Författningssamling. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Klippans kommun 1:01

Rev 2013-10

Författningssamling

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Klippans kommun

Klippans kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt Ordningslagen

(1993:1617).

Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

§ 1

Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap Ordningslagen (1993:1617).

Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Klippans kommun ska upprätthållas.

Bestämmelserna i 18 § har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor.

Om förbud mot nedskräpning på offentlig plats finns bestämmelser i 15 kap 30 § miljöbalken (1998:808).

§ 2

Dessa föreskrifter är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 § första stycket punkterna 1-4 Ordningslagen (OL) om inte annat anges.

Med offentlig plats enligt 1 kap 2 § första stycket OL avses:

1. allmänna vägar,

2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,

3. områden som i detaljplan redovisats som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt

4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

Bestämmelserna i 18 § är även tillämplig på andra än offentliga platser inom Klippans kommun.

För områden som kommunen har upplåtit till torghandel finns också Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Klippans kommun.

Rev 2013-10

Författningssamling

§ 3

Vid tillämpning av 3 kap Ordningslagen och dessa föreskrifter ska, med stöd av 1 kap 2 § andra stycket Ordningslagen, följande områden inom Klippans kommun enligt bilaga 1 jämställas med offentlig plats:

1. lekplatser 2. idrottsplatser 3. badplatser 4. motionsspår

5. begravningsplatser och kyrkogårdar

§ 4

Innan Polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7 §, 10 § första stycket, 11-12 §§ och 18 § bör kommunen ges tillfälle att yttra sig.

Lastning av varor m.m.

§ 5

Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering av gods ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt.

Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller så att räddningstjänstens arbete hindras eller försvåras.

Schaktning, grävning m.m.

§ 6

Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet.

Störande buller

§ 7

Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t ex stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan Polismyndighetens tillstånd.

Rev 2013-10

Författningssamling

Containrar

§ 8

Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som enligt tillstånd ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer samt med lämpliga reflexer. Vid uppställning av container ska avstånd till byggnad väljas så att risken för brandspridning minimeras.

Markiser, flaggor och skyltar

§ 9

Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gång- och cykelbana på lägre höjd än 2,30 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.

Affischering

§ 10

Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av Polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar, skyltar eller liknande som vetter mot offentlig plats.

Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där verksamheten bedrivs.

Högtalarutsändning

§ 11

Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av Polismyndigheten.

Insamling av pengar

§ 12

Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om inte insamlingen utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd.

Förtäring av alkohol

§ 13

Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras på offentlig plats inom området:

Torggatan/Bryggerigatan/Allétorget/Storgatan/Åbyparken/Åbyplan/Torget i Klippan, enligt karta bilaga 2. Socialnämnden kan dock medge tillfälliga tillstånd till servering inom det aktuella området.

Rev 2013-10

Författningssamling

Camping

§ 14

Camping får inte ske på offentlig plats inom detaljplanelagt område.

Hundar

§ 15

Grundläggande bestämmelser om tillsyn över hundar finns i lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter.

Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 16 och 17 §§. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, signalhund för hörselskadad, servicehund för funktionsnedsatt person eller för polishund i tjänst.

§ 16

Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats samt på idrottsplatser, motionsspår och begravningsplatser, som jämställs med offentlig plats enligt § 3, bilaga 1.

På andra platser när en hund inte hålls kopplad ska den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller kunna identifieras på motsvarande sätt.

Hundar får inte vistas på:

1. friluftsbaden i Ljungbyhed och Östra Ljungby samt kommunala badplatsen vid Bandsjön under perioden 15 maj till 15 september samt

2. allmän lekplats enligt bilaga 1.

§ 17

Föroreningar efter hund ska plockas upp på gång- och cykelbana, gata, torg och park inom detaljplanelagt område i tätorterna i Klippan, Ljungbyhed och Östra Ljungby/Stidsvig. Detsamma gäller för idrottsplatser i kommunen samt de markerade motionsspår som anges i § 21.

Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor

Enligt 3 kap 7 § OL får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av Polismyndighet, om

användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom.

Rev 2013-10

Författningssamling

§ 18

Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får inte, utöver de undantag som anges nedan, användas på offentlig plats samt områden som enligt dessa föreskrifter är att jämställa med offentlig plats enligt 3

§, bilaga 1, utan Polismyndighetens tillstånd.

Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får användas utan Polismyndighetens tillstånd på

nyårsafton från kl. 16.00 fram till 04.00 på nyårsdagen. Vid användandet ska hänsyn tas till platsens belägenhet och övriga omständigheter.

Användande av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får aldrig ske närmare än 30 m från tomtgräns till särskilda äldreboenden såsom Åbyhem, Bågen, Ljungåsen och Ljungbygården.

Sprängning och skjutning med eldvapen m m

Enligt 3 kap 6 § OL krävs Polismyndighetens tillstånd för sprängning och skjutning med eldvapen och för användning av luft- eller fjädervapen inom detaljplanelagda områden.

19 §

Tillstånd av Polismyndigheten krävs för sprängning och skjutning med eldvapen inom detaljplanelagt område och de platser som jämställs med offentlig plats enligt 3 §.

20 §

Luftvapen, fjädervapen, paintballvapen, pil- och slangbågar får inte användas på offentlig plats och på de platser som jämställs med offentlig plats enligt 3 §.

Undantag kan medges genom tillstånd av Polismyndigheten för särskilt arrangemang som innefattar sådana vapen.

Ridning

§ 21

Ridning får inte ske i följande markerade motionsspår: Åslingan, Elfdalsslingan, Bruksslingan, Forsmölleslingan, Vasasjöslingan, Kopparmölleslingan, Klockareslingan, Nybodammslingan och Åstigen.

Rev 2013-10

Författningssamling

Adressnummerskyltar

§ 22

Varje fastighet med gatuadressnummer, ska placera nummerskylt, som är väl synlig från gata/väg, på fastigheten.

Avgift för att använda offentlig plats

§ 23

För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av Kommunfullmäktige.

Överträdelse av lokal ordningsföreskrift

§ 24

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 5-9 §§, 10 § första stycket, 11 §, 12 § första stycket, 13-14 §§, 16-17 §§, 18 § och 20-21 §§ kan dömas till penningböter enligt 3 kap 22 § andra stycket Ordningslagen.

I ordningslagen 3 kap 19 och 21 §§ finns också bestämmelser om Polismyndighetens rätt att utfärda förelägganden och rätt att förverka egendom.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 22 december 2011. Äldre beslutade Allmänna lokala ordningsföreskrifter upphör därmed att gälla.

_____

Rev 2013-10

Författningssamling

1:01:6

Bilaga 1 till Lokala ordningsföreskrifter för Klippans kommun

Områden som enligt § 3 jämställs med offentlig plats

(

) Lekplatser

Klippan

- Bygelstigen (1) - Färgaregatan (2) - Kastanjevägen (3) - Lillemånsväg (4) - Spindelgatan (5) - Stadsparken (6) Östra Ljungby och Stidsvig - Gullvivevägen (7) - Handlaregatan (8) - Malmgatan (9) Ljungbyhed

- Hjortstigen (10)

- Torget (11)

- Vinkelgatan (12)

Idrottsplatser

Åbyvallen i Klippan (13)

Lönnbyvallen i Östra Ljungby (14) Ljungavallen i Ljungbyhed (15)

Badplatser

Friluftsbadet i Ljungbyhed (16) Friluftsbadet i Östra Ljungby (17) Kommunala badplatsen vid Bandsjön (18)

Rev 2013-10

Författningssamling

Motionsspår

Åslingan (19)

Elfdalsslingan (20)

Bruksslingan (21)

Forsmölleslingan (22)

Vasasjöslingan (23)

Kopparmölleslingan (24) Klockareslingan (25) Nybodammslingan (26)

Åstigen (27)

Begravningsplatser

Kyrkogårdar vid

- Klippans kapell (28)

- Vedby kyrka (29)

- Gråmanstorps kyrka (30) - Västra Sönnarslövs kyrka (31) - Östra Ljungby kyrka (32)

- Riseberga kyrka (33)

- Färingtofta kyrka (34)

- Källna kyrka (35)

Rev 2013-10

Författningssamling

Rev 2013-10

Författningssamling

Rev 2013-10

Författningssamling

Författningssamling

HANDLINGSPROGRAM FÖR FÖREBYGGANDE

1:02

PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER.

