områden) får användas, där
anslagspost 1 (sanering och efterbehandling av förorenade områden) disponeras av Naturvårdsverket. I regleringsbrevet som kommer i slutet av december, fastställs storlek på och villkor för anslag inför nästkommande budgetår. Här anges också beloppen och slutår för bemyndiganderamen.
5.7 Naturvårdsverket utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden
Det övergripande syftet med efterbehandling av förorenade områden är att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön samt att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön.
Utifrån långsiktighet och hållbarhet har Naturvårdsverket formulerat viktiga utgångspunkter för efterbehandlingsarbetet i Sverige. Syftet är att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden. Utgångspunkterna, som bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden, finns vid tidpunkten för denna revidering i kap. 1 i varje av Naturvårdsverkets rapporter 5976–5978 (Naturvårdsverket, 2009a-2009c). De listas kortfattat nedan. Om nya utgångspunkter tas fram kommer det att vara de som arbetet ska utgå ifrån.
Utgångspunkter för efterbehandling (2009)
• Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv.
• Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda.
• Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser.
• Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas.
• Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen.
• Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde.
• Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa.
5.8 Vägledande rapporter
5.8.1 Inventering
Inventeringar av förorenade områden bör utföras enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 (Naturvårdsverket, 1999a). Det statligt bidragsfinansierade
inventeringsarbetet har dock upphört vid årsskiftet 2015/2016. Generella råd kring analyser i rapport 4918 gäller fortfarande, medan lämpligheten i föreslagna bas- och tilläggsprogram för kemisk/fysikalisk karakterisering och biologiska tester ska utvärderas i varje enskilt fall. Indelning av tillstånd i bilaga 4 och indelning av avvikelse från jämförvärde i bilaga 5 utgår från data som delvis blivit inaktuella.
För de ämnen eller ämnesgrupper där reviderade data finns att tillgå, och där indelningen i olika klasser är gjord på ett tydligt och transparent sätt, kan
indelningen uppdateras med nya data istället för att använda de inaktuella värden som återfinns i bilagorna. För till exempel indelning av tillstånd för förorening i jord finns ett beräkningssystem som bygger på multiplar av de generella
riktvärdena (tabell 4 i rapport 4918). Med multiplar avses ett utgångsvärde som multipliceras med en faktor för att skapa en tillståndsklass. Eftersom de generella riktvärdena har reviderats 2016 (se revideringen 2016 på Naturvårdsverkets webb samt rapport 5976 - Riktvärden för förorenad mark), är det som utgångspunkt lämpligt att utifrån systemet med multiplar beräkna nya värden vid indelning av tillståndsklasser för de ämnen där riktvärdet ändrats.
5.8.2 Utredningar inför val av efterbehandlingsåtgärd
Utredningar av förorenade områden som finansieras med statliga bidrag ska utföras enligt Naturvårdsverkets vägledning om hur man går till väga för att välja
efterbehandlingsåtgärd. Vägledningen omfattar vid den här revideringen av tre rapporter:
• Rapport 5977 - Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning - Naturvårdsverkets vägledning i att bedöma miljö- och hälsorisker.
• Rapport 5976 - Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Vägledning till Naturvårdsverkets riktvärdesmodell och generella riktvärden för förorenad mark. Notera att beräkningsverktyget reviderades den 1 juli 2016 samt att det då också tillkom nya riktvärden för några ämnen: www.naturvardsverket.se
• Rapport 5978 - Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. En övergripande rapport som beskriver utredningsprocessen fram till åtgärd.
Om Naturvårdsverket reviderar vägledningen som anges i rapporterna är det de senaste versionerna som ska tillämpas.
5.8.3 Ansvarsutredningar
Naturvårdsverket vägleder om efterbehandlingsansvar i rapport 6501
(Naturvårdsverket, 2012). Observera att Bilaga 2 i rapport 6501 inte ska användas som mall för ansvarsutredning vid ansökan om bidrag då den inte innehåller alla fakta som behöver ingå vid ansökan om bidrag. För utförliga ansvarsutredningar i samband med ansökan om bidrag för huvudstudier, åtgärdsförberedelser och åtgärder, ska istället mallen i Bilaga 2 i kvalitetsmanualen användas. Notera också att en ansvarsutredning är ett levande dokument som ska uppdateras utifrån regeländringar, nytillkommen praxis och ändring av faktiska förhållanden. Det är av stor vikt att ansvarsutredningen är aktuell.
