• No results found

Detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Miljökonsekvensbeskrivning för

Detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl.

(Björklunda)

Hässleholms stad och kommun, Skåne län

Upprättad 2019-02-20

Reviderad 2020-04-03 Dnr: PLAN 2007-14

www.hassleholm.se/dp

(2)

2 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Inledning ... 4

Behovsbedömning och avgränsning av innehåll ... 7

Befintliga miljöförhållanden ...11

Miljökonsekvenser i studerade alternativ ...15

Sammanfattande bedömning ...31

Uppföljning och fortsatt arbete ...31

Referenser ...33

(3)

3 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Sammanfattning

Enligt behovsbedömningen av detaljplanen förväntas genomförandet av detaljplanen ge upphov till betydande miljöpåverkan på materiella värden eftersom åkermark tas i anspråk. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats.

Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för tre olika alternativa utvecklingar av planområdet. Det första alternativet är nollalternativet, det vill säga ett alternativ där den tänkta utvecklingen blir att planen inte genomförs. Detta alternativ jämförs sedan med två andra alternativ. Alternativ A är planförslaget och alternativ B är det utvecklingsförslag som fanns under 1980-talet, då idéerna för Björklundaområdet uppkom. För de olika alternativen beskrivs konsekvenserna och graden av påverkan på materiella värden.

Även överrensstämmelsen med relevanta nationella miljömål, miljökvalitetsnormer och andra miljöförhållanden beskrivs för de olika alternativen.

Det alternativ som ger minst miljöpåverkan på kort sikt är nollalternativet, det vill säga att detaljplanen inte genomförs. Detta alternativ innebär också exploatering av åkermark, men inte i lika hög grad som alternativ A och B. Nollalternativet innebär också att syftet med detaljplanen inte i lika hög grad uppfylls, vilket däremot kan ha negativ påverkan på miljön på lång sikt, då nya bostäder istället riskerar att placeras i ett läge med betydligt sämre förutsättningar att främja en hållbar utveckling. Alternativ A/planförslaget innebär kompletteringar av befintliga infrastrukturer i Hässleholm stad som möjliggör ett mer attraktivt kollektivtrafiknät och gång- och cykelnät, vilket är positivt för en mindre bilberoende stad. Alternativ A innebär också i högre grad en robustare social hållbarhet eftersom alternativet erbjuder en blandning av boende- och upplåtelseformer och allmänna mötesplatser. Alternativ B innebär en stor inverkan på natur- och kulturmiljön i området med stor risk för betydande påverkan på dessa värden samt med risk för människors hälsa. Det är endast med alternativ A/planförslaget som detaljplanens syfte kan uppfyllas.

(4)

4 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Inledning

Vad är en miljökonsekvensbeskrivning?

En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas för de planer och program vars genomförande bedöms ge upphov till en betydande miljöpåverkan. Ställningstagandet till om planen eller programmet ger upphov till en betydande miljöpåverkan prövas i en behovsbedömning. Vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla anges i 6 kap 12-13 §§ Miljöbalken.

Sammanfattning av planförslag

Målet med detaljplanen är att skapa ett nytt attraktivt bostadsområde i södra Hässleholm för att möta behovet av ny bostadsmark. Området präglas av såväl närheten till centrum som till naturen och det omgivande landskapet. Planen ger plats för drygt 300 bostäder fördelat på villor, parhus, kedjehus, radhus och flerfamiljshus. Målet har varit att skapa en boendemiljö med olika sorters bostäder och

upplåtelseformer för att attrahera olika typer av människor. Dessutom finns utrymme för viss service, som till exempel närbutik, café och frisör, samt för förskola.

Planförslaget innebär att den nya bebyggelsen infogas i det befintliga landskapet och att synliga spår och gränser i landskapet bevaras och utvecklas till bostadsnära natur och parkmark. Områdets stora betydelse för närrekreation tas till vara och naturområden inom planområdet görs tillgängliga för allmänheten och skyddas mot framtida exploatering.

Avsikten är att bevara och skydda de värdefulla natur- och betesmarkerna inom och i närheten av planområdet. I det nya bebyggelseområdet är förhoppningen att man även efter planens genomförande ska kunna läsa och uppleva de historiska linjerna och strukturerna i kulturlandskapet. Därför skyddas bevarandevärda murar och många uppvuxna träd. Ett viktigt värdeord för området är social hållbarhet, med fokus på blandade upplåtelseformer för boende, trygga stråk för gående och cyklister och platser för möten och rekreation.

I söder föreslås en ny infartsgata från Södra Kringelvägen som i norr ansluter till Österåsgatan och stadens befintliga gatunät.

Planförslaget innefattar:

• Drygt 300 bostäder fördelat på villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus

• Möjlighet för etablering av ny förskola med plats för drygt 100 barn

• Torgyta/mötesplats med nytt hållplatsläge för buss och möjligheter för centrumverksamhet i bottenplan på angränsande bebyggelse

• Förlängning av Österåsgatan med anslutning till Södra Kringelvägen

• Ett utvecklat gång- och cykelnät

• Cirka 35 hektar Naturmark (betesmark och rullstensås)

• Bekräftande av befintlig gård, Annedals gård

• Skydd för bevarande av biotopskyddade träd

• Skydd för bevarande av kulturvärdefulla murar samt viss komplettering

• Två tekniska anläggningar

• Parkmark

• Ytor för dagvattenhantering

(5)

5 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Tidigare ställningstaganden

Översiktsplan och fördjupning av översiktsplan

Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplaner och har funnits med i planeringen under lång tid. I den kommuntäckande översiktsplanen från 2007 (ÖP2007) anges Björklunda (även kallat Södra Stattena) som ett omvandlingsområde för utökad bostadsbebyggelse i framtiden. I den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad som antogs år 2018 benämns planområdet som ny blandad stadsbebyggelse. Med ny blandad stadsbebyggelse syftar man på centrala omvandlingsområden i kollektivtrafiknära lägen där ny mark tas i anspråk för bebyggelse såsom t.ex. bostäder, service och verksamheter.

Björklundaområdet fanns också med i den tidigare översiktsplanen från 1990 (ÖP1990) och i den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad från 1995 (FÖP1995) där området redan då planerades för framtida bostadsbebyggelse.

Grönplan

I Grönplan för park- och naturområden i Hässleholms tätort från 2002 pekas

rullstensåsen strax väster om planområdet (delvis inom planområdet i den nordvästra delen) ut som ett värdefullt naturområde av klass II. Detta innebär att området har mycket höga naturvärden som ska värnas. Åsen är värd att bevara, både som grön korridor och som blickfång. Det är positivt om åsens kopplingar in mot staden blir tydligare och att dess funktion som grön korridor förstärks.

I grönplanen föreslås även två framtida grönstråk genom området, det ena längs Maglegatan och det andra längs diket som passerar genom planområdet i nord-sydlig riktning. Flera leder är idag genomförda och har passage igenom aktuellt planområde.

Gällande detaljplaner

Planområdets norra del omfattas av en detaljplan från 1981, Ändring och utvidgning av stadsplan för stadsdelarna Stattena och Magle (11-HLM-790/81). Enligt denna detaljplan ska området användas för bostäder,

centrumbebyggelse och området längst västerut har användningen park- och naturmark. I denna detaljplan är Maglegatans sträckning (dagens befintliga gång- och cykelväg) inritad som allmän plats/gata.

Området som var avsatt för bostadsändamål är idag helt utbyggt. Byggnationen påbörjades under 2006 och är idag fullt utbyggt. Vissa avvikelser gjordes dock från gällande plan när området exploaterades, bland annat gällande exploateringsgrad och utfartsalternativ. För att reglera denna del efter verkliga förhållanden tas även detta område med i denna detaljplan.

Övriga delar av planområdet ligger utanför detaljplanerat område.

Planområdet gränsar till följande gällande detaljplaner:

I väster (bostäder): Stadsdelen Stattena från 1981 (11-HLM-790/81).

I norr (bostäder): Kvarteret Maglegården från 1994 (1183-P94/1011/3) och Kvarteret Södergården och Ängdala från 1990 (1183-P90/0614/1).

