• No results found

SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING. LÄA091, Kurs i samhällsmedicin, 12 hp. Läkarprogrammet vid Göteborgs universitet Institutionen för medicin

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING. LÄA091, Kurs i samhällsmedicin, 12 hp. Läkarprogrammet vid Göteborgs universitet Institutionen för medicin"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAHLGRENSKA AKADEMIN

STUDIEHANDLEDNING

LÄA091, Kurs i samhällsmedicin, 12 hp

Läkarprogrammet vid Göteborgs universitet Institutionen för medicin

Avancerad nivå

HT 2020 omg 1

Studiehandledningen reviderad 2020-06-23

(2)

Innehållsförteckning

Kursbeskrivning 2

Lärandemål 3

Allmänmedicin 4

Socialmedicin 5

Geriatrik 7

Rättsmedicin 7

Arbets- och miljömedicin 8

Temadag om Våld i nära relationer 9

Professionell utveckling 10

Obligatoriska moment och hur de tas igen 11 Deadlines för obligatoriska inlämningar 11

Former för bedömning 12

Litteraturlista 13

Kontaktinformation 14

(3)

200623 2

Välkommen till kursen i Samhällsmedicin

Kursbeskrivning

Kursen i Samhällsmedicin omfattar ämnena Allmänmedicin, Socialmedicin, Arbets- och miljömedicin, Rättsmedicin och Geriatrik. Kursen innefattar även professionell utveckling, epidemiologi och en temadag om våld i nära relationer.

Gemensamt är att kursen sätter människornas hälsa och sjukdomar i ett samhällsperspektiv och innehållet i kursen kan sammanfattas utifrån de tre delområdena folkhälsa, administrativ medicin och handläggning av patienter utanför sjukhus.

Folkhälsa

Metoder att studera hälsa och sjukdom i en befolkning Prevention och hälsofrämjande arbete

Hälsans sociala bestämningsfaktorer, som t.ex. etnicitet, inkomst och genus Faktorer i arbetsmiljö och omgivning och hälsa

Mänskliga rättigheter och migration Våld i nära relationer

Administrativ medicin

Lagstiftning inom hälso- och sjukvård Allmänmedicins organisation

Verksamhet och organisation inom den kommunala sjukvården Regelverk inom äldrevård och äldreomsorg

Ledning och samarbete inom hälso- och sjukvård Hälsoekonomi och prioriteringar i sjukvården Försäkringsmedicin

Företagshälsovård

Trafik- och körkortsmedicin

Handläggning av patienter utanför sjukhus Handläggning av patienter i primärvården

Handläggning av multisjuka patienter inom hemsjukvård och särskilda boenden Handläggning av arbetsrelaterade sjukdomar

Bedömning av arbetsförmåga Intygsskrivning

Rättsmedicinsk bedömning och dokumentation av skador Dödsfallsutredning

(4)

Lärandemål

Kursen ska ge dig grundläggande kunskaper om hur faktorer i den yttre miljön, arbetslivet och samhället påverkar människans hälsa samt om metoder för att studera och bedöma sådana samband på såväl befolkningsnivå som individnivå.

Kursen syftar också till att ge dig kunskaper om handläggning av vanliga sjukdomar inom primärvården samt hur vård av äldre patienter utanför sjukhus är organiserad.

Du ska dessutom få kunskap om och färdighet i hur man som läkare kommunicerar med myndigheter via anmälningar och intyg samt kunskap om huvuddragen i de författningar som berör hälso- och sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsvård, arbetsmiljö, allmän miljö och rättsvård.

Efter avslutad kurs förväntas du ha uppnått följande mål:

Kunskap och förståelse

• Beskriva betydelsen av ekonomi och organisation för hälso- och sjukvården.

• Redogöra för förklaringsmodeller avseende skillnader i hälsoläget mellan olika grupper i befolkningen.

• Redogöra för modeller för förebyggande insatser på grupp- och individnivå.

• Redogöra för hur hälsan påverkas av livsvillkor, livsstil, social interaktion samt faktorer i den allmänna miljön och arbetslivet.

• Redogöra för handläggning av de vanligaste sjukdomarna relaterade till faktorer i den allmänna miljön och arbetslivet.

• Redogöra för innehållet i relevanta författningar inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och socialförsäkring, författningar rörande dödsfallsutredningar, arbetsmiljölagen och arbetsskadelagen samt för sjukvårdens roll i rättskedjan.

• Redogöra för läkarens roll i samband med sjukskrivning, rehabilitering och dödsfallsutredning.

Färdigheter och förmåga

• Föreslå förebyggande program inom hälso- och sjukvården.

• Skriva medicinska intyg.

• Genomföra en fullständig konsultation under handledning med användning av patientcentrerad metodik.

• Handlägga vanliga sjukdomar och hälsoproblem inom primärvården.

• Identifiera styrkor och svagheter vid en kvalitetsbedömning av en vetenskaplig epidemiologisk artikel.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Genom reflexion visa självkännedom och förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt.

• Analysera och diskutera medicinska ställningstaganden utifrån olika perspektiv.

• Analysera läkarens roll i ett teamsamarbete.

