• No results found

Rutiner för att säkerställa och tillvarata kulturhistoriska och arkitektoniska värden i SKBs fastighetsbestånd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rutiner för att säkerställa och tillvarata kulturhistoriska och arkitektoniska värden i SKBs fastighetsbestånd"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rutiner för att säkerställa och tillvarata kulturhistoriska och arkitektoniska värden i SKBs fastighetsbestånd

I sin roll som förvaltare av ett stort byggnadsbestånd är SKB med och delar på ansvaret för vården av Stockholms arkitektur- och kulturarv. Byggnadsbeståndet har tillkommit under en lång tid och kräver både underhåll och anpassning till moderna funktions- och säkerhetskrav. Målsättningen är att dessa åtgärder skall ske så varsamt som möjligt, så att inte byggnaderna förlorar sina kvaliteter och särdrag. Avsikten med detta dokument är att informera om SKB:s rutiner och att höja kunskapen och medvetenheten om hur Stockholms stad arbetar med det byggda kulturarvet.

SKBs byggnadsbestånd och dess kulturhistoriska värde

SKB har sedan starten 1916 byggt upp ett stort byggnadsbestånd fördelat över Stockholms inner- och ytterstad. Byggnaderna är ett uttryck för den kooperativa föreningsformen, men berättar också på ett allmänt plan om arkitekturidealens

utveckling och Stockholms utbyggnad under förra seklet. Några hus och områden står fram som särskilt intressanta exempel från sin tid. Viktigare för byggnadsbeståndets samlade kulturhistoriska värde än dessa enskilda exempel är den kontinuitet och ambition i fråga om skötsel och underhåll som kännetecknar SKB:s hus. Det

kontinuerliga underhållet har gjort att husen är väl bevarade och goda exempel från sin tid.

Kulturhistorisk klassificering

Kulturmiljöenheten vid Stockholms stadsmuseum ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriska värden i bebyggelsen inom Stockholms stad. Klassificeringen, som bygger på en fyrgradig färgmarkerad skala, används dagligen i kommunens arbete med planering och bygglovsprövning. Beroende på byggnadernas kulturhistoriska värde gäller särskilda hänsynsregler för underhåll och förändringar enligt plan- och

bygglagen. Föreslagna förändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet i blå- och grönmarkerade hus (de två högsta klasserna) granskas av Stadsmuseet före

bygglovgivning. Alla hus i innerstaden och delar av ytterstaden har klassificerats. För att kunna slutföra klassificeringen av ytterstaden arbetar museet för närvarande med en heltäckande kulturhistorisk inventering av ytterstadens bebyggelse. Inom SKBs

fastighetsbestånd finns alla klasser av byggnader representerade.

(2)

Varsam ändring

I plan- och bygglagen finns ett krav på att alla ändringar, yttre såväl som inre, ska utföras på ett varsamt sätt. Kravet avser inte bara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, utan omfattar all bebyggelse. Ytterstadens storskaliga flerbostadshus från 1960- och 1970-talen skall behandlas med samma respekt som de äldre husen på Stockholms malmar. Varsamhetskravet handlar om att försöka identifiera husets kvaliteter och särdrag, arkitektoniska såväl som kulturhistoriska, och sedan slå vakt om dem. En god regel är att, i den mån det är möjligt, ta hjälp av arkitekter och antikvarier för detta identifieringsarbete. Varsamhet handlar om att begränsa ingreppen, men också om att tillgodose nya behov utan att tillföra element som är främmande för byggnaden. Till varsamhetskravet hör även att välja material och lösningar som kan underhållas och förnyas utan stora ingrepp.

Sammanvägning av intressen

I samband med byggnadslovsprövningen vägs olika intressen mot varandra. Bevarande- intressen ställs då bland annat mot brukarintressen. Ett exempel på när bevarande- och brukarintressen kan stå i konflikt med varandra är vid komplettringar med balkonger.

Ett förslag som avstyrkts av Stadsmuseet kan tillstyrkas av byggnadsnämnden, med hänvisning till brukarnytta. Bevarandeintressena måste också jämkas samman med krav på brandsäkerhet, tillgänglighet m.m.

SKBs rutiner vid underhålls- och förändringsarbete:

1. Vid förändring av en byggnads utseende eller funktion skall i enlighet med PBL alltid en byggnadslovsansökan inlämnas till byggnadsnämnden. I första hand bör den arkitekt som en gång ritat huset anlitas för arkitektarbetet. Om denne inte kan ta på sig

uppdraget eller inte längre finns i livet går frågan vidare till annan arkitekt. Det är viktigt att tillgänglig kunskap om det aktuella huset inhämtas före arbetenas

igångsättande. Det skall också vara en självklarhet att på ett tidigt stadium under arbetet med bygglovhandlingarna ta kontakt med antikvarisk expertis om husen har blå eller grön klassificering.

2. Vid reparationer och underhållsarbeten skall det ursprungliga utseendet och funktionen bibehållas, om det inte uppenbart strider mot nya funktions- eller säkerhetskrav. Om det uppstår osäkerhet om vad som har varit det ursprungliga utseendet skall arkitekt eller antikvarisk expertis konsulteras.

Bo Andersson 2008-04-22

References

Related documents

Vi valde att göra en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag eftersom vi ansåg att den skulle ge en god insikt i hur modersmålslärare använder inslag

Artiklarna visade att energieffektivisering av byggnader med kulturhistoriska värden är möjligt, men för att hitta möjliga åtgärder innebär det ett flertal undersökningar om

Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Bromma Östermalm Norrmalm Hägersten-Älvsjö Farsta Kungsholmen Hässelby-Vällingby Södermalm Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-Kista. Jag är nöjd

Andel invånare i Bromma som på det hela taget tycker att sin stadsdel är trygg att bo i är 81 %, jämfört med 74 % för staden totalt.. Detta är en utveckling från 76 % år 2019

Andel invånare i Skärholmen som på det hela taget tycker att sin stadsdel är trygg att bo i är 53 %, jämfört med 74 % för staden totalt.. Detta är en utveckling från 50 % år

Jag vet vart jag skall vända mig om jag vill lämna synpunkter och ideér om min stadsdel, när det gäller: Torg eller andra öppna platser.. Frågor om

Projektet syftade till att finna lösningar på hur man kan minska miljöpåverkan och begränsa energianvändningen i byggnader utan att förstöra deras kultur­.

Stockholms stadsmuseum har återställt en miljö från miljonprogrammets dagar, dels i byggnadsantikva- riskt syfte, dels för att skildra den miljö som blivit hemma för många av