I öster (verksamhetsområde): Kvarteret Draglinan m.m. från 2001 (1293K-P01/31).

(6)

6 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

I söder (Södra Kringelvägen): Södra Kringelvägen, delen Hovdalavägen - Österås idrottsplats från 1994 (1183- P94/1219).

Planprogram (2007)

Som grund för detaljplanen finns ett program som anger mål, förutsättningar och inriktning för planen.

Programmet godkändes av byggnadsnämnden den 11 september 2007. I programmet formulerades målet att Södra Stattena ska bli ett bostadsområde med närhet till såväl stad som natur. Området ska fungera som en naturlig fortsättning på den befintliga stadsdelen Stattena och ska ta tillvara och bygga vidare på de spår och gränser som finns synliga i landskapet. Målet är dessutom att det inom området ska finnas olika typer av bostäder, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar för att attrahera en mångfald av människor i olika skeden av livet.

Avsteg från planprogrammet (2007)

Under planprocessens gång har planförslaget utretts vidare och i takt med att nya förutsättningar

uppkommer sker också förändringar i planförslagets utformning. Trots stora förändringar i utformningen, kvarstår fortfarande programmets syfte och huvuddrag.

Till exempel gjordes avsteg redan i samrådsskedet (2009) när det gällde kvartersutformning och

gatustruktur, delvis med hänsyn till befintliga ledningar. Andra förutsättningar så som att gården Flickebo rivits och att beslut tagits om att det stora diket i planområdets östra del måste kulverteras av säkerhetsskäl har också påverkat planens utformning.

Gatustrukturerna från programmet följde med in i samrådsskedet, men har förändrats till

utställningsförslaget. I programmet (2007) presenterades förslaget att inte koppla på det befintliga

gatunätet i Stattena mer än med kollektivtrafik, det vill säga att stänga av Maglegatan och Österåsgatan för biltrafik norrut mot centrum. Detta är inte längre aktuellt.

(7)

7 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Behovsbedömning och avgränsning av innehåll

Ställningstagande till miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplanens genomförande bedöms innebära en risk för betydande miljöpåverkan på materiella värden eftersom åkermark tas i anspråk. Påverkan inom andra områden bedöms ej vara betydande eller förstärka varandra. En miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättas där fokus ligger på beskrivningen av den betydande miljöpåverkan på ianspråktagande av åkermark.

Avgränsning och innehåll av MKB

Den betydande miljöpåverkan som bedöms uppstå vid ett genomförande av planen berör påverkan på:

• materiella värden

Övriga värden som påverkas, men som med god planering går att undvika betydande miljöpåverkan på är:

• kulturvärden

• naturvärden

• sociala värden

• risker för människors hälsa och miljö

Studerade alternativ

Lokaliseringsfrågan anses prövad i översiktsplanen för Hässleholm och utreds inte vidare inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan anges studerade alternativ:

Nollalternativ

Nollalternativet innebär att området inte byggs ut enligt detaljplaneförslaget. Idag är däremot redan etapp 1 av Björklunda bebyggt med villor och parhus på ett sätt som inte är helt förenligt med gällande

detaljplan. Enligt gällande detaljplan så ska även en del väster om etapp 1 byggas ut för centrumändamål.

Inom konceptet centrumändamål räknas i detta fall sådant som skola, förskola, fritidshus och

kulturverksamhet som kan kopplas till stadsdelscentrumändamål. In- och utfart till centrumverksamheten kommer att då ske via Björklundavägen. Alternativet innebär därmed att sammanlagt cirka 8 hektar åkermark tas i anspråk (varav 6 hektar redan är bebyggda) för en förskola och annat passande stadsdelsändamål för området och cirka 50 bostäder i form av en- till två plans villor.

(8)

8 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Ortofoto som visar området efter utbyggnaden av etapp 1 av Björklundaområdet i orange samt med rött markerat utbyggnadsområde för centrumverksamhet i gällande detaljplan. Gällande detaljplan syns på bilden nedan och med blått markerat vilka delar av planen som fortfarande gäller. Detta är nollalternativet.

(9)

9 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Alternativ A, Planförslaget

Alternativet innebär att området byggs ut enligt planförslaget. Det innebär att 15 åkermark (varav etapp 1 som redan är utbyggt motsvarar cirka 6 hektar av dessa), tas i anspråk för ett stadsdelscentrum, en förskola och drygt 300 bostäder i form av flerbostadshus, parhus, radhus, kedjehus och villor.

(10)

10 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Alternativ B (Maxalternativet)

Alternativ tre kommer från planbeskrivningen tillhörande detaljplan från 1981, Ändring och utvidgning av stadsplan för stadsdelarna Stattena och Magle (11-HLM-790/81) och är en illustration över hur Björklundaområdet var tänkt att kunna utvecklas. I alternativet finns bebyggelse nästan hela vägen ner till Södra Kringelvägen, vilket innebär att cirka 15 hektar åkermark (varav etapp 1 som redan är utbyggt motsvarar cirka 6 hektar av dessa) och 15 hektar betesmark tas i anspråk för cirka 400 bostäder i form av en- till två plan villor och grupphus.

(11)

11 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Befintliga miljöförhållanden

Ägoförhållande och yta

Marken inom planområdet ägs av kommunen med undantag för fastigheterna i det nya bostadsområdet i planområdets nordöstra del (vid Björklundavägen) samt för bostadsfastigheterna Nötväckan 1 vid Maglegatan, Hässleholm 87:34 vid järnvägsspåret och Annedals gård(Hässleholm 87:36) som är i privat ägo. Planområdet omfattas av cirka 64 hektar.

Befintlig bebyggelse

Samlat kring Björklundavägen i den nordöstra delen av området finns ny villa- och parhusbebyggelse och i söder längs Maglegatans södra del finns Annedals gård med djurhållning. I övrigt saknas bebyggelse inom planområdet med undantag från en äldre bostadsfastighet vid Maglegatan och en äldre fastighet vid järnvägen.

Natur- och kulturvärden

Björklundaområdet består idag av en blandning av natur- och jordbruksmark. Den västra delen av planområdet angränsar till rullstensåsen som kopplar samman centrum med landskapet söderut.

Inom planområdet finns idag, efter Björklunda etapp 1:s utbyggnad, cirka 24 hektar åker- och betesmark (jordbruksmark) som framförallt utgörs av ett småskaligt jordbrukslandskap. Det småskaliga jordbruket har skapat tydliga karaktärsdrag i landskapet, bland annat. med stenmurar som skapar rum, strukturer och linjer i landskapet. Det småskaliga jordbrukslandskapet har ett kulturvärde i sig och dess närhet till Hässleholms stad höjer värdet ytterligare.

Av jordbruksmarkens totala yta används idag cirka 9 hektar som åkermark för slåtter. Åkermarken är framförallt klassificerad som klass 4-5.

Riksintressen och andra förordningar

Planområdet innefattas inte av något riksintresse, Natura 2000-område eller liknande, men däremot gäller det generella biotopskyddet inom planområdet och delar av området är också utpekat i habitatdirektivet.

Habitatdirektivet

Det finns också två naturtyper utpekade enligt habitatdirektivet inom planområdet. Dessa är ”Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ” (betesmarkerna) och ”Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar”. I ängs- och betesmarksinventeringen beskrivs delar av betesmarken som Natura 2000 habitat; Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (Jordbruksverket, 2002-2004). De två naturtyperna kommer inte att få ändrad användning och risken att de påverkas negativt bedöms vara låg.

Biotopskyddade miljöer i jordbrukslandskapet

Inom planområdet finns flertalet biotoper som är generellt skyddade i jordbruksmark. Bestämmelserna om det generella biotopskyddet finns i 7 kap 11 § miljöbalken och i 5 § förordningen (1998:1252). Skyddet innebär att det är förbjudet att t.ex. ta bort eller skada biotoperna. Dispens kan ges vid särskilda skäl och ansökan görs hos Länsstyrelsen.