• Visa insikt om vikten av att främja en hållbar utveckling, som innebär att människor tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa som ett medel för att uppnå god hälsa i befolkningen.

(5)

200623 4

Allmänmedicin

Allmänt

Avsikten är att du skall få en inblick i primärvårdens arbetsuppgifter och arbetssätt, samt få egen erfarenhet av att handlägga vanliga sjukdomar, symtom och hälsoproblem i en oselekterad patientgrupp. Du ska också få utveckla dina färdigheter avseende konsultationskunskap och reflektionsförmåga.

Efter genomgången kurs ska du kunna

• Handlägga några av de vanligaste sjukdomarna och hälsoproblemen inom primärvården.

• Analysera och reflektera över en lärorik konsultation.

• Självständigt under handledning genomföra en hel konsultation, med tyngdpunkt på den avslutande delen och med användning av en patientcentrerad metodik.

• Föra relevanta journalanteckningar, skriva remisser och recept.

• Genom reflektion visa självkännedom och förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt.

• Sortera i komplexa ärenden på vårdcentral och avgöra vad som skall lösas på kort respektive lång sikt.

Arbetsformer

Undervisningen sker främst genom instuderingsfrågor, falldiskussioner och vårdcentralspraktik.

Du ska även göra ett enskilt fördjupningsarbete kring en lärorik konsultation.

Instuderingsfrågor

Instuderingsfrågorna är till för att förbereda dig inför vårdcentralspraktiken. Ett par av frågorna dyker också upp på den skriftliga tentamen, som du gör veckan innan praktiken. Du hittar frågorna på CANVAS under mappen Allmänmedicin – Föreläsningsmaterial/Tentamensdag.

Falldiskussioner med case-metodik

Allmänmedicinska patientfall diskuteras gruppvis under introduktionsdagen direkt före vårdcentralspraktiken. Case-metodiken innebär att ni studenter interagerar med läraren för att handlägga fallet. Detta moment brukar uppskattas och vara lärorikt inför vårdcentralspraktiken, men förutsätter att alla är aktiva i diskussionerna. Momentet är obligatoriskt.

Vårdcentralspraktik

Praktiken som är ett obligatoriskt moment görs under sammanlagt nio dagar på vårdcentraler i eller utanför Göteborg. Under arbetet på vårdcentralen får du stöd av en handledare. I slutet av tjänstgöringen gör handledaren även en bedömning av Dina styrkor, svagheter och utvecklings- möjligheter. Under uppropsdagen ges information om och fördelning av vårdcentraler.

Ytterligare praktisk information finns under mappen Allmänmedicin – Information/VFU på CANVAS.

Fördjupningsarbete – En lärorik konsultation

Detta är ett obligatoriskt moment som redovisas både skriftligt och muntligt. Fallet ska baseras på en patient du har träffat under vårdcentralspraktiken och som på något sätt fångat ditt intresse. Det kan handla om etiska frågeställningar, konsultationen eller helt enkelt något som varit lärorikt. Det ska innehålla något dilemma som du reflekterar över och vara kopplat till något av lärandemålen:

• visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt perspektiv med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

• visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,

• visa självkännedom och förmåga att identifiera ditt behov av ytterligare kunskap

(6)

Texten, ca 2 A4-sidor, skickas in via CANVAS senast 4 dagar innan examinationen i Allmänmedicin. Se CANVAS under Allmänmedicin – Inlämningsuppgift: En lärorik konsultation.

Socialmedicin

Allmänt

Undervisningen i socialmedicin består av tre teman: Folkhälsa, Samverkan och juridik samt Ledarskap och individuell utveckling

Tema folkhälsa

Grundläggande kunskap om och begrepp för hur man mäter och beskriver hälsoförhållanden i befolkningen samt faktorer som påverkar hälsoförhållandena både på individ- och befolknings- nivå. Särskild tonvikt läggs på livsvillkor, livsstil och social interaktion. Du får grundläggande kunskap om förebyggande metoder.

Efter genomgången kurs ska du kunna

 Redogöra för skillnader i hälsoläget i befolkningen, såsom mellan kön och socioekonomiska grupper, samt olika förklaringsmodeller till dessa.

 Redogöra för begrepp och modeller för förebyggande insatser på grupp och individnivå.

 Redogöra för hur man kan kartlägga hälsorisker i en avgränsad befolkningsgrupp.

 Ange grunddragen i sjukdomspanoramat samt möjligheter att förebygga stora folksjukdomar.

 Redogöra för hur migration kan påverka hälsan samt principer för förebyggande insatser och behandling.

Tema samverkan och juridik

För att främja bättre samverkan omkring patienter, får du kunskap om för sjukvården centrala lagar och förordningar, såsom Socialtjänstlagen. Du får även lära dig om läkarens möjligheter och skyldigheter att samverka med andra instanser samt viss färdighet i att sköta sådan kommunikation både genom direktkontakt och via intyg.

Efter genomgången kurs ska du kunna

 Redogöra för huvuddragen i hälso- och sjukvårdens, socialförsäkringens och socialtjänstens organisation, styrning och finansiering.

 Redogöra för huvuddragen i författningar inom hälso- och sjukvården.

 Praktiskt kunna skriva medicinska intyg, innefattande läkarintyg (sjukintyg) .

