Slutredovisning
RESULTAT OCH EFFEKTER AV
INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET
• Ange målgruppen/målgrupperna för insatsen (t.ex. rektor, lärare etc.), i enlighet med er åtgärdsplan.
• Skriv eller klipp för varje insats in de mål och förväntade effekter som ni tar upp i åtgärdsplanen.
• Beskriv:
− eventuella avvikelser från den ursprungliga planeringen i överenskommelse − orsakerna till dessa avvikelser
− hur avvikelserna har följts upp vid varje delredovisning.
− hur avvikelserna har påverkat utvecklingsarbetets genomförande.
• Beskriv de synliga förändringar som insatsen kan ha bidragit till, i förhållande till förväntade effekter och mål. Jämför med det dataunderlag som använts vid nulägesanalyser, åtgärdsplaner och delredovisningar. Om dataunderlag saknas, ange detta.
• Beskriv på vilket sätt olika nivåer (huvudman, rektor, lärare och övrig personal samt barn och elever) har varit delaktiga i arbetet med att följa upp resultatet av de
insatser som genomförts.
• Beskriv kortfattat hur utvecklingsarbetet kommer att drivas vidare inom detta utvecklingsområde utifrån lärdomar av de insatser som är genomförda enligt överenskommelsen.
• Ekonomisk redovisning görs i bifogad excelfil.
UTVECKLINGSOMRÅDE
RESULTAT OCH EFFEKTER AV
INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET
7. Motorik och hälsa Motorik och hälsa
Orsaker till problem inom utvecklingsområde
Efter två års arbete med nyanlända på Alléskolan har vi sett behovet av en insats för nyanlända flickor. Vi vill utveckla en metod med syftet att stärka nyanlända flickors psykiska och fysiska välmående genom fysisk aktivitet med fokus på grundmotorisk träning samt ge kunskap om livsstilsfaktorer som påverkar oss dagligen. Identitetsskapande utveckling och en ökad tro till sig själv.
Vi vill utveckla en metod för att inkludera den här gruppen nyanlända tjejer i skolan och samhället på jämlika villkor. Ge dem förutsättningar att klara målen och utveckla sig själva som individer. Vi ser vinsterna i vad fysisk aktivitet och god hälsa kan ge dessa unga individer i framtiden. Jämställdhet, integrering, ökad måluppfyllelse, fysisk, psykisk och social hälsa är några av dessa vinster..
Motorik och hälsa
Målgrupper
● En arbetsgrupp bestående av 2 idrottslärare.
● Elevhälsan.
● Aktuell elevgrupp med nyanlända tjejer, ca 35-40 elever.
Mål och förväntade effekter
Mål
Målet med satsningen är att med kunskap om och erfarenhet av fysisk aktivitet stärka nyanlända flickor till bättre hälsa, såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att praktiskt och teoretiskt lära sig mer om de positiva effekterna av fysisk aktivitet för hälsan. Vi vill även genom att ge dem mer rörelseerfarenhet stärka deras självförtroende, självkänsla och självbild. Ge dem kunskap om hur olika livsstilsfaktorer påverkar deras
välbefinnande. Skapa förutsättningar till likvärdiga
möjligheter för ökad måluppfyllelse. Samt, viktigast av allt, att de ska få utvecklas som individer och känna sig trygga att kunna delta i olika träningsverksamheter i samhället. Det som för många svenskfödda tjejer i samma ålder är en självklarhet.
Förväntade effekter
Inom 1 år: Att eleverna har genomfört insatsen och att metoden är framtagen och färdig för att implementeras bland övriga pedagoger.
Inom 2 år: Kollegialt lärande i form av utvecklingsgrupper.
Metoden är implementerad i ordinarie undervisning bland samtliga idrottslärare.
Inom 5 år: Att metoden är en naturlig del i verksamheten och att elevernas måluppfyllelse är likvärdig med övriga elever på skolan.
Avvikelser
De avvikelser vi haft under insatsen har främst berott på schematekniska problem. Problem att få ihop två tillfällen på schemat som skulle passa för både språkintroduktion och nationella programmen. En anledning till problematiken var det sena beslut kring insatsen innan sommaren 2018. Schemat var redan då lagt och att få tider som skulle fungera för så många var svårt. Att ha ca 35 - 40 tjejer från både
språkintroduktion och nationella gymnasiet var inte lätt att få ihop pga schemat då de redan hade andra lektioner på den tiden. Trots problem i start så lyckades vi till slut tillsammans med ledningen lösa så en del av tjejerna kunde komma.
Tyvärr stötte vi på samma problem inför Ht-19 men efter nya försök att lösa schemaproblematiken så har vi nu den här terminen ca 18 tjejer som deltar, tyvärr kan många av tjejerna bara komma en av dagarna.