(12)

12 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Inventerade biotopskydd inom planområdet:

De miljöer som omfattas av det generella biotopskyddet inom jordbrukslandskapet är alléer (minst 5 träd i rad), småvatten/våtmarker (t.ex. öppet dike), odlingsrösen, pilevallar, stenmurar och åkerholmar (mindre är 0,5 ha). I aktuell detaljplan berörs framförallt stenmurar och åkerholmar. Nedan presenterar

identifierade biotoper inom planområdet.

Åkerholme 1 inkl. odlingsröse

Mindre åkerholme som ligger i anslutning till gång- och cykelvägen. Trädskiktet består av björk och tall och enstaka ekar är på gång uppåt. Buskskiktet är relativt luftigt och består bl.a. av rönn, druvfläder, lönn, hagtorn och körsbär. Fältskiktet består av bl.a. hallon, ormbunkar och örter. Det finns många stenar i olika storlekar på åkerholmen, man kan anta att här finns ett odlingsröse (även det biotopskyddat). Den biologiska mångfalden gynnas av gallring och röjning av vegetationen på åkerholmarna.

Odlingsröset består av granitstenar i olika storlekar och härstammar med stor sannolikhet från jordbruksdriften.

Åkerholme 2

Åkerholme på ca 0,13 ha. Vegetationen (buskskiktet) är högt och tätt och i princip helt ogenomträngligt på större delar av åkerholmen och behöver röjas. Trädskiktet består av ek, asp och björk. Buskskiktet består av lönn, asp, björk, rönn, sälg och benved. Det lägre fältskiktet består bl.a. av hallon och

ormbunkar. Åkerholmen har enstaka synliga stenar, men bedömningen görs att det inte handlar om ett odlingsröse.

(13)

13 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Åkerholme 3

Den största åkerholmen på platsen, ca 0,15 ha. Vegetationen (buskskiktet) är väldigt tätt och hade gynnats av att gallras/röjas. Den är ogenomtränglig i dagsläget. Åkerholmen består av ekar och enstaka björkar och även någon mindre bok som är på gång att växa till sig. Det finns ett buskskikt av bl.a. asp, ek, benved, hagtorn och körsbär. Fältskiktet består av bl.a. smultron, hallon, linjekonvalj och olika örter/gräs.

Åkerholmen har få synliga stenar och bedöms inte utgöra ett odlingsröse.

Stenmurar i åkermark

Stenmurar i åkerlandskap fungerar som gröna korridorer och skapar mikroklimat för växt- och djurliv.

Stenmurarna fungerar också som kulturella och strukturella mönster i landskapet. Träd och buskar längs med gärdena höjer kvaliteten och i sin tur upplevelsen av området. Stenmuren ska stå i anslutning till jordbruksmark och bestå av stenar som lagts på varandra. Stenarna ska bilda en form men en tydlig långsträckt form för att innefattas av skyddet. Stenmurar markerar äldre tiders ägo- och markslag och kan hjälpa till med att bevara linjerna i landskapet. De gynnar biologisk mångfald och fyller en funktion som spridningskorridorer för djur och växter i ett annars öppet landskap. Framför allt kan det vara ett vackert inslag i landskapet.

Stenmurar i åkermark (norra delen av planområdet)

Det är osäkert var exakt stenmurarna sträcker sig i området på grund av tät vegetation. Det finns en stenmur vid siktlinjen mellan området och kyrkan (via Maglegatan) men den har dock enstaka uppehåll mellan stenarna. Längs med denna stenmur finns blåbärsris och vinbärsbuskar och enstaka träd (björk, körsbär, asp - markerade på kartan) som bör bevaras. Övriga buskar samt sly ska däremot tas bort. Det finns goda möjligheter att synliggöra stenmuren mer än i dagsläget och göra den solbelyst.

Stenmurar längs befintlig cykelväg (i betesmark)

Denna stenmur avgränsar betesmarken från cykelvägen på ett fint sätt och skänker platsen identitet.

Lyckat bevarande av landskapets linjer, som dessutom förstärkts av utbyggnaden av cykelvägen och dess angränsande villaområde.

Stenmur längs den långsmala parken

Här ska finnas en mindre stenmur, men den är svår att se på grund av dagens täta vegetation och muren är delvis borttagen/skadad.

Aspträdrad

Allén består av fem aspar i den norra delen av planområdet. Asparna är placerade i rad i en tidigare ägogräns inom åkermark. Eventuellt finns, eller har här funnits, en stenmur i gränsen tidigare.

Ekallé inkl. stenmur

Allén består av en trädrad med ca 15-20 ekar längs med en stenmur. Allén fortsätter österut, men övergår senare i en blandning av asp och ek. Gränsen utgörs av en gammal ägogräns men är idag fortfarande tydlig i landskapet. Gränsen kommer även efter exploatering av området utgöra en tydlig gräns, nämligen gränsen mellan stad och land. Stenmuren blir tydligare ju längre österut man kommer, på delar av sträckan utgörs muren av större stenar och saknas helt på delar av sträckan.

(14)

14 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Bevarandevärda miljöer Naturtyper

Inom området finns två naturtyper enligt habitatdirektivet: ”Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ” (betesmarkerna) samt ”Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar”. Avsikten är att dessa naturtyper ska bevaras/skyddas.

Halvöppen betesmark

Består till största del av ett halvöppet landskap med björk och asp, men även enstaka tallar och alar förekommer. Ska bevaras. Höjer kvaliteten för hela planområdet.

Befintliga dagvattendammar

Inom planområdet finns två dagvattendammar. De är utöver sin funktion som teknisk anläggning även värdefulla med avseende på biologisk mångfald, näringsämnesreducering, översvämningsutjämning och upplevelsevärden. Dagvattendammarna bidrar och ökar den biologiska mångfalden inom området, samtidigt som vattnet höjer upplevelsen av att vistas i området.

Odlingsrösen

Odlingsröset ska ligga inom eller nära jordbruksmark och bestå av en samling stenar som härstammar från jordbruksdriften. Bevarande av odlingsrösen gynnar den biologiska mångfalden.

Småvatten och våtmarker (öppna diken)

Areal på högst 1 ha eller högst 2 meter breda diken. Det ska finnas vatten i biotopen större delen av året.

Träd bevaras längs med vattendrag eftersom mångfalden gynnas av skugga.

Rullstensåsen

Rullstensåsen utgör också en grön korridor och är ett viktigt spridningsstråk för hela Hässleholms stad.

Det gröna stråket sträcker sig ända från Göingeåsen, via rullstensåsen bidrar utöver sin funktion som transport- och rekreationsstråk även med att skapa mikroklimat som skiljer sig från det omgivande landskapet. Rullstensåsen har också ett geologiskt värde och utgör ett landmärke i landskapet/staden.

Åsen i sig kan ses inneha ett kulturhistoriskt värde eftersom den fungerat som färdled sedan stenåldern.

Ungskogen

I planområdets mitt finns en uppväxt ungskog. Ungskogen bedöms inte ha några höga kvaliteter och värden i sig, men kan ge snabb grönska till ett nyexploaterat område t.ex. som spännande lekmiljöer för barn. Ungskogen består framförallt av björk och asp, men här finns också enstaka ekar. Ungskogen är glesare i den norra delen och tätnar längre söderut. Skogsmarkerna inom planområdet sköts av kommunen enligt kommunens Skogsbruksplan.

Fornlämningar

Det finns inga kända fornminnen inom planområdet. Enligt arkeologisk utredning 2005 görs bedömningen att inga arkeologiska insatser erfordras inom planområde (Wallin, 2005). Påträffas

fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 § lagen om kulturminnen, genast avbrytas och länsstyrelsen underrättas.

(15)

15 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Dokumenterade arter inom planområdet Fågelarter

Inom planområdet har kungsfiskaren, större hackspett och gröngölingen dokumenterats. Kungsfiskaren är rödlistad inom kategorin sårbar (VU) och även skyddad på EU-nivå genom fågeldirektivet. Gröngölingen är också rödlistad men tillskillnad från Kungsfiskaren så är den kategoriserad som LL (livskraftig). Enligt artdatabanken (www.artdatabanken.se) är Gröngölingen också kategoriseras som nära hotad (NT) och har de senaste åren haft en negativ utveckling.