 Redogöra för grunddragen i socialförsäkringar.

Tema ledarskap och individuell utveckling

Undervisningen i ledning och samarbete består av ett tvådagars daginternat med fokus på individuell utveckling och teamdynamik.

Efter genomgången kurs ska du kunna

 Reflektera över läkarens uppgift som ledare inom hälso- och sjukvården och som samverkande medarbetare i ett behandlingsteam.

(7)

200623 6

Arbetsformer

Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, gruppövningar, fördjupningsarbete, studiebesök och ett tvådagars daginternat. Till stöd för undervisningen i socialmedicin finns dessutom ”Socialmedicinskt baskompendium” under Dokument på CANVAS samt en kursbok.

Fördjupningsarbete – Socialmedicinsk fältstudie

Ett av målen med kursen i socialmedicin är att få kunskap om faktorer som påverkar hälsa och livsvillkor både på individ- och befolkningsnivå. Den socialmedicinska fältstudien syftar till att ge en inblick i verksamheter hos andra huvudmän som sjukvården samverkar med. Vi har förberett ett antal fältstudieplatser inom olika teman. Ni delas in i grupper som kommer att göra besök en viss dag och tid. Varje grupp arbetar inom ett område, förbereder sig med att studera

bakgrundsmaterial i form av länkar och rapporter som ligger på CANVAS och besöker en eller två olika verksamheter inom sitt tema. Gruppen redovisar sina erfarenheter i en kortfattad rapport och på ett tvärgruppsseminarium. Ett PM om besöksplatserna läggs ut på CANVAS. Deltagande i fältstudiebesöket, rapportskrivningen och den muntliga redovisningen är obligatoriskt.

Gruppövning kring en socialmedicinsk uppgift

Uppgiften syftar till att ge tillfälle att tillämpa en del av de socialmedicinska begrepp och verktyg som presenteras i ”Socialmedicinskt baskompendium” som finns på CANVAS.

Ledning och samarbete i hälso- och sjukvården

Genomförs som ett obligatoriskt tvådagars dagsinternat. Se vidare schema och informationsbrev på CANVAS.

Försäkringsmedicinska seminarier och försäkringsmedicinsk intygsskrivning Grundutbildningen i försäkringsmedicin utgår från dokument på CANVAS och

Försäkringskassans hemsida. Momentet innefattar ett introduktionstillfälle, självstudier, två seminarier samt övnings- och inlämningsuppgifter.

Vid introduktionen träffar du kursens lärare som består av sjukförsäkringsspecialist samt

försäkringsmedicinska rådgivare - det vill säga läkare som arbetar på Försäkringskassan. Förutom en kortare introduktion i ämnet försäkringsmedicin, med utgångspunkt i en diskussion kring sjukdomsbegreppet, presenteras kursinnehållet och de olika momenten. Kurslitteraturen består av olika studieavsnitt som finns upplagda på CANVAS, där du även finner ett antal länkar som leder vidare ut på webben.

Seminarierna ger möjlighet till diskussion, reflektion och praktisk övning kring det som du lär dig via CANVAS och Försäkringskassans hemsida. Vid seminarierna träffar du, förutom lärarna, också andra försäkringsmedicinska rådgivare och försäkringskassetjänstemän. Det är viktigt att du förbereder dig inför seminarierna. Seminarium 1 är förlagt till Försäkringskassans lokala

försäkringscenter i Göteborg och är obligatoriskt. I seminarium 2 får du ytterligare praktisk övning i intygsskrivning tillsammans med studiekamrater och lärare.

Inlämningsuppgiften som är obligatorisk löser du genom att ta del av studieavsnitten med

tillhörande länkar på CANVAS och delta i seminarier. Uppgiften lämnar du in via CANVAS. Du kommer att få individuell återkoppling på uppgiften från lärarna via CANVAS.

Medicinsk intygsskrivning

På den obligatoriska föreläsningen om medicinska intyg undervisas om hur man skriver ett intyg och var och en skriver också enskilt ett sådant.

(8)

Geriatrik

Allmänt

Undervisningens syftar till att ge dig kunskap om omhändertagande utanför sjukhuset av äldre patienter, som ofta har flera samtidiga sjukdomar och funktionshinder. Detta innefattar sjukvård i hemmet inom hemsjukvård och särskilda boenden, hur rehabilitering och bostadsanpassning fungerar, hur regelverket inom äldresjukvård och äldreomsorg fungerar samt hur resurserna kan utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är särskilt viktigt då det inte finns någon sammanhållande enhet med ansvar för äldre multisjuka patienter i samhället. Undervisningen i trafik- och

körkortsmedicin syftar till att ge förståelse för sjukdomars betydelse för trafiksäkerheten och kunskap om läkarens roll och ansvar rörande den trafikmedicinska bedömningen av en patient.

Efter genomgången kurs ska du kunna

 Redogöra för huvuddragen i författningar som reglerar äldreomsorg och äldresjukvård.

 Redogöra för hur sjukvården av äldre är organiserad på landstings- och kommunal nivå.

 Redogöra för läkarens roll inom hemsjukvård och i den kommunala sjukvården.

