• No results found

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)
(4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2)

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum

+4616104894

2013-10-20 HBN13-023-1

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\HBN13-023-1 Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

219664_1_0.DOCX · Utskriftsdatum: 2013-10-25 08:43 SID 1(2)

Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M

Hållbarhetsnämnden

Barns rätt som närstående - att utveckla

evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Förslag till beslut

Hållbarhetsnämnden beslutar tilldela medel enligt bilagd ansökan.

Sammanfattning

Den 1 januari 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälso-och sjukvårdslagen om att beakta barns behov av information, råd och stöd när någon

närstående t.ex. drabbas av sjukdom, missbruk eller oväntat avlider (HSL 2g§).

Landstinget Sörmland har formulerat en riktlinje för hur det uppdraget ska hanteras (Trygga och förebygga LS-LED11-287).

För att utveckla arbetet i enlighet med landstinget riktlinje Trygga och förebygga (LS-LED11-287), har landstingets Råd för barn som närstående föreslagit att ett pilotprojekt genomförs inom den palliativa vården.

Erfarenheter och resultat ska i första hand spridas till samtliga palliativa enheter och sedan till andra patientnära verksamheter i landstinget.

Syftet är bl.a. att ge barn som närstående adekvat information och

ändamålsenligt stöd och att personalen får ökad kompetens och känsla av trygghet i mötet med berörda barn.

Genom samverkan med FoU Sörmland och Mälardalens högskola kommer Landstinget Sörmland att få ökade kunskaper om lärandeprocesser och hur styrande dokument kan omsättas till ändrade förhållningsätt och rutiner.

Bakgrund

När barn och unga drabbas av att någon närstående får en allvarlig sjukdom, missbrukar eller oväntat avlider, ökar risken för ohälsa dramatiskt hos dessa barn och unga.

Den 1 januari 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälso-och sjukvårdslagen om att beakta barns behov av information, råd och stöd i dessa situationer (HSL 2g§).

Landstinget Sörmland har formulerat en riktlinje för hur det uppdraget ska hanteras (Trygga och förebygga LS-LED11-287). Där sägs bl.a. att

verksamhetscheferna ska formulera handlingsplaner med rutiner, ansvar

(5)

ORG NR 232100-0032 · \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\HBN13-023-1 Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

219664_1_0.DOCX · Utskriftsdatum: 2013-10-25 08:43 SID 2(2)

m.m. Uppdraget innebär delvis förändrade arbetssätt och ställer stora krav på vårdens personal, bl.a. när det gäller förmåga att bedöma barns mognad till självbestämmande satt i relation till förälders rätt att bestämma.

Ärendebeskrivning

För att utveckla arbetet i enlighet med landstinget riktlinje Trygga och förebygga (LS-LED11-287), har landstingets Råd för barn som närstående föreslagit att ett pilotprojekt genomförs inom den palliativa vården. I denna pilot kan vardagsnära arbetssätt och handlingsplaner utvecklas. Erfarenheter och resultat ska i första hand spridas till samtliga palliativa enheter och sedan till andra patientnära verksamheter i landstinget.

Konsekvenser

Syftet är bl.a. att barn som närstående ska få adekvat information och ändamålsenligt stöd och att personal får ökad kompetens och känsla av trygghet i mötet med berörda barn.

Genom samverkan med FoU Sörmland och Mälardalens högskola ska Landstinget Sörmland få ökade kunskaper om lärandeprocesser och hur styrande dokument kan omsättas till ändrade förhållningsätt och rutiner.

Landstingets kostnader för pilotprojektet innefattar projektledning på halvtid samt administrativa kostnader för kartläggningar, workshops och spridning av resultat. Forskningskostnader finansieras av FoU Sörmland och

Mälardalens högskola.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts i Folkhälsocentrum av folkhälsochef och barnrättsstrateg, med underlag från landstingets Råd för barn som närstående.