Miljökonsekvenser i studerade alternativ

I följande avsnitt beskrivs miljöpåverkan av relevanta miljöaspekter i de olika alternativen. En redogörelse för vilka aspekter som tas upp i denna miljökonsekvensbeskrivning framgår i upprättad

behovsbedömning.

Beskrivning av betydande miljöpåverkan på materiella värden

Nollalternativ (Mindre exploateringsgrad)

Alternativet innebär viss påverkan på materiella värden då cirka 8 hektar åkermark tas i anspråk för bebyggelse (inklusive etapp 1 som redan är bebyggd). Åkermarken inom planområdet är klassificerad som klass 4-5 jord. Trots att åkermarken inte är klassad i övre delen av klassningsskalan ska den ses som god åkermark. Alla jordar i Skåne är goda jordar för odling, men eftersom Skånes jordar är en av de bördigaste i världen är även en lägre klassning fortfarande mycket bra. Eftersom åkermarken är en icke förnybar resurs, kommer den åkermark som tas i anspråk aldrig att kunna återställas.

(16)

16 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Nollalternativet innebär att åkermarken som tas i anspråk används till förskola/annan stadsdelscentrumverksamhet och cirka 50 en- och två plans villor och parhus.

Alternativ A (Planförslaget)

Alternativet innebär påverkan på materiella värden då cirka 15 hektar åkermark tas i anspråk för bebyggelse (varav etapp 1 som redan är utbyggt motsvarar cirka 6 hektar av dessa). Åkermarken inom planområdet är klassificerad som klass 4-5 jord.

Trots att åkermarken inte är klassad i övre delen av klassningsskalan ska den ses som god åkermark. Alla jordar i Skåne är goda jordar för odling, men eftersom Skånes jordar är en av de bördigaste i världen är även en lägre klassning fortfarande mycket bra. Eftersom åkermarken är en icke förnybar resurs, kommer den åkermark som tas i anspråk aldrig att kunna återställas.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra fler bostäder i ett område med tydliga och säkra kopplingar till centrum och kollektivtrafik. Det finns bland annat ett behov av villatomter i ett centralt läge i staden.

Området har pekats ut som strategiskt utbyggnadsområde i flertalet antagna dokument (exempelvis ÖP2007 och Hässleholms stad FÖP2030). Det aktuella planområdet ligger i direkt anslutning till befintliga strukturer och kan kopplas till stadens befintliga väg- och kollektivtrafiknät. Ett nytt bostadsområde skapar i sin tur ett ökat underlag för kollektivtrafiken, i detta fall en utveckling av stadsbusstrafiken.

I den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad (FÖP2030) står det att utbyggnad av gles

villabebyggelse inte ska ske på bekostnad av värdefull skogs- och jordbruksmark. FÖP:en säger också att staden ska kompletteras med flerbostadshus i villatäta stadsdelar för att skapa möjlighet för en mer blandad befolkning och ge möjlighet för äldre att bo kvar i de områden som de tidigare bott i. Dessa två påståenden utgör argument för att bebygga området något tätare än uppdraget var tänkt från början, det vill säga med högre exploateringsgrad än villatomter i större delar av planområdet.

Alternativet innebär att jordbruksmarken som tas i anspråk används till förskola/annan

stadsdelscentrumverksamhet, torgyta/mötesplats med busshållplats och drygt 300 bostäder i form av flerbostadshus, radhus, kedjehus, parhus, villor.

Den fördjupade Översiktsplanen för Hässleholm stad jämför ianspråktagandet av åkermark i stadens utkanter med alternativet att exploatera på värdefulla grönytor inne i Hässleholm och lyfter också fram att den aktuella åkermarken inte ligger i den högre klassningen i Länsstyrelsens åkermarksgradering.

Alternativ B (Max exploatering)

Alternativet innebär påverkan på materiella värden då cirka 30 hektar jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse, varav cirka 15 hektar är åkermark och 15 hektar är betesmark (etapp 1 som redan är utbyggt motsvarar cirka 6 hektar av dessa). Åkermarken inom planområdet är klassificerad som klass 4-5 jord.

I den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad (FÖP2030) står det att utbyggnad av gles

villabebyggelse inte ska ske på bekostnad av värdefull skogs- och jordbruksmark. Alternativet innebär att jordbruksmarken som tas i anspråk används till förskola/annan stadsdelscentrumverksamhet och cirka 400 bostäder i form av villor.

(17)

17 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Den fördjupade Översiktsplanen för Hässleholm stad jämför ianspråktagandet av åkermark i stadens utkanter med alternativet att exploatera på värdefulla grönytor inne i Hässleholm och lyfter också fram att den aktuella åkermarken inte ligger i den högre klassningen i Länsstyrelsens åkermarksgradering.

Beskrivning av miljöpåverkan på natur- och kulturvärden Nollalternativ (Mindre exploateringsgrad)

Nollalternativet innebär mindre påverkan på natur- och kulturmiljövärden. Påverkan finns i anslutning till det föreslagna stadsdelscentret som föreslås anslutas via Björklundavägen och därmed över det stora öppna dagvattendiket. Med nollalternativet berörs inte ungskogen, rullstensåsen, befintliga stenmurar och alléer eller de öppna betesmarkerna.

Alternativ A (Planförslaget)

En exploatering av området innebär, trots stor hänsyn till kulturmiljövärden, att biotopskyddade objekt kommer att påverkas. Det gäller framförallt avbrott i befintliga stenmurar där gator och stråk behöver komma fram. De delar av stenmurar som behöver flyttas placeras på annan lämplig plats inom området.

Upplevelsen av att vistas i området som besökande kommer att förändras eftersom det tillkommer nya värden i området. En del befintliga träd och skogsdungar kommer att gå förlorade, men de mest värdefulla träden och grönområdena bevaras och ges möjlighet till utveckling.

Den småskaliga karaktären i området risker att gå förlorad när området byggs ut och när det gäller den småskaliga åkermarken kommer denna att försvinna. Avsikten är att bevara så mycket som möjligt av linjerna i landskapet även efter planens genomförande, bland annat. genom att placera bebyggelsen så att stengärdsgårdar och träd/buskar som idag skapar tydliga linjer i landskapet bevaras.

Betesmarken riskerar att påverkas negativt. Trots att betesmarken ses som en tillgång för bebyggelsen i området idag går det inte att undvika att det finns en risk för att ny bebyggelse som placeras närmre betesmarkerna på sikt kan hämma djurhållningen i området. Avsikten är att så lite som möjligt skapa påverkan på befintliga betesmarker och bland annat genom att samla olika trafikslag när dessa skär igenom betesmarkerna för att inte skapa områden som inte går att nyttja för djurhållning. I plankartan regleras även plats för passage för att säkra möjligheten för betesdjuren att röra sig mellan markerna.

Ett genomförande av planen innebär förändringar i markanvändning, detta i sin tur gör att befintliga kulturvärden i området kommer att påverkas negativt. Den småskaliga jordbruksmarken kommer att påverkas mest eftersom dess funktion som åkermark övergår i bebyggd miljö. Däremot görs bedömningen att påverkan ej är betydande eftersom strukturer och linjer i landskapet föreslås bevaras.

Avsikten är att bevara och skydda de värdefulla natur- och betesmarkerna inom och i närheten av planområdet. I det nya bebyggelseområdet är förhoppningen att man även efter planens genomförande ska kunna läsa och uppleva de historiska linjerna och strukturerna i kulturlandskapet.

De två naturtyperna enligt habitatdirektivet kommer inte att få ändrad användning och risken att de påverkas negativt bedöms vara låg. Det finns dock en risk att rullstensåsen kan påverkas negativt om bebyggelse placeras nära rullstensåsen och påverkar dess funktion som grön oas samt dess växt- och djurliv. Detaljplanen kommer att säkerställa att ny bebyggelse inte placeras för nära rullstensåsen samt ge möjlighet att utveckla kopplingen via åsen vidare in mot centrum och stärka dess funktion.