 Redogöra för hur samordnad vårdplanering genomförs och hur information och

kommunikation sker mellan vårdnivåerna kommunal sjukvård, primärvård och sjukhusvård för äldre patienter med funktionsnedsättning och kvarstående vårdbehov.

 Redogöra för hur verksamheter för rehabilitering, bostadsanpassning och utprovning av hjälpmedel är organiserade inom hemsjukvård och primärvård.

 Avgöra när och hur ett medicinskt förhållande ska anmälas till Transportstyrelsen, värdera lämpligheten i att använda muntlig tillsägelse istället för skriftlig anmälan samt tillämpa Transportstyrelsens medicinska krav för körkortsinnehav.

Rättsmedicin

Allmänt

Undervisningen syftar till att ge dig ökad kunskap om skador till följd av yttre våld, förstå vikten av att dessa dokumenteras på ett högkvalitativt sätt i journalhandlingar och därmed i slutändan bidra till en ökad rättssäkerhet. Undervisningen syftar även till att ge dig kunskap om läkarens roll i samband med dödsfallsutredningar samt kännedom om vissa författningar och dess innehåll rörande dödsfall.

Efter genomgången kurs ska du kunna

 Redogöra för kroppens förändringar efter döden.

 Redogöra för vad som avgör om polis ska kontaktas eller ej vid dödsfall.

 Redogöra för ansvarsförhållanden vad gäller utfärdande av dödsbevis och dödsorsaksintyg samt för vart dokumenten ska sändas. Redogöra för den yttre undersökningen kopplad till dödsbeviset.

 Förstå vikten av att på ett bra sätt dokumentera skador i journaltext och med foto.

 Kunna beskriva skador med avseende på vissa specifika karaktäristika.

 Redogöra för de allmänna principerna för utfärdandet av rättsintyg.

 Redogöra för det huvudsakliga innehållet i de författningar som reglerar dödsfallsutredningar samt undersökning av brottsoffer/gärningsmän

 Redogöra för en läkares skyldigheter att lämna ut uppgifter och bistå vid brottsutredningar.

(9)

200623 8

Arbets- och miljömedicin

Allmänt

Undervisningen ska ge dig integrerad kunskap i arbets- och miljömedicin. Den ska också ge dig färdigheter i kritisk analys av informationsunderlag samt att ta fram och tillgodogöra dig ny kunskap inom ämnesområdet.

Efter genomgången kurs ska du kunna

 Identifiera nyckelfrågeställningar vid patientfall där det föreligger misstanke om arbets- eller miljörelaterad hälsopåverkan samt inhämta information från relevanta källor för att besvara dessa frågeställningar. Kunna värdera informationen och redovisa resultatet av

informationssökningen.

 Redogöra för grundbegreppen i epidemiologisk och toxikologisk metodik.

 Bedöma hur olika faktorer i allmän miljö och i arbetslivet påverkar människans hälsa, baserat på epidemiologisk och toxikologisk information.

 Förklara innebörden av dos-responsbegreppet och redogöra för faktorer som bestämmer samband mellan exponering och effekt.

 Förklara innebörden av riskbegreppet och dess tillämpning på grupper och individer

 Redogöra för företagshälsovårdens uppgifter samt företagsläkarens roll och särskilda kompetens.

 Ange var man kan söka information om arbets- och omgivningsrelaterade sjukdomar och symptom.

 Redogöra för de viktigaste åtgärderna för att förebygga sådana sjukdomar och symptom.

 Redogöra för det huvudsakliga innehållet i arbetsmiljölagen och arbetsskadelagen.

Efter genomgången kurs ska du praktiskt kunna

 Ha kännedom om de vanligaste sjukdomarna relaterade till faktorer i arbetsmiljö och omgivning.

 Ta en arbets-/miljörelaterad anamnes inkluderande relevanta exponeringar.

 Värdera och kommunicera risker avseende arbets- och omgivningsfaktorer.

 Hitta informationskällor, specialkliniker och myndigheter som kan ge hjälp och vidta åtgärder för att hantera arbets- och miljömedicinska problem.

Arbetsformer

Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar, fördjupningsarbete och en arbetsplatsbedömning.

Problembaserat arbete

Du kan som läkare hamna i situationer där du ska bedöma om ett enskilt sjukdomsfall eller en ansamling av fall kan bero på exponering i arbetslivet eller i omgivningen. Syftet med

fördjupningsarbetet är att du ska få ett verktyg för hur du ska handlägga sådana situationer.

Kursdeltagarna indelas i sju grupper, där varje grupp tilldelas ett problem och en handledare.

Information ges om hur man ska arbeta för att lösa problemet. När gruppen identifierat vilka frågeställningar man vill ha svar på, söker sedan var och en i gruppen på egen hand svar på dessa, t.ex. i böcker, artiklar eller genom informationssökning på nätet. Gruppen återsamlas tillsammans med handledaren och man redovisar vad man funnit. Båda genomgångarna med handledare har obligatorisk närvaro.

