• No results found

Lagutskottets betänkande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lagutskottets betänkande"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lagutskottets betänkande 1982/83: 13

om internationella namnregler (prop. 1982/83:38)

Ärendet

I proposition 1982i83:38 har rege_ringen (justitiedeparkmentet) föreslagit riksdagen att anta

dels ett av lagrådet granskat förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670).

dels ett förslag till lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198).

Lagförslagen framgår av bilaga till betänkandet.

Utskottet

Den 1 juni 1982 antog riksdagen en ny namnlag (prop. 1981/82:156. LU 1981182:41. rskr 1981/82:357). Lagen som utfärdades den 24 juni 1982 (SFS 1982:670) innehåller regler om efternamn, mellannamn och förnamn samt om förfarandet i mål och ärenden enligt lagen. Den träder i kraft den 1 januari 1983 och ersätter då 1963 års namnlag.

Lagen innehåller inte några internationellrättsliga regler. I propositionen med förslaget till ny namnlag uppgavs som skäl härför att det förelåg särskilda problem i förhållandet mellan Finland och Sverige som först måste lösas. Avsikten angavs dock vara att förslag till nya internationellrättsliga regler skulle läggas fram i sådan tid att reglerna kunde träda i kraft samtidigt med de nya namnreglerna i övrigt.

Under riksdagsbehandlingen av namnlagsförslaget noterade lagutskottet att förhandlingarna med Finland ännu inte hade slutförts. Utskottet förutsatte emellertid att proposition i ämnet skulle komma att föreläggas riksdagen under hösten 1982 (LU 1981/82:41 s. 13).

Sedan diskussionerna med det finska justitiedepartementet nyligen avslutats läggs i propositionen fram förslag till regler om namn i internatio- nella förhållanden. Reglerna har tagits in i den nya namnlagen i en avslutande femte avdelning med rubriken Internationella förhållanden.

Enligt förslaget är nationalitetsprincipen vägledande när det gäller svenska medborgare. Principen är alltså att frågor om namnförvärv för en svensk medborgare kan tas upp av svensk myndighet enligt svensk lag. oavsett var han eller hon har sitt hemvist. Namnlagen tillämpas dock inte på svenska medborgare som har hemvist i Danmark. Finland, Island eller Norge.

Beträffande utländska medborgare tillämpas namnlagen på medborgare i ett nordiskt land som har sitt hemvist i Sverige. Detsamma gäller beträffande I Riksda1:e11 1982183. 8 sam/. Nr 13

LU 1'982/83: 13

/

\

(2)

statslösa personer som har hemvist i Sverige eller, om de inte har hemvist i nägot land, har sin vistelseort hiir. Också andra utliindska medhorgare med hemvist i Sverige skall enligt förslaget kunna förvärva. ändra eller behålla namn med tillämpning av namnlagen. om de önskar det. Däremot blir namnlagens regler om automatiska namnförvärv inte tillämpliga p;I dem.

De nu föreslagna bestämmelserna skall träda i kraft samtidigt med namnlagens iivriga hestiimmelser den 1 januari 1983. Bestämmelsen att namnlagen inte skall tillämpas på svenska medborgare som har he111vist i Finland föresl:'1s dock träda i kraft först den dag regeringen bestämmer. Detta bör ~nligt propositionen ske när elen nya finska namnlag som f. n. behandlas av den ·finska riksdagen triider i kraft.

Utskottet hälsar med tillfredsstiillelse att förslag till intcrnationellrättsliga hestämmclser om namn hi1r kunnat läggas fram i si1dan tid att de kan träda i kraft samtidigt med den nya namnlagens övriga bestämmelser. Förslaget föranleder inga särskilda uttalanden från utskottets sida. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras i övergångsbestämmelserna.

I propositionen liiggs ocksf1 fram förslag till ändring i folkbokföringsför- ordningen. Förslaget innebär en anpassning till 30 ~ namnlagen. Utskottet har ingen annan erinran mot förslaget än att uttrycket vårdnadshavaren bör med hänsyn till att barnet kan ha mer än en vårdnadshavare ändras till

"barnets vårdnadshavare". Vidare bör en smärre redaktionell ändring göras.

Utskottet hemstiiller

att riksdagen antar de i proposition 1982/83:38 framlagda förslagen till lag om ändring i namnlagen ( 1982:670) och lag om ändring i folkbokföringsförordningen ( 1967: 198) med den ändringen att författningarna erhaller i härvid fogad bila,~a som utskottets förslag betecknade lydelse.

Stockholm den 7 december 1982 Pii lagutskottets vägnar

PER-OLOF STRINDBERG

Niirvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Olsson (s), Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Joakim Ollen (m)*, Arne Andersson i Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Mona Saint Cyr (m), Marianne Karlsson (c), Stig Gustafsson (s), Allan Ekström (m), Sigvard Persson (c), Per Israclsson (vpk) och Inga-Britt Johansson (s).

• E.i närvarande vid b.:tänkandets justering.

(3)

LU 1982/83: 13 3.