Beslutsunderlag

Ansökan – projektmedel till utvecklingsprojektet Barns rätt som närstående – att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård (HBN13-023).

Beslutet expedieras till Förvaltningschef LLS Förvaltingschef HSF Folkhälsochef Barnrättsstrateg

(6)

ANSÖKAN – projektmedel Dnr HBN13-018

Utveckling av landstingets hållbarhetsarbete

BESKRIVNING AV INSATSEN

Verksamhetens namn Folkhälsocentrum

Kontaktperson:

Monica Gustafsson-Wallin, ordförande Råd barn som närstående

Insatsens namn:

Utvecklingsprojekt:

Barns rätt som närstående – att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Datum för ansökan: 2013-09-20 Diarienummer: HBN13-023 Bakgrund och motiv:

Varje år drabbas många barn och unga i Sörmland av att någon i deras familj, deras nätverk eller kamratkrets har eller får en allvarlig sjukdom/

funktionsnedsättning, blir långtidssjuk, skadas eller avlider. Det är varje barns rätt att i en sådan situation bli uppmärksammat och få den

information, råd och stöd som han eller hon är i behov av. Om så inte sker visar forskningen att risken för ohälsa, på både kort och lång sikt, ökar dramatiskt. Detta gäller särskilt när ett barn/ungdom riskerar att förlora en förälder eller annan familjemedlem.

Den 1 januari 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2g §) Den nya skrivningen innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal när någon till barnet närstående lever med eller drabbats av

fysisk sjukdom/skada/funktionsnedsättning psykisk störning/sjukdom/funktionsnedsättning

missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller

om den närstående oväntat avlider.

Landstinget Sörmland har formulerat en egen riktlinje för hur vi ska arbeta med uppdraget.(Trygga och förebygga LS-LED11-287). I den beskrivs att verksamhetchefen ansvarar för att:

formulera en handlingsplan för verksamheten. I handlingsplanen ska tydligt beskrivas vilket ansvar olika enheter och professioner har för barn som närstående samt vilka rutiner man ämnar arbeta efter

(7)

i verksamhetens handlingsplan särskilt beakta barnets rätt till delaktighet och involvering

alla anställda har kännedom om landstingets riktlinje, aktuell handlingsplan och rutiner

öka all personals kunskap och beredskap i verksamheten när det gäller barnkompetens i mötet med barn som närstående

verksamheten beaktar förälders/vårdnadshavares behov av stöd så att de kan uppmärksamma och stödja sitt barn som närstående Arbetet är ett helt nytt uppdrag och innebär ett paradigmskifte i vårdens arbetssätt. Man behöver utveckla ett familjeorienterat förhållningssätt, till skillnad mot idag då man oftast har en individ/patientorienterad syn.

Det kommer att ställa stora krav på vår personal utifrån etiska

överväganden, tex när det gäller barnets och patientens rätt till integritet eller personalens förmåga att bedöma barns mognad för

självbestämmande i förhållande till förälders rätt att bestämma.

För att utveckla arbetet i enlighet med gällande riktlinje vill ”Rådet barn som närstående” genomföra ett pilotprojekt kring framtagande av handlingsplan och vardagsnära arbetssätt i den palliativa vården.

Projektet ska ske via en evidensbaserad lärandeprocess och följas av ett forskningsarbete via FoU Sörmland och Mälardalens högskola.

Insatsens relation till kriterierna:

Insatsen ligger i linje med inriktningen för nämndens reglemente och syftar till att efter avslutad insats övergå i ordinarie verksamhet.

Projektet ligger också i linje med samtliga av de specifika kriterierna 1- 5.

Övergripande mål:

Landstingets ”Råd Barn som närstående” har som ett av sina uppdrag att initiera kompetenshöjande insatser i landstingets arbete med att omsätta uppdraget ”Barnets rätt som närstående” enligt HSL § 2g samt landstingets riktlinje (LS-LED11-287).