För att alla ska få en inblick i samtliga gruppers problemställningar sker avslutningsvis en

indelning i tvärgrupper, i vilka en (och ibland två) studenter från varje ursprungsgrupp ingår. Det innebär att alla kommer att muntligt redovisa sitt eget fördjupningsarbete och diskutera övriga

(10)

gruppers arbete. Såväl de två genomgångarna med handledare i form av problembaserat arbete (PBA1 och PBA2) som fördjupningsarbetet (tvärgruppsredovisningen) i arbets- och miljömedicin är obligatoriska moment. För godkänd redovisning krävs att man presenterar problemet, redogör för gruppens initiala diskussion samt vilka frågeställningar man kommit fram till att man skulle besvara, vad man fann samt vilka informationskällor man använt.

Arbetsplatsbedömning

Syftet med detta moment är att du ska få tillämpa de kunskaper om olika exponeringar som inhämtats under kursen och på en arbetsplats göra en egen riskbedömning och ge förslag till preventiva åtgärder. Kursdeltagarna indelas i sex grupper. Varje grupp besöker tillsammans med en handledare en arbetsplats och undersöker där arbetsförhållandena, främst inriktat på kemiska eller ergonomiska hälsorisker. Därefter sammanställer gruppen resultatet av undersökningen och presenterar detta för handledaren. Närmare information om vilka arbetsplatser som kommer att bedömas, de praktiska detaljerna om tider och vägbeskrivning samt gruppindelning kommer att ligga på CANVAS minst en vecka innan kursmomentet. Där finns även instuderingsmaterial inför bedömningen. En kort muntlig redovisning av arbetsplatsbedömningen görs strax innan

tvärgruppsredovisningen av fördjupningsarbetet.

Arbetsplatsbedömningen är obligatorisk. Om du missar momentet kommer du att få genomföra detta vid nästkommande kurs, eftersom det är mycket svårt att under innevarande kurstid organisera ytterligare arbetsplatsbedömningar.

Arbetsmedicinsk eller miljömedicinsk fördjupning under VFU

Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska du välja en patient eller frågeställning som är arbetsmiljörelaterad eller miljörelaterad (omgivningsmiljö) och som handlar om hur hälsa/ohälsa påverkas av arbete/omgivningsmiljö. Det kan till exempel vara en patient som kan ha blivit sjuk eller försämrad av arbetet/miljön. Vad finns det i så fall för samband? Kan patienten fortsätta med samma arbete? Behöver arbetet/miljön anpassas? Påverkas patientens behandling av jobbet/miljön?

Du ska presentera ditt fall/din reflexion i en ppt-bild som ska laddas upp på Canvas.

Redovisningen sker i tvärgrupperna med handledare och var och en i gruppen presenterar sin bild.

Detta moment är obligatorisk.

Epidemiologi – Kritisk artikelgranskning

Efter avslutade föreläsningar i epidemiologi utdelas ett par artiklar som varit publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Till varje artikel finns ett antal frågor om studiedesign, metoder och resultattolkning. Du väljer en av dessa artiklar för genomläsning och obligatorisk skriftlig redovisning. Du kan välja mellan att besvara uppgiften enskilt eller i grupp. Svaren på frågorna skickas in via CANVAS – Fördjupningsuppgift Epidemiologi (se ”Deadlines för obligatoriska inlämningsuppgifter”, sid 11). Eftersom det är ett obligatoriskt moment är det viktigt att det framgår vilka som ingår i gruppen. Återkoppling på svaren ges vid en schemalagd genomgång av fördjupningsuppgiften.

Temadag om Våld i nära relationer

Dagen är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin, VKV (VG-regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer) och socialtjänsten.

(11)

200623 10

Syftet är att belysa våld i nära relationer med inriktning på teorier om våldets orsaker samt dess uttrycksformer och konsekvenser. Stor vikt läggs studenternas egna åsikter och värderingar i kombination med empirisk kunskap och bemötande i vården. Under eftermiddagen får studenterna diskutera bemötande med utgångspunkter från filmklipp och detta sker i mindre grupper med handledare. Deltagande är obligatoriskt och de studenter som inte kan närvara kontaktar

kursledningen och får en skriftlig uppgift. Denna kan bygga på delar av den litteratur som läggs ut på CANVAS i förväg, gärna med koppling till studenternas kliniska erfarenheter.

Kurslitteraturen utgörs av länkar till internet, som ska ge dig en uppfattning om ämnets bredd och komplexitet samt ge konkreta råd för den kliniska handläggningen.

(12)

Professionell utveckling

Kommunikativ förmåga och självreflektion

 Analysera och reflektera över den egna konsultationsförmågan.

 Kunna genomföra en hel konsultation med betoning på den avslutande delen.

 Kunna kommunicera med myndigheter, t.ex. försäkringskassa och socialtjänst via intyg.

 Kunna kommunicera till patienter och allmänhet om arbets-, miljö- och livsstilsrelaterade hälsorisker.

Ledningsförmåga och samarbete

 Kunna förstå läkarens uppgift som ledare inom hälso- och sjukvården och som samverkande medarbetare i ett behandlingsteam.

 Kunna förstå hur ledaruppgifter kan påverka den egna personen och hur egen personlighet och aktuella individuella förhållanden kan inverka i hur läkaren berörs av samarbetet med annan personal.

Etiskt förhållningssätt

 Identifiera, analysera och diskutera etiska aspekter i patientfall på vårdcentral.