Särskilt yttrande

Per-Olof Strindberg. Joakim Ollen. Mona Saint Cyr och Allan Ekström (samtliga m) anför:

Det våren 1982 framlagda förslaget till ny namnlag.innefattade synnerligen genomgripande föriinclringar pi\ det namnriittsliga omrt1det. Förslaget miitte en skarp kritik i motioner och i massmedia. Även efter lagutskottets omfattande omarbetning hade förslaget ett sådant innehåll att ledamöterna från moderata samlingspartiet fann det nödviincligt att yrka avslag på förslaget. Vi har alltjämt den uppfattningen att den nya namnlagen inte borde ha antagits av riksdagen. I nuvarande Hige har vi emellertid inte funnit någon anledning att motsätta oss att namnlagen kompletteras med interna- tionellrättsliga bestämmelser.

(4)

Författningsförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1982:570)

lfrgeringens förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 50-52 §§, samt närmast före 50 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

dels att punkt 1 i övergångsbe- stämmelserna till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Internationella förhållanden

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen ( 1982:670)

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 50 -52 §§.samt närmast före 50 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse,

dels att nuvarande punkterna 2-7 i övergångsbestämmelserna till lagen skall betecknas 3-8,

dels att punkt 1 i övergångsbe- stämmelserna till lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i övergångsbestämmelserna·

till lagen skall införas en ny punkt. 2, av nedan angivna lydelse.

50 §

Denna lag tillämpas inte på svenska medborgare som har hemvist Danmark, Finland. Island eller Norge.

51§

Lagen tillämpas på daf!ska, finska, isländska och norska medborgare som har hemvist i Sverige.

Andra utländska medborgare som har hemvist i Sverige får med tillämpning av denna lag förvärva, ändra eller behålla namn genom anmälan till pastorsämbetet eller efter ansökan hos patent- och registreringsverket. I fråga om efternamn som har förvärvats på detta sätt .tillämpas 16--23 §§.

Utländska medborgare som har hemvist i Sverige får också bära mellannamn enligt denna lag efter anmälan till pastorsämbetet.

När utländska medborgare adopteras här i landet enligt svensk lag tillämpas alltid 2-4 §§.

(5)

LU 1982/83: 13

Regeringens förslag Utskottets förslag 52 §_

5

. Lagen tillämpas på statslösa personer som har hemvist i Sverige eller, om de inte har hemvist i något land, har sin vistelseort här.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Beträffande svenska medborgare som har hemvist i Fin- land träder dock 50 *i kraft först den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphä1•s namn/agen ( 1963:

521 ). Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifter som har ersatts tH' bestämmelser i den nya lagen, tillämpas i stället de nya bestämmelserna.

2. Förslag till

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Beträffande svenska medborgare som har hemvist i Fin- land träder dock 50 §i kraft först den dag regeringen bestämmer.

2. Genom den nya lagen upphävs namnlagen (1963:521). Förekommer i lag eller annan författning hänvis- ning till föreskrifter som har ersatts av bestämmelser i den nya lagen, tilläm- pas i stället de nya bestämmelserna.

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att 57 § folkbokföringsförordningen (1967:198) skall ha.nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Om föreläggande enligt 30 eller 33 § icke efterkommes, kan pastorsäm- betet anlita biträde av länsstyrelsen. Denna kan bestämma lämpligt vite för fortsatt försummelse. Mot sådant beslut av länsstyrelsen föres talan hos kammarrätten genom besvär. Länsrätten utdömer försuttet vite på anmälan av länsstyrelsen.

Vid underlåtenhet att enligt 30 § namnlagen (1982:670) anmäla för- namn för barn inom tre månader från födelsen kan pastorsämbetet förelägga 1•årdnadshavaren att inom viss tid fullgöra sin skyldighet. Efter- koms inte föreläggandet, tillämpas första stycket.

Vid underlåtenhet att enligt 30 § namnlagen (1982:670) anmäla för- namn för barn inom tre månader från födelsen kan pastorsämbetet förelägga barnets vårdnadshavare att

· inom viss tid fullgöra sin skyldighet.

Om föreläggandet inte efterkommes.

tillämpas första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

I Senaste lydelse 1979: 180.

(6)

References

Related documents

- Med hjälp av dessa och andra domslut är det lättare för CSN att veta vilka gränser som ska dras i prövningen av 1612/68.. - Domslut gällande 1612/68 har även hjälpt oss

Boets egendom kan dessutom överlåtas till förvaltning av boutredningsman på det sätt som avses i 1 §, om boets eller den avlidnes borgenär eller den som ansvarar för betalningen

svenska företag att förvärva betydelsefullt kunnande från utländska före- tag och försvåra samarbetet mellan enskilda företag här i landet. Enligt utskottets mening

(s) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i namnlagen att även den förälder som inte är vårdnadshavare skall ge sitt samtycke till namnbyte för

tantinsatser och kredittider. Motionären anser att avsaknaden av lagstiftning om leasing inte innebar några nackdelar så länge leasing var en avtalsform som enbart användes

Till skillnad från 1912 års lag innehål- ler den nya lagen vidare regler om när svensk domstol skall vara behörig att pröva sådana tvister mellan makar som

I den här studien valde jag en kvalitativ forskningsmetod då jag ansåg att metoden lämpade sig bäst till studiens syfte. Svaren som jag har fått från de intervjuade

En bild, även om den inte åtföljs av text, hänförs nämligen till sådan skrift som tryckfrihetsförordningen (TF) är tillämplig på. Därmed är dock inte sagt