Fastställd av kommunfullmäktige 2015-03-24, § 40.

Räddningstjänsten Söderåsen har som uppdrag att ansvara för det förebyggande brandskyddet samt räddningsinsatser i Klippans och Åstorps kommuner. Vi strävar efter att alla ska känna sig trygga och säkra var de än är, om det så är på jobbet, i skolan, i hemmet eller på fritiden.

Vi strävar efter att alla ska känna sig trygga och säkra

Räddningstjänsten jobbar utifrån lagen om skydd mot olyckor vilket innebär att man jobbar före, under och efter att en olycka inträffat.

Detta handlingsprogram har flera syften, framför allt att du som kommuninvånare ska få en inblick i kommunernas gemensamma räddningstjänst, både det olycksförebyggande arbetet men även den utryckande verksamheten.

Handlingsprogrammet utgör även ett politiskt styrdokument för ställningstaganden avseende skydd mot olyckor samt hur räddningstjänsten ska arbeta genom de verksamhetsmål som ska uppnås under de kommande fyra åren som handlingsprogrammet gäller.

Ett handlingsprogram ska enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor upprättas inför varje mandatperiod för att därefter skickas ut på remiss (bilaga 1) och slutligen antas av kommunfullmäktige. Detta program kan liknas vid en långtidsplanering som i sin tur styr hur den årliga och lokala planeringen sker inom verksamheten men även samarbetet med andra aktörer (bilaga 2).

Handlingsprogrammet bygger på en risk- och sårbarhetsanalys som

visar på de aktuella riskförutsättningar som gäller i det geografiska

ansvarsområdet. I vår dynamiska omvärld sker ständiga förändringar

som gör att riskbilden kan ändras relativt snabbt, varför analysen

måste hållas ”levande”. Därför har vi valt att endast omnämna utvalda

delar av analysen i handlingsprogrammet medan den fullständiga

rapporten återfinns som separata dokument.

Författningssamling

Förkortningar och begrepp 1

1.1 Inledning 5

1.2 Klippans och Åstorps kommuner 5

1.3 Räddningstjänsten Söderåsen 6

2 KOMMUNERNAS OLYCKSFÖREBYGGANDE MÅL 8

2.1 Brand 7

2.2 Trafik 8

2.3 Vattensäkerhet 8

2.4 Fallolyckor 9

2.5 Miljö 9

2.6 Samhällsstörningar 10

3 KOMMUNERNAS RISKBILD 10

3.1 Statistik, operativ räddningstjänst 11

4 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SÖDERÅSENS LOKALA MÅL 11

4.1 Förebyggande 11

4.2 Övning 12

4.3 Operativt 12

5 FÖRE OLYCKAN 12

5.1 Organisation och planering 12

5.2 Aktiv aktör i samhällsplaneringen 12

5.3 Utbildning 13

5.4 Tillsyn 13

5.5 Skriftlig redogörelse 13

5.6 Sotning och brandskyddskontroll 13

5.7 Övning och insatsplanering 14

5.8 Räddningstjänst vid höjd beredskap 14

5.9 Omvärldsbevakning 14

6 UNDER OLYCKAN 15

6.1 Räddningstjänstens operativa förmåga 15

6.2 Alarmering och VMA 19

6.3 Operativ ledning 20

6.4 Räddningsledarens beslut 21

6.5 Tjänsteman i beredskap ”TiB” 22

6.6 Samverkan med angränsande kommuner 22

7 EFTER OLYCKAN 22

7.1 Återkoppling till de drabbade 22

7.2 Kamratstöd 22

7.3 Psykosocialt omhändertagande ”POSOM” 22

7.4 Olycksundersökning 23

Referenser 36

Bilagor 37

Författningssamling

Förkortningar och begrepp

Räddningstjänstområdet är fullt av förkortningar och begrepp som är nödvändiga att känna till när man läser handlingsprogrammet. I detta kapitel redovisas de vanligast förekommande förkortningarna och begreppen.

BI Brandingenjör

Personal anställd som brandingenjör. Innehar brandingenjörsexamen.

Bmd/

RIB

Brandman deltid / Räddningsman i beredskap

Person som agerar deltidsbrandman under räddningsinsats. Innehar lägst någon av följande utbildningar:

 Räddningsinsats för räddningstjänstpersonal i beredskap

 Brandman deltid

FiP ”Första Insats Person”, akut insatsenhet som inom 90 s enskilt beger sig till skadeplatsen dit övriga styrkan ansluter.

FRG-grp Civilförsvarsförbundets frivilliga resurs-grupp FSO Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

GIS Geografiska informationssystem

Digitalt kartstöd där geografiskt knuten information kan presenteras och nyttjas.

IL Insatsledare

Person som agerar insatsledare (nivå 2-befäl) under räddningsinsats. Innehar lägst någon av följande utbildningar:

 Räddningsledning B

 Brandmästare samt Tillsyn A

IVPA I väntan på ambulans

Räddningstjänsten larmas som sjukvårdande enhet enligt särskilt avtalade kriterier.

LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Författningssamling

LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

2009 slogs de tre myndigheterna Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar samman till MSB.

POSOM Psykosocialt omhändertagande

En stödgrupp för människor som kan aktiveras i händelse av kris eller motsvarande.

RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning

Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning.

RCH Räddningschef

Person anställd som räddningschef. Ytterst ansvarig för all räddningstjänstverksamhet.

RUB Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

Påbyggnadsutbildning för person med brandingenjörsexamen som genomförs vid MSBs (fd SRVs) skola i Revinge.

SBA Systematiskt brandskyddsarbete

SL Styrkeledare

Person som agerar styrkeledare (nivå 1-befäl) under räddningsinsats. Innehar lägst någon av följande utbildningar:

 Räddningsledare A

 Brandförman deltid

SRV Statens Räddningsverk

Stf RCH Ställföreträdande räddningschef

Författningssamling

Tillsyn A Tillsyn A

MSBs grundkurs i tillsyn och olycksförebyggande arbete.

Motsvaras av den äldre utbildningen; brandförman heltid tillsammans med Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder för brandförmän.

Tillsyn B Tillsyn B

MSBs fördjupningskurs i tillsyn och olycksförebyggande arbete.

Motsvaras av den äldre utbildningen; brandmästare tillsammans med Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder för brandmästare.

Författningssamling

Angreppstid

Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplatsen till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Vid enklare insatser i markplan (marklägenhet/villa) uppgår angrepps-tiden normalt sett till ca 1 minut.

Generellt kan man säga att vid lägenhetsbränder ökar angreppstiden med en halv minut för varje vånings-plan de fullt utrustade rökdykarna ska passera.

Angreppstiden på industrier varierar beroende på angreppsvägarnas längd.

Anspänningstid

Tiden från alarmering av personalen till dess att räddningsstyrkans första fordon utgår från brandstationen.

Befäl

Personal som erhållit befälsutbildning motsvarande lägst styrkeledare vid någon av MSBs skolor. Har möjlighet att agera räddningsledare enligt LSO och FSO.

Beredskap

Förmåga att igångsätta viss verksamhet inom viss tid.

Extraordinär händelse

En händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning, eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. En extraordinär händelse kräver brådskande insatser.

Geografiskt områdesansvar

Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå. Till exempel myndigheter, företag, fri- villigorganisationer, trossamfund och föreningar.

Insatstid

Tiden från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, d v s summan av anspänningstid, kör-tid och angreppstid.