5.9 Ansvarsutredningsrutin
Den 1 juli 2018 trädde den nya förvaltningslagen (2017:900), FL, i kraft. I bestämmelser om handläggning görs tydligare att myndigheten har ett
utredningsansvar och ska se till att ärendet blir utrett i den omfattning som krävs.
Vidare står det i 5 § FL att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen innebärande att handläggningen ska präglas av legalitet, objektivitet och proportionalitet.
Enligt de nya rutinerna från 1 januari 2019 så måste en ny eller uppdaterad ansvarsutredning göras för varje ny ansökan om bidrag enligt förordningen. Detta gäller både vid ansökan om bidrag för utredning eller åtgärd. Naturvårdsverkets jurister kommer endast att granska ansvarsutredningar när det finns en tillhörande ansökan. Ansvarsutredningen får inte heller vara äldre än tolv månader. Skulle ansvarsutredningen vara äldre än tolv månader behöver underlaget först genomgå en översyn och uppdatering eller komplettering. Om Naturvårdsverkets jurist instämmer i bedömningen av ansvaret för aktuellt ärende kommer detta att meddelas den sökande genom ansvarig handläggare. Detta instämmande gäller i högst tolv månader. Har det gått mer än 12 månader sedan Naturvårdsverket lämnade sitt instämmande behöver ansvarsutredningen ses över på nytt i samband med att en ny ansökan lämnas in.
Är det frågan om ett äldre ärende som inkommit före den 1 januari 2019 där ansvarsutredning redan har granskats och godtagits utan att det har inkommit en ansökan om bidrag, kommer Naturvårdsverkets tidigare inställning fortfarande gälla. Dock behöver den sökande gå igenom ansvarsutredningen och säkerställa att inga omständigheter har förändrats och att den fortfarande är aktuell. Den
uppdaterade ansvarsutredningen ska dateras i nära anslutning till uppdateringen.
5.10 Fastighetsvärdering och värdeökning
I ansvarsutredningen ingår en bedömning av fastigheten/-ernas värdeökning till följd av den statligt finansierade efterbehandlingen, enligt 10 kap. 5 § MB (i dess lydelse före 1 augusti 2007).
Bedömningen av värdeökningen ska ske för alla projekt där statligt bidrag söks för åtgärder. Huvudmannen ansvarar för att värdering ingår som underlag i ansökan.
Värderingen och bedömningen av värdeökningen inför åtgärd ska utföras av en värderingsman som är av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare med generell auktorisation. Den dokumenterade värderingserfarenheten ska avse värdering inom samma ort eller region som det aktuella värderingsobjektet, dvs.
den eller de förorenade fastigheter som är föremål för en bidragsansökan. I andra hand godtas även motsvarande värderingserfarenhet inom delmarknader som har marknadsförutsättningar som är jämförbara med värderingsobjektets.
Värderingsuppdraget ska genomföras med beaktande av god värderarsed och värderingsrapporten ska utformas enligt normal branschstandard med avseende på den aktuella typen av värderingsobjekt och värderingens syfte.
Värderingsmannen ska också bedöma om fastigheter köpts till marknadsmässigt pris eller om priset justerats med avseende på föroreningen. Bedöms fastigheten har köpts till reducerat pris, anses att fastighetsägaren gör en obehörig vinst genom den bidragsfinansierade åtgärden som höjer fastighetens värde. Fastighetsägare behöver då bekosta värdeökningen som också dras av från det bidragsbelopp som utbetalas. Har fastigheten inte köpts till reducerat pris med anledning av
föroreningen ska en bedömning av tillsynsmyndighet och länsstyrelsen ske om det är skäligt att fastighetsägaren ska bekosta värdeökningen utifrån 10 kap. 5 § MB (i dess lydelse före 1 augusti 2007). Utom i undantagsfall bör den bedömningen resultera i att det inte bedöms skäligt att fastighetsägaren ska belastas med den kostnaden.
Även vid ansökan om undersökningar kan fastighetsägare bli skyldig att svara för kostnader för undersökning enligt 10 kap. 8 § MB (i dess lydelse före 1 augusti 2007). Detta ska beaktas vid ansökan och inför huvudstudier och åtgärder ska det framgå i ansvarsutredningen.