 Reflektera över etiska problem vid uppläggning av epidemiologiska studier.

 Reflektera över etisk problematik beträffande flykting- och asylärenden.

 Redogöra för etiska problem i samband med att läkare får kunskap om att ett brott begåtts t.ex.

barnmisshandel och kvinnomisshandel.

 Redogöra för etiska problem vid hälsoupplysning och preventivt folkhälsoarbete.

 Redogöra för etiska problem som uppstår när vårdresurser inte räcker.

 Förstå vad begreppet prioritering inom sjukvården innebär på olika nivåer.

 Förstå hur prioritering kan göras om sjukvårdsresurser inte räcker.

Mänskliga rättigheter och genus

 Redogöra för grunddragen i mänskliga rättigheter, och särskilt rätten till hälsa, samt läkaretiken och hur dessa kan användas som verktyg i hälso- och sjukvården.

 Kunna förstå orsaker till skillnader i hälsa mellan män och kvinnor.

 Kunna kombinera självreflektion och kunskap vad gäller klinisk handläggning av mäns våld mot kvinnor.

Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt

 Kunna identifiera styrkor och svagheter vid en kvalitetsbedömning av en vetenskaplig epidemiologisk artikel avseende uppläggning, metodval, exponeringsuppgifter, sjukdomsförekomst och störande faktorer (confounding).

 Kunna redogöra för innebörden av begreppet riskbedömning och hur denna kunskap tillämpas på individ- och gruppnivå.

 Kunna förstå och tolka enkla tabeller avseende sjukdomsmått och jämförelser i vetenskapliga artiklar.

 Kunna beräkna prevalens, incidens, kumulativ incidens, relativ risk, oddskvot, etiologisk fraktion samt redogöra för innebörden av begreppen statistisk styrka, p-värde och

konfidensintervall.

(13)

200623 12

Obligatoriska moment och hur de examineras

Närvaro på upprop är obligatoriskt. Dispens från närvaro vid kursupprop kan endast ges av kursledaren. Sådan dispens förutsätter att du själv före uppropet tagit personlig kontakt och redovisat skälen för frånvaron.

Obligatoriska kursmoment

• Introduktionsdag inför vårdcentralspraktik (deltagande)

• Vårdcentralpraktik (deltagande)

• Temadag Våld i nära relationer (deltagande)

• Ledarskapsutbildning (deltagande)

• Fördjupningsuppgift i epidemiologi (inlämningsuppgift)

• Socialmedicinsk fältstudie (deltagande och grupprapport)

• Tvärgruppsseminarium efter fältstudie (individuell muntlig redovisning samt diskussion av fältstudiebesök och grupprapport)

• Intyg i försäkringsmedicin (inlämningsuppgift)

• Medicinsk intygsskrivning (utlåtande) (deltagande)

• Försäkringsmedicinskt seminarium (deltagande)

• Yrkesmedicinsk arbetsplatsbedömning (deltagande)

• Problembaserat arbete i arbets- och miljömedicin (deltagande i de två PBA-momenten och muntlig redovisning).

• Arbetsmedicinsk eller miljömedicinsk fördjupning under VFU (inlämning och muntlig redovisning i grupp).

Obligatoriska moment är i schemat markerade med Obligatoriskt. Eventuell frånvaro från dessa moment skall i förväg anmälas till respektive ämnesansvarig (se sida 14).

Om du missat ett obligatoriskt moment måste detta tas igen innan kursen kan godkännas.

Efter samråd med ämnesansvarig görs det på följande sätt:

• Introduktionsdag inför vårdcentralspraktik: frånvaro tas igen i samråd med kursledningen

• Vårdcentralspraktik: frånvaro tas igen i samråd med handledaren

• Temadag Våld i nära relationer: skriftlig ersättningsuppgift

• Ledarskapsutbildning: deltagande vid nästkommande kurs

• Fördjupningsuppgift i epidemiologi: frågor till annan artikel besvaras via CANVAS

• Socialmedicinsk fältstudie och grupprapport: deltagande vid nästkommande kurs

• Tvärgruppsseminarium efter fältstudie: skriftlig inlämningsuppgift

• Medicinsk intygsskrivning: skriftlig kompletteringsuppgift

• Försäkringsmedicinskt seminarium: deltagande vid nästkommande kurs eller skriftlig ersättningsuppgift

• Yrkesmedicinsk arbetsplatsbedömning: deltagande vid nästkommande kurs

• Fördjupningsarbete i arbets- och miljömedicin: Om man deltagit i de två obligatoriska handledda PBA-momenten men av någon anledning inte kan delta i den efterföljande tvärgruppsredovisningen kan man få lämna in uppgiften i skriftlig form som en

ersättningsuppgift. I annat fall får man ta igen båda PBA-omgångarna och redovisa vid tvärgruppsredovisningen vid ett senare kurstillfälle.