Kris

Mycket svår situation. Försvagat till-stånd.

Att inte kunna bemästra en situation.

Körtid

Tiden det tar att, med räddningsfordon, förflytta sig från brandstationen till skadeplatsen. Denna tid påverkas av vägnät, trafikintensitet samt vilket väglag som råder. Därför beräknas körtid efter en norm (fastställd av SRV), som innebär en medelhastighet på 60 km/h. Denna medelhastighet är att betrakta som hög, speciellt i tätbebyggt område.

Resiliensanalys

Analys av systemens förmåga att klara av påfrestningar, stress, störning eller annan förändring samt dess förmåga till återhämtning.

Räddningsstyrka

Styrka med hel- och/eller deltids-anställd personal och under ledning av befäl.

Styrkan har föreskrivna an-spänningstider och storlek som ska finnas tillgänglig alltid.

En räddnings-styrka ska kunna ingripa vid alla typer av kommunal räddningstjänst.

Styrkan ska självständigt kunna hantera mindre olyckor samt, i samverkan med andra enheter, hantera större olyckor.

Personal i räddningsstyrkan ska vara utbildad eller erhålla utbildning motsvarande MSBs RIB. Varje kommun ska ha tillgång till en eller flera räddningsstyrkor.

Räddningstjänst

Med begreppet räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunen ska ansvara för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor i syfte att förhindra och begränsa skador på människor, miljö och egendom. För att en räddnings-insats ska utgöra räddningstjänst ska det vara motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.

Skadeplats

Den plats där en olycka har inträffat.

Räddningsvärn

Frivillig räddningskår utan regelbunden beredskap. Personalen larmas in på tjänsteplikt vid utryckning.

Författningssamling

Skydd

Anordning som förhindrar skadliga verkningar av en oönskad företeelse.

Styrel

Styrel är ett landsomfattande system för prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid en förutsedd eller plötsligt uppkommen kortvarig elbrist.

Sårbarhet

Oförmåga att hantera oönskade händ-elser.

Säkerhet

Resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten för att olyckor eller andra oönskade händelser ska inträffar.

Trygghetspunkt

I förväg utsedda geografiska samlings- platser där man vid en händelse kan starta upp mötes-/samlingsplatser för information eller stöd för den enskilde.

1.1 Inledning

Enlig lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen upprätta ett så kallat handlingsprogram inför varje mandatperiod. Handlingsprogrammet beskriver den olycksförebyggande verksamheten samt den operativa verksamheten. Dessa kommer inte att särskiljas i detta handlingsprogram då verksamheten arbetar enligt helhetsmodellen:

”före, under och efter olyckan”.

1.2 Klippans och Åstorps kommuner

Kommunerna är en del av den expansiva Öresundsregionen (Helsingborg-Malmö- Köpenhamn-Helsingör). Inom regionen finns ett brett och välutvecklat utbud av arbete, handel, kultur, service och utbildning. I kommunerna finns allt från större industrier till mindre serviceföretag. Dominerande branscher i kommunerna är transportnäringen med stora åkerier och lagercentraler. Gällande tillgänglighet till natur och rekreation finns Söderåsen, ett skogslandskap med inslag av jordbruksmark som är kännetecknande för kommunerna.

Befolkningsutvecklingen har varit positiv sedan 2000 och företagsetableringen har en positiv utveckling. Kommunerna har totalt ca 31 700 invånare, 16 700 i Klippan och 15 000 i Åstorp.

Det finns en välutbyggd kollektivtrafik med både buss och tåg. Det är lätt att pendla till de närbelägna större arbetsmarknadsregionerna då stora vägar och järnvägar går genom kommunerna. Kommunerna täcker en total yta om 470 km². Åstorp med sina 93 km² är strategiskt belägen mitt i nordvästra Skåne och Klippan med sina 377 km² som är den näst största kommunen i nordvästra Skåne. Klippans kommun består av fyra större tätorter;

Klippan, Ljungbyhed, Östra Ljungby och Stidsvig. Åstorps kommun består av de fyra tätorterna Hyllinge, Nyvång, Åstorp och Kvidinge.

Författningssamling

1.3 Räddningstjänsten Söderåsen

Sedan 1996 har Klippans och Åstorps kommuner haft en gemensam räddningschef samt flera gemensamma insatsledare. För att verksamheten skulle kunna upprätthålla en likvärdig nivå med samma resurser samt kunna följa samhällets snabba utveckling togs ett politiskt beslut om att sammanslå räddningstjänsterna.

Under 2013 arbetade Klippans och Åstorps kommuner fram ett civilrättsligt avtal avseende sammanslagningen av de två räddningstjänsterna. Avtalet innebär att en gemensam räddningsnämnd upprättas med ledamöter representerade ur båda kommuner samt att verksamheten organisatoriskt inrättas under Åstorps kommun. I samband med sammanslagningen antogs det gemensamma namnet ”Räddningstjänsten Söderåsen”.

På räddningstjänsten arbetar totalt sett ca 70 personer. Ett tiotal av dessa arbetar med räddningstjänstfrågor samt utryckning på heltid. Därtill finns ca 60 personer i utryckande tjänst, de utgår från sitt ordinarie arbete och är deltidsanställda. Ytterst ansvarig chef för verksamheten betecknas ”räddningschef”.

Hur vi arbetar inom räddningstjänsten kommer att beskrivas närmare i detta handlingsprogram. Dels inom det förebyggande arbetet som involverar ytterligare förvaltningar än räddningstjänsten samt den operativa verksamheten som styrs genom LSO.

Författningssamling

2 Kommunernas olycksförebyggande mål

Kommunernas samtliga förvaltningar måste arbeta gemensamt i syfte att minska antalet olyckor och risker. För att bedriva detta arbete på ett effektivt sätt har arbetsgrupper i kommunerna tagit fram sex säkerhetsmål. Dessa mål har därefter brutits ner till konkreta, tydliga och rimliga prestationsmål, både för kommunerna men även för den enskilde kommuninvånaren.

Prioriterade områden

 Brand

 Trafik

 Vattensäkerhet

 Fallolyckor

 Miljö

 Samhällsstörningar

Varje enskild verksamhet i kommunerna ansvarar för att förverkliga dessa prestationsmål genom aktiv styrning, planering och återkoppling. Kommunernas säkerhetschef ansvarar för att samordna detta arbete så att det sker på ett så effektiv sätt som möjligt.

1.4 Brand Säkerhetsmål

I Klippans och Åstorps kommuner ska ingen omkomma eller skadas till följd av brand Prestationsmål

Enskildas ansvar:

 Ska känna till brandrisker och kunskap om brand

 Ska ha skälig brandskyddsutrustning i hemmet (brandvarnare)

 Ska kunna veta hur man får kontakt med Räddningstjänsten för rådgivning om brandskydd

Kommunernas ansvar:

 Systematiskt brandskyddsarbete i kommunernas verksamheter ska genomföras och hållas uppdaterat

 Undervisning om brandskydd ska ges till skolelever

 Utbildning i brandskydd ska tillhandahållas till kommunernas personal

 Kommunernas vård- och omsorgspersonal ska vid arbete i enskilda hem medverka till ökad brandsäkerhet

 Kommunerna ska kontinuerligt utföra tillsyner i enlighet med LSO/LBE

Författningssamling

1.5 Trafik Säkerhetsmål

I Klippans och Åstorps kommuner ska människor kunna röra sig tryggt och säkert i trafiken Prestationsmål

Enskildas ansvar:

 Ska följa gällande lagar och trafikregler

 Ska på cykeln bära cykelhjälm och vid gång i mörker bära reflex

 Ska visa hänsyn i trafiken Kommunernas ansvar:

 Se till att gator/vägar (inklusive gång- och cykelvägar är trygga och säkra)