5.11 Prioritering av förorenade områden
Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och prioritering när det gäller åtgärder av förorenade områden som avses i miljöbalkens kap. 10. Som underlag till prioriteringen har landets länsstyrelser identifierat och klassat de misstänkt förorenade områdena i landet utifrån bransch (så kallade ”branschklassning” eller
”BKL”). Branschklassningen är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån vilken verksamhet/bransch som funnits på platsen. Vilka branscher som skulle inventeras framgår av den så kallade Branschlistan (se www.naturvardsverket.se). Branscher och objekt kan fortfarande identifieras och inventeras, men utan särskild statlig finansiering. Branschlistan kan fortfarande utgöra ett underlag för bedömning av vilka branscher som ska identifieras och inventeras.
Utifrån insamlade uppgifter i en inventering görs en riskklassning, en första form av riskbedömning, av det förorenade området. Detta utifrån vilken risk, området bedöms kunna utgöra för:
Riskklass 1: mycket stor risk Riskklass 2: stor risk Riskklass 3: måttlig risk och Riskklass 4: liten risk
Mer om detta finns i Naturvårdsverkets rapport 4918 (Naturvårdsverket, 1999a), Metodik för inventering av förorenade områden.
Prioritering av områden för fortsatta undersökningar ska i första hand ske ur ett riskperspektiv. Områden med riskklass 1 ska prioriteras för fortsatta
undersökningar och utredningar, och i andra hand prioriteras områden med riskklass 2. Syftet med riskklassningen är att bestämma riskens omfattning samt om och hur den behöver minskas genom efterbehandlingsåtgärd.
Tusentals förorenade områden kan komma att behöva åtgärdas och kostnaderna för efterbehandlingsåtgärder är ofta höga. Prioriteringar behövs så att de mest
angelägna områdena tas först och största möjliga riskreduktion uppnås i
förhållande till nedlagda kostnader. Då staten avsätter ett begränsat bidragsbelopp per år för åtgärderna, kan det även behöva tas hänsyn till andra kriterier än riskreduktion för människors hälsa och miljön för prioritering mellan de mest angelägna områdena.
Urvalskriterier och hur den nationella prövningen görs av åtgärdsansökningar som uppfyller grundförutsättningarna för bidrag framgår av den nationella planen för prioritering av ansökningar om statligt stöd för åtgärder av förorenade områden (Naturvårdsverket, 2020). En del av bidraget används för att åtgärda mark inför bostadsbyggande, dels för att underlätta bostadsbyggande och dels för att bidra till möjligheten att miljömålet Giftfri miljö nås. Bidrag till åtgärd av mark inför bostadsbyggande faller inom ramen för Naturvårdsverkets 1:4-anslag, anslagspost 1.
5.11.1 Den nationella planen
Naturvårdsverket har tagit fram den nationella planen som stöd för att statligt finansierade åtgärder genomförs vid de mest prioriterade förorenade områdena i landet. Den är styrande för hur Naturvårdsverket beslutar om bidrag och
vägledande för länsstyrelser som söker bidrag.
Naturvårdsverkets målsättning är att den nationella planen ska ge
förståelse för och transparens i hur Naturvårdsverket prioriterar vid fördelning av åtgärdsbidrag, översikt över fördelade åtgärdsbidrag över tid, och förutsättningar för tydlig dialog mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Det statliga bidraget ska gå till åtgärdsobjekt som ger mest hälso- och miljönytta, och de urvalskriterier som används som ett verktyg vid fördelningstillfällena syftar sammantaget till:
• Åtgärda akuta och allvarliga risker för miljö och människors hälsa för att undvika att människor utsätts för akuta hälsorisker på grund av förorenade områden eller att förorenade områden skadar vattenförsörjningen eller skadar värdefulla naturvärden.
• Färdigställa pågående och initierade projekt möjliggör ett långsiktigt arbete där beslutade åtgärder ska kunna prioriteras och genomföras.
• Tillsynsdriven åtgärd av förorenade områden vilket har stor betydelse för att höja åtgärdstakten genom att öka andelen privatfinansierade åtgärder.
Den här kategorin är också avgörande för att säkerställa syftet med MB och att utveckla praxis på området.
• Innovation och utveckling av tekniker, metoder och arbetssätt har
betydelse för att öka åtgärdstakten och till exempel minska behovet av att deponera massor.
• Hänsyn till klimatrelaterade risker tas för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.