Obligatoriska inlämningsuppgifter som besvaras via CANVAS:

Fördjupningsuppgift epidemiologi Fältstudierapport

Försäkringsmedicinsk uppgift

(14)

En lärorik konsultation

Arbetsmedicinsk eller miljömedicinsk fördjupning under VFU

Former för bedömning och kriterier för godkänt

För godkänd kurs i samhällsmedicin krävs:

1. Godkänt resultat på skriftlig tentamen

2. Godkänt resultat på skriftlig och muntlig examination av inlämningstext i allmänmedicin 3. Fullgjorda obligatoriska kursmoment

Alla delar av kursen tenteras vid en gemensam skriftlig tentamen, se schema. För godkänd tentamen krävs 2/3 av maximalt antal poäng samt minst hälften av maximalt antal poäng på varje enskild del (epidemiologi, allmänmedicin, socialmedicin, arbets- och miljömedicin, rättsmedicin och geriatrik). Vid uppnådda 2/3 totalt, men inte minst hälften på ett eller flera delmoment räcker det att tentera om dessa delmoment. Vid mindre än 2/3 av maimalt antal poäng måste hela tentan göras om. Gamla exempel på tentor i samhällsmedicin finner du på CANVAS. Där finns även instuderingsfrågor för allmänmedicinavsnittet.

Studerande som underkänts vid ordinarie tentamenstillfälle uppmanas att ta kontakt med kursledaren för överenskommelse om tid för omtentamen.

Muntlig och skriftlig examination avseende en lärorik konsultation från allmänmedicindelen av kursen sker genom enskilt skriftligt arbete samt muntlig redovisning efter vårdcentralspraktiken.

Betyg och kurspoäng

På kursen ges betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Kursen omfattar sammanlagt 12 hp

• Godkänd skriftlig tentamen ger 6,5 hp

• Godkänd skriftlig och muntlig examination av inlämningstext i allmänmedicin ger 1 hp

• Genomförda och godkända obligatoriska moment ger 4,5 högskolepoäng.

(15)

200623 14

Litteraturlista (böckerna utlånas under kurstid)

Arbets- och miljömedicin- en lärobok om hälsa och miljö Redaktörer: Edling, Nordberg, Albin, Nordberg. Studentlitteratur

OBS! Det är angeläget att boken läses parallellt med undervisningen och inte endast inför tentamen. Kursledningen rekommenderar att man läser om de ämnesområden som ges nästkommande dag.

Förslag till läsanvisningar

Toxikologi, riskbedömning: kapitel 3 Kemiska hälsorisker: sid 74-84, 327-334 Fysikaliska hälsorisker: kapitel 19 och 20

Luftföroreningar, global klimatpåverkan och hälsa: kapitel 15, 16 Cancer, graviditet: kapitel 13 och 14

Hjärt-kärlsjukdomar: kapitel 18 Vatten, livsmedel: kapitel 22-23 Ergonomi: kapitel 7

Psykosocial arbetsmiljö: kapitel 10 Lagstiftning: sid 365-368

Organisationer och myndigheter: sid 371-378 Riskkommunikation: kapitel 4

Ersättning vid arbetsskada: sid 357-363

Socialmedicin. Individ, hälsa och samhälle

Författare: Allebeck P, Burström B, Hensing G, Kristenson M. Studentlitteratur 2015

Förslag till läsanvisningar:

Kap 3: Att mäta och beskriva hälsoförhållanden i befolkningen Kap 4: Befolkningens hälsa – vems ansvar?

Kap 5: Hälsofrämjande och förebyggande arbete Kap 6: Hälso- och sjukvårdens ansvar och uppdrag Kap 7: Välfärdssystem och välfärdens institutioner Kap 8: Socialmedicin i kliniken

(16)

Kontaktinformation

Ansvarig utbildningsavdelning är avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa inom institutionen för medicin (Omfattar enheterna för allmänmedicin, socialmedicin och epidemiologi, arbets- och miljömedicin samt hälsometri)

Max Petzold, avd.chef 0703-867077

max.petzold@gu.se

Kursledning

Maria Åberg, kursledare, kurssamordnare 070-966 8274 maria.aberg@gu.se

Marie Göthlund, kursadministratör 031-786 6116 marie.gothlund@gu.se

Ämnesansvariga

Kristina Jakobsson, miljömedicin 031-786 6256 kristina.jakobsson@amm.gu.se

Lena Ström Lereech 010-483 4400

Lena.StromLeerech@rmv.se

Beatrice Joneken, allmänmedicin 031-786 6834

beatrice.joneken@gu.se

Maria Rosvall, socialmedicin 031-786 6869

maria.rosvall@gu.se

Christina Kogler Hjorth, geriatrik 031-343 0515 christina.kogler.hjort@vgregion.se

(17)

200623 16

Lärare och kursadministratör för respektive ämnesområde

A

llmänmedicin

Karin Asztély allmänläkare 031-786 6834

Stefan Bergman professor/allmänläkare 031-786 5865

Kristina Boström Bengtsson docent/allmänläkare nås via utbildninsadministratör Dominique Hange docent/allmänläkare 031-786 6849

Beatrice Joneken allmänläkare 031-786 6834

Annika Olsson utbildningsadministratör 031-786 6116 Kerstin Rödström med dr/allmänläkare 031-786 6834

Henrik Åhsberg allmänläkare nås via utbildninsadministratör Maria Åberg docent/specialistläkare 070-966 8274