(18)

18 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Rullstensåsen kommer att bevaras som viktig spridningskorridor och linjerna i landskapet och befintliga dungar planeras att bevaras så långt det går, vilket även inkluderar stengärdsgårdarna. En del

stengärdsgårdar kommer dock att behöva flyttas och föreslås byggas upp på lämplig plats i närområdet.

Växtlighet i form av träd och buskar kommer att gå förlorade vid ett genomförande av planen, men ambitionen är att så mycket som möjligt av grönskan ska bevaras. Att bevara strukturerna i landskapet får ännu en anledning eftersom det är i dessa landskapets linjer som grönskan existerar idag.

En beskrivning av de planerade åtgärderna för att möjliggöra detta följer här:

Biotopskydd Åkerholmar

Samtliga åkerholmar bevaras med planförslaget.

Alléer

Minst 5 lövträd i en enkel eller dubbel rad i ett annars öppet landskap eller längs en väg eller linkande.

Främst vuxna träd innefattas. Alléer bevaras för att bevara linjerna i landskapet. I de fall träd fälls ska de i så stor utsträckning som det är rimligt ur säkerhetssynpunkt bevaras för död ved på samma plats, så kallade trädkyrkogårdar (gärna på en solbelyst plats). Gynnar den biologiska mångfalden. Om träd fälls ska de ersättas med nya inom planområdet. Inom planområdet finns följande alléer:

Biotopskyddad allé (norra delen): 5 st. aspar i tidigare ägogräns. Träden och stenmuren sparas och buskarna röjs bort. Eventuellt bärbuskar sparas.

Biotopskyddad allé (södra delen och stenmur): Trädraden består av ca 15-20 ekar längs med en stenmur (gammal ägogräns). Allén fortsätter väster ut, men övergår i senare delen till asp och ek. Buskar och sly tas bort samt uppväxta björkar. Eventuellt sparas bärbuskar.

Bevarandevärda miljöer (Miljöer som inte innefattas av biotopskyddet.) Rullstensås

Rullstensåsen kommer att bevaras. Detaljplanen kommer att säkerställa att ny bebyggelse inte placeras för nära rullstensåsen och påverkar dess växt- och djurliv negativt. Att inte ha bebyggelsen alltför nära åsen grundar sig också i att besökare ska känna sig välkomna att promenera och vistas längs med åsen.

Detaljplanen kommer också ge möjlighet att utveckla kopplingen via åsen på ett tydligare sätt in mot centrum och stärka dess funktion som stråk. Den visuella tillgängligheten av rullstensåsen säkerställs i detaljplanen genom att man inte får bebygga områdena i direkt anslutning till åsen och genom att våningsantalet för husen närmst åsen inte blir högre än 2 våningar.

Befintliga dagvattendammar

Dagvattendammarna kommer att bevaras. Detaljplanen säkrar också för en ytterligare utbyggnad om behov finns i framtiden.

Betesmark & våtmark

Halvöppen betesmark inkl. våtmarken. Består till största del av ett halvöppet landskap med björk och asp, men även enstaka tallar och alar förekommer. Ska bevaras. Höjer kvaliteten för hela planområdet.

Våtmarken gynnar bland annat fågellivet i området.

(19)

19 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Trädrad (och befintligt dike):

Stenmuren i öster övergår längre österut i en trädrad och dike. Trädraden består framförallt av björk och asp och ska bevaras. Trädraden utgör en avgränsning mot verksamhetsområdet i norr.

Träd vid Annedals gård

Längs stenmuren i närheten av den gamla gården finns flertalet bevarandevärda träd som skyddas:

- Två stora lönnar och en stor bok - Tre tallar samt en ensam ek - Stor bok

Öppna diken

Öppna diken kommer att behållas i den mån det är möjligt. Bland annat det södra diket ska bevaras.

Vegetation i dess anslutning ska då också bevaras. Det stora diket som finns i den norra delen av planområdet kommer att kulverteras på grund av säkerhetsskäl. Hålls däremot fortsatt öppet längre söderut när diket närmar sig våtmarken/betesmarken.

Våtmarken och dess anslutande diken:

Ska bevaras

Miljöer med andra värden

Miljöer med mindre bevarandevärde, men som kan inneha andra fördelar Ungskogen

Ungskogen har inte direkta värden i sig, men kan ge snabb grönska till ett nyexploaterat område till exempel som spännande lekmiljöer för barn. Ungskogen består framförallt mest av björk och asp. Det finns också några få ekar. Ungskogen är glesare i den norra delen och tätnar längre söderut. Ungskogen kommer till stor del försvinna, men bevaras där det är möjligt.

Träd generellt

Träd generellt i området ska sparas där det är möjligt.

Alternativ B (Max exploatering)

Alternativet innebär stor påverkan på kultur- och naturmiljövärdena. Det synes inte att bebyggelsen är utlagd för att bevara befintliga linjer i landskapet via säkrande av exempelvis stenmurar och alléer.

Betesmarken och ungskogen försvinner med detta alternativ. Dagvattendammarna bevaras, men risk finns att bebyggelsen hamnar så pass nära dagvattendammarna att det har stor inverkan på dammarna både som habitat för djur och växter och för dess funktion som fördröjningsmagasin för dagvatten.

(20)

20 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Beskrivning av miljöpåverkan på sociala värden

Nollalternativ (Mindre exploateringsgrad)

Området kommer fortsättningsvis att användas som rekreationsområde med framför allt motionspromenader utmed gångar och stigar.

Alternativ A (Planförslaget)

Alternativ A innebär följande påverkan på de sociala värdena:

Mötesplats

Detaljplanen syfte är att möjliggör att en central mötesplats i det nya bostadsområdet. En mötesplats här gynnar även boende i områdena runtomkring eftersom de får närhet till den service och verksamhet som på sikt kan växa fram på platsen. I anslutning till mötesplatsen kommer det finnas möjlighet för bl.a.

verksamheter, förskola att etablera sig. Busshållplatsen kommer också att lokaliseras här för att bidra med liv och rörelse stora delar av dygnet. Vid mötesplatsen ska det också finnas trevliga ytor för vistelse och spontana möten.

Känslan av trygghet

Trygghet och tillgänglighet värnas genom husens placering i förhållande till gator och omkringliggande bebyggelse. Fönster och entréer mot gatan är exempel på sådant som stärker trygghetskänslan av ”att se och att synas”. Busshållplatsen och dess omgivning kommer att utformas så att det upplevs tryggt att vistas på platsen även under dygnets mörkare timmar. Här kommer att finnas belysning samt god sikt både för buss-/biltrafiken och fotgängare/cyklister, d.v.s. här kommer inte att tillåtas buskage och annat som kan störa sikten och upplevas otrygga. Sett utifrån ett trygghetsperspektiv är planområdet lokaliserat strategiskt, eftersom Österåsgatan med sin genomfartskaraktär samt närheten till centrum gör att det finns människor i rörelse på platsen stora delar av dygnet.

Barnperspektivet

Barnens upplevelse av en plats är viktig och får inte glömmas bort. Just på denna plats är det viktigt att skapa ett trafiksäkert gaturum, bl.a. genom att tydligt markera/visa var olika trafikslag rör sig samt genom säkra passager över körbanor. Ett säkert gaturum ger barn en större möjlighet att transportera sig på egen hand. I övrigt handlar det också om att avsätta tillräckligt stora ytor där barn kommer att finnas, men också att skapa en bättre stadsmiljö i stort där barn och unga kan och får röra sig på egen hand och leka.

Det handlar om bostadsgårdar, trottoarer, parker och grönområden. Rekreationsområdena görs

tillgängliga med planförslaget, friyta inom förskolan säkras och boendegårdarna görs mer tillgängliga för barnen då planförslaget verkar för att minska bilens plats på gårdarna samt genom att verka för tydliga gränser mellan den privata gården och de allmänna stråken.