• Effektiv anslagshantering ska se till att bedöma olika ekonomiska aspekter som är betydelsefulla vid fördelningen av bidraget så att anslaget kan utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
• Minskning av den totala belastningen på recipienterna genom att prioritera objekt för åtgärd där den totala belastningen på skyddsobjektet, inklusive samtliga föroreningskällor, bedöms kunna ge en betydande påverkan.
• Ökat bostadsbyggande genom att avhjälpa föroreningsskador på områden som då kan återanvändas och bebyggas med bostäder. Det innebär också att trycket på oexploaterade grönytor minskar, vilket leder till en bra livsmiljö och bevarar ekosystemtjänster som till exempel
rekreationsmöjligheter och friluftsliv.
5.12 Ärendegång för bidragsfinansierad åtgärd
Länsstyrelsen prövar ansökan från huvudmannen för projektet och
Naturvårdsverket prövar i sin tur ansökan från länsstyrelsen. Efter bidragsbeslutet kan huvudmannen lämna in anmälan enligt förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd 28 § till tillsynsmyndigheten. När verksamheten fått alla nödvändiga tillstånd, upphandlas entreprenörer och konsulter av huvudmannen för den del av projektet som finansieras med statliga medel, enligt LOU. Under genomförandet av saneringsåtgärderna ska en ekonomisk redovisning av projektet lämnas till Naturvårdsverket senast den 31 januari varje år enligt en mall som Naturvårdsverket i början av varje år skickar ut till länsstyrelserna.
När saneringsåtgärderna är utförda ska projektet redovisas av huvudmannen till länsstyrelsen som i sin tur redovisar till Naturvårdsverket som i sin tur redovisar till Regeringen. Redovisningen omfattar både en ekonomisk redovisning och en redovisning av resultatet av saneringsåtgärden i form av bl.a. vilka resthalter av föroreningar som kan finnas kvar (se Bilaga 4, Mall för huvudmannens slutrapport av åtgärdsobjekt och Bilaga 5, Mall för länsstyrelsens slutredovisning av
åtgärdsobjekt).
5.13 Regionalt program förorenade områden
Det regionala programmet för förorenade områden är en beskrivning av det aktuella läget avseende förorenade områden i respektive län och planen för det fortsatta efterbehandlingsarbetet. Detta är framförallt en länsstyrelseprodukt med ett informationssyfte, och varje länsstyrelse tar fram programmet för sitt län.
Programmet kan vara antingen en skriftlig handling, eller ett webbaserat dokument på länsstyrelsens webbplats. Det ska vara lättläst och begripligt för allmänheten.
Det regionala programmet uppdateras minst vart tredje år, men länsstyrelsen kan välja att uppdatera programmet oftare.
Det regionala programmet ska, som en fristående handling alternativt som en hänvisning till en webbplats, lämnas in till Naturvårdsverket i samband med länsstyrelsens ansökan om årligt utredningsbidrag, senast den 31 oktober innevarande år. Om ingen uppdatering har skett, ska en hänvisning göras till det senast uppdaterade regionala programmet. En uppdaterad prioriteringslista över de mest förorenade områdena i länet ska dock alltid skickas in till Naturvårdsverket senast den 31 oktober innevarande år (excelmall finns på www.naturvardsverket.se på webbsida Kvalitetsmanualen-Att söka bidrag)
Länsstyrelserna och Naturvårdsverket har tillsammans arbetat fram en mall för hur programmet bör läggas upp. Mallen är inte tvingande, med undantag för
prioriteringslistan, som är obligatorisk för alla. Programmet ska minst innehålla angivna rubriker, men det står varje länsstyrelse fritt att utöka informationen.
Det regionala programmet består av tre delar:
• mål och bakgrund
• läget i länet
• program för inventering, utredningar och åtgärder tre år framåt, samt en bilaga med prioriteringslista över de mest förorenade områdena i länet.
Mallen för det regionala programmet finns som bilaga 2 och finns också att hämta för länsstyrelserna på EBH-portalen (se www.ebhportalen.se). I mallen finns under varje föreslagen rubrik, vägledning till innehåll. Tillsammans med mallen finns ett dokument med exempeltexter på några av de allmänna styckena som finns i mallen. Exempeltexterna kan byggas ut allteftersom av länsstyrelseanvändarna, med sådant som är allmängiltigt och kan vara av nytta för andra.