Som en följd av de problem vi haft med schemat har vi inte lagt lika mycket tid på de teoretiska delarna som kanske var vår ursprungstanke. Vi har därför valt att lägga det största fokuset på motorisk träning samt träning av styrka,
koordination och kondition. Avvikelsen har däremot lett till ett mer avgränsat fokus på insatsen vilket vi känner har bidragit till tydlighet i vad vi vill fokusera på.
Teorin har istället varit tillfällen då vi exempelvis ätit frukost tillsammans och där mer spontana samtal ägt rum om hälsa och livsstilsfaktorer. Samtalsämnen som tjejerna själva har lyft och velat prata om och där trygghet har gjort att våra träffar tillsammans blir en naturlig plattform för dessa samtal.
Samtalen med skolsköterskan ht19 har inte hunnits med på samma sätt som läsåret innan. Orsak till det var att det blev en omorganisation bland skolsköterska och tiden inte fanns avsatt som året HT18/VT19. Dessa samtal är tidskrävande då det ibland kan behövas tolk.
Många av våra möten med det lokala teamet har handlat om just dessa schematekniska problem och hur de ska lösas.
Vilket i sin tur har gjort att mycket tid har lagts på just dessa problem. Att hitta en lösning för det här har varit prioritet eftersom vi anser att allt annat har fungerat så pass bra.
Trots de problem vi haft med schema har det inte påverkat utvecklingsarbetets genomförande, dock den tid som vi haft med tjejerna.. Ökad motorisk träning har för alla deltagare förbättrats och något vi redan nu kan se tydliga resultat av.
Synliga förändringar
Synliga effekter är de olika motoriska tester vi gjort med elever. Här finns filmer där man kan se deras utveckling. Vi kan även se att det påverkat dem positivt i den vanliga
idrottsundervisningen av att de utvecklat sina rörelseförmågor i olika aktiviteter. Samt att de orkar genomföra lektionerna. Vi anser att det varit en snabb synlig förbättring där man för vissa elever kan se resultat efter varje lektion
. Eleverna reflekterar
själva: “Jag har blivit stark, jag orkar mer och tränar
mer” , “jag vet att det är bra för kroppen med idrott” ,
“Känner mig mer aktiv nu”, och sist men inte minst, “Det är roligt och bra”.
Andra synliga effekter är att flera nu äter frukost innan de kommer till oss på morgonen. Projektet har gett dem egen erfarenhet av att det är svårt att klara träningen på tom mage.
De har nu fått kunskaper kring betydelsen av att äta frukost för att orka vara fysiskt aktiva och klara skoldagen. Här
reflekterar eleverna själva: “Jag äter bättre frukost nu och känner mig mer aktiv nu” , “ jag äter frukost nu och vet hur viktigt det är med frukost”, “Äter något varje morgon nu”.
Både den motoriska utvecklingen och kunskapen och erfarenheterna om kost och träning som de tillgodogjort sig under insatsen hjälper dem att
klara av de praktiska lektionerna bättre. Vi vet att det även påverkar deras skolprestationer överlag. Detta i sin tur är ju ett tydligt positivt steg mot ökad måluppfyllelse samt att klara av att nå betyg, inte bara i idrott och hälsa utan även i andra ämnen.En annan metod vi jobbat med är att mäta känslan av mående i början av lektion och även efter lektion. Det har vi gjort med hjälp av “smileys” som symboliserar måendet innan och efter.
Här kan vi se hur den upplevda känslan har förbättrats efter träning tillsammans.
Egna reflektioner från tjejerna: “Det har varit mycket bra”, “ Vi har skrattat mycket”, “ Vi pratar mycket”, “Vi pratar mycket svenska med varandra”, och “jag vågar mer”. Detta visar ju på att det varit positivt för tjejernas självkänsla och självförtroende samt att de har haft kul.
En annan synlig effekt är ju deras reflektion om att de pratar mer svenska med varandra. Språkutveckling underlättar inkludering/integrering i samhället..
Efter återkoppling med skolsköterska har tjejerna uttryckt bland annat hur roligt och positivt de tycker att det är att träna tillsammans. Att skolsköterskan har varit med i insatsen har även gjort att många av tjejerna vågat ta kontakt med henne, något de kanske annars aldrig hade gjort. Den största vinsten är relationsskapande. Några av tjejerna har vid senare tillfällen även tagit med sig sina kompisar till skolsyster som
kanske annars inte vågat sig dit. Både lärare och elever har upplevt en väldigt bra stämning med hög tilltro till varandra.
En trygg miljö där alla är trygga och vågar vara sig själv. I det forumet har många spontana frågor om hälsa och livet
kommit upp. En del frågor som kommit upp både under motoriklektionerna och i samtal med skolsköterskan har hon kunnat jobba vidare med på “Livskunskapen”.