 Under vintern se till att gång- och cykelvägar blir skottade först

 Betona trafiksäkerhet vid förskolor och skolor

 Olycksutreda olyckor i syfte att dra lärdomar och erfarenheter

1.6 Vattensäkerhet Säkerhetsmål

Klippans och Åstorps kommuner ska vara vattensäkra kommuner Prestationsmål

Enskildas ansvar:

 Bära flytväst vid aktiviteter på och invid sjöar/vattendrag

 Vid innehav av pool på egen tomt se till att det är säkert

 Se till att vara simkunnig Kommunernas ansvar:

 Undervisa skolelever i simning samt att upprätthålla dessa färdigheter

 Se till att badplatser är trygga och säkra, bland annat genom att placera livräddningsutrustning på badplatser och vid kanotleder

Författningssamling

1.7 Fallolyckor Säkerhetsmål

I Klippan och Åstorps kommuner ska antalet fallolyckor minskas Prestationsmål

Enskildas ansvar:

 Anskaffa kunskap om fallolyckor

 Ta ansvar för att utrusta sitt hem i syfte att undvika fallolyckor Kommunernas ansvar:

 Erbjuda hjälp, i form av ”fixartjänster”, till de som inte själva klarar av att utföra dessa uppgifter

 Förebygga olycksrisker inom de egna verksamheternas arbetsplatser

 Analysera inträffade olyckor i syfte att dra lärdomar och erfarenheter

 Ansvara för god renhållning på gator/vägar (snöröjning, sandning, etc)

1.8 Miljö Säkerhetsmål

Klippans och Åstorps kommuner ska präglas av en god och hållbar miljö Prestationsmål

Enskildas ansvar:

 Ha medvetenhet och kunskap så att miljöskada inte förorsakas

 Ha medvetenhet och kunskap kring enskildas påverkan på miljön

 Livsmedel ska hanteras så att de inte åsamkar sjukdom, smitta eller skada Kommunens ansvar:

 Lagar och föreskrifter för farligt gods ska vara uppdaterade samt att tillsyn av dessa ska kunna genomföras

 Analysera risker som kan påverka miljön

 Undervisning i och efterlevnad av miljömål gentemot skolelever, kommunanställda och särskilda grupper (t ex pensionärer)

 Miljökontor/miljöförbund ska arbeta med rådgivning, förebyggande arbete samt tillsyn

 Inventera om farligt gods finns samt anskaffa mer kunskap inom området i syfte att hanteringen ska vara säker

 Informera, sprida kunskap och kontrollera livsmedelshantering

Författningssamling

1.9 Samhällsstörningar Säkerhetsmål

Klippans och Åstorps kommuner ska vara rustade för klara samhällsstörningar Prestationsmål

Enskildas ansvar:

 Ha medvetenhet och kunskap om det egna ansvaret (att kunna klara av vissa nödsituationer), bl a el-, vatten- och kommunikationsavbrott

Kommunernas ansvar:

 Ha en god och uppdaterad krisberedskap med utbildad och övad personal

 Informera allmänheten om förebyggande åtgärder samt i krissituationer kunna informera snabbt och korrekt

Kommunernas riskbild

Risk- och sårbarhetsanalysen för respektive kommun (Klippans kommun samt Åstorps kommun, 2014) utgör underlag för detta handlingsprogram avseende räddningstjänstens verksamhet. I detta kapitel redovisas de övergripande risker som finns i Klippans och Åstorps kommuner genom att lyfta fram och belysa utvalda delar ur risk- och sårbarhetsanalysen. Hela analysen återfinns som bilaga till detta handlingsprogram.

Sammansättning och näringsliv

I kommunerna bor det ca 31 500 personer där huvuddelen bor i tätorterna Klippan, Ljungbyhed, Östra Ljungby, Stidsvig, Hyllinge, Nyvång, Åstorp och Kvidinge.

Näringslivet är rikt differentierat och det finns mycket småindustri samt en del större företag. En dominerande bransch är transportnäringen med stora åkerier och lagercentraler.

Handeln är en annan stor näringsgren där flera stora etableringar har gjorts under senare år.

Kommunikationer

Kommunikationerna till, från och mellan kommunerna är mycket goda och omfattas av E 4, riksväg 21 och länsväg 112.

Det finns även en välutbyggd kollektivtrafik med både buss och tåg. Det är lätt att pendla till de närbelägna större arbetsmarknadsregionerna, viss pendling sker även genom kommunerna på väg västerut och österut.

Farliga verksamheter

Ingen verksamhet i Klippans kommun faller under lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ”SEVESO”.

Flygplatsen i Ljungbyhed är däremot klassad som farlig verksamhet enligt LSO. Alla flygplatser som godkänts enligt luftfartslagen klassas som farliga anläggningar enligt LSO.

I Åstorps kommun finns en verksamhet som lyder under ”SEVESO-direktiven”, nämligen Frode Laursen. Detta är en följd av verksamhetens hantering av stora mängder brandfarliga varor.

I övrigt har kommunerna inga andra anläggningar som kan hänföras till gruppen farlig verksamhet. Det är Länsstyrelsen som fattar beslut om vilka anläggningar som ska klassas som farlig verksamhet.

Farligt gods

Enligt en statistik från MSB transporterades uppskattningsvis 33 000-66 000 ton farligt gods på E4 och ca 100-33 000 ton på riksväg 21 enbart under september 2006. I grovanalysen bedömdes risken för olyckor i denna grupp som ”mindre sannolik”. Däremot kan konsekvenserna för liv och miljö bli betydligt högre.

Det scenario som bedöms få allvarligast konsekvenser för liv är en olycka och ett utsläpp med kondenserad giftig gas. När det gäller miljön är en olycka med utsläpp av kemikalier

Författningssamling

eller brännbara vätskor en katastrof om det skulle medföra att vattentäkten i Kvidinge blir obrukbar.

Sannolikheten för att en järnvägsolycka ska inträffa är relativt låg men konsekvenserna kan bli mycket allvarliga. Järnvägen går igenom centrum och avstånden till kommunhus, skola, samlingslokal och räddningstjänst till 20-180 m.

Åstorp är en central järnvägsknut där fem spår möts; Skånebanan mot Hässleholm, Söderåsbanan mot Teckomatorp, Bjuvsbanan mot Helsingborg, Kattarpsbanan mot Kattarp samt Godsstråket genom Skåne mot Ängelholm.

Genom Åstorps centrala delar passerade 2003, enligt Banverket, ca 85 000 ton farligt gods per år. När tunneln genom Hallandsåsen blir klar förväntas mängderna öka till ca 250 000 ton farligt gods per år.

På Klippans bangård hanteras relativt lite farligt gods men det finns dock ett industrispår till DHLs lager. Sannolikheten för att en järnvägsolycka ska inträffa är relativt låg men en olycka med giftig kondenserad gas kan få katastrofala konsekvenser.

1.10 Statistik, operativ räddningstjänst

Följande tabell anger antalet utryckningar under 2012 och 2013 fördelade på respektive händelsetyp.

Händelsetyp 2012 2013

Totalt antal händelser 682 620 Deltidsstyrkor

Automatlarm, ej brand 136 120

Brand, ej i byggnad 83 62

Brand i byggnad 56 57

Sjukvårdslarm (inkl IVPA och ambulanshjälp) 111 70

Trafikolycka 143 157

Utsläpp av farligt ämne 9 11

Övriga larm 121 113

Räddningsvärn

Kvidinge 23 30

2 Räddningstjänsten Söderåsens lokala mål

Räddningstjänsten eftersträvar ett modernt och ändamålsenligt arbete genom de lokala målsättningarna. Genom att låta MSBs nationella strategi, med visionen att ”ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i Sverige”, genomsyra framtagandet av de lokala målsättningarna har följande områden med respektive mål arbetats fram.

2.1 Förebyggande

Förebyggandearbetet ska ske i enlighet med räddningstjänsterna i Skåne Nordvästs riktlinjer i syfte att skapa en så likvärdig syn och bedömning som möjligt. Detta sker bland annat genom nyttjandet av gemensamt framtagna tillsynshandböcker och bedömningsgrunder.