Allmänhetens tillgänglighet

När det handlar om allmänhetens tillgänglighet i området idag och efter genomförd plan är den största skillnaden att öppna ytor går förlorade. De värden som finns i området idag återfinns i närområdet och där av högre kvalitet och i sin tur också ett högra värde för allmänheten. Allmänhetens tillgänglighet i området via gång- och cykelvägar kommer att förbättras och rullstensåsen kommer att bevaras.

Vandringslederna kommer att säkras och även i fortsättningen passera området. Betesmarkerna kommer att bli tillgängligare om övergångar anläggs som underlättar in- och utpassager från hagarna.

(21)

21 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Spontanlek och motion

Området kan ses som en lämplig plats för spontanlek och motion bland annat eftersom området har direktanslutning till bostadsområden och för att det finns tillräckligt stora ytor och naturliga områden som gynnar diverse lekar och aktiviteter. Denna möjlighet bevaras med planförslaget.

Cykelvägar/stigar

Det aktuella planområdet angränsar till flertalet befintliga gång- och cykelvägar och inom planområdet finns idag två anlagda cykelvägar. Utöver de planerade stråken finns också tillfälliga stråk (upptrampade stigar) som används av boende i närheten och för promenader genom området. I anslutning till nya bostadskvarter och torget så kommer nedtrampade stigar att försvinna. Däremot tillkommer nya möjligheter för gående och cyklister att röra sig i och runt området.

Rullstensåsen

Rullstensåsen som löper igenom Hässleholms tätort passerar precis intill planområdet i väster. Åsen utgör en grön oas och på höjden finns en gångstig där b.la. Hälsoslingan/Stattena slingan är utmarkerad. Åsens kvalitet och funktion som grön oas kan komma att påverkas negativt om man bygger för nära eller för högt i direkt anslutning till åsen. Ett hänsynsavstånd har tagits för planering av bostadsbebyggelsen.

Rekreationsområde (vandringsleder)

Området har sociala värden eftersom platsen fungerar som rekreationsområde för de som bor i närheten men också som sammanlänkande grönområde vidare ut i större rekreationsområden så som Magle våtmark och Göingeåsen. Flertalet gång- och cykelvägar

Det finns en vandringsstig som passerar genom planområdet som sträcker sig från centrala delarna av Hässleholm via Magle våtmark, Göingeåsen, Tormestorp, Hovdala och vidare in till staden igen. Denna heter ”I Posta Nillas Spår”. Skåneleden passerar också i närheten av planområdet (längs med järnvägen väster om planområdet). Vandringslederna är planerade att bevaras.

Småskaligt landskap

Området som helhet, med betesmarker, åkermark, skogspartier och dagvattendammarna utgör ett

småskaligt landskap med variation av öppna och slutna rum. I och med närheten till Hässleholms stad har denna miljö ett socialt värde som ska bevaras.

Betesmark

Att röra sig i närheten av djur eller se djur i landskapet är för de flesta något positivt. Framförallt har betesmarken i detta avseende ett socialt värde i och med allmänhetens tillgänglighet. Stora delar av planområdet utförs av betesmark och åkermark som kan upplevas som relativt otillgängliga områden för allmänheten (varierande över året). Det är dock möjligt att röra sig i hagarna, men det finns inga

övergångar som underlättar sådana passager idag. Övergångar planeras i samband med ny dragning av vandringsled och samsyn finns redan idag med markarrendatorn på Annedals gård.

Siktlinjen

Siktlinje från planområdet upp till kyrkan i de centrala delarna av staden kan också ses som ett socialt värde. Kyrkan fungerar som ett av stadens landmärken och kan förtydliga kopplingen mellan det nya området och centrum. Ett känt landmärke som kyrkan kan också underlätta orienteringen och bedömningen av avstånd. Siktlinjen ska bevaras.

(22)

22 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Alternativ B (Max exploatering)

Alternativ B innebär en stor inskränkning på möjligheten att använda området som rekreationsområde med framför allt motionspromenader utmed gångar och stigar. Stora områden kommer att privatiseras.

Dagvattendammarna och rullstensåsen kommer att bevaras, men det finns risk att den planerade bebyggelsen placeras så pass nära dessa natur- och kulturvärden att upplevelsen av dem går aningen förlorad. Likadant kan dagvattendammarna förväntas påverkas.

Beskrivning av risker för människors hälsa eller för miljön

Nollalternativ (Mindre exploateringsgrad)

Till området leds idag dagvatten även från andra delar av Hässleholm. Spillvatten breddas dessutom inom området, i befintligt öppet dike i norra delen av planområdet, vilket är en hälsofara. Nollalternativet innebär en fortsatt risk för smittspridning ifall det stora öppna dagvattendiket i norr inte kulverteras.

Risker är också förknippade med plötsliga höga flöden.

Björklundavägen är i nollalternativet enda in- och utfartsväg till ”stadsdelscentret”, vilket kan innebära hög belastning på gatan och därtill behov av åtgärder för att säkra trafiksäkerheten.

I nollalternativet gränsar området till ett befintligt verksamhetsområde. De verksamheter som finns här är av ej störande karaktär, bland annat en biltvätt och en bowlinghall. Detaljplanen medger småindustri och verksamheter inom området. Bestämmelser finns om minsta avstånd till bostäder enligt Boverkets riktlinjer (varierar i området mellan 50-200 meter skyddsavstånd till bostäder). Den antagna fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad markerar ut verksamhetsområdet som ”befintlig blandad

stadsbebyggelse”. Verksamhetsområdet avgränsas mot bebyggelsen av naturmark i detaljplan, dock med varierande bredd.

Alternativ A (Planförslaget) Risk för smittspridning

Kulvertering av det stora dagvattendiket

Diket kommer att kulverteras i samband med alternativ A, vilket är positivt ur smittspridningssynpunkt och för säkerheten vid plötsliga höga flöden.

Magle våtmark och reningsverket

I den fördjupade översiktsplanen för Hässleholm stad har ett område pekats ut kring reningsverket och vassbäddarna för att säkra plats för verksamheten att utvecklas på lång sikt, då belastningen för

reningsverket kan öka. Denna eventuella framtida utveckling ligger utanför kommunens översiktliga planeringstid, men den utpekade verksamhetsgränsen har ändå använts som utgångspunkt för en zonindelning med syfte att redovisa vilka områden i Hässleholm som kan vara utsatta för risker eller annan påverkan från reningsverket. Zonindelningen utgår från den belastning som finns idag, det vill säga det antal människor och verksamheter som ingår i kommunens översiktliga planering. I kommunens översiktliga planering ingår denna detaljplan.

(23)

23 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Bilden visar bostadsområdena (gul) inom planområdet i förhållande till gränserna för skydds- och

påverkansområden från FöP Hässleholm stad, 2018. Bilden visar att ingen ny bebyggelse hamnar inom vare sig skyddsområdet (röd linje) eller något av påverkansområdena (lila, orange och grön linje). Annedals gård ligger däremot delvis inom 600 meters påverkansområde för vassbäddarna (lila linje) samt inom 1000 meters påverkansområde för reningsverk (orange linje).

Zonindelningen visar ett 300 meters skyddsområde närmast det utpekade verksamhetsområdet. Risk för hälsa och säkerhet bedöms finnas inom detta skyddsområde, men inte utanför. Bedömningen grundas på att aerosoler vid luftning av vatten inte bedöms kunna spridas längre än 300 meter. (Utredning av

skyddsavstånd Hässleholms reningsverk, Ramböll, 2014-05-28) Därutöver har det däremot även pekats ut ett påverkansområde om 1000 meter från reningsverket och 600 meter från vassbäddarna, där det bedöms finnas risk för luktspridning. I dagsläget finns nästan 900 boende inom det utpekade påverkansområdet, och en undersökning från 1996 bland boende 500 m från reningsverket visade ingen upplevd störning.

200 meter från Magle våtmark har det även pekats ut ett gränsområde, som varken innebär risker för människas hälsa och säkerhet, eller för lukter. Gränsområdet ska istället markera att området inte är en naturlig del av ett framtida bostadsområde eller framtida verksamhet. Närheten till Magle våtmark är i övrigt en fördel för boende i området eftersom det nyttjas som rekreationsområde, även om det i första hand har en reningsfunktion.