Texterna i regionala programmet kan gärna vara kortfattade, men det bör framgå vilka viktigare insatser som gjorts, eventuella förändringar i strategi och motiv för detta samt övriga förändringar av betydelse jämfört med tidigare regionalt
program.
5.14 Särskilda medel för länsstyrelsernas styrning och administration
Det finns en överenskommelse mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna daterad 21 december 2000, som är gemensam för många sakanslag på miljösidan.
Grunden till överenskommelsen var bland annat regeringens budgetproposition 2001 och MARS-projektet (Miljöarbete i regional samverkan) på
Naturvårdsverket.
Särskilda medel för länsstyrelsernas styrning och administration av respektive sakverksamhet fördelades efter överenskommelsen centralt från Naturvårdsverket sedan 2001, och det bestämdes då att sakanslagen endast skulle belastas med direkta kostnader.
Regeringen flyttade senare i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) över dessa särskilda medel (20 miljoner kronor för efterbehandling) för administration m.m. från dåvarande sakanslag 34:4 (numera 1:4) direkt till länsstyrelsernas förvaltningsanslag 32:1 (numera 5:1). Det motiv som angavs var ”för att underlätta länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet”. I propositionen hänvisade man också till miljömålspropositionen (2000/01:130) där det redogörs för behovet av sådana medel. Bidragen fördelas fortfarande på länsstyrelsernas
förvaltningsanslag utifrån en nyckel framtagen av länens miljövårdsdirektörer.
I samband med ett höjt sakanslag 2021 budgeterades dock för ytterligare högst fem miljoner kronor för visst arbete vid länsstyrelserna med bidragshantering på anslag 1:4, anslagspost 6. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser 2021.
6 Bidragsansökan och redovisning
Länsstyrelserna kan ansöka om statligt bidrag för utredningar, åtgärdsförberedelser och åtgärder hos Naturvårdsverket. Kommunerna eller någon annan
förvaltningsmyndighet, gör först en lokal prioritering av vilka objekt som är mest angelägna att utreda, undersöka eller åtgärda och ansöker om statligt bidrag hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna gör därefter en regional prioritering av vilka objekt som ska gå vidare till ansökan hos Naturvårdsverket. Som utgångspunkt för
prioriteringarna bör Naturvårdsverkets nationella plan, där det framgår vilka grundförutsättningar och urvalskriterier Naturvårdsverket tillämpar vid den nationella prövningen av länsstyrelsens ansökningar om åtgärdsbidrag.
Ansökan om åtgärder kan ske löpande till Naturvårdsverket och samlas ihop vid ett antal fördelningstillfällen då det sker en prioritering av vilka projekt som ska beviljas bidrag. Bidrag för undersökningar söks samlat en gång om året, senast den sista oktober. Naturvårdsverket gör en prioritering av inkomna ansökningar och fattar ett samlingsbeslut i slutet av december om vilka undersökningar som beviljas bidrag. Finns ekonomiskt utrymme kan beslut tas om fler undersökningar vid ett senare tillfälle och då utifrån ansökningarna den sista oktober. Länsstyrelserna har även möjlighet att ansöka om tillsynsprojekt, vilka kan syfta till att förbättra tillsynsvägledningen gentemot tillsynsmyndigheterna på kommunerna.
När bidrag beviljas följer även att användningen av bidraget måste redovisas. Dels är det en ekonomisk redovisning av kostnader i projekt och dels en
naturvetenskaplig/teknisk redovisning av hur till exempel åtgärder utförts.
Årlig ekonomisk redovisning av samtliga projekt som beviljats bidrag redovisas av länsstyrelsen i februari. Instruktion och uppdaterad excelmall för den årliga redovisningen skickas ut till länsstyrelsen årligen under februari/mars.
Länsstyrelsen lämnar också en ekonomisk prognos av medelsförbrukning i åtgärdsprojekt till Naturvårdsverket den 31 augusti och en ekonomisk prognos för utredningsprojekt den 31 oktober i samband med årliga ansökan om
utredningsbidrag. Se fig. 1 för när olika moment sker under ett år.
Bidrag ska användas under det kalenderår som beslutet avser. Bidraget betalas ut av Naturvårdsverket till länsstyrelsens bankgirokonto. Bidrag ska användas under det kalenderår beslutet avser. Utbetalning av bidrag till huvudman ska ske i nära anslutning till att bidragen används. De bidrag som länsstyrelsen beviljats ska sättas in på ett icke räntebärande konto (statsverkets checkräkning) så att statens räntekostnader minimeras.