Författningssamling

Målsättningen är att räddningstjänsten fortsatt ska vara en aktiv aktör inom kommunernas samhällsplaneringsarbete för att göra samhället säkrare och tryggare.

Räddningstjänstens ärendehantering ska vara effektiv och ändamålsenligt organiserad i syfte att skapa enkelhet och tydlighet för den enskilde samt övriga aktörer inom kommunen.

Genom fortsatt bedrivande av utbildning och rådgivning till allmänheten förväntas kunskapsnivån kring förebyggandefrågor stiga och därmed olycksfrekvensen minska, allt i enlighet med MSBs nationella strategi.

2.2 Övning

Samtliga befattningar och nivåer av räddningstjänstpersonal ska övas och kvalitetssäkras för att kunna möta de risker som dagens samhälle omfattar samt för att skapa trygga och handlingskraftiga medarbetare.

2.3 Operativt

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap 1 §), samt att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt (1 kap 3 §).

Detta arbete bedrivs kontinuerligt inom räddningstjänsten. Det senaste steget i denna utveckling är att FIP (Första Insats Person) har införts i områdena kring Ljungbyhed.

Räddningstjänstens målsättning är att på sikt ha täckning med FIP-enheter över hela det geografiska området.

I stort är den övergripande målsättningen, avseende räddningstjänstens operativa förmåga, att en räddningsstyrka ska kunna nå samtliga områden inom kommunerna inom 20 minuter.

Före olyckan

Räddningstjänsten Söderåsen är organiserad så att samtliga medarbetare arbetar efter modellen ”före, under och efter olyckan”. I detta kapitel ligger fokus på arbetet som bedrivs före en olycka har skett.

2.4 Organisation och planering

Till vardags är det främst den heltidsanställda dagtidspersonalen som arbetar olycksförebyggande. Vid särskilda tillfällen och evenemang brukar även den deltidsanställda personalen bedriva olycksförebyggande arbete i någon form. Den heltidsanställda personalen utgår från brandstationerna i Klippan och Åstorp och verkar gränslöst över kommungränserna i detta arbete.

För att det olycksförebyggande arbetet ska bedrivas på ett ändamålsenligt sätt fastställs en huvudsaklig inriktning och prioritering årligen. Räddningstjänsten eftersträvar att spegla samhällets krav i detta arbete varför aktuella riskanalyser ligger till grund för planeringen.

2.5 Aktiv aktör i samhällsplaneringen

Kommunens arbete med plan- och byggprocesser omfattar många interna och externa aktörer, räddningstjänsten utgör en av dessa. Räddningstjänstens roll i dessa processer är att agera remissinstans avseende brand- och riskfrågor ur kommunens perspektiv.

Målsättningen är att räddningstjänsten ska vara en aktiv och självklar aktör inom dessa områden, både som kontrollinstans men även som rådgivare.

Kommunens hemsida är en viktig informationskanal och här finns mycket av informationen samlad. Räddningstjänstens delar finns under räddning och säkerhet. Räddningstjänsten håller hemsidan uppdaterad och aktuell för att kommuninvånarna själv ska kunna hitta

Författningssamling

information och råd. Vidare finns goda möjligheter att ringa eller besöka räddningstjänsten för att få svar på frågor.

2.6 Utbildning

Räddningstjänsten erbjuder utbildning i bl a systematiskt brandskyddsarbete, heta arbeten, allmän brandkunskap och brandkunskap för grundskoleelever som syftar till att stärka den enskildes medvetenhet och kunskap avseende olycks- och riskreduktion i vardagen. Detta är en del av strategin för att uppnå det nationella målet (att ingen ska dö eller skadas allvarligt till följd av bränder). Räddningstjänsten lägger stor vikt vid att den enskilde ska kunna agera självständigt och kunna minimera riskerna samt kunna stoppa ett negativt olycksförlopp.

2.7 Tillsyn

Inför varje nytt år upprättas en tillsynsplan som beskriver det kommande tillsynsåret. I tillsynsplanen väljer räddningstjänsten, i samverkan med Skåne Nordväst, ut vilka verksamheter som tillsynsarbetet ska fokuseras på.

Räddningstjänsten genomför kontinuerligt tillsyner av verksamheterna i kommunerna.

Syftet med tillsynerna är att kontrollera och hjälpa de enskilda verksamheterna att bedriva sitt systematiska brandskyddsarbete på ett ändamålsenligt sätt. Räddningstjänsten lägger stor vikt vid att stötta den enskilde i detta arbete genom att medvetandegöra risker och ansvarsförhållanden i kombination med tekniska stickprovskontroller.

I vissa fall genomförs oanmälda tillsyner som även kan ske utanför ordinarie arbetstider, exempelvis i samband med offentliga tillställningar, nattklubbar, restauranger, etc.

Personal som genomför tillsyner har lägst utbildningsnivån Tillsyn A eller motsvarande.

För vissa objekt krävs lägst utbildningsnivån Tillsyn B, brandingenjörsexamen kompletterad med påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer/RUB eller motsvarande.

2.8 Skriftlig redogörelse

Arbetet med att få in skriftliga redogörelser sker fortlöpande för nya verksamheter. De skriftliga redogörelserna utgör ett av underlagen för var tillsyn ska bedrivas. För befintliga verksamheter som lämnat in en skriftlig redogörelse ska en ny redogörelse lämnas in då något väsentligt är förändrat, exempelvis ägarförhållande eller förändrad verksamhet.

Vid tillsyn kontrolleras om den skriftliga redogörelsen är aktuell, behövs revideringar krävs en ny redogörelse in. Kommunen har inte för avsikt att besluta om någon ny föreskrift för inlämnande av skriftliga redogörelser.

2.9 Sotning och brandskyddskontroll

Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av anordningar såsom eldstäder och imkanaler över spisar är en viktig del i det förebyggande arbetet. Rengöringen syftar till att förebygga brand och brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till följd av brand.

Kommunen ansvarar för all rengöring och brandskyddskontroll. Kommunen har dock slutit avtal med enskilda entreprenörer, så kallade sotningsdistrikt, som tilldelats ett geografiskt område för att utföra rengöring och brandskyddskontroll. Sotningsdistrikten ska hålla ett register över samtliga objekt inom detta område som omfattas av rengöring och brandskyddskontroll.

De personer som för kommunens räkning utför brandskyddskontroll ska uppfylla kompetenskrav enligt MSBs föreskrifter. Kommunen tillåter rengöring i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. Ansökan sker på särskild avsedd blankett, som finns att ladda ner via kommunens hemsida och behandlas av räddningstjänsten på delegation av räddningsnämnden.

Författningssamling

Tidsfrister för rengöring fastställs av räddningsnämnden. Fristerna tas fram med hänsyn till sotbildning, bränsle, typ av anläggning samt energibehov med hänsyn till klimatförhållanden och bebyggelsestruktur. Detaljer avseende tidsfrister, riktlinjer och egensotning återfinns i bilaga 3.

2.10 Övning och insatsplanering

Räddningstjänstens personal ska kontinuerligt övas och vidareutbildas så att kommuninvånarna kan erhålla kvalificerad hjälp vid räddningsinsatser. En årlig målformulerad övningsplan ska därför upprättas för räddningstjänstens personal genom kvalitetssäkringsarbetet.

Övningsplanen ska ange:

 Vilka personalkategorier som ska delta i respektive övning/utbildning

 Övningarnas omfattning i tid

 Övningarnas mål

Övningarna ska genomföras i minst den omfattning som framgår av följande tabell.

Övning av insatspersonal

Befattning Timmar/år Antal/år Innehåll i stort

Insatsledare 24 8-10 Operativ ledning

Samverkan

Styrkeledare 60 20-30

Operativ ledning Samverkan

Allmän räddningstjänst

Brandmän 50 20-30 Allmän räddningstjänst

2.11 Räddningstjänst vid höjd beredskap

Räddningstjänsten ska under anpassningsperioden, som för närvarande är 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan uppstå under höjd beredskap.

Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger på de tre principerna; ansvar, likhet och närhet, d v s det man ansvarar för i fred ansvarar man även för i krig. Man försöker att efterlikna uppgifterna på liknande sätt som i fred samt att man försöker lösa problemen där de uppstår, d v s ett decentraliserat förhållningssätt.

2.12 Omvärldsbevakning

Dagligen bedrivs omvärldsbevakning både kortsiktigt för de närmsta dagarna samt långsiktig för de kommande kalendermånaderna. I det längre perspektivet hänvisas man till kommunernas övergripande risk och sårbarhetsanalys.

Arbetet bedrivs genom säkerhetschefen, brottsförebyggaren, räddningstjänsten och RCB- TIB Skåne Nordväst. Verktygen som används är WIS med information från de centrala myndigheterna och Länsstyrelsen i Skåne. Aktuell och viktig information sprids till ansvariga för kommunens samhällsviktiga funktioner samt via kommunens hemsida.

Författningssamling

3 Under olyckan

Räddningstjänsten ska, i enlighet med LSO, planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Detta krav uppfylls genom att räddningstjänsten dels håller beredskap med egen personal men även genom samverkan med andra kommuner och räddningstjänster i området. För att kunna organisera och dimensionera räddningstjänsten ändamålsenligt används risk- och sårbarhetsanalyser som underlag.

3.1 Räddningstjänstens operativa förmåga

Räddningstjänsten Söderåsen är organiserad så att 90 % av invånarna ska kunna nås av en räddningsstyrka inom 20 minuter. Brandstationer finns inom de fyra tätorterna Klippan, Kvidinge, Ljungbyhed och Åstorp. Inom dessa tätorter kan man generellt sett räkna med en betydligt kortare insatstid.

Genom proaktivt arbete av stabsbrandmästaren och SOS Alarm nyttjas resurserna optimalt vilket gör att räddningstjänstens operativa förmåga kan öka ytterligare.

Ytterligare information avseende räddningstjänstens förmågor/begränsningar samt vattenförsörjning via brandpostnätet återfinns i bilaga 4 respektive bilaga 5.

För att uppnå målen är räddningstjänstens beredskapsresurser utformade enligt följande tabell.

Funktion/station Ledning Brandmän Anm. Ansp. tid Ledningsberedskap

Författningssamling

Ledningsnivå 4 1 räddningschef i beredskap 1 stabsbrandmästare

Ledningsnivå 3 1 brandingenjör 90 s

Ledningsnivå 2 1 insatsledare 90 s

Grundberedskap

Klippan 1 styrkeledare 5 Deltid 5 min

Ljungbyhed 1 styrkeledare (FiP)

4 Deltid 90 s

5 min

Åstorp 1 styrkeledare 5 Deltid 5 min

Kompletterande resurser

Kvidinge Räddningsvärn, frivillig inryckning, tjänsteplikt vid insats

Författningssamling

Enhetsbeteckningar

Grunduppdrag

Djurlivräddning Förmåga till livräddande insats samt hantering av tamdjur med befintlig utrustning.

FiP ”Första Insats Person”, akut insatsenhet som inom 90 s enskilt beger sig till skadeplatsen dit övriga styrkan ansluter.

H (höjdenhet) Livräddning: Förmåga att utföra livräddning via höjdfordon enligt metodik.

Håltagning: Förmåga att utföra håltagning från höjdfordon enligt metodik.

IL (insatsledare) Nivå 2-befäl, ledningsfunktion vid nivå 2-larm.

Kem Förmåga att kunna utföra livräddande insats endast iförd andningsskydd och brandkläder.

Lättskum Förmåga att kunna producera större mängder lättskum än vad en släckresurs kan ge.

Motorsåg Förmåga att bl a kunna utföra stormfällning.

R (räddningsenhet) Grundläggande förmågor som att kunna hantera släckbilen, tillhörande utrustning, köra utryckningskörning,

instruktioner etc.

Räddningsfrånkoppling Förmåga att kunna hantera gällande regelverk vid insatser på eller i anslutning till järnväg.

Rapellering Förmåga till livräddande insats genom rapellering i förhållande till lokal riskbild.

Rökdykning Förmåga att kunna genomföra en rökdykning i normal riskmiljö enligt rökdykarinstruktionens klassificering.

Förmåga att kunna genomföra en rökdykning i hög riskmiljö enligt rökdykarinstruktionens klassificering.

Författningssamling

Skyddsjordning Förmåga att kunna utföra arbetsmomentet skyddsjordning i samband med räddningsfrån-koppling.

Trafik 1: Förmåga att kunna spärra av olycksplats samt utföra enkel losstagning.

2: Förmåga att kunna spärra av olycksplats samt utföra enkel losstagning.

3: Förmåga att kunna spärra av olycksplats samt utföra losstagning på tunga fordon.

V (vattenenhet) Förmåga att kunna säkra vattenförsörjningen vid en insats.

Vattenlivräddning 1: Förmåga att kunna utföra en säker ytlivräddning, anpassat för stationsområdets risker.

Tilläggsuppdrag enligt avtal

IVPA ”I Väntan På Ambulans” enligt avtal med Region Skåne.

Akut insats vid livsfarlig sjukdom eller olycksfall då räddningsenhet befinner sig närmare platsen än närmsta ambulans.

Sanering av vägbana Avtal med väghållare om sanering av vägbana i samband med trafikolycka.

Placering Enheter Specialenheter/förmågor Deltidsstyrkor

Klippan R + H + V IVPA

Kem 1 Motorsåg

Räddningsfrånkoppling Rökdykning 2

Sanering av vägbana Skyddsjordning Trafik 2

Vattenlivräddning 1

Författningssamling

Ljungbyhed FiP + R/V Djurlivräddning IVPA

Kem 1 Rapellering Rökdykning 2 Sanering av vägbana Trafik 2

Vattenlivräddning 1

Åstorp R + H + V IVPA

Kem 1 Lättskum

Räddningsfrånkoppling Rökdykning 2

Sanering av vägbana Skyddsjordning Trafik 3 Rtj Söderåsen IL IL/Nivå 2-befäl

Räddningsvärn

Kvidinge Brandvattenförsörjning

Sanering av vägbana Trafik 1

Utvändig brandsläckning

3.2 Alarmering och VMA

Allmänheten kan vid en olycka larma räddningstjänsten via telefonnummer 112.

Utlarmning av räddningstjänsten

Utlarmning av räddningstjänsten utförs genom avtal med SOS Alarm. Det sker genom två oberoende sambandsvägar, nämligen via radio- och RAKEL-nätet.

Särskild plan för allmänhetens alarmering vid teleavbrott återfinns i bilaga 6.

Viktigt meddelande till allmänheten ”VMA”

Varning av allmänheten i tätorterna Hyllinge, Klippan, Kvidinge, Ljungbyhed, Nyvång samt Åstorp kan utföras med hjälp av ljudsändare och VMA-signalen ”Viktigt meddelande till allmänheten”. Signalen kan aktiveras via SOS men även direkt via brandstationerna. Det är räddningschef, räddningsledare, polismästare och räddningstjänstansvariga på regional/central nivå som kan initiera användning av varningssystemet.

Signalen består av 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus mellan, denna sekvens spelas upp under minst två minuter.

Författningssamling

När faran är över ljuder en ny signal för att markera ”FARAN ÖVER”. signalen består av en 30-40 sekunders kontinuerlig signal.

Signalen testas fyra gånger årligen. Det sker första helgfria måndagen i mars, juni, september och december kl 15:00. I samband med dessa prov ges information i radio. Vid övriga tidpunkter ska man vid signalen vidta följande åtgärder:

 Gå in alternativt stanna inomhus

 Lyssna efter information via radio (lokala- eller rikskanaler)

 Stänga dörrar, fönster och ventilation

Information delges kommuninvånarna bl a genom kommunernas hemsida under ”Räddning och säkerhet” – ”Viktigt meddelande till allmänheten”.