All bostadsbebyggelse i planen ligger utanför skyddsområdet, varför det inte bedöms finnas risk för människas hälsa och säkerhet till följs av reningsverkets verksamhet.

All ny föreslagen bebyggelse inom planområdet ligger dessutom utanför påverkansområde för reningsverket (>1000 meter), vassbäddarna (>600 meter) och gränsområde för Magle våtmark (>200

(24)

24 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

meter). Befintlig bostadsbebyggelse (Annedals gård) ligger däremot inom påverkansområde för reningsverket och delvis vassbäddarna, vilket innebär att de enligt föpens zonindelning skulle kunna påverkas av lukter. Bostaden har funnits på platsen i flera decennier och planförslaget bedöms inte innebära någon skillnad angående risk för påverkan av lukter från reningsverket för befintlig bostad.

Möjlighet att anlägga fler bostäder inom Annedals gård än befintlig är inte möjlig med planförslaget.

Markföroreningar

Områdets historik indikerar att inga större förorenade verksamheter funnits på platsen. I samband med en miljöteknisk markundersökning så har man däremot hittat ett område i anslutning till där det tidigare funnits en bondgård, där riktvärdet för Känslig Markanvändning med avseende på PAH-H överskrids. En avgränsning av det förorenade området har uppskattats till cirka 2000 m2 och djupet antas vara 0–0,5 m.

Eftersom delar av området planeras användas för bostäder ska gällande riktvärden för Känslig

Markanvändning uppfyllas, varför området åtgärdas genom sanering/bortschaktning ned till 0,5 m djup, innan planen får laga kraft. (PM Miljö Björklunda, etapp 2, Kompletterande miljöteknisk provtagning, Ramböll, 2019)

Radon

Byggnader inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Byggnader inom normalrisk-/högriskområde ska normalt utföras med radonskyddande/radonsäker konstruktion eller motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger exploatören.

Verksamhetsområde öster om planområdet

I öster gränsar planområdet till ett verksamhetsområde. Här har dock inte funnits några äldre

verksamheter sedan tidigare, däremot finns flertalet nyetablerade verksamheter i närheten, bl.a. en biltvätt och en bowlinghall. Eftersom verksamheterna är nyetablerade och har kontinuerlig tillsyn samt separat avrinning vid behov är risken minimal att området har eller kommer att förorenas.

Buller Trafikbuller

Tyréns AB har utfört en översiktlig bullerutredning för planområdet, rapport Björklunda

trafikbullerutredning, 2017-07-07, reviderad 2019-09-04. Eftersom detaljplanen planläggs enligt den äldre plan- och bygglagen (SFS 1987:10) är de riktvärden som redovisas i infrastrukturpropositionen de som är vägledande för utvärderingen av bullersituationen för såväl den nya som den befintliga

bostadsbebyggelsen inom planområdet.

Beräkningarna visar att man klarar riktvärdena för befintlig bebyggelse överallt inom

planområdet. Beräkningarna visar också att man klarar infrastrukturpropositionens riktvärden för ny bostadsbebyggelse och uteplats överallt inom planområdet, oavsett vilken hastighet som väljs för Södra Kringelvägen framöver. Maximalnivåerna från vägtrafiken är dock något höga i ett flertal punkter utmed Österåsgatan varför det kan bli aktuellt med någon form av åtgärd i bygglovsskedet, exempelvis behov av fönster och fasad med viss dämpning, för att säkra inomhusnivåerna nattetid.

För förskolan har Naturvårdsverket ”Riktvärden för buller på skolgård från väg- och

(25)

25 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

spårtrafik” (NV-01534-17) från 2017 använts. Vid förskolan beräknas bullernivåerna på skolgården överskrida Naturvårdsverkets riktvärden för ekvivalentnivån med 1 dBA, vilket Hässleholms kommun bedömer är acceptabelt. Möjligheten att skapa mindre ytor, uteplatser/sovplatser, med lägre nivåer finns däremot inom skolgården genom bland annat möjligheten att sätta upp bullerplank.

Verksamhetsbuller

Planområdet gränsar i öster till ett befintligt verksamhetsområde. De verksamheter som finns här är av ej störande karaktär, bl.a. en biltvätt och en bowlinghall.

Detaljplanen medger småindustri och verksamheter inom området. Bestämmelser finns om minsta avstånd till bostäder enligt Boverkets riktlinjer (varierar i området mellan 50-200 meter skyddsavstånd till bostäder). Den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad (antagen 2018, laga kraft 2020) markerar ut verksamhetsområdet som ”befintlig blandad stadsbebyggelse”.

Verksamhetsområdet avgränsas mot bebyggelsen av naturmark i detaljplan, dock med varierande bredd. I verkligheten avgränsas verksamheten av jordvallar samt trädridåer. Dessa bevaras för att säkra en visuell barriär mot industriområdet.

Närhet till djurhållning

Inom och i närheten av planområdet finns betesmarker och djurhållning. Betesmarkerna inom planområdet betas av kor, medan Annedals gård i södra delen av planområdet har hästhållning.

Planområdet är lokaliserat i en zon mellan landsbygd och tätort. Betesmarkerna och hästhållningen i området är en del av landskapet och skänker området karaktär. Planområdets styrka grundar sig just i närheten och kontakten med det omkringliggande landskapet och de djur som betar i närområdet.

När det gäller allergenspridning är det framförallt hästhållning som kan utgöra en risk för personer med överkänslighet, men ny forskning har visat att hälsorisken är mindre än man tidigare trott. Boverket använder därför inte längre tidigare riktlinjer för skyddsavstånd till djurhållning. (Boverket, Rapport 2011:6, Vägledning för planering för och invid djurhållning).

Enligt Boverkets rapport (Rapport 2011:6) har studier visat att hästallergen kan visa höga halter i direkt anslutning till verksamheten, men redan på ett avstånd av 50-100 meter från källan visar studier att halterna är mycket låga, eller till och med under detektionsgränsen. Forskning visar dock att vegetation, kullar eller liknande har kan begränsa eventuella störningar.

Översvämningsproblematik

Vid stora vattenflöde kan det bräddas med avloppsvatten i det öppna dagvattendiket. Detta kan utgöra en risk för människans säkerhet och smittorisk. Med eftersom det finns planer på att kulvertera diket kommer denna hälsorisken att åtgärdas vid genomförandet av planen.

Eftersom större delen av planområdet utgörs av båtnadsområde och hela området ligger lågt i landskapet (med flertalet lågpunkter) finns i dagsläget risk för översvämningar och stillastående vatten under delar av året eftersom högt och ytligt grundvatten förekommer i området. Ramböll och Tyréns har i samarbete utrett markens egenskaper och kommit med förslag på grundläggning, nya markhöjder, hantering av dagvatten och skyfall.

(26)

26 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Utredningarna visar att det inte finns stabilitets- eller sättningsproblem samt inte heller behov av förstärkningsåtgärder. I enlighet med PM Grundvatten (Ramböll, 2010) ska delar av planområdet hållas fritt från bebyggelse och istället fungera som infiltrations- och fördröjningsytor för dagvatten.

Dagvattendammarna inom planområdet kommer fortsättningsvis att kunna fördröja befintligt upptagningsområde trots belastning från den nya exploateringen, bland annat på grund av att planen möjliggör för en ny torrdamm inom området. Betesmarkerna inom området kan komma att behöva användas för dagvattenhantering i framtiden. Det är därför viktigt att kommunen även i fortsättningen har rådighet över betesmarkerna, vilket planförslaget möjliggör.

Skyfall

Marken i området består till stor del av sand och silt med goda möjligheter för infiltration, vilket betyder att mycket vatten kan sjunka undan när det regnar. Ramböll har utrett hantering av skyfall i området med utgångspunkten 100-årsregn med en varaktighet på 6 timmar och planförslaget är anpassat efter de föreslagna skyfallslederna.