Om länsstyrelsen bedömer att åtgärden inte hinner genomföras under året ska länsstyrelsen informera Naturvårdsverket så tidigt som möjligt. Naturvårdsverket tar därefter ställning i frågan.
Figur 1. Naturvårdsverkets årscykel, som visar när under året olika moment sker.
6.1 Utredningsbidrag
6.1.1 Bakgrund
Enligt 2 § bidragsförordningen (SFS 2004:100) får bidrag, i den utsträckning det finns medel, användas för att finansiera undersökningar och andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder. Tilldelat anslag, med belopp i tkr, anges i regleringsbrevet, anslag 1:4 anslagspost 1.
Bidrag kan inte sökas för endast genomgång och uppdatering av äldre material (jmf 2 och 3 §§ bidragsförordningen (SFS 2004:100)).
Nedan anges huvuddragen av omfattning och utformning för utredningsbidrag. Mer detaljerade uppgifter specificeras i Naturvårdsverkets årliga instruktioner inför ansökan av årligt utredningsbidrag i juni varje år, samt inför ekonomisk redovisning.
6.1.2 Bidragsansökan
Länsstyrelserna kan söka bidrag för undersökningar och utredningar hos Naturvårdsverket som oftast bygger på en kommuns eller annan huvudmans ansökan till länsstyrelsen. Generellt gäller att undersökningarna och utredningarna i
projekt som sannolikt kommer att leda till åtgärder bör utföras av den som senare ska vara huvudman för genomförandet. Länsstyrelsen har dock ansvaret för att genomförda undersökningar och utredningar håller god kvalitet.
Utredningsbidragen omfattar undersökningar och utredningar från översiktliga till detaljerade miljötekniska undersökningar samt vid behov upphandlat expert- eller projektledarstöd kopplat till utredningarna. Den enklaste undersökningen ingår i en förstudie och motsvarar en undersökning enligt MIFO fas 2 (se Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden) och den mest omfattande en fullständig huvudstudie. Ansökningarna omfattar inte den senare projekterings/åtgärdsförberedelsefasen.
Ansökan om utredningsbidrag kan bara beviljas om inventering enligt MIFO fas 1 är genomförd för det förorenade området och om objektet är prioriterat. Lämplig ambitionsnivå för undersökningar och utredningar kan variera mellan olika
områden beroende på tillgängligt underlag och syfte. Generellt bör undersökningar ske stegvis. Det är lämpligt att länsstyrelsen söker utredningsbidrag i två skeden efter utförd MIFO fas 1 enligt nedan:
1. förstudie inklusive översiktlig undersökning (MIFO fas 2 eller liknande) 2. huvudstudie
Såväl en förstudie som en huvudstudie kan innehålla flera undersökningar, vars inriktning och omfattning utformas efterhand. Inom varje skede kan därför bidrag vid behov sökas i omgångar. För översiktliga undersökning i förstudien bör objektet vara klassat till riskklass 1 eller 2 enligt MIFO fas 1. Utifrån resultaten av de översiktliga undersökningarna bör objektet vara klassat till riskklass 1, för att objektet ska prioriteras för eventuella fortsatta undersökningar. Förstudier och huvudstudier beskrivs närmare under egna avsnitt i denna manual.
Ansökan ska senast den 31 oktober innevarande år skickas digitalt till registrator på Naturvårdsverket och avse utredningar för nästkommande år. Eventuella
kvarvarande utredningsbidrag per den 31 december, som inte är intecknade för några specifika undersökningar eller utredningar, ska redovisas i ansökan. Vad ansökan ska innehålla framgår av de instruktioner som Naturvårdsverket skickar ut till länsstyrelserna i juni varje år. För att få till ett jämnt flöde av åtgärder
prioriteras både utredningar som leder till större och mer kostsamma åtgärdsprojekt och sådana som leder till mindre åtgärder. Bidrag tilldelas i första hand de objekt som länsstyrelserna rangordnat högst för de respektive länen. Detta i den mån det varit möjligt med hänsyn till befintlig budget och att objekten ifråga är nationellt prioriterade samt i enlighet med vad som angivits i instruktionerna för
bidragsansökan. Färdigställande av redan pågående utredningar prioriteras före nya utredningar. Vid beslut om tilldelning av bidrag beaktas också hur många pågående utredningar som finns på respektive länsstyrelse, då kapacitet behöver finnas för att projekt ska kunna slutföras under beslutat år.