I linje med det uppdraget genomförs ett utvecklings- och forskningsprojekt som benämns:

Barns rätt som närstående – att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Insatsens mål och delmål:

Projektet genomförs som en pedagogisk process vid ett urval av palliativa verksamheter i syfte att

verksamheten ska formulera en handlingsplan enligt gällande riktlinje och evidens

utarbeta och pröva vardagsnära arbetssätt att uppmärksamma och informera barn som närstående, samt i enlighet med evidens utveckla ändamålsenlig modell för stöd till barnen

(8)

sprida projektets resultat till samtliga palliativa enheter i landstinget samt

projektets erfarenheter ska vid avslutandet göras tillgängliga för alla patientnära verksamheter inom Hälso- och

sjukvårdsförvaltningen, Habiliterings och

hjälpmedelsförvaltningen samt till Rättspsykiatrin

Effektmål

Medverkande verksamheter arbetar mer rättighetsbaserat och utifrån ett barncentrerat perspektiv i mötet med barn och deras föräldrar i situationer där barn är närstående

Personalen upplever en ökad kompetens och trygghet i arbetet med barn som närstående

Barn och föräldrar upplever att barnet som närstående får adekvat information samt ändamålsenligt stöd från verksamheten

Landstingets verksamheter har fått en ökad kunskap om hur evidensbaserade implementerings- och lärande processer kan leda till förändrade förhållningssätt och rutiner vid omsättandet av styrande dokument.

Tidsplan:

Projektets tidsram: start januari 2014 – avslutas 30 juni 2015.

Hösten 2013 genomförs planering av projektet samt ansökan om medel för genomförandet.

Sept-dec 2013 genomför FoU Sörmland, via webbenkät, kartläggning av kunskapen hos personalen på de

palliativa enheterna om uppdraget ”Barnets rätt som närstående” samt om deras förutsättningar för att genomföra det. Svaren följs upp med en ny enkät vid projektets slutförande.

Jan-aug 2014 tas handlingsplaner fram i verksamheterna via arbetsgrupper och med stöd av projektledaren och forskarna.

Sept - dec 2014 bearbetande av data från

lärandeprocessen, reflektion/analys och dokumentering Jan-feb 2015 överföring av erfarenheter och resultat till

samtliga palliativa enheter

Mars-maj 2015 kartläggning av barns och föräldrars upplevelser av information och stöd i kontakter med palliativa enheterna

Maj-juni 2015 slutrapportering till uppdragsgivaren samt spridning av resultaten till övriga verksamheter i

landstinget

Hela processen följs av forskare via medverkan från Mälardalens högskola. Forskarna kommer att studera

implementerings- och lärandeprocessen i projektet genom att

(9)

bl.a. bidra med utbildning via workshops samt kartläggning och åskådlig sammanställning av befintlig evidens inom området.

Målgrupp:

Ytterst riktar sig insatserna till förbättringar för berörda barn och föräldrar.

Målgruppen för projektets specifika insatser är:

SSIH verksamheten vid Strängnäs VC Victoriaenheten vid MSE.

I projektets slutförande delar Övriga palliativa enheter

Alla patientnära verksamheter i HoS förvaltningen, Rättpsykatrin och HH-Förvaltningen

Berörda yrkesgrupper och resurser:

Samtliga professioner vid de palliativa enheterna

Rådet Barn som närstående

Palliativa Rådet

Metod:

1. Kartläggning via webbenkät av personalens kunskap och förutsättningar

2. Lärandeprocesser som dokumenteras via inspelning av samtal i arbetsgrupperna

3. Lärande seminarier/workshops vid medverkande enheter 4. Forskningsteam som följer, beskriver och analyserar

implementeringsarbetet samt kunskapsprocesserna

Organisation:

En intern projektledare anställs (50 %) med uppdrag att:

1. Hålla samman och leda arbetet.

2. Författa slutrapport och sprida resultaten av projektet

Forskningsledare från MDH 1 x 20%

Forskningshandledare från MDH och FOU Sörmland 2 x 10%

(stöd till forskningshandledaren samt utbildare i basgrupperna) Basgruppsledare/underlättare utses i deltagande verksamheter.