Information till allmänheten om hur räddningstjänsten bedriver sin varnings- och informationsverksamhet ges i samband med externa utbildningar, studiebesök samt vid större arrangemang som ordnas i kommunerna. Vid dessa tillfällen beskrivs också ingående signalen ”Viktigt Meddelande” och tillhörande varningsrutiner. Fördjupad information om varningssystemet ges också i lokalradion i samband med signalens provande.

3.3 Operativ ledning

Yttre ledning på skadeplats är den operativa ledningen på skadeplats.

Ledningsorganisationen bygger på fyra ledningsnivåer enligt räddningstjänsterna i Skåne Nordvästs överenskomna ledningsdoktrin (Räddningstjänsterna i Skåne Nordväst, 2012) där de första ledningsnivåerna hanterar ledningsarbetet på skadeplats. Befälens kompetenskrav återfinns i bilaga 7.

Nivå 1

Styrkeledaren har ansvaret att leda en enskild enhet och ska vid behov kunna verka som sektorchef. Styrkeledaren är normalt räddningsledare vid nivå 1–larm. Det är mindre larm som ej kräver samordning av många enheter utan en person ska ha möjlighet att hantera samtliga funktioner inom ramen för nivå 1. Styrkeledaren bär gul hjälm på skadeplatsen.

Rapporter bakåt sker till SOS.

Nivå 2

Insatsledaren är normalt räddningsledare vid nivå 2–larm och ska vara fristående från samtliga styrkor. Detta innebär att insatsledaren utan dröjsmål ska kunna tas i anspråk på olika platser i regionen. Nivå 2 är en typ av larm som kräver ett utökat ledningsbehov i form av samordning av enheter eller specialkompetens. Insatsledarens uppgift är att koordinera arbetet mellan två eller flera styrkor vid larm av nivå 2 eller 3. Insatsledaren bär röd hjälm och gul jacka. Vid nivå 2-larm kvitterar primärstyrkan till SOS och inhämtar eventuell kompletterande information. Därefter sker all bakåtrapportering från skadeplatsen till Stabsbrandmästaren. Rapportering om när enheter lämnar olycksplatsen samt klarrapportering sker dock till SOS, antingen via radioanrop eller statusrapportering.

Insatsledaren har samordningsansvaret för både informationsinhämtning till erfarenhetsåterföring och återkoppling till drabbade.

Nivå 3

Vakthavande brandingenjör är normalt räddningsledare vid s.k. nivå 3–larm och ska vara fristående från samtliga styrkor. Detta innebär att denne utan dröjsmål ska kunna tas i anspråk på olika platser i regionen. Nivå 3 är en typ av larm som kräver ett ytterligare utökat lednings- och samverkansbehov. Nivå 3-larm kan även vara den typen som kräver en särskild specialkompetens. VBI bär röd hjälm och röd jacka. Vid nivå 3-larm kvitterar primärstyrkan till SOS och inhämtar eventuell kompletterande information. Därefter sker all bakåt-rapportering från skadeplatsen till Stabsbrandmästaren. Rapportering om när enheter lämnar olycksplatsen samt klarrapportering sker dock till SOS, antingen via radioanrop eller statusrapportering.

Författningssamling

Nivå 4

Den högsta nivån i ledningspyramiden utövas av den regiongemensamma räddningschef i beredskap (RCB). Nivå 4 har det högsta ansvaret för strategisk och normativ ledning i Skåne Nordväst. I rollen ingår bland annat:

 Införa eldningsförbud enligt fastställda kriterier av Räddningschefs-gruppen

 Ansvara för ramar och riktlinjer för insatsen/insatserna

 Kontakta och initiera kommunledningen om räddningschefen ej är disponibel

 Ansvara för att beredskapen i Skåne Nordväst är god vid en eller flera pågående händelser

 Samordna för övergripande informationsinsats vid en större händelse

Normativ ledning innebär att hantera övergripande frågor av typen eldningsförbud, prioriteringar av larm på grund av svåra väderförhållanden, exempelvis orkan, snöstorm, omfattande och långvariga översvämningar, etc.

Både RCB och räddningschef i aktuell kommun kan göra skadeplatsbesök. Detta innebär inte att räddningsledarskapet övergår till dem. De kan dock när som helst fatta beslut om att ta tillbaka räddningsledarskapet om de bedömer att det finns skäl för detta. RCB och räddningschef som gör skadeplatsbesök utan att aktivt tagit över räddningsledarskapet ska bära svart hjälm.

Stab

Räddningsledaren kan knyta till sig en operativ stab till skadeplatsen. Det finns två förutbestämda stabsnivåer som snabbt kan etableras på skadeplatsen, Stabsnivå 1 och Stabsnivå 2. Stabsnivå 1 och 2 aktiveras på begäran från antingen räddningsledaren, stabsbrandsmästaren eller RCB, men först då ledningsnivå 3 är aktiverad.

Stabsnivå 1 innebär att en Insatsledare från angränsande område ansluter till skadeplatsen för att utgöra ett ledningsstöd till räddningsledaren. Alla Insatsledare i SKNV ska kunna agera som ledningsstöd enligt Stabsnivå 1.

Stabsnivå 2 innebär att två brandmän från Höör kör ut ett stabsfordon till olycksplatsen.

Ytterligare tre befäl (Nivå 2 och Nivå 3) från angränsande region ansluter till stabsfordonet för att understödja räddningsledaren.

Utöver dessa två förutbestämda stabsnivåer finns även möjlighet att komponera ihop en stabsresurs med lokala befäl.

3.4 Räddningsledarens beslut

Beslut om ingrepp i annans rätt, tjänsteplikt samt avslutande av räddningsinsats ska dokumenteras skriftligt av räddningstjänsten. För närvarande används följande rutiner för denna dokumentation. Rutinerna kan komma att modifieras med anledning av ändrad insatsrapport eller ändrade rutiner vid SOS centralen.

 Avslutande av räddningsinsats meddelas omgående till SOS för införande i larmprotokoll och därefter införande i räddningstjänstens insatsrapport.

 Ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt dokumenteras på särskild blankett ute på olycksplatsen eller via SOS enligt föregående punkt för att därefter föras in i räddningstjänstens insatsrapport.

Räddningsledaren ansvarar för att erforderliga uppgifter inhämtas samt att dessa blir införda.

Författningssamling

Efter en räddningsinsats ansvarar räddningsledaren för att orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts undersöks i skälig omfattning. Detta arbete kan utföras av räddningsledaren själv eller av annan/utbildad utredare, se även avsnitt 3.10.

3.5 Tjänsteman i beredskap ”TiB”

Kommunen har sedan 2008 en TiB-funktion, på senare år även i samverkan med RCB-TiB i Skåne Nordväst. Syftet är att hålla en hög beredskap samt att säkerställa en god krishanteringsförmåga och samordna arbetet i samband med en kris. Vid allvarliga händelser (större olyckor, kriser eller extraordinära händelser) ger funktionen en tydlig kontaktväg in till kommunen från myndigheter, samarbetspartners samt kommunens chefer och arbetsledare.

3.6 Samverkan med angränsande kommuner

Räddningsstyrkornas uthållighet är begränsad och vid behov (insatser som pågår över längre tid) uppnås uthålligheten genom samverkan med angränsande kommuner.

Begränsningar i uthålligheten kan gälla såväl personal som materiel. Samverkan i räddningstjänst sker med grannkommunerna genom avtal där närmsta räddningsstyrka alltid larmas oberoende av var kommungränsen går, så kallad ”gränslös räddningstjänst”.

Genom avtal med angränsande kommuner kan styrkor om ett befäl och flera brandmän för första insats inom delar av kommunerna komma från övriga delar av nordvästra Skåne.