Arbetet med att ta fram ansvarsutredningar kan endast beviljas utredningsbidrag om särskilda skäl finns, enligt 3 § i bidragsförordningen (SFS 2004:100). Ett exempel på särskilda skäl kan vara ett förorenat område över vilket kommunen är tillsynsmyndighet, samtidigt som kommunen har ett efterbehandlingsansvar och då ett jävsförhållande kan uppstå för den handläggare eller kommunjurist som i normala fall bistår miljöförvaltningen vid arbete med ansvarsutredning och skälighetsbedömning. Särskilda skäl kan även i specifika fall avse små kommuner med många förorenade områden i högre riskklasser. För ansvarsutredningar som avser länsstyrelsernas tillsynsobjekt kan länsstyrelsernas egna tillsynsbidrag på anslagspost 6, användas. Detta gäller oavsett om det finns ett
efterbehandlingsansvar eller inte.
Vid ansökan om undersökningar i förstudie såsom MIFO fas 2 undersökningar görs en enklare ansvarsbedömning, det vill säga en enklare kontroll av om det kan finnas någon ansvarig, medan det vid ansökan om huvudstudier krävs en utförligare bedömning av ansvaret i en ansvarsutredning. Mall för
ansvarsutredningar finns i Bilaga 2. Observera att det endast är möjligt att söka om bidrag för utredningsmedel om det inte finns någon som är ansvarig
verksamhetsutövare (se MÖD 2014:2 och Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 11 december 2017 mål nr M 682-17 och 683-17). För de fall där ansvarig verksamhetsutövare finns ska denne stå för utredningskostnaderna. När projektet framöver kommer in i åtgärdsfas kan denna kostnad avräknas från totalbeloppet. Kostnader för juridiskt stöd exempelvis vid överklagande av beslut och liknande, avräknas däremot inte.
Till bidragsansökan ska länsstyrelsen, som en fristående handling, bifoga det regionala programmet avseende förorenade områden alternativt hänvisa till tidigare inskickat regionalt program.
I vissa fall kan behov av kompletteringar av ansökan göra att Naturvårdsverket skjuter på beslutet för ett enstaka objekt. Detta beslut kan då fattas vid ett senare tillfälle.
Bidrag för utredningar kan inte sökas som en allmän förstärkning, utan ansökan inklusive kostnadsuppskattning samt motiv till förstärkningen görs på objektsnivå.
6.1.3 Bidragshantering
Om länsstyrelsen under innevarande budgetår behöver justera bidragsbehovet mellan de undersökningar eller utredningar som beviljats bidrag eller till nya utredningar ska länsstyrelsen kommunicera förändringarna med Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen meddelar vilka bidrag som behöver omfördelas och vilka
undersökningar eller utredningar detta avser (från vad till vad). Om omfördelning är möjligt godkänner Naturvårdsverket omfördelningen av bidrag där det framgår mellan vilka objekt bidragen ska omfördelas. Godkännandet görs skriftligt från Naturvårdsverket.
Om länsstyrelsen bedömer att undersökningen eller utredningen inte hinner genomföras under året ska länsstyrelsen informera Naturvårdsverket så tidigt som möjligt. Naturvårdsverket tar därefter ställning till om bidraget kan omfördelas eller ska återbetalas.
6.1.4 Utförande och redovisning
Undersökningar utförs i tillämplig omfattning enligt kap. 7 i denna manual.
Erhållna bidrag för undersökningar får användas enligt de villkor som ställs i Naturvårdsverkets bidragsbeslut. Uppföljning av genomförda undersökningar redovisas enligt nedan.
Objektens status och ekonomisk redovisning avseende undersökningar i länet redovisas till Naturvårdsverket i samband med den årliga ansökan om
utredningsbidrag den 31 oktober samt i den årliga ekonomiska redovisningen den 31 januari. Uppgifter om objekt som fått bidrag till undersökningar ska också vara uppdaterade i länsstyrelsernas databas över förorenade områden (EBH-stödet) senast den sista februari varje år, enligt villkor i bidragsbeslutet. Se även årscykeln i figur 1.
Om ett utredningsprojekt (huvudstudie) inte drivs vidare till åtgärd ska det skriftligen redovisas till Naturvårdsverket i samband med att utredningen färdigställs. Den redovisningen ska innehålla:
• Ekonomisk slutredovisning,
• Kort motivering till varför projektet inte drivs vidare.