En synlig effekt av insatsen är även samarbetet mellan pedagoger och skolsyster. Där vi kan jobba framåt kring eleverna och utveckla verksamheten.
Delaktighet i uppföljning
Vi har haft avstämningsmöten med lokala teamet, Vi har framförallt informerat lokala temet vart vi är i processen. Vi har fört noggrann loggbok på allt arbete vi har utfört under perioden och haft 1-2 träffar per vecka där vi utvärderat och följt upp vad som hänt varje vecka.
Fortsatt utvecklingsarbete
Ett kollegialt lärande kommer att ske för först och främst de kollegor som undervisar i idrott på Alléskolan. Meningen är att detta ska implementeras i undervisningen på gymnasiet.Det finns redan ett uppmärksammat behov på de olika
programmen.
Lisa och Maria kommer redan under VT -20, att prova sig fram med samma typ av motorikträning i ordinarie
undervisningsgrupper på gymnasienivå. Vi kommer att arbeta med åk 1 på Vård och Omsorgsprogrammet. Det programmet har en stor andel från
Språkintro-programmen. Det är som sagt en utmaning att bedriva praktisk undervisning när det saknas stora motoriska färdigheter. Detta gör vi som test på hur man kan lösa den problematik som uppstår för alla lärare som undervisar i den typer av grupper. Vi tänker att det i framtiden kan vara vanligt med begränsade motoriska färdigheter hos alltfler ungdomar och därför är det då av intresse för alla lärare som möter dessa elever med att kunna hantera detta. Ger det goda effekter så kommer detta arbetssätt implementeras i
idrottsundervisningen på Alléskolan.
Vi har inlett ett samarbete med Marie Öhman, professor i idrott vid Örebro universitet. Tillsammans med henne kommer vi att beforska motorikens betydelse för nyanlända flickor och deras inlärning, måluppfyllelse och hälsa.Det innebär följande:
VT-20 fortsätter vi genomföra och utveckla den insats vi startade VT-18 som Skolverket finansierat. Den här gången
med mer stöd av Alléskolan och förhoppningsvis av några forskningsanslag. .
HT-20 t.o.m VT-21 arbetar vi vidare med Motorik och hälsa projektet riktat till framförallt flickorna på språkintro programmet. Då med några nya elever. Lisa och Maria kommer att fortsätta jobba praktiknära, dvs leda och utveckla arbetet med eleverna samt dokumentera och analysera hur det går. Marie Öhman, Susanna Geidne kommer att följa och delta i detta arbete och tillsammans kommer vi att slutföra det.
För att stödja den forskningen har vi ansökt och fått beviljat anslag från ULF, (Utveckling, Lärande, Forskning) och i och med det håller vi i dagsläget på att upprättar ett samarbetsavtal mellan Alléskolan och Örebro Universitet med fokus på praktiknära forskning. Det finns även chans att vi får utökat anslag från ULF.
Utveckling, Lärande, Forskning, ett regeringsuppdrag.
Regeringen har gett Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstad universitet uppdraget att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan lärosäten och huvudmän inom skolväsendet inom praktiknära forskning. Den ska bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar-och förskollärarutbildningarna och i
skolväsendet.Örebro Universitet samarbetar med Umeå Universitet i detta fall.
Vi har även sökt medel för forskning av
Skolforskningsinstitutet, där fick vi tyvärr ett avslag.
Marie Öhman är kopplad till idrottslärarutbildningen på Örebro Universitet. Där handleder hon en student på lärarprogrammet som kommer att skriva en D-uppsats, avancerad nivå, på vårt projekt. Intervjuer och observationer är redan avklarade.
Vi har förhoppning om att kunna dela med oss av våra erfarenheter på Örebro Universitets Regionala nätverksträffar för idrottslärare och idrottslärarstudenter.
Stödstuga/extra hjälp, förekommer på många skolor när det kommer till teoretiska ämnen, så även på Alléskolan. Vi ser här ett stort behov av Stödstuga även i motorik. Vi ämnar beforska vikten av motorisk utveckling för bättre hälsa. Detta har vi redan sett resultat och utvecklingen av på de nyanlända flickor vi har tränat hittills i vår insats. Som undervisande
lärare på gymnasiets nationella program ser vi ett ökat behov av motorisk utveckling för alla elever. Dvs det är inte enbart nyanlända flickor som kan dra nytta av denna kunskap.
Vi ser verkligen behovet att driva motorisk träning vidare för tjejerna utifrån deras behov och utvecklingsområden. Vi önskar att de kan komma i kontakt med externa
träningsverksamheter. Det var ett av våra mål under insatsen som vi inte riktigt hann nå. Vikten av att känna att man har rätten att delta och att man kan, vill och vågar vara med och utöva idrott, såsom gym, dans, bollspel etc i samhället. Detta är även ur ett folkhälsoperspektiv.