Samverkan sker även med gemensamma befälsresurser. Samverkan bedrivs i första hand inom Skåne Nordväst som omfattar kommunerna: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.

Efter Olyckan

När man har drabbats av eller bevittnat en olycka kan det vara obehagligt på många sätt.

Därför är det viktigt att visa att vi finns till för de drabbade. I detta kapitel ligger fokus på arbetet som bedrivs efter att en olycka har skett.

3.7 Återkoppling till de drabbade

Det kan vara många frågor som dyker upp efter en olycka som de drabbade inte har fått svar på, t ex ”varför olyckan inträffade”, ”varför gjorde räddningstjänsten si eller så”, etc.

Vid en olycka lämnar räddningstjänsten ut en broschyr om hur man kan gå vidare efter olyckan. Aktuellt befäl på plats lämnar även ut sitt visitkort till de drabbade för fortsatt kontakt och återkoppling.

Vid en större brand eller olycka kan informationsbehovet vara stort. Då kan det bli aktuellt att bjuda in till en träff där flera aktörer kan delta, t ex polisen, räddningstjänsten, fastighetsbolag, försäkringsbolag, med flera.

3.8 Kamratstöd

När olyckan har varit framme kan det även påverka den egna personalen som kan må dåligt efter en insats. Räddningstjänsten arbetar med internt kamratstöd där särskilt utbildad personal kan bemöta personer som har varit med om en tragisk händelse som har påverkat dem. Aktuellt befäl initierar kamratstöd efter de riktlinjer som är framtagna för denna typen av händelser.

3.9 Psykosocialt omhändertagande ”POSOM”

Vid en olycka, även en mindre sådan, där personerna som är inblandade behöver hjälp i någon form har POSOM kunskap om psykiska reaktioner och kan ge första hjälpen på det känslomässiga och sociala planet. De som arbetar i POSOM är en ledningsgrupp och

Författningssamling

särskilt utsedda stödpersoner. Stödpersonerna har i uppdrag att ge stöd till drabbade individer och/eller deras närstående.

POSOM ska fånga upp problem eller svårigheter och vid behov slussa dessa vidare till rätt person eller instans.

Beslut om att kalla in POSOM fattas av TiB, räddningschef, polisinsatschef, kris- och säkerhetssamordnaren eller av ledningsgruppen i POSOM enligt larmrutin.

3.10 Olycksundersökning

När en händelse/olycka sker som i sin tur föranleder en räddningsinsats är kommunen enligt LSO skyldig att, i skälig omfattning, klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen har genomförts. Detta resulterar i någon form av undersökning som kan generera allt ifrån en muntlig genomgång med en enklare dokumentation till föreläsningar och rapporter om olyckan.

Vid särskilt utvalda händelser görs en mer djupgående olycksundersökning av räddningstjänstens olycksutredare. Mer detaljerad information om räddningstjänstens olycksundersökningar återfinns i bilaga 8.

Referenser

Klippans kommun (1/2014).

Plan för extraordinära händelser 2014 Klippans kommun.

Klippan: Krisberedskap och säkerhet.

Klippans kommun (2/2014).

Risk- och sårbarhetsanalys.

Klippan: Krisberedskap och säkerhet.

SFS 2010:1011.

Lag om brandfarliga och explosiva varor.

SFS 2003:778.

Lag om skydd mot olyckor.

SFS 1999:382.

Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Räddningstjänsterna i Skåne Nordväst (2012).

Ledning på skadeplats – En doktrin gällande ledningsarbetet på skadeplats för Räddningstjänsterna i Skåne Nordväst, 2013-01-01.

Åstorps kommun (1/2014).

Plan för extraordinära händelser 2014 Åstorps kommun.

Åstorp: Krisberedskap och säkerhet.

Åstorps kommun (2/2014).

Risk- och sårbarhetsanalys.

Åstorp: Krisberedskap och säkerhet.

Författningssamling

Bilagor

Bilaga 1: Sändlista samt inkomna synpunkter, remissinstanser Bilaga 2: Avtal

Bilaga 3: Sotning, tidsfrister, riktlinjer och egensotning Bilaga 4: Förmågor och begränsningar

Bilaga 5: Vattenförsörjning via brandpostnätet Bilaga 6: Alarmering vid teleavbrott

Bilaga 7: Befälens kompetenskrav Bilaga 8: Olycksundersökning

För att vi tillsammans ska få ett säkrare samhälle med strävan efter att färre olyckor ska inträffa, måste vi som kommun men även du som enskild aktivt arbeta för att förebygga bränder och andra olyckor, som också är intentionen med Lagen om Skydd mot Olyckor.

Författningssamling

Bilaga 1: Sändlista samt inkomna synpunkter, remissinstanser

Myndigheter

Länsstyrelsen Skåne, Försvarsenheten: --

Polismyndigheten Skåne:

Region Skåne:

Författningssamling

SOS Alarm AB: --

Trafikverket: --

Transportstyrelsen: --

Angränsande kommuner och kommuner i Nordvästra Skåne Räddningsnämnden i Bjuv:

Räddningsnämnden i Båstad:

Räddningsnämnden i Helsingborg: -- Räddningsnämden i Höganäs

Författningssamling

Räddningsnämnden i Landskrona:

Författningssamling

Räddningsnämnden i Svalöv:

Räddningsnämnden i Ängelholm:

Räddningsnämnden i Örkelljunga:

Författningssamling

Inom Klippans och Åstorps kommuner Barn- och utbildningsförvaltningen (Klippan): --

Bildningsförvaltningen (Åstorp): --

Bygg- och miljönämnden (Åstorp): --

Kommunledningsförvaltningen (Klippan): --

Kommunstyrelseförvaltningen (Åstorp): --

Plan- och byggkontoret (Klippan): --

Björnekulla Fastighets AB (Åstorp): --

Treklövern Bostads AB (Klippan):

Författningssamling

Bilaga 2: Avtal

Räddningstjänsten Söderåsen har ingått flertalet avtal med andra aktörer avseende beredskap för räddningsinsatser. Ett urval av dessa omnämns i denna bilaga, för ytterligare information om avtalens innehåll kontakta räddningstjänsten.

 Samverkansavtal om gemensamma befälsresurser samt räddningstjänst i samverkan inom region Skåne Nordväst. (Skåne Nordväst Räddning)

Avtalet omfattar kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.

 Principöverenskommelse om samverkan mellan Åstorps kommun (räddningstjänsten) och PEAB Entreprenad Syd AB

Avtalet avser snabb hjälp med olika insatser från byggbranschen och gäller såväl i fred, som beredskap och krig.

 Restvärdeskyddsavtal

Avtal mellan Brandskyddsföreningen och Räddningstjänsten Söderåsen om att räddningstjänsten ska utföra akut restvärdesräddning

 Saneringsavtal avseende det statliga vägnätet

Avtal mellan Brandskyddsföreningen och Räddningstjänsten Söderåsen om att räddningstjänsten ska utföra sanering av det statliga vägnätet efter trafikolyckor.

 Avtal med SOS Alarm Sverige AB (SOS-centralen, Skåne) Avtalet avser räddningstjänstalarmering.

 Avtal med Kommunförbundet Skåne om gemensamma ledningsfordon

 Avtal med Kommunförbundet Skåne om gemensamt miljöskyddsfordon och organisation av kembefäl

 Saneringsavtal av järnväg och evakuering av tåg

Avtal mellan Brandskyddsföreningen och Räddningstjänsten Söderåsen om att räddningstjänsten ska utföra sanering av järnväg och evakuering av tåg efter järnvägsolycka.

 Avtal med L.J. Sot AB om skorstensfejarmästare och sotning

 Avtal med Kvidinge Frivilliga Räddningskår om medhjälp till operativ räddningstjänst

 Avtal med Region Skåne avseende IVPA och sjukvårdslarm