6.2 Åtgärdsbidrag
6.2.1 Bakgrund
Enligt 2 § bidragsförordningen får bidrag, i den utsträckning det finns medel, användas för att finansiera åtgärder som på grund av föroreningar behövs för att avhjälpa skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön eller för att förebygga, hindra eller motverka att sådan skada eller olägenhet uppstår. Bidraget kan också användas för att följa upp och utvärdera efterbehandlingsåtgärder.
Tilldelat anslag, med belopp i tkr, anges i regleringsbrevet, anslag 1:4 anslagspost 1.
6.2.2 Bidragsansökan
Länsstyrelserna kan söka bidrag till efterbehandlingsåtgärder hos Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket har för avsikt att i första hand fatta beslut om bidrag till åtgärder på bemyndigande. Ansökningarna prövas nationellt med hjälp av
grundförutsättningarna och urvalskriterierna i Naturvårdsverkets nationella plan.
Naturvårdsverket tar emot ansökningar löpande under hela året, men har fördelningstillfällen tre gånger per år. I januari, april och september är fördelningstillfällena för vanliga åtgärder och i februari, maj och oktober för åtgärder av mark inför bostadsbyggande. Samtliga inkomna ansökningar om bidrag
prövas vid fördelningstillfällena. Önskvärt är att länsstyrelserna skickar in sina ansökningar med god framförhållning innan fördelningstillfällena, så att eventuella kompletteringar hinner bli klara inför Naturvårdsverkets fördelningstillfällen. Sista ansökningsdag anges på Naturvårdsverkets webbsida om nationell plan för
prioritering av ansökningar om statligt stöd för åtgärd av förorenade områden (www.naturvardsverket.se).
Naturvårdsverket kan fatta beslut om hela åtgärden eller delar av den. Om Naturvårdsverket tar beslut om bidrag till förberedelser eller endast delar av åtgärderna kan beslut fattas om fortsatt bidrag utifrån en ny eller kompletterande ansökan.
Ansökan kan omfatta förberedelser till efterbehandlingsåtgärder, genomförande av efterbehandlingsåtgärder eller båda projektskedena gemensamt (se även avsnitt i kap. 6). Det kan vara lämpligt att vid kostsamma och komplicerade projekt dela in projektet och ansökan i etapper. I vissa fall kan det även vara aktuellt att ange flera olika alternativ på etappindelning i ansökan. Om det finns stora osäkerheter vad gäller åtgärdsmetod, kostnader och/eller andra osäkerheter bör endast bidrag för förberedelser till efterbehandlingsåtgärder sökas i ett första skede. En ansökan kan även omfatta en projektreserv. En sådan ska vara baserad på och motiverad av resultat från analys av osäkerheter och projektrisker. Innan ansökan tas fram ska huvudstudien för projektet ha slutförts och vid behov ha kommunicerats med Naturvårdsverket. I huvudstudien ska det ingå en ansvarsutredning avseende bidragsfinansierade efterbehandlingsåtgärder (se Bilaga 2 Mall för vad som bör ingå i en ansvarsutredning vid ansökan om bidrag).
En kommun eller annan huvudman (till exempel Sveriges geologiska
undersökning, SGU, se avsnitt 7.9.2) ansöker om åtgärdsbidrag hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsen granskar underlaget och tar ställning till underlaget och ansvarsutredningen (om någon annan än länsstyrelsen utfört den) och begär eventuella kompletteringar eller revideringar av huvudmannen. När länsstyrelsen anser att underlaget är komplett skickar länsstyrelsen en ansökan till
Naturvårdsverket. Ansökan ska skickas digitalt till registrator på Naturvårdsverket.
Vad en ansökan om bidrag för efterbehandlingsåtgärder minst ska innehålla framgår av mallen i Bilaga 3 Mall för ansökan om bidrag till åtgärdsförberedelser och åtgärder.
Ansökans olika delar kan redovisas som ett samlat eller flera separata dokument.
Om åtgärden delvis finansieras av en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare ska det myndighetsbeslut som bekräftar fördelningen bifogas ansökan. Delfinansieringen kan baseras på frivilliga överenskommelser eller föreläggande/dom. I det fall ett myndighetsbeslut blivit överklagat är