Befintliga lågpunkter inom föreslagen kvartersmark kommer att byggas bort i enlighet med ny höjdsättning av planområdet. (PM-Björklunda etapp 2-Förutsättningar för höjder, Ramböll, 2018)

Alternativ B (Max exploatering)

Alternativet innebär att ny bostadsbebyggelse hamnar inom gränsavståndet för Magle våtmark och inom påverkansområde från reningsverket och dess vassbäddar. Detta innebär inte risk för hälsa och säkerhet, men kan innebära att de boende påverkas av lukter från reningsverket.

Närheten till Magle våtmark är annars en fördel för boende i området eftersom det nyttjas som

rekreationsområde. Det är dock viktigt att förtydliga att våtmarkerna i första hand har en reningsfunktion.

Alternativet innebär däremot en fortsatt risk för smittspridning ifall det stora öppna dagvattendiket i norr inte kulverteras.

Djurhållning försvinner i området med alternativ B, vilket innebär att det inte blir ett problem för den nya bostadsbebyggelsen.

I övrigt har alternativ B ungefär samma påverkan på hälsa och säkerhet som alternativ A med undantag för att hänsynstagande för buller bör förflyttas från förlängning av Österåsgatan till Björklundavägen som i alternativ B är enda in- och utfartsväg till ”stadsdelscentret”. Det kan också finnas behov av åtgärder för att säkra bullernivåerna för bostäderna längst söderut, som hamnar nära Södra Kringelvägen.

(27)

27 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Beaktande av miljömål

Miljömålen ingår i Riksdagens samlade miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver detta så kallade generationsmål finns 16 nationella miljökvalitetsmål med

preciseringar samt etappmål. Miljömålen ska vara vägledande för den fysiska planeringen och samhällsbyggandet.

Av de 16 antagna miljökvalitetsmålen har följande bedömts relevanta för detaljplanen:

Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv

Begränsad klimatpåverkan och frisk luft

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluften av kväveoxid, svaveldioxid, bly, kolmonoxid, partiklar, benzen och ozon.

Miljökvalitetsnormerna överstigs inte i Hässleholms kommun. Planförslaget bedöms inte innebära någon försämring av luftkvaliteten.

En ökad bebyggelse medför en ökad biltrafik men enligt trafikutredning (Tyréns AB, Trafikutredning Björklunda i Hässleholm, 20170609) bedöms det handla om låga flöden för alternativ A. Alternativ B medför större flöden och nollalternativet medförs minst flöden på kort sikt. Skillnaden förslagen emellan är också att alternativ A verkar för ett större underlag för kollektivtrafik samt ett mer utvecklat och attraktivt gång- och cykelnät än nollalternativet. Alternativ B innebär också ett mer utvecklat gång- och cykelnät, men inbjuder boende att välja bil framför kollektivtrafik.

Hässleholms kommun planerar för att de boende i staden och tätorterna inte ska tvingas välja bilen. Det ska finnas möjlighet att transportera sig på annat sätt med säkra gång- och cykelvägar, täta bussavgångar och strategiskt placerade cykelparkeringar vid målpunkter. Med alternativ A och B möjliggörs ett tätare och mer attraktivt gång- och cykelnät än i nollalternativet, framför allt under dygnets mörka timmar.

(28)

28 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)

Planområdet ligger drygt 1,5 km från centralstationen i Hässleholm. Det tar ca 20 minuter att promenera respektive 5 minuter att cykla till stationen från Björklundaområdet. Förutsättningarna för att inte behöva ha bil som boende i Björklunda finns, men det finns fortfarande många faktorer som måste klaffa för att bilanvändningen inte ska öka inom området trots närheten till centrum. Nedan presenteras några faktorer som kan vara avgörande.

Stadsbuss kommer att trafikera området, vilket är positivt men beroende på stadsbussens turtäthet finns risk för ökad bilanvändning. En viktig faktor för att få de boende att välja bussen/tåget framför bilen kan vara anslutningen mellan stadsbuss och tågavgång. Ett alternativ till att äga en egen bil är att gå med i en bilpool, vilket hade kunnat vara ett bra alternativ inom Hässleholms stad. För att uppmuntra till hållbart resande inom staden är det en fördel att målpunkter såsom exempelvis förskolan placeras i direkt anslutning till rullstensåsen/Maglegatan och busshållplatsen på torget.

I ett nollalternativ bör det också beaktas var de som skulle kunnat flytta in här annars måste bo- och då är risken att många väljer att bosätta sig i utkanten av staden med sämre möjlighet att välja hållbara resesätt.

Levande sjöar och vattendrag

Samtliga alternativ bedöms inte ha en påverkan på miljökvalitetsmålet.

För alternativ A/planförslaget visar Rambölls utredning från 2018 att samtliga halter utom PCB7 är under Kretslopp och Vattens (KoV) riktvärden innan rening från området. Efter den beräknade reningseffekten i dagvattendammarna är även halten för PCB7 under KoVs riktvärden. Recipienten Finjasjön har enligt Miljökvalitetsnormerna problem med övergödning i dagsläget, vilket gör koncentrationen av fosfor från området relevant. I och med exploateringen och reningen kommer koncentrationen av fosfor från området att minska till omkring en tredjedel av halten jämfört med idag. Däremot ökar föroreningarna i förhållande till befintlig mängd per år på grund av en större hårdjord areal och framtida ökad nederbörd till följd av klimatförändringar. Däremot kommer ytterligare rening att ske på vägen mot recipienten. För recipienten är fosfor det ämne som är känsligt, vilket dikena från dagvattendammarna till recipienten har god rening för. (Ramböll, 2018).

Grundvatten av god kvalitet

Området är idag vått och ligger lågt i landskapet med flertalet lågpunkter. Till området leds idag dagvatten även från andra delar av Hässleholm. Stora delar av planområdets västra del utgörs av

grundvattenförekomst (sand- och grus). Grundvattnets generella strömningsriktning är mot sydost mot ett utströmningsområde där grundvattennivån ligger i nivå med markytan (Ramböll, 2018). Grundvattnet har mäts under år 2017 och 2018. Den högsta grundvattenytan har uppmätts till över + 46 möh i norra delen, cirka 0,5 meter under markytan, och över + 45,5 möh i södra delen av planområdet

Grundvattnet kan inte sänkas i någon större utsträckning eftersom vattennivån är låst av nivån i Maglekärrsbäcken. Ingen förorening bedöms finnas i grundvattnet så att de påkallar åtgärder. Halterna koppar och zink har i ytvattnet uppmätts i halter som gör att det kan anses vara påverkade. Mot bakgrund av att aktuell bäck tar upp dagvatten från Hässleholms tätort är troligen det orsaken till dessa halter.

(Björklunda PM Grundvatten, Ramböll Sverige AB, Malmö 2010-06-04 och PM Miljö, Ramböll, 2018-11- 22).

Med en större andel hårdgjord och bebyggd yta inom området kommer infiltrationsmöjligheterna att förändras men varken nollalternativet eller alternativ A bedöms medföra negativ påverkan på miljökvalitetsmålet.

References

Related documents

För kontorsbyggnadens parkeringsbehov arrenderar Fortum mark av Strömstads kommun inom fastigheten Strömstad 5:27.. Parkeringsytan ligger på mark som i gällande plan är utlagd

I de låglänta områden där mäktigheten för den naturligt lagrade jorden är större och det finns skikt med lösare lagringstäthet kan detta orsaka framtida sättningar men det

[r]

Ersättning kan behöva utgå från fastighetsägarna i planområdet till Kungbäck 1:59 vid en eventuell inlösen av en marksamfällighet för de allmänna platserna. Ersättning

Även detaljplanen har tagit särskild hänsyn till närheten till deponin och återstående arbeten där – detaljplanen har en särskild planbestämmelse som säger att bygglov

Planområdet ligger inom område med särskilda hushållningsbestämmelser enligt Miljöbalken 4 kap 1-3 §§ och ligger även inom område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap

Ett avtal kommer att upprättas mellan Strömstads kommun och exploatören om att gångväg från planområdet ska anslutas till busshållplats i söder. Ett avtal kommer att

Planförslaget bedöms inte ha någon negativ påverkan för befolkningen eller servicen inom