Tidsåtgång ca 2 tim/vecka jan -dec 2014

Statistikerstöd från FOU Sörmland för framtagande av enkät och analys av insamlad data (tidsåtgång ännu inte beräknat)

En projektorganisation tillskapas:

Projektarbetsgrupp bildas, bestående av:

Projektledaren (leder gruppen) Forskningsledaren

(10)

Representant från FoU Sörmland

Representant från Rådet barn som närstående

Referensgrupp bildas, bestående av:

Representant för HoS utvecklingsenhet

Representant för Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen Representant från Palliativa rådet

Ev. Representant från Nationellt Kunskapscentrum för Anhöriga Enhetscheferna för medverkande palliativa enheter

Forskningshandledarna

Avrapportering sker löpande till Hållbarhetsnämnden.

Uppföljning, kvalitetssäkring:

Uppföljning sker företrädesvis via den webbenkät som före och efter projektet riktas till personal vid de palliativa enheterna.

Vid framtagande av projektplanen kommer indikatorer och

tillvägagångssätt för uppföljning av projektet att ytterligare tydliggöras och formuleras. Detta genomförs i samverkan med deltagande forskare och statistiker från FOU Sörmland och MDH.

Referensgruppen följer projektets utveckling och godkänner eventuella avvikelser från projektplanen.

Efter insatsens slut:

Spridning av resultat till övriga palliativa enheter samt till övriga

patientnära verksamheter i landstinget via insatser av projektledaren och

”Råd barn som närstående”.

Slutrapportering till Hållbarhetsnämnden.

(11)

Budget:

Lönekostnad

28 600 (sociala avgifter inkluderat) x 18 mån=514 800(50 % projektledare/allmän utredare)

Projektbudget

Lärande workshops 6 x 10 000 kr = 60 000 kr

Bikostnader för projektledare (kontor, resor, dator mm) = 30 000 kr

Kartläggning av barns och föräldrars upplevelser 50 000 kr Kostnader för spridning av resultat samt tryck av dokumentation

= 100 000 kr

Oförutsedda aktiviteter/OH-kostnader = 30 000 kr

Totalkostnad: 784 800 kr.

Finansiering forskningsdelarna

Ansvarar Mälardalens högskola för i samverkan med FoU Sörmland

References

Related documents

Att föräldrarna inte kan informeras när självbestämmande föreligger styrks av tidigare förarbeten till sekretesslagen där det uttalats att när barn har

Utgångspunkten för urvalet var, att artiklarna skulle vara riktade mot närstående och deras upplevelser av existentiella frågor och behov av stöd.. Sökningen gav

En del närstående upplevde brist i kommunikationen mellan sjuksköterskan och dem själva, till exempel när de inte fick tillräcklig medicinsk information.. De önskade en

(2010) och Spichiger (2009) artiklar beskriver en del närstående att de till följd av bristande social kompetens hos vårdpersonal kände sig förvirrade och isolerade.. Brister i

Funktionsstödsförvaltningen gör bedömningen att avdelningscheferna Charlotte Widén Odder, Sema Soer, Åsa Qvarsebo och Sophia Nordström bör utses till verksamhetschefer för

Övriga närvarande Annelie Larsson (förvaltningsdirektör) Jesper Salö (nämndsekreterare) Personalföreträdare (Kommunal) Personalföreträdare (SACO) Personalföreträdare

För att involvera de anhöriga mer i verksamheten berättar verksamhetsansvarig att leverantören två gånger per år bjuder in till anhörigmöte och skickar ut veckovisa

Verksamhetsansvarig beskriver hur verksamheten arbetar genom mötesforum, checklistor och kvalitetsråd för att hålla rutiner i ledningssystemet levande