Arbets- och miljömedicin

Pernilla Almerud 1:e yrkes/miljöhygieniker 031-786 2853 Eva Andersson överläkare 031- 786 6301

Ellen Bonde specialistläkare 031-786 2891

Jonas Brisman överläkare 031-786 6275

Maria Edlund läkare 031-786 6278

Helena Eriksson ST-läkare 031-786 6279

Lars Gerhardsson professor 031-786 6280

Kristina Glise forskarstuderande 031-342 0701

Kristina Gyllensten psykolog 031-786 6302

Mats Hagberg professor/överläkare 031-786 6305

Mathias Holm docent/överläkare 031-786 6279

Annika Hovgard överläkare 031-786 6296

Kristina Jakobsson professor/specialistläkare 031-786 6256 Sandra Johannesson yrkeshygieniker 031-786 2842

Per Jonsson yrkeshygieniker 031-786 6288

Eva Lindhusen Lindhé läkare 010-441 2424

Stefan Oliv ergonom 031-786 6270

Annika Paldanius ST-läkare 031-786 6294

Kerstin Persson-Waye universitetslektor 031-786 3604

Helena Sandén specialistläkare 031-786 6293

Leo Stockfelt ST-läkare 031-786 2889

Kjell Torén professor/överläkare 031-786 6262

Marianne Törner forskare 031-786 3613

Maria Wallin specialistläkare 031-786 6282

Gunilla Wastensson överläkare 031-786 2894

Kerstin Wentz psykolog 031-786 3219

Mikael Ögren akustiker 031-786 3629

Geriatrik

Christina Kogler Hjorth specialistläkare 031-343 0515

Maria Calissendorff överläkare 031-342 1000

Linnea Callderyd leg sjukgymnast 031-342 1000 Torunn Axelsson specialistläkare 031-342 1000

Carina Seiden arbetsterapeut 031-365 0000

Christina Sjöberg överläkare/med dr 031-343 0897

Måns Thörnqvist överläkare 033-616 1000

Jenny Wretborn specialistläkare 031-342 1000 Helen Yrvkvist specialistläkare 031-342 1000

(18)

Rättsmedicin

Michele Bentz ST-läkare 010-483 4400

Lena Ström Lereech överläkare 010-483 4400

Socialmedicin

Henry Ascher professor/överläkare 031-786 6841 Thomas Brezicka läkare 070-678 5065

Gunnel Hensing professor 031-786 6862

Ingvar Karlberg professor 073-376 8003

Gunilla Krantz forskare 031-786 6861

Peter Larsson (FK) Processledare FK 010-119 2834

Jesper Löve bitr lektor 031-786 6868

Yvonne Natt och Dag läkare/kurssamordnare yvonne.natt.och.dag@gu.se Maria Rosvall professor/överläkare 031-786 6869

Ulrika Sjödahl kursadministratör 031-786 6854

Lokaler

⌂ Hälsovetarbacken, Arvid Wallgrens Backe. Hus 7, 5 och 2.

Entrédörrarna till hus 7, 5, 6 och 2 är öppna mellan 7.30-17, måndag till fredag. Med passerkort + kod kan man komma in fram till 22.30 och även lördag-söndag (7.30-22.30). Med passerkort kommer man även in i de flesta salarna, bl.a. datorsalarna, tre datorsalar finns i hus 3.

⌂ Medicinareberget

Föreläsningssalarna Karl Isaksson, Ahnoff och Hamberger, Medicinaregatan 16A, Arbets- och miljömedicinska kliniken Medicinaregatan 16 A. Föreläsningssalarna N Nilsson, Waldemar Sjölander och Åke Göransson, Medicinaregatan 3, 7 och 9, Grupprum Medicinaregatan 3 och 11 samt Hus 7 på Hälsovetarbacken.

CANVAS

Information om kursen samt kursmaterial läggs ut på CANVAS.

References

Related documents

Kursen innebär också att studenten ska skaffa sig en förståelse för vad arbetet inom ett legitimationsyrke innebär med ansvar, professionellt och empatiskt förhållningssätt samt

Nutritionsbehandling och patofysiologi vid sjukdomsrelaterad undernäring beskriva olika sjukdomstillstånds förekomst och patofysiologi hos barn och vuxna samt förstå hur dessa

Integrativ fysiologi Kirurgisk vårdvetenskap Klinisk fysiologi Klinisk genetik Klinisk kemi och koagulation Kolorektal kirurgi Kärlkirurgi Medfödda endokrina och. metabola

In Paper I we evaluated maternal age and the applicability of risk classifications on cardiac, obstetric and neonatal outcomes of pregnancy.. Paper II addressed parity as a

By using Ovalbumin-specific TCR-Tg CD4 T cells in an adoptive transfer system and mucosal immunization with or without cholera toxin (CT) adjuvant I show that IgA induction in

Higher heart rate was associated with an increased risk only in men born in 1913, whereas higher systolic blood pressure, smoking, higher glucose, higher cholesterol, and physical

Smokers had fewer activated CD8 + T cells that expressed PD-1 compared to non- smokers, and human CD8 + T cells stimulated with nicotine in vitro had lower expression

Disputation december 2019 för medicine doktorsexamen vid institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för allmänmedicin, Sahlgrenska